Slutsats

Alla aspekter av hållbarhetsspektrumet behandlas inte i konsumentens medvetande, med antagandet att uppnå en hållbar utveckling kräver att man tar hänsyn till tre grundläggande områden; miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Uppväxt har enligt studien ingen avgörande betydelse för konsumenters beskrivning av livsmedelsproduktion i sin helhet. Däremot finns det en skillnad i de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhet mellan uppväxtperspektiven. Avstånd mellan produktion och konsumtion med uppväxt som variabel har därför enligt studien inget samband med hur konsumenter förhåller sig till livsmedel ur ett miljöperspektiv. Hypotesen om att kunskapen om livsmedelsproduktionen förloras när konsumenter flyttar till staden kan enligt studiens ramar delvis förkastas. Påståendet att det skulle finnas en korrelation mellan att urbaniseringen och globaliseringen skulle påverka människors val ur ett hållbarhetsperspektiv är enligt studien också svårt att se. Konsumenter i Skåne associerar svensk livsmedelsproduktion övervägande med något positivt och utländsk livsmedelsproduktion övervägande med något negativt, vilket tyder på ett mervärde för svenska produkter hos konsumenten.

Referenslista

Aakvaag, G. (2011). Modern sociologisk teori. Lund: Studentlitteratur AB.

Allwood, J. (2012). Medvetande - en semantisk analys. I J. Allwood & M. Jensen (Red.)

Kognitionsvetenskap (s. 409–421). Lund: Studentlitteratur.

Andrée, P., Bosia, M. J., Ayres, J. M. & Massicotte, M. (2014). Globalization and Food

Sovereignty: Global and Local Change in the New Politics of Food. Toronto, Canada:

University of Toronto Press, Scholarly Publishing Division.

Ayres, J. & Bosia, M. J. (2011). Beyond global summitry: Food sovereignty as localized resistance to globalization. Globalizations, 8(1), 47–63.

Bailey, S.A. (2015). An overview of thirty years of research on ballast water as a vector for aquatic invasive species to freshwater and marine environments. Aquatic Ecosystems

Health & Management, 18(3), 261–268.

Benthin, A., Slovic, P., Moran, P., Severson, H., Mertz, C. K. & Gerrard, M. (1995). Adolescent health-threatening and health-enhancing behaviors: a study of word association and imagery. The Journal Of Adolescent Health: Official Publication Of The

Society For Adolescent Medicine, 17(3), 143-152.

Bergh, A., Jakobsson, N., & Gallo, F. (2014). Modern mikroekonomi: marknad, politik och

välfärd. Lund: Studentlitteratur.

Bonnedahl, K. J. (2012). Från ekonomiskt till hållbart, från exploatering till samexistens: En

bok om att tänka om. Lund: Studentlitteratur AB.

Boserup, E. (1965). The Conditions of Agricultural Growth: The economics of agrarian change under population pressure. London: George Allen & Unwin LTD.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Bu, M., Liu, Z., Wagner, M., & Yu, X. (2013). Corporate social responsibility and the pollution haven hypothesis: Evidence from multinationals’ investment decisions in China. Asia-

Pacific Journal of Accounting & Economics, 20(1), 85–99.

Burns, T. & Roszkowska, E. (2016). Rational Choice Theory: Toward a Psychological, Social, and Material Contextualization of Human Choice Behavior. Theoretical Economics

Letters, 6, 195-207.

Byström, J. & Byström, J. (2011). Grundkurs i statistik. Stockholm: Natur och kultur.

Carlston, D. E. (2007). Associative Networks. I R. F. Baumeister & K. D. Vohs (Eds.)

Chan, Y. W. (2016). Food localism and resistance: a revival of agriculture and cross-border relations in Hong Kong. Asia Pacific Viewpoint, 57(3), 313–325.

Chen, Y., Li, X., Wang, L. & Wang, S. (2017). Is China different from other investors in global land acquisition? Some observations from existing deals in China’s Going Global Strategy. Land Use Policy, 60, 362-372. doi:10.1016/j.landusepol.2016.10.045

Chew, S. C. (2001). World ecological degradation: accumulation, urbanization, and

deforestation 3000 B.C.-A.D. 2000. Walnut Creek, CA: AltaMira Press.

