Denna studie visar på att i en transformation från små Scrumprojekt till skalad Scrum så påverkas kommunikationen på så vis att Scrum Masterns ansvar blir större i just att coacha teamet till att arbeta självgående men samtidigt ta kontakt med de andra teamen om så nödvändigt, Scrum Mastern får ett stort ansvar i att se att detta fortgår. Det blir en utmaning att uppnå stark teamkänsla när det är flera team, krävs möjliggörande för aktiviteter så att olika team kan interagera så att en teamkänsla kan uppstå mellan team. När detta infinner sig blir det lättare att ha en öppen fortlöpande kommunikation. IKT används även mer frekvent då detta möjliggör smidig kommunikation mellan team. De olika teamen måste få de verktyg som krävs för att kunna kommunicera självständigt mellan varandra, inte genom Scrum Mastern.
Studien visar på att de kommunikativa utmaningarna som följer när man skalar Scrum är just det att kommunikationen blir mer distanserad och kräver mer struktur. Det krävs ett gemensamt språk och en gemensam vision för att undvika allt för autonoma team som skapar egna mål som inte går i samma spår som slutprodukten. Då en skalning även leder till mer användning av IKT, blir en utmaning att få alla att sätta sig in i kommunikationstekniken och att begränsa användandet av kommunikationstekniken så att den inte påverkar välbefinnandet. Det finns även en risk för att samverkan uppstår bättre inom ett team och inte mellan flera team. Delegering av ansvar och öppenhet mellan team är viktigt för att åstadkomma en bra samverkan.
Utifrån studien går det även att se att ramverk har använts främst som inspiration, att det är viktigt med metoder som hjälper teamen för att kunna arbeta autonomt. Samtidigt efterfrågas struktur från teammedlemmar vilket tyder på att de inte är helt redo att släppa koordinering mellan teamen. Genom att ta inspiration från olika ramverk och inte använda något fullt ut kan de hitta vad som passar just deras organisation och deras team. Å andra sidan är det svårt att svara på hur samverkan och kommunikationen hade främjats av full användning av enbart ett ramverk då detta inte hade förekommit bland våra respondenter. Då skalningen slår igenom hela företagsstrukturen kan fördelar ses med att arbeta utifrån en teamorganisation istället för hierarkiskt. De metoder som tagits från befintliga ramverk har främjat kommunikationen på så vis att det skapat strukturer för teamen att kommunicera mellan team och hantera problem tillsammans, ramverken har skapat ett gemensamt fokus som i sin tur även kan bidra till en bättre kommunikation.
Med denna studie går det att se att ett behov av att en viss struktur är nödvändig vid uppskalning för att Scrums kommunikativa moment ska kunna möjliggöras och inte falla bort. Men det behöver nödvändigtvis inte vara ett och samma sätt som alla måste följa i sitt arbete med skalad Scrum, utan sättet att arbeta med Scrums moment bör väljas utifrån vad som lämpas bäst för organisationsstrukturen.
6.1. Framtida forskning
Denna studie visar på att det finns en komplexitet med att skala Scrum och att det medför en rad kommunikativa utmaningar för en organisation. Vidare forskning hade kunnat undersöka vad ledningen inom en organisation gör för att främja kommunikationen vid en skalning av Scrum samt hur de arbetar för att motverka dessa fallgropar som studien har identifierat fram. Något som även hade kunnat studeras vidare är huruvida ramverk inom Scrum främjar kommunikationen, en jämförelse mellan organisationer som arbetar efter ett ramverk fullt ut hade kunnat vara av relevans för att göra en jämförelse med som enbart hämtar inspiration eller kombinerar flera ramverk inom Scrum.
Referenser
Ageling, W. (2019, A) Serious Scrum. Assessment of 6 approaches to scale Scrum. Hämtad 2020-04- 24, från: https://medium.com/serious-scrum/safe-scaled-agile-framework-an-introduction- b30bae91ebf6
Ageling, W. (2019, B) Serious Scrum. LeSS (Large Scale Scrum) - An introduction. Hämtad 2020-04- 24, från:
https://medium.com/serious-scrum/less-large-scale-scrum-an-introduction-6bca74259a39
Ageling, W. (2019, C) Serious Scrum. SAFe (Scaled Agile Framework) - An introduction. Hämtad 2020-04-24, från:
https://medium.com/serious-scrum/safe-scaled-agile-framework-an-introduction- b30bae91ebf6
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (Upplaga 1:1). Malmö: Liber AB Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. (Upplaga 2:1). Stockholm: Liber AB Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (Upplaga 2:7). Lund: Studentlitteratur AB Bass, J. (2016). Artefacts and agile method tailoring in large-scale offshore software
development programmes. Information and Software Technology, 75, pp.1-16. doi:
10.1016/j.infsof.2016.03.001
Braukmann, J. (2017). Information and Communication Technology Use and Work-Life
Balance: The Effect of Constant Availability from a National and Cross-Cultural Perspective.
