Hållbarhetsvärdering vid
livsmedelskonsumtion
Hur påverkar rural respektive urban uppväxt
konsumenters värderingar kring livsmedel?
Sustainability assessment in food
consumption
How does rural and urban upbringing affect consumers’
values of food?
Patrik Magnusson
Miljövetenskap 180 hp Kandidatnivå Miljövetenskap III, MV109C 15 hp VT 2017Förord
Jag vill tacka alla lärare på miljövetarprogrammet för att på ett hängivet och intressant sätt givit mig redskapen till att analysera och förklara de mänskliga och samhälleliga aktiviteter som orsakar miljöproblem, samt hur man med praktiska verktyg kan arbeta med individer, företag och organisationer för en mer hållbar utveckling. Tack Ebba Lisberg Jensen och Jonas Alwall som i uppstarten av detta examensarbete gav inspirerande och intressanta föreläsningar. Jag vill även passa på att tacka mina handledare i examensarbetet Ebba Malmqvist och Jean-Charles Languilaire samt handledningsgruppen med Kristoffer Nilsson, Mira Norsell, Thomas Danell och Markus Lindgren, som genom sitt kritiska granskande av mitt arbete under forskningens gång utmanat mina kunskaper och givit mig värdefulla insikter på vägen mot kandidatexamen i miljövetenskap.
Sammanfattning
Mot bakgrund av att marknaden till stor del förlitar sig på att konsumenten ska göra hållbara val i en allt mer urbaniserad och globaliserad värld, är studiens syfte att med hjälp av strukturerade intervjuer beskriva hur konsumenter i Skåne förhåller sig till utländska och svenskproducerade livsmedel. Därav uppstår frågan om det kan vara så att människor med en närmare anknytning till produktionen under uppväxten har en annorlunda uppfattning om livsmedel än personer som är uppväxta med ett längre avstånd till produktionen, samt om det kan hjälpa dem att göra mer hållbara val? Alla tre aspekter av hållbar utveckling behandlas inte i konsumentens medvetande, med antagandet att människan tar hänsyn till tre grundläggande hållbarhetsområden; miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Chi-två testet visade att det fanns en signifikant skillnad i urvalet mellan uppväxt i tätort och på landsbygden i tre av kategorierna. Dessa tre var alla inom social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet, inte i miljömässig hållbarhet. Avståndet mellan produktion och konsumtion har enligt studien inget samband med hur konsumenter förhåller sig till livsmedel ur ett hållbarhetsperspektiv. Fler liknande studier skulle därför kunna genomföras i andra delar av Sverige men också i världen för att få ett bredare perspektiv av hur konsumenter förhåller sig till livsmedelsproduktion.
Nyckelord: Globalisering, Hållbarhet, Livsmedel, Sverige, Uppväxt.
Abstract
In a more globalized and urbanized world, with a market that largely relies on consumers to make sustainable choices, the purpose of the study is to describe, through structured interviews, how consumers in Scania (Sweden) relate to foreign-produced and Swedish-produced food. Hence, the question arises as to whether people with a closer connection to the food production have a different perception of food than people who grow up with a longer distance to production and if it can help them make more sustainable choices? All three aspects of sustainable development are not addressed in the consumer's mind, assuming sustainable development requires consideration of three fundamental sustainability areas; Environmental sustainability, social sustainability and economic sustainability. The Chi-square test showed that there was a significant difference between urban and rural upbringing in three of the categories. These three was all within social sustainability and economic sustainability, not within environmental sustainability. According to the study, the distance between production and consumption has no relation to how consumers relate to food from a sustainability perspective. More similar studies could therefore be carried out in other parts of Sweden but also in the world to get a wider perspective of how consumers relate to food production. Keywords: Food, Globalization, Sustainability, Sweden, Upbringing.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 4
2. Bakgrund ... 5
2.1 Globalisering och urbanisering ... 5
2. Teoretiskt ramverk ... 10
2.1 Malthus vs. Boserups teori ... 11
2.2 Allmänningarnas tragedi ... 12 2.3 Wallersteins världssystemteori ... 13 3. Metod ... 15 3.1 Forskningsetiska överväganden ... 16 3.2 Bearbetning av data ... 17 4. Resultat ... 18 4.1 Beskrivning av kategorier ... 18 4.2 Svensk livsmedelsproduktion ... 21 4.3 Utländsk livsmedelsproduktion ... 21
4.4 Jämförelse mellan olika stimuli ... 22
4.5 Uppfattning av närproducerat ... 22
4.6 Ursprung ... 23
5. Analys och diskussion ... 24
5.1 Har avståndet någon betydelse? ... 24
5.2 Den ekonomiska och sociala aspekten av hållbarhet ... 25
5.3 Reflektioner ... 27
5.4 Brister och vidare forskning ... 28
5.5 Slutsats ... 29
Referenslista ... 30
Bilaga 1 Intervjuguide ... 1
Bilaga 2 Sveriges import av kött och köttvaror ... 2
Bilaga 3 Antal husdjur av olika slag i Sverige ... 3
1. Inledning
En allt mer vanlig metod att mäta individers miljöpåverkan är genom ekologiskt fotavtryck. Det är den biologiskt produktiva yta som krävs för att framställa allt vi konsumerar och ta hand om det avfall som bildas. Medelsvensken har exempelvis sex gånger större ekologiskt fotavtryck än genomsnittsindiern (Global Footprint Network, 2012). Det är främst importen av varor, svenskarnas resande inom och utanför gränserna och vår konsumtion av livsmedel som är de största bidragande faktorerna. Globalt lever och konsumerar människan som om vi hade 1,6 jordklot. Varje svensk har en livsstil som kräver mer än fyra jordklot, vilket är bland de högsta siffrorna i världen (WWF, 2016). Mycket av svenskarnas påverkan på miljön kan härledas till deras konsumtion av importerade varor (Naturvårdsverket, 2017b). Svenskarna lever således på sparat kapital som de lånar från våra framtida generationer, men som de aldrig kan betala tillbaka. Hornborg (2010, 29–31) betonar i sin essä om makt, modernitet och miljö, att det är den ekologiska dimensionen som kommer att vara den absoluta begränsningen i systemet. Författaren förklarar vidare att uppfattningen hos individen om vilka resurser personen förbrukar är begränsad av globaliseringen, där exploateringen av naturresurser sker någon annanstans och utanför vårt synfält. Monetära värderingar är idag globala medan resurser är lokala. Hornborg (ibid.) tar inspiration från förmoderna kulturer där kärnan i dåtidens samhällsstrukturer baserades på utbyteshandel i den lokala sfären. Han utrycker sig i termer av en lokal valuta eller utbytessfär för att bana väg för sin vision om framtidens samhälle. Här radar han upp ett antal teoretiska påståenden kring sin vision, som han erkänner att många kan ha invändningar mot på grund av dess kontroversiella riktning, men att ”…dess problem knappast kan bli svårare att hantera än de vi för närvarande står inför” (Hornborg, 2010, 31). Bonnedahl (2012) är inne på samma spår i sin bok om hållbarhetens olika dimensioner, där han uttrycker idéer om att tänka i andra banor kring vårt nuvarande ekonomiska system. Författaren diskuterar en ”radikal tillämpning av kretsloppsprincipen” i omställningen mot ett mer hållbart samhälle (Bonnedahl, 2012, 333). Han implementerar sina idéer på lokala jordbrukssamhällens möjligheter, med mindre transporter och lokal kompostering för ett längre kretslopp:
…att åstadkomma kostnadsstrukturer som hämmar dagens överutnyttjande av människor, djur och miljö utan att låta allt slukas av monetära värderingar där allt blir handel. Att inse att allt inte kan köpas eller säljas för pengar borde i själva verket ses som en grundbult i idén om att vara en människa och i att kunna ta riktningen mot en hållbar framtid (Bonnedahl, 2012, 307).