Cook, J., Oreskes, N., Doran, P. T., Anderegg, W. R., Verheggen, B., Maibach, E. W., Carlton, J. S., Lewandowsky, S., Skuce, A. G., Green, S. A., Nuccitelli, D., Jacobs, P., Richardson, M., Winkler, B., Painting, R. & Rice, K. (2016). Consensus on consensus: a synthesis of consensus estimates on human-caused global warming. Environmental

Research Letters, 11(4). doi:10.1088/1748-9326/11/4/048002

D’Amour, C. B., Reitsma, F., Baiocchi, G., Barthel, S., Güneralp, B., Erb, K. H., Haberl, H., Creutzig, F. & Seto, K. C. (2016). Future urban land expansion and implications for global croplands. Proceedings of the National Academy of Sciences. doi:10.1073/pnas.1606036114

Dixit, A. (2014). Microeconomics: A Very Short Introduction. Oxford University Press. Eagle, R., Jones, A., & Greig, A. (2017). Localism and the environment: A critical review of

UK Government localism strategy 2010–2015. Local Economy, 32(1): 55–72.

Ekoweb. (2017). Ekologisk livsmedelsmarknad – Rapport omden ekologiska branschen

sammanställd av Ekoweb.nu 26 januari 2017. Tillgänglig:

http://www.ekoweb.nu/?p=11247&m=2146

Endersen, Ø., Sørgård, E., Sundet, J. K., Dalsøren, S. B., Isaksen, I. S. A., Berglen, T. F. & Gravir, G., (2003). Emissions from international sea transportation and environmental impact. Journal of Geophysical Research, 108(17). doi: 10.1029/2002JD002898

Fisk, P. (2010). People planet profit: How to embrace sustainability for innovation and

business growth. Kogan Page Publishers.

Frame, M. L. (2016). The Neoliberalization of (African) Nature as the Current Phase of Ecological Imperialism. Capitalism Nature Socialism, 27(1): 87–105.

Global Footprint Network. (2012). Ecological footprint and biocapacity in 2012. Hämtad 2016-11-05, från http://www.footprintnetwork.org/en/index.php/GFN/page/public_data _package.

Grossman, G. M. & Kreuger, A. B. (1995). Economic growth and the environment. The

Quaterly Journal of Economics, 110(2): 353–377.

Halvarson, A., Lundmark, K. & Staberg, U. (2003). Sveriges statsskick: fakta och perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Hanley, N., Shogren, J. & White, B. (2013). Introduction to Environmental Economics. Oxford: University Press.

Hardin, G. (1968). The Tragedy of the Commons. Science, New Series, 162(3859): 1243-1248. Hornborg, A. (2010). Myten om maskinen: essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg:

Daidalos.

IPCC. (2014). Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II

and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change

[Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. Schweiz, Genève: IPCC, 151 pp.

Johansson, B-A. (2012). Avreglering och konsumentmakt för att klara matproduktionen. I C. Isaksson (Red.) Maten och makten – hur ska den nya världen mättas? (s. 157–172). Stockholm: Ekerlid.

Jordbruksverket. (2015). Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll (JO 44 SM 1501). Jönköping: Jordbruksverket & SCB.

Kleinschmit, D., Mansourian, S., Wildburger, C. & Purret, A. (eds.) (2016).
Illegal Logging

and Related Timber Trade – Dimensions, Drivers, Impacts and Responses. A Global Scientific Rapid Response Assessment Report. Wien: International Union of Forest

Research Organizations.

KRAV. (2017). Därför är KRAV-märkt mat bättre för miljön. Hämtad, 2017-05-22, från http://www.krav.se/darfor-ar-krav-markt-mat-battre-miljon

Kuznets, S., (1973). Modern Economic Growth: Findings and Reflections. The American

Economic Review, 63(3): 247–258.

