Prov 1 blandprogram
9.4 SLUTSATS & FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING
Slutsatsen av studien är att begreppsförmågan är den förmåga som efterfrågas tydligast inom alla examinationsformer och frågetyper. Den metakognitiva förmågan är den som genomgående inte efterfrågas i examinationerna, likaså är procedurförmågan inte efterfrågad i flertalet examinationer.
78
Den examinationsform som bör användas sett till förmågorna är de skriftliga inlämningarna, då de efterfrågar de flesta förmågorna med högst medelvärde. Stängda frågor bör undvikas då de inte går att uppvisa någon annan förmåga än begreppsförmågan, och det är osäkert om de ens gör det. Case är den frågetyp som bör användas sett till procedurförmågan, då de efterfrågar den i högst grad. Materialet för de muntliga examinationerna var för litet för att genomföra några slutsatser med hög reliabilitet, men tendensen är att det en väl fungerande examinationsform sett till förmågorna. Stu- dieinriktade program efterfrågar i högre utsträckning alla förmågor jämfört med de yrkesförbere- dandeprogrammen, vilket kan tyda på att skolan ej är likvärdig. Blandprogrammen ligger mellan de två övriga, vilket är positivt för de yrkesprogram som berörs men negativt för de berörda studie- programmen.
Förslag för vidare forskning är en verksamhetsnära studie där verksamma lärare själva får använda mallen när de utformar examinationer. Detta för att dels ge mer definitiva svar på om analysred- skapet är allmängiltigt och hållbar som teori för examinationskonstruktion. Det skulle även ge svar på om examinationerna väger upp för varandra sett över ett helt läsår, då en förmåga kan vara obefintlig i en examination men tydlig i en annan. Vi efterfrågar därmed en longitudinell studie mellan olika program och examinationsformer för att med större säkerhet fastslå ett resultat. Det skulle även höja analysredskapets reliabilitet och validitet, eftersom någon annan än vi skulle appli- cera mallen.
Hur väl och i vilken utsträckningen efterfrågas de förmågor som Göran Svanelids teori om the big five framhåller i examinationer inom religionskunskap 1? Det var den huvudsakliga frågeställ- ningen, och svaret är som bekant att alla examinationer och frågetyper utom de stängda frågorna efterfrågar förmågorna. Övriga frågetyper och examinationer efterfrågar förmågorna i olika grad, men generellt efterfrågas begreppsförmågan tydligt medan procedurförmågan och den metakogni- tiva förmågan inte efterfrågas lika tydligt. Skriftliga inlämningar är bättre än skriftliga prov och studieförberedande program efterfrågar förmågorna tydligt i större utsträckning än yrkesförbere- dande program.
79
10 Litteraturförteckning
Adelmann, K. (2009). Konsten att lyssna. Lund: Studentlitteratur AB.
Andersson, L. W., Airsian, P. W., Cruikshank, K. A., Krathwohl, D. R., Mayer, R. E., Pintrich, P. R., . . . Wittrock, M. (2001). The Taxanomy Table. (L. W. Anderson, & D. R. Krathwohl, Red.) New York: Longman.
Biggs, J. B., & Collis, K. F. (1982). Evaluating the quality of learning. New York: Academic Press. Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2002). Varför vetenskap (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur
AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a uppl.). Stockholm: Alan Bryman & Liber AB. EVA. (2003). Eksamensformer i det almene gymnasium . Köpenhamn: Danmarks Evalueringsinstitut . Grenholm, C.-H. (2006). Att förstå religion. Lund: Studentlitteratur AB.
Gustavsson, A., Måhl, P., & Sundblad, B. (2012). Prov och arbetsuppgifter- en handbok (1:a uppl.). Stockholm: Liber A.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande (2 uppl.). Lund: Jan hartman och Studentlitteratur. Hedman, E. (den 25 April 2018). Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”.
Skolvärlden. Hämtat från https://skolvarlden.se/artiklar/fler-varannan-elev-med-autism- stannar-hemma-fran-skolan
Jansson, T. (2011). Vad kommer på provet? Licentiatsuppsats. Karlstad: Karlstads universitet. Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning - hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling .
Korp, H. (2006). Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Doktorsvhandling. Malmö: Malmö högskola.
Larsson, T., & Stegå, C. (2017). The big five. B-uppsats, Jönköping. Lärarprogrammet. Opublicerat material.