Mänskligheten står idag inför ett vägskäl och en av de historiskt sett största miljöutmaningarna som vi hitintills har upplevt (McNeill, 2011, 394–399; Rockström et al., 2017). Om människan vill fortsätta att leva på jorden krävs det betydande förändringar i hur vi idag lever och konsumerar (Notarnicola, Tassielli, Renzulli, Castellani & Sala, 2017; Stoehrel, 2013, 143– 150; WWF, 2016). Följden av vår historiska ”framgång” som art är utarmning av naturresurser, vilket har lett till energikriser, klimatförändringar, föroreningar, konflikter och förstörelse av vår egen och andra arters livsmiljö (IPCC, 2014; Salehyan, 2014; Vijay, Pimm, Jenkins & Smith, 2016). Om människan fortsätter förbruka naturresurser i samma takt som vi gör idag kommer ojämlikheterna bli större och det kommer bli svårare att uppfylla de globala hållbarhetsmålen som världen har enats om (Norström et al., 2014). Vårt jordbruk och produktion av livsmedel har tagit genvägar för att mätta en större befolkning och har därmed blivit en betydande faktor till människans totala påverkan på både miljön och människors hälsa (United Nations, 2017). Jordbruket har stor påverkan på klimatet och miljön. Beräkningar visar att upp till 29 procent av människans totala växthusgasutsläpp kommer från jordbruket (Vermeulen, Campbell & Ingram, 2012). Endast 12 växter och fem djur står för 75 procent av all producerad mat i världen vilket betyder att systemets motståndskraft är mycket lågt (WWF, 2016). Vi står inför prövningar där vi antingen kan agera och byta riktning eller fortsätta vår degradering av planeten. Fortsätter vi som vanligt utan förändringar är mänskligheten på väg mot stora prövningar och kanske vår egen utrotning (Rockström et al., 2009; Rudquist, 2012).
I modern tid har det setts som fördelaktigt att geografiskt separera livsmedelsproduktionen från konsumtionen, där globaliseringen har möjliggjort för länder att specialisera sin produktion av varor (Andrée, Bosia, Ayres & Massicotte, 2014, 33–34; Johansson, 2012, 158– 159). Ofta på bekostnad av naturresurser och människor hälsa (Andrée, Bosia, Ayres & Massicotte, 2014, 358). I kontrast till globaliseringen kopplas motiven för att välja lokala livsmedel främst till miljö, såsom mindre distributionsnät med kortare transporter som minskar växthusgasutsläppen och klimatpåverkan. Andra motiv som lyfts fram är etiska överväganden relaterade till djur och människors hälsa och rättvisa, upplevelser om färskheten, och att den främjar en bättre relation mellan producent och konsument (Ayres & Bosia, 2011; Chan, 2016). I Sverige framförs främst motiv relaterade till bra djurskydd, starkare livsmedelsförsörjning, bevarandet av det svenska, öppna landskapet samt att stödja den lokala ekonomin (Lantbrukarnas Riksförbund, 2017a; Regeringskansliet, 2017). En del av dessa motiv kan relateras till lokalism, ett begrepp som rymmer en rad politiska filosofier som prioriterar en styrning på lokal nivå (Eagle, Jones & Greig, 2017). Begreppet associeras ofta med folkrörelser som syftar till en ökad matsuveränitet som stödjer lokal kultur och identitet, lokal produktion
och konsumtion av varor, samt lokal styrning av politiken (Ayres, & Bosia, 2011). Det står i kontrast till centralism, nationalism och globalism. En framstående internationell organisation som lutar sig på lokalismens grunder är La Via Campesina. Organisationen beskriver sig själv som en rörelse som:
…defends small-scale sustainable agriculture as a way to promote social
justice and dignity. It strongly opposes corporate driven agriculture and transnational companies that are destroying people and nature (La Via
Campesina, 2017).
I Sverige finns det efterfrågan på svenska produkter och idéer om att återgå till en högre grad av självförsörjning där jordbrukare producerar mer livsmedel inom nationen och därmed närmare konsumenten (Livsmedelsföretagen, 2017; Regeringskansliet, 2017). Sverige har under föregående år utvecklat en livsmedelsstrategi vars mål och vision är främst arbetsmarknadsmässiga, där en större lokal produktion förväntas öka sysselsättningen och minska sårbarheten i livsmedelskedjan. När gräsmarker minskar och växer igen på grund av avveckling av det svenska jordbruket påverkas både den biologiska mångfalden, naturtyper, kulturmiljöer men också livsmiljöerna för många av odlingslandskapets rödlistade arter (Naturvårdsverket, 2016). Strategin försöker motarbeta det och förlitar sig på nuvarande marknad där ”Produktionsökningen, både konventionellt och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan” (Regeringskansliet, 2017). Konsumenter har stor makt och kan genom sin efterfrågan påverka i vilken riktning som marknaden rör sig (Bergh, Jakobsson & Gallo, 2014, 55–63). Efterfrågar inte konsumenten en vara så kommer utbudet av den varan att minska och vise versa. Efterfrågar exempelvis konsumenter bara svenska livsmedel så kommer utbudet av varor reflektera konsumenternas vilja och fler svenska varor hamnar på varuhyllorna med förutsättningar att det är en välfungerande marknad och att livsmedlen kan produceras (Dixit, 2014, 50–52). Det är därför viktigt att förstå bakomliggande orsaker till konsumenters val av livsmedel för att forma ekonomiska system som på ett bättre sätt styr konsumenten mot mer hållbara val och ett mer hållbart samhälle.
1.1 Syfte
Mot bakgrund av att marknaden till stor del förlitar sig på att konsumenten ska göra hållbara val i en allt mer urbaniserad och globaliserad värld är studiens syfte att med hjälp av strukturerade intervjuer beskriva hur konsumenter i Skåne förhåller sig till utländska- och svenskproducerade livsmedel. Hypotesen i studien är att en livsmedelsproduktion som står närmare konsumenten under uppväxten leder till en ökad kunskap om vad som är bättre att konsumera ur ett hållbarhetsperspektiv.
• Vilka värden associerar konsumenter i Skåne med svenska- och utländskt producerade livsmedel?
• Hur skiljer sig kunskapen och uppfattningen om hur maten är producerad mellan människor som har en rural respektive urban uppväxt?
2. Bakgrund
Redan för 10 000 år sedan började djur och växter domesticeras på olika platser i världen (Rendel, 1994). Mest studerat är delar av mellanöstern i Mesopotamien dvs. nuvarande Irak och delar av Syrien, Jordanien, Palestina och Libanon. Området kallas för ’den bördiga halvmånen’, och definieras av de bördiga floddalarna som omger främst floderna Eufrat och Tigris (Chew, 2001, 17–21; Redman, 2016). Århundranden av tillflöde av vatten och näringsämnen till regionen hade skapat goda förutsättningar till växtlighet i floddalarna. Tidigare hade människan levt ett samlarliv. På grund av jordbruket kunde människan nu bli allt mer bofast, vilket möjliggjorde civilisationer och utbytesrelationer att utvecklas (Chew, 2001, 17–21; Lal, Reicosky & Hanson, 2007). Jordbruket fortsatte att utvecklas med tiden och teknikerna spred sig sedan långsamt vidare till Europa och senare också till Skandinavien. Jordbrukets spridning har spelat en betydande roll för Sverige och världens utveckling, av vårt brukande av jorden och vårt landskap genom vikingatiden, medeltiden och fram till idag (Rendel, 1994; Skånes 1993). Den industriella revolutionen initierade den mekaniska kraften i jordbruket med hjälp av fossila energikällor. Maskinerna möjliggjorde en högre avkastning och försörjning av fler människor men också med en större insats (Bonnedahl, 2012, 176). En ökad produktion krävde mer mark, utarmade den brukade marken och allt mer externa medel krävdes för att upprätthålla jordbrukets avkastning, en utmaning som finns i jordbruket än idag (Magnusson, 2000, 3–13, 30–31; Nordqvist, 2012).
2.1 Globalisering och urbanisering
Världshandeln har spelat en stor roll för Sveriges ekonomi genom historien framförallt i takt med liberalismens utveckling under 1800-talet (Halvarson, Lundmark & Staberg, 2003, 5; Magnusson, 2000, 1–3). Under förindustriell tid fanns det långväga handelsvägar till orienten. Svenskarna lärde sig att bemästra havet och ostindiefarare hjälpte dem att importera stora mängder kryddor, ädla metaller, snäckor och andra värdefulla produkter från andra sidan jordklotet (Magnusson, 2000, 88–91). I takt med den industriella revolutionen utvecklades transporttekniken som möjliggjorde för en global järnvägsutbyggnad under 1800-talet och i Sverige byggdes järnvägsnätet ut på 1850-talet (Magnusson, 2000, 73–75). Idag transporteras varor kors och tvärs över hela jordklotet tack vare den infrastruktur som industrialismen och den tekniska utvecklingen lade som grund. Fossila bränslen är det som främst driver världens transporter idag. Fartyg som transporterar den största mängden av varor drivs fram av råolja och är det mest effektiva transportmedlet sett till utsläpp av växthusgaser per viktenhet (World Shipping Council, 2017). Fartygen släpper ut stora mängder föroreningar som exempelvis
partiklar av varierande storlek, koldioxid och svavel, vilket påverkar miljön och människor negativt på olika sätt (Endersen et al., 2003). Ljudvågorna från skeppen stör även den marina miljön och kan orsaka ändrade beteenden hos marina arter (Pirotta et al., 2012). Transporterna medför också en ökad spridning av främmande arter via fartygens ballasttankar. Tankarna fylls med havsvatten för att viktkompensera och balansera för last som lastats av och på i hamnarna, väl framme vid sin destination tappas ballastvattnet ut. Skeppen lastas på nytt och vatten med skiftande ursprung tappas in och ut på olika platser i världen. På så sätt skeppas ballastvatten med organismer över jordklotet. Många överlever inte transporten eller klarar inte av att hamna i en ny livsmiljö, men ibland händer det att en art lyckas anpassa sig till den nya miljön och etablerar sig där vilket kan hota inhemska arter (Bailey, 2015).