Lal, R., Reicosky, D. C. & Hanson, J.D. (2007). Evolution of the plow over 10,000 years and the rationale for no-till farming. Soil & Tillage Research, 93: 1–12.

La Via Campesina. (2017). What is La via Campesina? The international peasant’s voice. Hämtad, 2017-02-09, från https://viacampesina.org/en/index.php/organisation- mainmenu-44/what-is-la-via-campesina-mainmenu-45

Lantbrukarnas Riksförbund. (2017a). Det här gör och tycker LRF. Hämtad: 2017-02-13, från https://www.lrf.se/om-lrf/vad-vill-vi-vad-gor-vi/det-har-tycker-och-gor-lrf/

Lantbrukarnas Riksförbund. (2017b). Mat på lika villkor – Konkurrenskraft och politiska

villkor för svenskt jordbruk. Stockholm: LRF.

Livsmedelsföretagen. (2017). Livsmedelsföretagens konjunkturbrev (Mars 2017). Stockholm: Livsmedelsföretagen.

Louv, R. (2006). Last Child in the Woods: Saving Our Children from Nature-Deficit Disorder. Clearing, 120: 8–10.

Länsstyrelsen i Skåne. (2017). Om länet. Hämtad 2017-05-24, från http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/Pages/default.aspx Magnusson, L. (2000). An Economic History of Sweden. London: Routledge.

Malthus, T. (1798). Malthus, T. (1798). An Essay on the Principle of Population - An Essay on

the Principle of Population, as it Affects the Future Improvement of Society with Remarks on the Speculations of Mr. Godwin, M. Condorcet, and Other Writers. London: Printed

for J. Johnson, in ST. Paul’s Church-Yard.

McNeill, J. R. (2011). Någonting är nytt under solen: Nittonhundratalets miljöhistoria. Stockholm: SNS Förlag.

Moran, D. & Kanemoto, K. (2016). Tracing global supply chains to air pollution hotspots.

Environmental Research Letters, 11(9), doi: 10.1088/1748-9326/11/9/094017

Nakatani, J., Maruyama, T., Fukuchi, K. & Moriguchi, Y. (2015). A Practical Approach to Screening Potential Environmental Hotspots of Different Impact Categories in Supply Chains. Sustainability, 7(9): 11878–11892.

Naturvårdsverket. (2016). Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och

etappmål 2016 (Rapport 6707). Stockholm: Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket. (2017a). Att bilda reservat. Hämtat: 2017-04-24, från http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-

Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Naturvard/Skydd-av-natur/Naturreservat/

Naturvårdsverket. (2017b). Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser, i Sverige och i

andra länder. Hämtad: 2017-01-31, från http://naturvardsverket.se/Sa-mar-

miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra- lander/

Nelson, M., Zak, K., Davine, T. & Pau, S. (2016). Climate Change and Food Systems Research: Current Trends and Future Directions. Geography Compass, 10(10): 414–428.

Nelson, P. N., Gabriel, J., Filer, C., Banabas, M., Sayer, J. A., Curry, G. N., Koczberski, G. & Venter, O. (2014). Oil palm and deforestation in Papua New Guinea. Conservation

Nordqvist, K. (2012). Vårt sätt att bedriva jordbruk är en del av problemet – och lösningen. I C. Isaksson (Red.) Maten och makten – Hur ska den nya världen mättas? (s.195–207) Norström, A. V., Dannenberg, A., McCarney, G., Milkoreit, M., Diekert, F., Engström, G.,

Fishman, R., Gars, J., Kyriakopoolou, E., Manoussi, V., Meng, K., Metian, M., Sanctuary, M., Schlüter, M., Schoon, M., Schultz, L., & Sjöstedt, M. (2014). Three necessary conditions for establishing effective Sustainable Development Goals in the Anthropocene. Ecology and Society, 19(3): 8.

Notarnicola, B., Tassielli, G., Renzulli, P. A., Castellani, V. & Sala, S. (2017). Environmental impacts of food consumption in Europe. Journal Of Cleaner Production, 140, 753-765. doi:10.1016/j.jclepro.2016.06.080

Ostrom, E. (1990). Governing the commons: the evolution of institutions for collective action. Cambridge: Cambridge University Press.