University of Kassel. Hämtad 2020-05-08, från: https://kobra.uni-
kassel.de/bitstream/handle/123456789/2017121954029/DissertationJohannaBraukmann.pdf?s equence=7
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:1) Stockholm: Liber.
Carey, James W. (2008 Revised edition). Communication is culture. Essays on Media and Society. New York: Routledge
Comstedt, M. (2017). Grunderna i Scrum – roller, begrepp och aktiviteter. Hämtad 2020-01-16 från: https://onbird.se/grunderna-i-scrum/
Danielsson, L. Follett, J. (2017) O'reilly. What is Lean UX? Hämtad 2020-04-25, från:
https://www.oreilly.com/radar/what-is-lean-ux/
Denscombe, M. Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (Upplaga 4:2). Lund: Studentlitteratur AB
Dikert, K., Paasivaara, M. and Lassenius, C. (2016). Challenges and success factors for
large-scale agile transformations: A systematic literature review. Finland: School of Science,
Department of Computer Science and Engineering, Aalto University, pp.87-108. doi: 10.1016/j.jss.2016.06.013
Forsmark, K. Visma Blogg Sverige (2019) Allt du behöver veta om Scrum på fem minuter. Hämtad 2020-03-30 från:
https://www.visma.se/blogg/allt-du-behover-veta-om-scrum-pa-fem-minuter/
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts,
procedures and measure to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Granström, K. (2006). Dynamik i arbetsgrupper - om grupprocesser på arbetet. (Upplaga 2:13). Lund: Studentlitteratur AB
Hackman, R., & Vidmar, N. (1970). Effects of Size and Task Type on Group Performance and
Member Reactions. American Sociological Association, 33(1), pp.37-54. doi:
10.2307/2786271
Hall, S (1980) ”Encoding, Decoding” I Meenakshi Gigi Durham och Douglas M. Kellner (2001) Media and cultural studies: Keyworks Malden, MA : Blackwell Publishers.
Studentlitteratur AB
Interaction Design Foundation (2019). A Simple Introduction to Lean UX. Hämtad 2020-04-25, från:
https://www.interaction-design.org/literature/article/a-simple-introduction-to-lean-ux
Janoff, N. & Rising, L. (2000). Development Process for Small Teams. IEEE Software; Los Alamitos. doi:10.1109/52.854065
Jensen, J. (2017) Challanges with Scaling Scrum to Large-Scale Software Development: A Case
Study. The University of Bergen. Hämtad från:
http://bora.uib.no/bitstream/handle/1956/16408/Masteroppgave_Simen_Jensen_2017.pdf?seq uence=1&isAllowed=y
Kapitsaki, G. and Christou, M. (2014). Where Is Scrum in the Current Agile World?. Cyprus, Nicosia: Department of Computer Science, University of Cyprus, pp.101-108. doi:
10.5220/0004867701010108
Larsson, M. & Sandblom, C. (u.å.). IMGD - Integrerad modell för grupputveckling. Hämtad 2020- 04-22 från: http://sandblomlarsson.se/teori-forskning/imgd/
Paasivaara, M., Durasiewicz, S & Lassenius, C. (2008). Distributed Agile Development: Using Scrum in a Large Project. 2008 IEEE International Conference on Global Software Engineering. doi: 10.1109/ICGSE.2008.38
Pardo, C., Chilito, D., Viveros, E. & Pino, F. (2019) Scrum+: A scaled Scrum for the agile global
software development project management with multiple models, Revista Facultad de
Ingeniería Universidad de Antioquia, no. 93, pp. 105-116, doi: 10.17533//udea.redin.20190519
Rouse, M. Search CIO Tech Target (2019) ICT (information and communications technology, or
technologies). Hämtad 2020-03-02, från: https://searchcio.techtarget.com/definition/ICT-
information-and-communications-technology-or-technologies ScrumAlliance. (2012). Scrum - en beskrivning. Hämtad: 2020-04-27 från:
https://www.scrumalliance.org/ScrumRedesignDEVSite/media/ScrumAllianceMedia/Files%2 0and%20PDFs/Why%20Scrum/Core%20Scrum%20Translations/Core-Scrum-Swedish.pdf
Spanner, C. (u.å.) Atlassian. Scrum of Scrums, how to scale Scrum. Hämtad 2020-04-24, från:
https://www.atlassian.com/agile/scrum/scrum-of-scrums
Srivastava, A., Bhardwaj, S. and Saraswat, S. (2017). SCRUM Model for Agile
Methodology. ASET, Amity University. doi: 10.1109/CCAA.20
Techworld IDG. (2015) Vad är det folk pratar om när folk pratar om Scrum?