Det kan samtidigt konstateras att både konsumtionen och dess miljökonsekvenser är mycket ojämnt fördelade i världen (Moran & Kanemoto, 2016; Nakatani, Maruyama, Fukuchi & Moriguchi, 2015). Oftast är det fattiga samhällen som har produktion av den mest miljöbelastande sorten. De rika samhällena har å andra sidan både råd att konsumera mera samtidigt som hälsa och miljö värderas högre i dessa områden. I våra vardagshandlingar finns en dimension som vi vanligtvis inte ser, att vår konsumtion både bidrar till ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt fotavtryck någon annanstans i världen långt ifrån vår egen etiska och moraliska räckvidd (ibid.). Dagens ökade globalisering med dess komplexitet har gjort det svårare för människor att känna empati och ta socialt ansvar i vår konsumtion, vi upplever inte konsekvenserna av vår konsumtion (Hornborg, 2010, 29–31). Många utvecklingsländer i världen är idag bundna till utbytesrelationer med utvecklade nationer, en modern form av kolonialisering, som kan innebära att landets resurser, självständighet och utvecklingsmöjligheter urholkas på grund av klimatförändringarna och den ojämna relationer mellan import och export (Frame, 2016; Rotman, 2017).
Den internationella handeln har gjort det möjligt för länder att specialisera sin produktion (Ricci, 1997). I ett land kan det finnas förutsättningar som gör att landet kan producera en vara billigare än något annat land, en s.k. absolut fördel (eng. absolute advantage). Eller så kan det finnas en jämförande fördel (eng. comparative advantage) där ett land har möjlighet att producera en vara billigare, i jämförelse med andra varor som producerats inom landet, än något annat land. I många fall leder nuvarande globaliserade ekonomiska system till att utvecklingsländerna pressas till att exploatera nya områden och naturresurser samtidigt som företag utnyttjar luckor i lagstiftningen som ofta leder till en ohållbar förvaltning av både de sociala och ekologiska resurserna (Kleinschmit, Mansourian, Wildburger & Purret, 2016). Ett sådant exempel är skövling av regnskog för att göra plats för exempelvis palmträdplantager för
palmoljeproduktion i delar av Indonesien (Nelson et al., 2014; Viljay, Pimm, Jenkins & Smith, 2016). Samtidigt instiftas naturskyddsprogram för de utvecklade länderna som i denna mening blir priviligierade områden globalt sett för de rika industriländerna (Naturvårdsverket, 2017a).
Hur ser hållbarhetsretorikens kunskapsteori ut idag jämför med förr i tiden? Under 1970-talet växte det fram en förståelse om hur den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländer påverkade inkomstskillnaden mellan rika och fattiga människor. Kuznets (1973) utvecklade vad som senare kom att kallas Kuznets kurva, som beskriver förhållandet mellan ojämlik inkomst och ekonomisk tillväxt. Forskare har vidareutvecklat Simon Kuznets (1973) tankar kring ekonomisk tillväxt och hur det påverkar nationers resurser. Grossman och Krueger (1995) beskriver hur ekonomisk tillväxt först leder till en ökad användning av resurser och därmed en ökad påverkan på miljön även om det skiljer sig mellan olika typer av föroreningar. Strukturen på ekonomin ändras och tillverkning blir den dominerande produktionsfaktorn. När inkomsterna höjs genom den ändrade strukturen och den ökade produktionen, ökar också efterfrågan på stärkta miljöinsatser. Tekniska förbättringar leder till att produktionen minskar sina utsläpp (Hanley, Shogren & White, 2013, 112–116). Den ökande bristen på miljökvalitet driver upp det relativa priset på miljöförstöring. Det innebär att mindre naturresurser förbrukas och att mer natur bevaras, åtminstone i teorin. Karaktären av ekosystemens tjänster gör att de är dåligt prissatta av marknaden vilket innebär att denna påtryckning på miljöåtgärder fallerar att översättas till lämpliga signaler och åtgärder på marknaden (Twerefou, Adusah-Poku & Bekoe, 2016) En annan aspekt att ta i beaktande är ’Pollution Haven Hypothesis’ som pekar på att en hårdare lagstiftning och miljökrav leder till att industrier med hög miljöpåverkan och som verkar med ett lågt socialt ansvar, flyttar till delar av världen där miljö- och arbetslagstiftningen inte är lika hårt reglerad (Bu, Liu, Wagner & Yu, 2013). Trots det ekonomiska systemets problem så förespråkas denna strategi av ekonomer över hela världen.
Planetens gränser utsätts för stora påfrestningar av människan, vilket kan leda till att systemen som ger en bas för vår överlevnad på jorden kollapsar (Rockström et al., 2009). Jorden har genomgått flera perioder av stora miljöförändringar sedan dess skapelse. De senaste 10 000 åren har miljön varit relativt stabil och den har möjliggjort människans utveckling och frodat civilisationer och samhällen (Weiberg et al., 2016). Under denna period kallad Holocen, har miljöförändringar inträffat naturligt och jordens reglerande kapacitet har upprätthållit de villkor som har möjliggjort människans utveckling (Rockström et al., 2009). Regelbundna temperaturer, tillgänglighet till sötvatten och bio-geokemiska flöden har alla fluktuerat inom ett relativt snävt intervall. En ny tidsera har inletts enligt flera forskare (Waters et al., 2016) och benämns som Antropocen, på grund av att mänskliga handlingar är den mest betydande
drivkraften bakom globala miljöförändringar. Exempelvis är 97 procent av alla vetenskapliga artiklar (peer-reviewed) om klimat som publicerades mellan 1991 och 2011, överens om att människans verksamheter leder till klimatförändringar (Cook et al., 2016). Grunden till problemet är ett snabbt växande beroendet av fossila bränslen och industrialiserade former av jordbruk. Mänskliga aktiviteter har nått en nivå som nu förorsakar skador på systemen som håller jorden i dess stabila tillstånd. Rockström et al. (2009) och Steffen et al. (2015) varnar för att vi kan vara på väg mot ett antal tröskeleffekter där förändringarna i ekosystemen riskerar att bli självförstärkande och oåterkalleliga (Figur 1).
Figur 1. Aktuell status för sju av de variabler som verkar på de planetära
gränserna. Den gröna zonen anger säkert utrymme, den gula representerar osäkerhet därmed en ökad risk, och den röda är högriskzon. Planetens gräns ligger i skärningspunkten mellan de gröna och gula zoner. Tre områden (grå zoner) är ännu inte kvantifierade och kan därför inte bedömas (Steffen et al., 2015).
Planeten klarar inte av en svensk levnadsstandard och ett arealanspråk (medelvärden) för samtliga världens invånare (WWF, 2016). Människan kan inte förlita sig enbart på ekonomiska styrmedel och konventionella marknader att rädda ekosystemen och planeten. Bonnedahl (2012) beskriver i sin bok om hur människans prioriteringar påverkar omgivningen:
Vi ägnar enorma resurser i form av tid, kreativitet, pengar och annat för att uppnå produktionsmål som skapar sina egna behov samtidigt som de medför en utarmning av vår egen livsmiljö. Att större ansträngningar skulle krävas
för en hållbar utveckling är en missuppfattning. Vad vi behöver är ett nytt tänkande med nya prioriteringar. Därefter kan ett resurssnålare samhälle skapas (66–67).
Mer forskning behövs för att till fullo förstå betydelsen av den internationella handeln i förhållandet mellan miljö och ekonomisk tillväxt men också möjligheten för alternativa system. Klart är att någonting måste förändras, att göra anspråk på andra människors resurser i det oändliga fungerar inte i en värld med ändliga resurser (Rudquist, 2012). Det krävs ett nytänkande kring vårt förvaltande av planeten, vi måste se jorden som ett begränsat och delvis slutet system där lokala prestationer stärker den globala resurshushållningen (Nelson, Zak, Davine & Pau, 2016).