Pirotta, E., Milor, R., Qiuck, N., Moretti, D., Di Marzio, N., Tyack, P., Boyd, I. & Hastie, G. (2012). Vessel noise affects Beaked Whale Behaviour: Results of a Dedicated Acoustic Respone Study. PLoS ONE, 7(8), e42535. doi: 10.1371/journal.pone.0042535

Redman, C. (2016). The Growth of World Urbanism. I N. Haenn, R. R. Wilk & A. Harnish (Eds.) The Environment in Anthropology: A Reader in Ecology, Culture, and Sustainable

Living (s. 124-139). New York: New York University Press.

Redondo, I. & Puelles, M. (2017). The connection between environmental attitude–behavior gap and other individual inconsistencies: a call for strengthening self- control. International Research In Geographical & Environmental Education, 26(2): 107–120. doi:10.1080/10382046.2016.1235361

Regeringskansliet. (2017). En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Hämtad: 2017-01-07, från http://www.regeringen.se/livsmedelsstrategin

Rendel, J. (1994). Några allmänna frågeställningar kring husdjursskötselns och avelns utveckling. I J. Myrdal & S. Sten (Red.) Svenska husdjur från medeltid till våra dagar. (s. 7–13). Stockholm: Nordiska museets förlag.

Ricci, L. A. (1997). A Ricardian Model of New Trade and Location Theory. Journal of

Economic Integration, 12(1): 47-61.

Rockström, J., Gaffney, O., Rogelj, J., Meinshausen, M., Nakicenovic, N. & Schellnuber, H. J. (2017). A roadmap for rapid decarbonization. Science, 355(6331): 1269-1271. doi: 10.1126/science.aah3443

Rockström, J., Steffen, W., Noone, K., Persson, A., Chapin, F. S. III, Lambin, E.F., Lenton, T. M., Sheffer, M., Folke, C., Schellnhuber, H. J., Nykvist, B., de Wit, C. A., Hughes, T.,

van der Leeuw, S., Rohde, H., Sorlin, S., Snyder, P. K., Costanza, R., Svedin, U., Falkenmark, M., Karlberg, L., Corell, R. W., Fabry, V. J., Hansen, J., Walker, B., Liverman, D., Richardson, K., Crutzen, P. & Foley, J. A. (2009). A safe operating space for humanity. Nature, 461(7263): 472–475.

Roininen, K., Arvola, A., & Lähteenmäki, L. (2006). Exploring consumers’ perceptions of local food with two different qualitative techniques: Laddering and word association. Food Quality and Preference, 17, 20-30. doi:10.1016/j.foodqual.2005.04.012

Rotman, D. (2017). Hotter days will drive global inequality. MIT Technology Review, 120(1): 60–63.

Rudquist, G. (2012). Business as usual inte längre ett alternativ. I C. Isaksson (Red.) Maten

och makten – hur ska den nya världen mättas? (s. 87–101). Stockholm: Ekerlids förlag.

Salehyan, I. (2014). Climate change and conflicts: Making sense of disparate findings. Political

Geography, 43: 1–5.

SCB. (2006). Jordbruksstatistik årsbok 2006. Stockholm: Statistiska centralbyrån. SCB. (2009). Jordbruksstatistik årsbok 2009. Stockholm: Statistiska centralbyrån. SCB. (2015). Jordbruksstatistik årsbok 2015. Stockholm: Statistiska centralbyrån.

SCB. (2017a). Antal husdjur av olika slag 1980–2015. Hämtad 2017-05-09, från http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/jord-och-skogsbruk-

fiske/amnesovergripande-statistik/allman-jordbruksstatistik/pong/tabell-och- diagram/antal-husdjur-av-olika-slag-19802015/

SCB. (2017b). Import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Hämtad: 2017-05-14, från http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/jord-och-skogsbruk-

fiske/amnesovergripande-statistik/allman-jordbruksstatistik/pong/tabell-och- diagram/import-och-export-av-jordbruksvaror-och-livsmedel/

Simon, H. (1986). Rationality in Psychology and Economics. The Journal of Business, 59(4), 209-224.