Larsson, Å. (den 10 Mars 2014). Fem förmågor i fokus. Hämtat från Skolvärlden.se: http://skolvarlden.se/artiklar/fem-formagor-i-fokus den 24 April 2019
Levin, L., & Marton, F. (1971). Provteori och provkonstruktion. Stockholm: Almqvist & Wiksell AB. Linde, G. (2003). Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur AB.
80
Långström, S., & Viklund, U. (2010). Metoder Undervisning och framträdande. Lund: Studentlitteratur AB.
Långström, S., & Virta, A. (2011). Samhällskunskapsdidaktik (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning (3:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB . Nationalencyklopedin. (u.d). Kunskapsteori. Hämtat från Ne.se:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kunskapsteorihttps://www .ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kunskapsteori
Nordgren, K. (2012). Kunskap och betyg . i K. Nordgren, C. Odenstad, & J. Samuelsson (Red.), Betyg i teori och praktik (ss. 66-73). Malmö: Gleerup.
Norrby, C., & Nilsson, J. (2015). Enkät. i S. Boyd, & S. Ericsson, Sociolongvistik i praktiken (ss. 37- 56). Lund: Studentlitteratur AB.
Nyström, P. (2004). Rätt mätt på prov. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet. Odenstad, C. (2010). Prov och bedömning i samhällskunskap. Karlstad: Karlstad Universitet.
Licentiatsuppsats. Hämtat från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:379242/FULLTEXT01.pdf
Odenstad, C., & Nordgren, K. (2012). Prov och provfrågor. i K. N. Odenstad, Betyg i teori och praktik (ss. 75-93). Malmö: Gleerups.
Ollson Jers, C. (2012). Retoriken i praktiken - en diskussion. i C. Ollson Jers, Klassrummet som muntlig arena: att tala fram sin trovärdighet (ss. 189-196). Stockholm: Liber.
Palmér, A. (2010). Muntligt i klassrummet. Lund: Studentlitteratur AB.
Pelley, J. (u.d). Team-Based Learning Articles-Theory. Hämtat från https://medicine.wright.edu/: https://medicine.wright.edu/sites/medicine.wright.edu/files/page/attachments/Quellm alzFrameworkpdf.pdf
Pettersen, R. C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur AB.
Repitsch, M. (den 23 Maj 2018). Kunskapskraven för skolbetyg borde ses över av Skolverket anser Lärarnas Riksförbund. Hämtat från sverigesradio.se:
81
Riksdagen. (den 5 Juni 2003). Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtat från riksdagen.se: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 Rudnert, J. (den 29 April 2013). The Big 5 saknar tyngd. Pedagogiska magasinet. Hämtat från
https://pedagogiskamagasinet.se/the-big-5-saknar-tyngd/
Segolsson, M. (2010). Information, kunskap och bildning. i M. Hugo, & M. Segolson, Lärande och bildning i en globaliserad tid (ss. 27-36). Lund: Studentlitteratur AB.
Skolinspektionen. (2010). Framgång i undervisningen. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtat från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-oss/sammanfattning- forskningsoversikten.pdf
Skolinspektionen. (2012). En skola med tilltro lyfter alla elever. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (1992). Bildning och kunskap. Stockholm: Skolverket. Hämtat från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a652683/1553955597894/p df135.pdf
Skolverket. (2011a). Planering och genomförande av undervisning. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011b). Religionskunskap 1. Hämtat från Skolverket.se:
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-
program/subject.htm?subjectCode=REL&courseCode=RELREL01&lang=sv&tos=gy# anchor_RELREL01
Skolverket. (2011c). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtat från Skolverket.se:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan
Skolverket. (2011d). Svenska 1. Hämtat från Skolverket.se:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen- i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2 Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSVE%26courseCode%3DSVESVE01%26tos%3Dgy &sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa9
Skolverket. (2011e). Samhällskunskap. Hämtat från Skolverket.se:
82 i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2 Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DSAM%26courseCode%3DSAMSAM01b%26tos%3D gy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa
Skolverket. (September 2012). Gymnasiearbetet i gymnasieskolan. Hämtat från Skolverket.se:
https://www.skolverket.se/download/18.49f081e1610d8875002f93/1517837981645/Int roduktionstext%20gymnasiearbetet%20h%C3%B6gskolef%C3%B6rberedande.pdf Skolverket. (den 14 December 2018). Elevers kunskapssyn påverkar deras prestationer. Hämtat från
Skolverket.se: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/elevers-kunskapssyn-paverkar-deras-prestationer Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala : X-O Graf Tryckeri AB. Stiggins, J. R., Griswold Miller, M., & Reed Wikelund, K. (1989). Measuring Thinking Skills
through Classroom Assessment. Journal of Educational Measurement, 26(3), 233-246. Hämtat från
https://www.jstor.org/stable/1434989?Search=yes&resultItemClick=true&searchText= quellmalz&searchUri=%2Faction%2FdoBasicSearch%3Fsd%3D1987%26amp%3Bsearc hType%3DfacetSearch%26amp%3Bed%3D1990%26amp%3BQuery%3Dquellmalz&ab _segments=0%2Fdefault-2%2Fcontrol&seq=
Svanelid, G. (2013). The Big Five - de fem förmågorna, del 1. (Skolporten, Producent, & UR skola)[Inspelad föreläsning] Hämtat från Ur.skola.se:
https://urskola.se/Produkter/178679-UR-Samtiden-Att-bedoma-larande-The-Big-Five- de-fem-formagorna-del-1
Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB. Hämtat 2017
Thuren, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2:7 uppl.). Sttockholm: Liber AB. Wedman, I. (1988). Prov och provkonstruktion. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Weidermann, C. C. (1935). Recent Developments in the Written Essay Examination. Review of Educational Research, 5(5), 484-490. doi:10.2307/1168023
Wikström, C. (2013). Konsten att göra bra prov (1:a uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Wiliam, D. (2013). Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken (1:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
83
Wright, E., & Wright, A. (2012). Thinking skills. i L. P. Barnes, Debates in religious education (ss. 223- 234). London & New York: Routledge.
Bilaga 1
A1 D1 B4 B3 B2 B1 A6 A5 A4 A3 A2 C6 C5 C4 C2 C3 C1 B6 B5 D3 D4 D2 D5 D6Bilaga 2
Hej!
Vi är två ämneslärarstudenter ifrån högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University. För ett tag sedan mailade vi dig och undrade om du ville bidra med material till vår uppsats, detta är en till förfrågan då du ej svarat på vårt första mail.
Vi skriver just nu en C-uppsats inom religionskunskap med ett didaktiskt fokus och vi undrar om du vill hjälpa oss med det.
Uppsatsen kommer att handla om hur förmågor synliggörs i examinationer.
Det vi önskar din hjälp med är att du skickar olika examinationer du använt i kursen religions- kunskap 1 på gymnasiet. Det kan vara allt ifrån skriftliga prov, instruktioner inför redovis- ningar till inlämningsuppgifter och podcasts. Syftet med uppsatsen är inte att avgöra vad som är ett bra eller dåligt prov, utan enbart undersöka hur vissa förmågor efterfrågas i ex- aminationerna.
Vi vill inte ha några elevsvar, utan enbart själva uppgiftskonstruktionen.
Vi önskar dock att du skriver vilket program examinationen har använts på och vilken kom- mun du arbetar i.
Du väljer själv om du vill bidra med 10 examinationer, 5 st eller 0. Desto fler examinationer vi får in, desto bättre uppsats blir det. Allt vi begär är att examinationen har använts någon gång sedan 2011 inom kursen religionskunskap 1 på gymnasiet.
Om du tror att någon av dina kollegor eller andra lärare inom religionskunskap på gymnasiet kan tänkas vilja hjälpa oss med material, så är du varmt välkommen att vidarebefordra detta mail till dem.
Om intresset finns, så får du mer än gärna ta del av uppsatsen när den är färdig och god- känd.
Du är självklart anonym och enbart du själv och vi kommer veta vilken examination du bidra- git med.
Vid frågor, maila antingen;
Teodor Larsson late1594@student.ju.se Carin Stegå stca1512@student.ju.se Eller vår handledare Jennie Ahlgren Jennie.Ahlgren@ju.se
För att sammanfatta, vi önskar att du skickar så många examinationer som möjligt som du använt i kursen religionskunskap 1 på gymnasiet. Vi behöver inga elevsvar utan enbart själva uppgiftskonstruktionen.
Med vänliga hälsningar Teodor Larsson & Carin Stegå