Enligt United Nations (2015) lever 54 procent av jordens befolkning i städer. Allt fler människor väljer att flytta in till staden och 2050 väntas 66 procent av världens befolkning bo i städer (ibid.). Slående skillnader i mönster av urbanisering finns mellan mer utvecklade regioner och de mindre utvecklade regionerna. Drygt hälften av befolkningen i de mindre utvecklade regioner bor för närvarande fortfarande på landsbygden, medan majoriteten i de mer utvecklade regionerna är bosatt i tätorter (ibid.). Däremot har den urbana befolkningen i mindre utvecklade regionerna ökat betydligt snabbare än de mer utvecklade regionerna, och som ett resultat har andelen av världens stadsbefolkning ökat. Urbanisering beskrivs som en förskjutning från en befolkning som är spridd över små bosättningar på landsbygden där jordbruket är den dominerande ekonomiska aktiviteten, gentemot en befolkning som är koncentrerad till större, tätare städer som kännetecknas av en stor industri- och tjänstesektor. Processen liknar globalisering där konsumtion och produktion separeras. En studie av D’Amour et al. (2016) visar att expanderande städer kommer att göra anspråk på världens främsta odlingsmark mellan år 2000 till 2030. Cirka 80 procent av den globala åkermarksförlusten från urbanisering förväntas ske i Asien och Afrika. Lantbrukets utmaning är att förse allt fler människor i staden med mat och minska sina utsläpp samtidigt som antalet lantbrukare minskar i proportion till konsumenter. I staden blir allt fler människor beroende av att någon annan producerar deras varor. Avståndet mellan produktion och konsumtion ökar både genom globaliseringen och urbaniseringen världen över.
2. Teoretiskt ramverk
Inom ramen för teorin om rationella val och utbytesteori antas människor ha perfekt rationalitet (Burns & Roszkowska, 2016). Det innebär att de känner till alla de alternativ som finns för dem och att de alltid kommer att välja alternativet som ger dem mest nytta. Den klassiska ekonomin är uppbyggd på det antagandet. Men verkligheten är mer komplicerad än så, människans rationalitet är begränsad (eng. bounded rationality). I motsats till principerna om klassisk ekonomi förklarar Simon (1986) att individer inte kan maximera sin nytta vid en särskild handling, eftersom de inte kan ta åt sig all information som skulle behövas för att göra en objektiv bedömning av alla variabler. Individen kan inte få tillgång till all information som krävs, men även om de hade haft all information skulle deras sinnen inte kunna behandla det på ett bra sätt. Simon (1986) menar att psykologisk och sociologisk forskning spelar en nyckelroll i att förstå och identifiera processer hos individen som leder till ekonomiska handlingar. Utan dessa är förståelsen av ekonomin en ”one-bladed scissor” beskriver Simon (1986, 224) metaforiskt. Forskningsområdet har utvecklats och identifierat fler begränsningar i människans sinne. Vi tänker exempelvis kanske inte på några värdefulla alternativ alls, på grund av vår sinnesstämning, vår glömska eller våra missuppfattningar (Burns & Roszkowska, 2016). Det kan också vara så att våra känslor driver oss att göra irrationella beslut. På grund av den begränsade rationaliteten kan en person göra ett helt frivilligt beslut som inte ger det bästa resultatet för varken individen, samhället eller planeten vi bor på (Aakvaag, 2011, 110–138). Det kan också vara så att våra intentioner inte leder till handlingar. Fenomenet när en person säger en sak men gör en annan kallas attityd-beteende-lucka (eng. Attitude-Behaviour-Gap). Det är naturligt att tro att en persons attityder och beteenden är direkt relaterade. Om någon säger och verkligen tror på att de är exempelvis miljövänliga i sina handlingar, skulle man förvänta sig att personen konsekvent uppträder efter det uttalandet. Trots detta har forskare funnit att sambandet mellan en persons attityder och deras beteende inte alltid är så starkt (Redondo & Puelles, 2017; Young, Hwang, McDonald & Oates, 2010). I själva verket har människor en vana att säga en sak och sedan göra det motsatta, även med de bästa intentionerna. Det syns i samhället hela tiden. Folk säger att de är oroliga för den globala uppvärmningen och ändå flyger de på semester och stödjer indirekt fossilindustrin. Inom konsumentområdet är problemet särskilt komplext. Konsumenterna kan uppleva alltför mycket eller för lite information, det kan finnas en brist på etiska och miljövänligare val, trots exempelvis upprepade avslöjanden om sämre arbetsvillkor i fabrikerna och förstöring av ekosystem.
Fisk (2010) diskuterar ämnet i sin bok om ekologiska och sociala utmaningar som människan står inför. Författaren menar att även om vi står inför stora prövningar så innebär det stora möjligheter framförallt för företag som vill anamma en mer hållbar agenda (Fisk, 2010, 2–4). Fisk (2010, 81) beskriver vidare hur olika motiv hos konsumenter påverkar deras handlingar och kategoriserar människor i tre grupper utifrån det:
• Mig: Innebär personliga frågor som exempelvis hälsa, utbildning och lycka. • Min värld: Lokala frågor som familj, vänner och sociala grupper.
• Världen: Globala frågor som fattigdom, etik och miljö.
Författaren menar att människor tenderar att luta sig mot någon av grupperna även om alla är betydande, men vissa mer än andra; ”The group to which people find themselves closest is
largely driven by influences such as their upbringing and family, travel and education” (Fisk,
2010, 81). Författaren betonar att kategorierna kan användas till hur man bäst engagerar olika människor, och menar att det är viktigt att fokusera på fördelarna med ’gröna’ alternativ från varje kategoris perspektiv.
I en värld som på många sätt rör sig i en riktning mot en ökad distans mellan producent och konsument, men också mellan människa och natur, kan det vara svårt att som konsument göra hållbara val. Louv (2006) belyser problematiken med att naturen bör vara en integrerad del av uppväxten och att barn behöver utsättas för den naturliga världen för att undvika vad författaren kallar för ”naturbriststörning” (eng. nature-deficit disorder). Författaren menar att förståelse för naturen är en viktig faktor för att minska människans exploatering av naturen. Det är något som det här examensarbetet bygger vidare på inom livsmedelsproduktions- och konsumtionsområdet. Fokus ligger på vilket sätt uppväxtförhållandet har inflytande över hur vi tänker som konsumenter.
Vidare i kapitlet beskrivs hur världssystemets ekonomiska uppbyggnad potentiellt begränsar människans förhållande till livsmedel, avståndet mellan produktionen och konsumtionen, samt på vilket sätt det kan vara problematiskt för planeten vi bor på. Fokus ligger på det globaliserade samhällets struktur och problematiken kring att hitta riktlinjer för vilka livsmedel som är att föredra utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Flera teorier fokuserar på förhållandet mellan människans beteende och användningen av naturresurser på olika sätt. 2.1 Malthus vs. Boserups teori
Malthus (1766–1834) var en ekonom som levde i Storbritannien under en period av merkantilism. Merkantilismens grundidé var att berika nationen med så mycket ekonomisk aktivitet som möjligt inom landets gränser. Jordbruket expanderade och mer mark bearbetades
för den växande befolkningen. Malthus (1798) såg baksidan av den pågående jordbruksrevolutionen och befolkningstillväxten. Han menade att om den mänskliga befolkningen fortsatte att växa, skulle livsmedelsproduktionen inte kunna hinna hålla jämna steg med efterfrågan och det skulle inte produceras tillräckligt med mat. Jordbruksmarken skulle inte kunna ge den avkastning som krävdes för en ökande befolkning och det skulle bli hungersnöd som kunde ha ihjäl många människor, tillräckligt för att befolkningstillväxten skulle stanna av. Men befolkningen har inte slutat växa. Sedan Malthus livstid har antalet människor på jorden fortsatt att öka och enligt Malthus teori borde detta inte ha varit möjligt. Malthus teori baserades på antagandet att befolkningen skulle växa exponentiellt, medan livsmedelsproduktionen skulle växa linjärt och därmed mycket långsammare (Soby, 2017). Nu i efterhand kan vi se att den omfattande privatiseringen och experimenteringen av nya jordbruksmetoder dramatiskt ökade produktionen och fler människor kunde få mat. Malthus underskattade hur framgångsrika vi människor är på att anpassa oss till miljöförändringar och han underskattade innovationen och teknologins potentialer något som ekonomen Boserup bygger vidare på. Boserup (1965) betonar att hot om svält och utmaningen att mata fler munnar motiverar människan att förbättra sina jordbruksmetoder och uppfinna ny teknik för att producera mer mat till befolkningen. Det finns enligt författaren inget tak eller gräns för vad jordbruket kan producera i en viss region. Produktiviteten balanseras av tillgången av både teknologi, tillgängligt fysiskt kapital samt humant och socialt kapital. Så varför är Malthus teori fortfarande levande? Vi lever i en värld med ändliga resurser (Rockström et al., 2009). Vi har bara en viss mängd odlingsbar mark på jorden samtidigt som jordbruket påverkas av klimatförändringar och andra faktorer som gör det svårare att producera. Utvecklingen och befolkningstillväxten har kommit till kostnad av degraderade resurser vilket evolutionsbiologen Hardin (1968) utvecklar vidare i sin teori om allmänningen.