Skånes, H. (1993). Landskapsstudier: en tvärvetenskaplig historia. I J. Myrdal & U. Sporrong (Red.) Det svenska jordbrukslandskapet inför 2000-talet. (s. 57–71). Stockholm: Nordiska museets förlag.

Soby, S. (2017). Thomas Malthus, Ester Boserup, and Agricultural Development Models in the Age of Limits. Journal Of Agricultural And Environmental Ethics, 30(1), 87-98. doi:10.1007/s10806-017-9655-x

Steffen, W., Richardson, K., Rockström, J., Cornell, S. E., Fetzer, I., Bennett, E. M., Carpenter, S. R., de Vries, W., de Wit, C. A., Folke, C., Gerten, D., Heinke, J., Mace, G. M., Persson, L. M., Ramanathan, V., Reyers, B. & Sörlin, S. (2015). Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science, 347(6223), doi: 10.1126/science.1259855

Stoehrel, V. (2013). Klimatförändringar och den mänskliga civilisationen: ett holistiskt

perspektiv. Stockholm: Norpus förlag.

Twerefou D. K., Adusah-Poku, F. & Bekoe, W. (2016). An empirical examination of the Environmental Kuznets Curve hypothesis for carbon dioxide emissions in Ghana: an ARDL approach. Environmental & Socio-Economic Studies, 4(4): 1-12. doi:10.1515/environ-2016-0019

United Nations. (2015). World Urbanization Prospects: The 2014 Revision, (ST/ESA/SER.A/366). New York: Department of Economic and Social Affairs, Population Division.

United Nations. (2017). Report of the Special rapporteur on the right to food (A/HRC/34/48). New York: United Nations, Human Rights Council.

Vermeulen, S. J., Campbell, B. M. & Ingram, J. S. (2012). Climate change and food systems.

Annual Review of Environment and Resources, 37: 195–222.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vijay, V., Pimm, S. L., Jenkins, C. N. & Smith, S. J. (2016). The impacts of oil palm on recent deforestation and biodiversity loss. PLoS One, 11(7): e0159668.

Wallerstein, I. (2004). World-Systems Analysis – An introduction. Durham: Duke University Press.

Waters, C. N., Zalasiewicz, J., Summerhayes, C., Barnosky, A. D., Poirier, C., Gałuszka, A., Cearreta, A., Edgeworth, M., Ellis, EC., Ellis, M., Jeandel, C., Leinfelder, R., McNeill, JR., Richter, Dd., Steffen, W., Syvitski, J., Vidas, D., Wagreich, M., Williams, M., Zhisheng, A., Grinewald, J., Odada, E., Oreskes, N. & Wolfe, A. P. (2016). The Anthropocene is functionally and stratigraphically distinct from the Holocene. Science, 351(6269): aad2622. doi:10.1126/science.aad2622

Weiberg, E., Unkel, I., Kouli, K., Holmgren, K., Avramidis, P., Bonnier, A., Dibble, F., Finné, M., Izdebski, A., Kastrantsiotis, C., Stocker, S. R., Andwinge, M., Baika, K., Boyd, M. & Heymann, C. (2016). The socio-environmental history of the Peloponnese during the

Holocene: Towards an integrated understanding of the past. Quaternary Science

Reviews, 136: 40-65. doi:10.1016/j.quascirev.2015.10.042

World Shipping Council. (2017). Benefits of liner shipping – Efficiency. Hämtad 2017-03-22, från http://www.worldshipping.org/benefits-of-liner-shipping/efficiency

WWF. (2016). Living Planet Report 2016. Risk and resilience in a new era. Switzerland: WWF International.

Young, W., Hwang, K., McDonald, S. & Oates, C. J. (2010). Sustainable consumption: green consumer behaviour when purchasing products. Sustainable development, 18(1): 20–31.