Hämtad 2020-03-30 från: https://techworld.idg.se/2.2524/1.640036/scrum-norm-for- systemutveckling
Vetenskapsrådet. (2003). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskap. ISBN:91- 7307-008-4. Hämtad: 2020-02-15, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. Österberg, D. (2017). Kollega. Många jobbar på ledig tid. Hämtad 2020-05-08 från:
Bilaga 1 Intervjufrågor
Introduktion - Rollen
1. Hur skulle du vilja beskriva din roll? 2. Hur länge har du jobbat med Scrum?
3. Har rollen förändrats (hur i så fall) när ni skalat upp?
4. Vad skulle du säga är största märkbara skillnaden med att jobba i stora Scrum projekt jämfört med små?
5. Scrum Master: Hur lägger ni upp och arbetar med era Daily Scrum?
Utvecklare: Hur ser du till att aktivt delta på era Daily Scrum?
6. Har du någon gång arbetat med Scrum-of-Scrums? Hur ser du på det?
7. Scrum Master: Hur ofta följer du upp utvecklingsteamets arbete och säkerställer att allt flyter på som det ska?
Använda ramverk
1. Har du någon erfarenhet av ramverket LeSS?
2. Följdfråga - om jobbat med LeSS: Vad upplever du är utmanande med LeSS ut ett
interaktion- och kommunikationsperspektiv?
3. Har du arbetat med flera olika ramverk inom Scrum? I så fall vilka? (LeanUX, SAFe, osv.)
4. Följdfråga: Hur skulle du säga att dessa skiljer sig åt att arbeta efter ur ett
kommunikationsperspektiv? Någon att föredra ut ett kommunikations- och interaktionsperspektiv?
5. Vilka för- och nackdelar har du sett vid implementeringen av ovannämnda ramverk?
6. Scrum Master: Vad låg till grund för ert beslut om vilket ramverk ni skulle använda i
er skalning?
7. Vad skulle du säga är största utmaningen vid skalning av Scrum?
Kommunikation
1. Hur samverkar och kommunicerar ni mellan olika team? (I “vanliga” tider)
2. Följdfråga: Hur skulle du säga att det har fungerat?
3. Hur har den rådande situationen (Covid-19) påverkat ert sätt att kommunicera? 4. Hur skulle du säga att informations- och kommunikationstekniken (IKT) har bidragit
till er samverkan mellan och inom teamen?
5. Vad är största skillnaden ut ett kommunikationsperspektiv vid skalning? 6. Har något projekt påverkats negativt av att kommunikationen varit bristfällig?
7. Följdfråga: På vilket sätt drabbades projektet och hur drog ni lärdom av detta?
Avslutande
Bilaga 2 Samtyckesblankett
Samtyckesblankett
Samtycke till deltagande i intervju, analys och forskning gällande undersökning av Scrum ur ett kommunikationsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur den interna
kommunikationen och samverkan påverkats av att använda Scrum i större projekt. Detta för att tillföra kunskap kring utmaningarna som medföljer vid en uppskalning och hitta
eventuella sätt att arbeta kring dessa utmaningar. Forskningen kommer att använda
intervjuer som datainsamlingsmetod.
Nedan ger du ditt samtycke till att delta i intervju, analys och forskning gjord av Amelie Ostréus och Jenny Brandt via Malmö Universitet. Läs igenom detta noggrant och ge ditt medgivande genom att skriva under med din namnteckning längst ned.
Medgivande
● Jag har tagit del av relevant information kring hur intervjudata kommer att användas.
● Jag har tagit del av forskningens syfte och de metoder som kommer att användas.
● Jag deltar i forskningen frivilligt och är medveten om att jag när som helst under och efter intervjutillfället kan avbryta mitt deltagande utan att ange orsak.
● Jag ger mitt medgivande till att forskarna spelar in, dokumenterar, bearbetar och arkiverar den information som produceras under intervjutillfället. Informationen kommer att behandlas konfidentiellt i den grad att namn, kön och ålder kommer att hållas anonymt.