2.2 Allmänningarnas tragedi
Hardin (1968) studerade överbefolkning och resursfördelningsproblematiken. Författaren använde allmänningar som en metafor för problemet och myntade begreppet allmänningarnas tragedi. Han applicerade sin teori på en gemensam betesmark (allmänningen). Enligt Hardin (ibid.) skulle marken ge tillräckligt med avkastning så länge som antalet betande djur på marken hölls i schack genom naturliga mekanismer såsom ålder och sjukdomar. Om mängden boskap på marken ökade, skulle marken inte längre vara tillräcklig för att försörja boskapen. Hardin antog att varje jordbrukare som delar på betesmarken agerar i egenintresse, och skulle fortsätta att tillföra boskap till allmänningen tills betesmarken skadas och inte längre kan stödja
den ökande mängden boskap som betar där. Detta är beskrivet som allmänningarnas tragedi och kan appliceras i en större kontext på vårt jordklot, där varje nation, samhälle och individ agerar av egenintresse och bidrar till degradering av naturresurser och eventuellt vår egen undergång. Ostrom (1990) har en annan uppfattning och utmanar Hardins teori och anser att vi kan styra allmänningarna om vi investerar i förtroende, lokala samarbeten och institutionella förändringar där lokala aktörer tillsammans kan ta itu med de globala allmänningarna i stor skala som exempelvis haven och fisket. Trots dessa möjliga lösningar förblir världsekonomin låst i den storskaliga tragedi som Hardin (1968) delvis beskriver. Den ekonomiska tillväxten redovisar inte kostnader för miljön och ökade risker för katastrofer. Att värdera naturkapital och ekosystemtjänster är viktigt men marknaden har fortfarande inte hittat något sätt att internalisera människans verkliga kostnader på vår livsmiljö.
2.3 Wallersteins världssystemteori
Wallersteins (2004) världssystemsteori behandlar frågor om var ekonomisk aktivitet i världen är placerad och varför. Teorin går in på hur det globaliserade världssystemet är uppbyggt, mer specifikt på förhållandet mellan de rika och fattiga nationerna. Enligt teorin är dagens system ett arv från kolonialismen. Kolonialismens grundidé var att genom en utländsk makt upprätthålla politisk, social, ekonomisk och kulturell dominans av en grupp människor eller ett land. Idag har den traditionella kolonialismen försvunnit i stora drag och den koloniala nationens fysiska närvaro behövs inte längre av olika skäl. Det finns istället ett etablerat system eller mönster av ekonomisk exploatering i många av dessa länder som har fortsatt efter frigörelsen från kolonialmakten. Wallerstein (ibid.) studerade området och utvecklade vad han kallade för en världssystemanalys. Teorin framhäver ojämlika ekonomiska relationer mellan industriländer och utvecklingsländer, där bl.a. Sverige och globala storföretag utgör kärnan av världens ekonomiska system. I semi-periferin av detta system finns länder som har en svagare ekonomisk status, de är mitt emellan periferin och kärnan. Nationerna här är inte nödvändigtvis beroende av ett utvecklat land men behöver olika sorters assistans från dem ibland. Den tredje kategorin är de perifera länderna i världen som fortfarande är i ett exploaterande förhållande till de utvecklade länderna. Kärnnationer och deras bolag utnyttjar periferinationernas ekonomier, naturresurser och arbetskraft för att stärka sina egna ekonomier. Att utveckla sig och ändra sin placering i världssystemet är mycket svårt för nationerna enligt Wallerstein (ibid.). Författaren påstår också att det nuvarande systemet kommer att ställas inför stora förändringar i en värld som blir allt mer urbaniserad. Genom urbanisering avlägsnas mängder av arbetare som idag lever på landsbygden och i framtiden kommer kärnnationerna behöva
hitta andra sätt att minska arbetskostnaderna. Även om utvecklingsländer gör ekonomiska framsteg förblir de alltid svagare och underordnade kärnnationerna och stora företag. En ökande andel av de mänskliga resurserna och naturresurser i utvecklingsländerna omfördelas på så sätt till de centrala industriländerna. Kapitalackumulationen hamnar alltså främst i de forna kolonialmakterna. Det är problematiskt för de beroende länderna eftersom det sätter dem i en position där de inte kommer någonstans. De är låsta i världssystemets ordning enligt Wallersteins (2004) teori, även om det finns några undantag av länder som exempelvis Kina och Indien. Något som teorin inte diskuterar är begräsningar i periferiländernas naturresurser där den främsta exploateringen sker. Vad händer när de tar slut? Kina har delvis insett att deras ekonomi och naturresurser har begräsningar och har börjat investera i Afrika där det finns naturkapital som fortfarande inte är exploaterat i samma utsträckning (Chen, Li, Wang & Wang, 2017). Vårt nuvarande ekonomiska system bygger på en ständig efterfrågan på mer och linjära principer där vi exploaterar, skapar värde (produkter) och sedan kastar det igen för att konsumera något nytt. För att motverka detta destruktiva system måste vi börja tänka i en riktning av etik, delaktighet och rättvisa när vi formar nya system. Det är fördelaktigt att finna en balans mellan ekonomisk hållbarhet, social hållbarhet och ekologisk hållbarhet för att uppnå en mer hållbar utveckling.
3. Metod
Metoden som valdes för studien var strukturerade intervjuer. ”En strukturerad intervju går ut på att intervjuaren ställer frågor som i förväg är bestämda utifrån en struktur eller ett frågeschema” (Bryman, 2011, 203). Målet med strukturerade intervjuer är att svaren ska kunna sammanställas på ett jämförbart sätt för att kunna se likheter och skillnader i empirin. Studien utgick från ett slumpmässigt urval av konsumenter där ett stickprov gjordes på totalt 100 personer (Tabell 1). Ett stickprov definieras av att ”…varje individ i populationen ska med en känd sannolikhet kunna bli uttagen till stickprovet” (Byström & Byström, 2011, 346). I studien tillfrågades slumpmässigt utvalda personer på gatan i Malmö och respondenterna intervjuades individuellt. Respondenterna utfrågades utifrån sin roll som konsument, eftersom konsumenter representerar en stark röst på marknaden genom sin efterfrågan på varor och tjänster samt för att kunna svara på studiens syfte. Intervjuaren hade med sig anteckningsblock och inspelningsutrustning. Intervjuerna genomfördes på platsen som respondenten befann sig på när de blev tillfrågade att ställa upp i studien. Intervjuaren tillfrågade 50 konsumenter som var uppväxta i en tätort med mer än 100 000 invånare och 50 konsumenter som var uppväxta utanför eller i en tätort med mindre än 2 000 invånare. Enligt studien definierades uppväxt som konsumenter som hade bott i respektive uppväxtområde i minst 10 år från födsel fram till 16 år. Redan i urvalsprocessen skedde en viss selektering där en population med liknande demografiska aspekter utöver uppväxt eftersöktes för att kunna besvara frågeställningen och syftet med forskningen. Respondenterna i studien var mellan 18 och 62 år varav 54 var kvinnor och 46 var män.
Tabell 1.
Den socio-demografiska profilen av respondenterna i studien.
Respondenter med urban uppväxt Respondenter med rural uppväxt
Kön Kvinna 28 26 Man 22 24 Ålder – 20 3 3 21–30 16 24 31–40 15 9 41–50 7 3 51–60 6 6 61 – 3 5 Utbildningsnivå Grundskola Gymnasiet 12 17 Högskola/Universitet 12 16
Annan vidareutbildning efter
grundskola 26 17
Varje intervju var uppdelad i två delar. I första delen av intervjun förklarades syftet med undersökningen för respondenten samt de forskningsetiska principerna (se bilaga 1). Demografiska uppgifter angavs sedan av respondenterna. Respondenterna tillfrågades också om vad de anser vara närproducerade livsmedel samt om respondenterna tänker på livsmedlens ursprung när de konsumerar.
I andra delen av intervjun användes associationsfrågor enligt Roininen, Arvola & Lähteenmäki (2006) och Benthin et al. (1995). Associationer eller tankeanknytning har länge studerats inom psykologin och används för att analysera människans kognitiva förmåga (Carlston, 2007). Syftet med frågorna var att stimulera respondenternas tankar och på ett enkelt sätt kunna jämföra de två olika uppväxtvariablerna; konsumenter med rural uppväxt respektive konsumenter med urban uppväxt. Inledningsvis i del två förklarade intervjuaren för respondenterna att det inte fanns några svar som var rätt eller fel. För att respondenterna skulle bekanta sig med uppgiften och för att få dem att känna sig bekväma, startades en uppvärmningssession där respondenterna ombads att framkalla alla ord som exempelvis börjar med bokstaven ''r" och sedan alla ord eller meningar som kommer till deras tanke när de hörde ordet "jord". När deltagaren hade förstått principerna för experimentet började huvudsessionen. Det första begreppet presenterades muntligt som ”svensk livsmedelsproduktion” enligt följande: Intervjuaren frågar deltagaren ''Jag ger dig begrepp inom livsmedelsområdet och vill att du ska berätta allt som kommer spontant till dig när du hör begreppen. När jag säger svensk livsmedelsproduktion, vad tänker du på då?”. Sedan presenterades samma mening men med orden ”utländsk livsmedelsproduktion” som stimuli. Om respondenten hade svårt att förstå uppgifterna så kunde intervjuaren förklara eller fråga på ett annorlunda sätt så att respondenten förstod uppgiften, utan att på något sätt styra respondenten i sina svar.
3.1 Forskningsetiska överväganden
Risken för skada ska alltid övervägas mot nyttan för individer och samhället i alla typer av forskning. Det kommer alltid att finnas en risk för skada närvarande men genom att följa strategier för att minska riskerna görs forskningen säkrare. Studien följde Vetenskapsrådets (2002) rekommendationer och forskningsetiska principer som innefattar informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. På så vis minskades risken för att deltagarna i undersökningen tog skada.
3.2 Bearbetning av data
Under sessionen antecknade intervjuaren respondentens svar, samtalet spelades också in. Genom att anteckna delar av respondentens svar fick respondenterna tid att reflektera över sina svar. Sessionsanteckningarna och inspelningen evaluerades sedan direkt efter intervjun för att inte missa värdefulla data. Svaren analyserades med en semantisk teknik med riktlinjer från Allwood (2012) och Benthin et al. (1995). Analysen av orden som yttrades gav en uppfattning om hur ordens betydelse kan variera i olika sammanhang och om vilka begreppsliga dimensioner de har. Begreppen kategoriserades sedan tematiskt enligt Bryman (2011, 242– 243, 528–530) där var och en av respondenternas svar systematiskt tilldelades en kategori. Detta tillvägagångsätt kallas för induktiv tematisk analys vars grundtanke handlar om att identifiera teman vilka baseras på vad som framkommer i datamaterialet och inte efter redan förutbestämda teman. Olika ord och meningar placerades i olika kategorier med hjälp av informationen från den semantiska analysen. Beskrivning av varje kategori finns i uppsatsens resultatdel.
Svarsfrekvensen av yttrandena erhölls sedan genom att räkna antalet deltagare som framkallade orden eller meningarna inom varje kategori. Ett χ2-test (chi-två test) genomfördes sedan enligt Byström & Byströms (2011, 309–321) beskrivning för att undersöka om det fanns någon skillnad mellan konsumenter som är uppväxta på landet, och konsumenter som är uppväxt i tätort. Signifikansnivån som användes för studien var p <0,05 vilket är den nivån då nollhypotesen kan förkastas enligt Bryman (2011, 333–336). Nollhypotesen betyder att det inte finns något samband mellan variablerna, i detta fallet uppväxt-variabeln. Resultatet sammanfördes i en korrelationstabell (Bryman, 2011, 326–327).
4. Resultat
Genom den induktiva tematiska analysen identifierades totalt nio olika kategorier inom livsmedelsområdet. De olika kategorierna är inte ordnade i någon speciell ordning:
1. Säkert, hälsa & kvalitet
2. Miljöpåverkan 3. Antibiotikaanvändning
4. Arbetsvillkor & miljörättvisa
5. Djurhållning 6. Svensk ekonomi
7. Svensk kultur 8. Utbud 9. Klimatpåverkan
4.1 Beskrivning av kategorier
Nedan följer en beskrivning av varje kategori, dess betydelse ur ett hållbarhetsperspektiv samt hur empirin har behandlats för sammanfattning. Citat från respondenterna utrycks i nummer, från ett till hundra, där numret representerar vilken respondent i ordningen som blev tillfrågad.
1. Säkerhet, hälsa & kvalitet
Kategorin innehåller en sammanfattning av alla begrepp och meningar om människors hälsa samt livsmedlens kvalitet och säkerhet som är kopplat till livsmedelsproduktionen i Sverige och utomlands. Inom området människors hälsa och säkerhet ryms begrepp som berör människors direkta hälsa vid konsumtion av livsmedel, som exempelvis koncentrationen av bekämpningsmedel i livsmedlet, men inte indirekta hälso- och säkerhetsaspekter som t.ex. är relaterade till rättvis handel och exploatering av ursprungsbefolkning rättigheter. Denna kategori berör heller inte användningen av antibiotika i djuruppfödning och de indirekta konsekvenserna det innebär för människors hälsa. Kvalitet står här för konsumenternas uppfattningar om livsmedlens egenskaper som föda. Det var flera respondenter som reflekterade likt Respondent 3: ”Svenska livsmedel känns tryggare, jag vet hur det produceras och det smakar bättre när det inte har transporterats så långt”. Eller som Respondent 14: ”Jag litar mer på innehållet i svenska livsmedel än i utländska, det känns säkrare för mig och mina barn. Man vet ju inte vad de utländska livsmedlen besprutas med”.
2. Miljöpåverkan
Kategorin sammanfattar all empiri som respondenterna yttrade sig om inom miljöpåverkan. Miljöpåverkan avser varje förändring i miljön, antingen negativ eller positiv, som helt eller delvis är ett resultat av svensk respektive utländsk livsmedelsproduktion. Som exempelvis förorening av mark eller användning av bekämpningsmedel men ej direkta och/eller indirekta aspekter som påverkar människors hälsa, det berörs i föregående kategori. Inom kategorin ingår
ej empiri som är relaterat till livsmedlets påverkan på klimatet. Klimatpåverkan har separerats från miljöpåverkan på grund av dess globala karaktär. Miljöpåverkan inriktar sig mer på lokala aspekter av närmiljön som exempelvis påverkan på den biologiska mångfalden. Många av respondenterna kände ett större förtroende för de svenska bönderna och hur de arbetar med miljöfrågor. ”Det känns som om våra bönder är mer medvetna och tar bättre ansvar för miljön” (Respondent 9) eller ”Jag tänker på all regnskog som skövlas för att göra plats för odlingar i tropikerna, det är verkligen miljöförstöring, därför väljer jag svenskt i den utsträckning det går” (Respondent 40) eller ”Vi i Sverige har ju mycket hårdare lagar kring miljö och så, det känns som om de ligger ganska långt efter i andra länder” (Respondent 78).
3. Antibiotikaanvändning
Här sammanfattas all empiri med förbindelse till livsmedelsproduktionens antibiotikaanvändning inom köttproduktionen och människans direkta och indirekta hälsa relaterat till ökad eller minskad bakteriell resistens. Kategorin berör inte djurens hälsa. Exempelvis rädsla för att drabbas av en bakterie som har utvecklat resistens mot infektioner som människan kan drabbas av som Respondent 19 gav uttryck för: ”Jag har hört att de proppar i massa antibiotika i djuren i andra länder, Irland tror jag att det var. Jag vill inte äta sånt kött […] då kan man drabbas av resistenta bakterier”.
4. Arbetsvillkor & miljörättvisa
Inom kategorin behandlas empiri med anknytning till direkta och indirekta hälso- och säkerhetsaspekter som är relaterat till rättvis handel, där jordbrukarnas rättigheter är en grundpelare samt exploatering av ursprungsbefolkning. Miljörättvisa behandlas också här och är ett perspektiv som fokuserar på konflikter, makt och rättvisa kopplat till miljöfrågor. Kategorin omfamnar vilka som genererar miljöproblemen och vilka som i sin tur drabbas av problemen. Exempelvis att respondenten känner empati för de arbetsvillkor som livsmedelsproducenterna både i Sverige och utomlands jobbar under. Här fanns en ganska klar bild hos respondenterna att arbetsförhållandena hos jordbrukare i andra länder oftast är tuffare än i Sverige och flertalet personer nämnde att de ofta köper ”Fair Trade” som t.ex. Respondent 57; ”Jag köper ofta Fair Trade, jag tänker på sådana där skräckexempel man ser på tv om fattigdom och misär som vissa tvingas jobba under och jag vill verkligen inte var med att bidra till sådant”. Det fanns ett fåtal personer som tog upp miljörättvisa i sina svar: ”Vilken rätt har vi att kräva att de ska producera billig mat till oss till kostnad av deras miljö” (Respondent 23) eller ”Jag tycker synd om att andra människor ska lida för att vi ska ha det bra här i Sverige, varför kan vi inte själva producera det som vi konsumerar?” (Respondent 42).
5. Djurhållning
Kategorin djurhållning innehåller aspekter inom livsmedelsproduktionen med anknytning till djurs hälsa, välmående, respekt för deras behov och naturliga beteende samt regler som finns inom djuruppfödningen. Exempelvis att respondenten tycker synd om djur som har en liten stallyta att röra sig på och inte får utlopp för sitt naturliga beteende; ”…blir så förbannad när jag ser djur som behandlas på det sättet” (Respondent 21) eller ”Lagstiftningen i Sverige är ju mycket bättre, här får ju djuren gå ute och ha det bra” (Respondent 27).
6. Svensk ekonomi
Här behandlas empiri med anknytning till Sveriges ekonomi som nation och de svenska jordbrukarnas ekonomi och lönsamhet. Inom denna kategori uttryckte konsumenter empati för den ekonomiska aspekten av att vara jordbrukare och vilka utmaningar som de ställs inför ur det ekonomiska perspektivet, vilket representeras bra här; ”Det är klart att man ska stödja det svenska jordbruket, man har ju läst om hur tufft bönderna har det […] sen är det ju bra för Sverige också” (Respondent 11).
7. Svensk kultur
Kategorin innehåller aspekter inom livsmedelsproduktionen som berör Sveriges kultur och kulturarv somutgörs av vad tidigare generationer har skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för kulturen vidare. Exempelvis att respondentens släkt och familj har varit bönder eller haft konservativa tankar om att bevara svensk kultur som den ”alltid” har varit. Som Respondent 2 uttrycker det; ”Min släkt på pappas sida har varit bönder sedan långt bakåt i tiden [...] jordbruket finns i Sveriges kultur, det öppna landskapet…”.
8. Utbud
Utbud omfattar empiri som är kopplat till utbudet av livsmedel. Exempelvis att ett livsmedel enligt respondenten bara finns att få tag i från utlandet och inte ifrån Sverige eller andra begränsande faktorer som styr utbudet; ”Sverige kan ju omöjligt producera allt, det är ju därför vi importerar så mycket” (Respondent 68).
9. Klimatpåverkan
Kategorin avser empiri från respondenterna med anknytning till klimatförändringar och hur det påverkar planeten, samhället och miljön på en global nivå. Exempelvis att respondenterna uttryckte oro över hur mycket koldioxidutsläpp som transporterna av livsmedel utgör. Här symboliserar Respondent 71:s svar en stor del av de tillfrågade som gav uttryck för oro kring
klimatet; ”Tänk på hur långt t.ex. en ananas färdas innan den hamnar på matbordet. Det kan ju omöjligt vara bra för klimatet att transportera runt på all mat kors och tvärs över hela världen”. 4.2 Svensk livsmedelsproduktion
För svensk livsmedelsproduktion identifierades åtta olika kategorier från båda populationerna, varav två kategorier inte noterades i den andra associationsfrågan (’svensk ekonomi’ och ’svensk kultur’). Sju kategorier identifierades från respondenterna som positiva och en kategori identifierades som negativ. Chi-två testet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan uppväxt i urban respektive rural miljö inom tre av kategorierna; ’säkerhet, hälsa och kvalitet’, ’arbetsvillkor och rättvisa’ samt ’svensk ekonomi’ (Tabell 2).
Tabell 2.
Frekvens av framkallade kategorier genom associationsfrågan med ordet ''svensk livsmedelsproduktion" som stimuli.
Respondenter totalt (n=100) urban uppväxt (n=50) Respondenter med rural uppväxt (n=50) Respondenter med p-Värde Kategorier + Antal Procent Antal Procent Antal Procent Säkerhet, hälsa & kvalitet 35 35 12 24 23 46 **
Miljöpåverkan 32 32 14 28 18 36 i.s.
Antibiotikaanvändning 31 31 14 28 17 34 i.s.
Arbetsvillkor & Rättvisa 39 39 12 24 27 54 **
Djurhållning 45 45 21 42 24 48 i.s.
Svensk ekonomi 48 48 18 36 30 60 **
Svensk kultur 26 26 12 24 14 28 i.s.
Kategori -
Utbud 10 10 6 12 4 8 i.s.
p-Värdet beräknades genom ett chi-kvadrat test. Förkortningar:
i.s., ingen signifikant skillnad ** p < 0.05
Procenten beräknades genom det totala urvalet inom varje område.
4.3 Utländsk livsmedelsproduktion
För utländsk livsmedelsproduktion identifierades sju olika kategorier från båda populationerna, varav en kategori, ’klimatpåverkan’ inte noterades i den föregående associationsfrågan samt ’svensk ekonomi’ och ’svensk kultur’ uteblev från svaren. En kategori från respondenterna identifierades som positiv och sex kategorier som negativa. Chi-två testet visade att det fanns signifikant skillnad mellan urban respektive rural uppväxt i två av kategorierna; ’säkerhet, hälsa och kvalitet’ samt ’arbetsvillkor och rättvisa’ (Tabell 3).
Tabell 3.
Frekvens av framkallade kategorier genom associationsfrågan med ordet ''utländsk livsmedelsproduktion" som stimuli.
Respondenter totalt (n=100) urban uppväxt (n=50) Respondenter med rural uppväxt (n=50) Respondenter med p-Värde Kategorier + Antal Procent Antal Procent Antal Procent
Utbud 13 13 7 14 6 12 i.s.
Kategori -
Säkerhet, hälsa & kvalitet 12 13 12 24 22 44 **
Miljöpåverkan 32 32 24 48 26 52 i.s.
Antibiotikaanvändning 31 31 14 28 20 40 i.s. Arbetsvillkor & Rättvisa 39 39 16 32 26 52 **
Djurhållning 45 45 14 28 18 36 i.s.
Klimatpåverkan 48 48 17 34 15 30 i.s.
p-Värdet beräknades genom ett chi-kvadrat test. Förkortningar:
i.s., ingen signifikant skillnad ** p < 0.05
Procenten beräknades genom det totala urvalet inom varje område.
4.4 Jämförelse mellan olika stimuli
Det fanns en betydande skillnad mellan frekvensen av positiva och negativa associationer vid respektive fråga oberoende av uppväxt. Där en övergripande majoritet av respondenterna associerade svensk matproduktion som något positivt medans utländsk livsmedelsproduktion associerades till övervägande del negativt. Konsumenterna kunde se ett mervärde med svensk livsmedelsproduktion (Tabell 2 & 3)
4.5 Uppfattning av närproducerat
Spridningen av svar var stor i urvalet vad gällde uppfattningen av vad närproducerade livsmedel innebär rent avståndsmässigt. En stor del av respondenterna delade dock uppfattning om inom vilken radie som var närproducerat för dem (Tabell 4 & Diagram 1). Respondenter med uppväxt utanför tätort hade en uppfattning som var mest lika varandra och respondenter med uppväxt i tätort hade en större radie som de ansåg vara närproducerat. Samtliga respondenter ansåg att närproducerade livsmedel var svenska livsmedel.
Tabell 4.
Frekvens av yttrad distans genom respondenternas association med närproducerat.
Inom en radie av
(mil) Totalt (n=100)
Respondenter med urban uppväxt (n=50)
Respondenter med rural uppväxt (n=50) Antal Procent Antal Procent Antal Procent
4 9 9 4 8 6 12 5 12 12 6 12 6 12 10 9 9 4 8 6 12 14 50 50 22 44 28 56 20 6 6 3 6 1 2 190 14 14 11 22 3 6 Diagram 1.
Frekvens av yttrad distans genom respondenternas association med närproducerat.
4.6 Ursprung
På frågan om respondenterna tänker på ursprung när de konsumerar, svarade hela 70 procent ja på frågan. Intervjuaren kunde uppfatta en inställning hos respondenterna där flertalet valde att nämna det svenska ursprunget som något positivt, vilket också reflekterades i de övervägande positiva svaren på frågan om svensk livsmedelsproduktion.
0 10 20 30 40 50 60 4 5 10 14 20 190 Totalt (N=100) Deltagare uppväxta i tätort (N=50) Deltagare uppväxta på landsbygden (N=50)
5. Analys och diskussion
Syftet med studien var att beskriva hur konsumenter förhåller sig till svenskproducerade och utländskt producerade livsmedel samt om skillnader i konsumenters uppväxt påverkar deras förhållande till livsmedelsproduktionen. Kan det vara så att människor med en närmare anknytning till produktionen under uppväxten har en annorlunda uppfattning om livsmedel än personer som är uppväxta med ett längre avstånd till produktionen, samt kan det hjälpa konsumenten att göra mer hållbara val? Studiens resultat indikerar att konsumenter inte behandlar i närheten av all den information som krävs för att göra ett hållbart val av livsmedel vare sig man har en rural eller urban uppväxt. Intervjuerna visade dock att det fanns en signifikant skillnad inom begreppet ’svensk livsmedelsproduktion’, i tre kategorier; ’säkerhet, kvalitet och hälsa, ’arbetsvillkor och rättvisa’ samt ’svensk ekonomi’ (signifikansnivån som användes för studien var p <0,05). Intervjuerna inom ’utländsk livsmedelsproduktion visade att det fanns en signifikant skillnad, i två kategorier; ’säkerhet, kvalitet och hälsa’ samt ’arbetsvillkor och rättvisa’. Respondenter som är uppvuxna på landsbygden uppvisade en något högre svarsfrekvens och delgav fler kategorier per respondent. Samma kategorier observerades också hos respondenter som är uppvuxna i tätort men inte med samma frekvens. Det går därför inte att dra några större paralleller till att det är uppväxtvariabeln som styr konsumenten i sitt tankesätt kring livsmedel inom miljöområdet. Att konsumenter har, vad Louv (2006) kallar ett underskott på natur (eng. nature deficit) under sin uppväxt, spelar ingen betydande roll enligt studien. Skillnaden ligger i de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhet som diskuteras vidare nedan.
5.1 Har avståndet någon betydelse?
Hypotesen som examensarbetet utgick ifrån var att det är distansen mellan produktion och konsumtion som är en betydande faktor som försvårar för människor att göra bra val ur ett hållbarhetsperspektiv. Ur det hypotetiska perspektivet; hade majoriteten av konsumtionen skett närmare producenten, som det gjorde i större utsträckning förr i tiden, så hade människor upplevt eller drabbats av konsekvenserna av sitt konsumerande i högre utsträckning än idag. Konsumenter skulle enligt hypotesen därför inte bli lika begränsade i sitt tänkande och göra naturliga val som är både mer fördelaktiga både för individen, samhället och planeten vi bor på. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt i Simons (1986) teori om människans begränsade rationalitet. Enligt studiens resultat kan hypotesen, som presenterades i studiens inledning, delvis förkastas eftersom resultatet indikerar att det bara finns en skillnad på de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhetsområdet.
5.2 Den ekonomiska och sociala aspekten av hållbarhet
Kategorierna som visade på en signifikant skillnad har den gemensamma nämnaren att de rör sig främst inom social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Det måste finnas en balans mellan de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna för att vi ska nå en mer hållbar utveckling. En situation där inte alla aspekterna är medräknade är således en ohållbar sådan. Simons (1986) teori kring vårt rationella tänkande är i hög grad applicerbart på studiens resultat eftersom respondenterna inte övervägde i närheten av all den information som krävs för att göra ett hållbart val av livsmedel. De tre kategorierna som hade en signifikant skillnad sammanställdes i figur 2 utifrån hållbarhetsperspektivet. Inom kategorierna identifierades områden som respondenterna hade uttryck sig ha kunskap om (Figur 2).
Figur 2. Hållbarhetens tre grundpelare och vilka hållbarhetsområden de
tre kategorierna anknyter till.
I teorikapitlet förklarades Fisks (2010, 81) teori om hur olika motiv hos konsumenter påverkar deras handlingar och där författaren kategoriserade människor i tre grupper. Studiens resultat tyder på en stark anknytning till de två första kategorierna ’Mig’ och ’Min värld’ men saknar till stora delar ’Världen’. Båda kategorierna knyter an till uppväxtperspektivet på ett betydande sätt där svaren hade en relativt tydlig anknytning till svenska produktionsförhållanden där respondenterna med uppväxt på landsbygden hade en större medvetenhet. Lönsamheten för svensk jordbruksindustri är hårt utsatt av konkurrensen från den internationella marknaden, vilket kanske konsumenter i rural miljö på ett annat sätt ser och drabbas av. Svenska jordbruksregler ställer inom vissa områden hårdare krav på svenska jordbrukare jämfört med andra länder vilket oftast är bättre för miljön men gör att det i vissa fall blir dyrare att producera livsmedel i Sverige (Lantbrukarnas Riksförbund, 2017b). Den billiga importen av exempelvis
kött är en bidragande orsak till att Sveriges köttkonsumtion ökar för varje år som går. Samtidigt minskar produktionen av svenskt kött och köttvaror varje år, bortsett från produktionen av fågel som ökar något (se bilaga 2, 3 & 4). Om trenden håller i sig kommer svenska bönder att i allt större grad bli utkonkurrerade och Sveriges självförsörjningsförmåga blir således kraftigt underdimensionerad. Oron över böndernas situation genom bland annat mediernas belysning av problemet speglas i resultatet av intervjuerna och kanske är det därför det är en skillnad i den sociala och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling hos konsumenterna med rural respektive urban uppväxt.
En stor del respondenterna uttryckte att de tänker på ursprung när de konsumerar livsmedel. Svarsfrekvensen var betydligt mer positivt för svenska livsmedel jämfört med utländska livsmedel vilket visar på ett mervärde hos svenska livsmedel hos respondenterna. Det stärker delvis Fisks (2010) tankar om hur viktigt det är från ett företags synvinkel i kommunikationen med konsumenten att fokusera på fördelarna att göra ett hållbart val av livsmedel. Konsumenternas efterfrågan på marknaden borde reflektera fler svenska livsmedel i butikerna eftersom produktionen rimligtvis bör svara på konsumenternas efterfrågan. Givetvis så måste livsmedel också kunna produceras och en omställning kan ta tid för producenterna vilket gör att det finns en viss eftersläpning på marknaden. Sveriges stora import av livsmedel tyder på att svenska konsumenter till en viss utsträckning säger en sak och agerar på ett annat sätt bortsett från att det är andra krafter som påverkar marknaden (SCB, 2017b). Deras tankar eller retorik leder inte full ut till handling vilket tyder på en attityd-beteende-lucka som diskuterades i teorikapitlet (Redondo & Puelles, 2017; Young, Hwang, McDonald & Oates, 2010). Dessa komplexa samband mellan olika variabler, intentioner och faktiskt handlande övervägs inte i alla konsumtionsbeslut vilket resultatet i denna studien visar och det är ett stort problem för planeten vi lever på och oss själva i slutänden. Hardins (1968) tankar kring allmänningarnas tragedi är i den här bemärkelsen inte långt ifrån sitt ursprung. Vare sig man är uppväxt på landsbygden eller i tätort beaktar man enligt studien enbart några få aspekter inom hållbarhetsområdet och relativt långt ifrån den breda kunskapssyn som erfordras vid en högre nivå av medvetenhet kring valet av livsmedel. Att vi samtidigt blir fler människor på planeten vi bor på påverkar också våra förutsättningar för vår fortlevnad som art. I metaforiska termer har vi människor gått från att vara få människor på en stor planet till att vara många människor på en liten planet. Det potentiella hotet hos förespråkarna för Malthus (1798) förkastas delvis av teoretiker vars synsätt är mer likt Boserup (1965), där utmaningen att mata fler munnar anses motivera människan att förbättra sina jordbruksmetoder och uppfinna ny teknik för att producera mer mat till befolkningen. De två teorierna har båda sina styrkor och svagheter och
