5. Analys/Diskussion
5.5 Slutsats
Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av krav, kontroll och socialt stöd i sitt arbete, vidare ville vi även undersöka vilka resurser som upplevs viktiga i relation till att hantera specifika krav inom yrket. Med hjälp av Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Bakkers och Demeroutis (2001) krav-resursmodell och Siegrists ansträngnings och belöningsmodell (1996) har föreliggande syfte besvarats genom sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från Region Halland.
Efter bearbetat resultat och analys kom vi fram till att majoriteten av de intervjuade sjuksköterskorna har ett aktivt arbete enligt Karaseks och Theorells modell (1990). Detta grundas på att respondenterna uttryckte att de hade både hög kontroll, höga krav, goda resurser och ett högt socialt stöd som genererade ett aktivt arbete.
Socialt stöd och resurser
På avdelningar där arbetet upplevdes mer spänt hade det sociala stödet en betydande roll som resulterade i att arbetet upplevdes som mindre ansträngande. Det sociala stödet var även den resurs som var mest framträdande enligt Bakkers och Demeroutis (2007) modell som
sjuksköterskorna upplevde hade mest hjälp utav inom yrket. Det sociala stödet var det som genom studien varit mest framträdande. Alla respondenter ansåg att det sociala stödet var viktigt för klara av deras arbete. Föreliggande studie visar även att sjuksköterskorna hade dagar då arbetet var tufft, men att faktorerna ovan gjorde så att sjuksköterskorna inte upplever sitt arbete som ohälsosamt.
Kontroll och krav
Grönlund (2007) menar dock att ett arbete med hög kontroll och höga krav kan även ge negativ inverkan på arbetsmiljön med mycket övertidsarbete och ett arbetsliv som går ut över privatlivet. Den höga kontrollen och kraven medför ett högt eget ansvar för individen och misslyckande kan således vara svårhanterligt. Den höga kontrollen kan därmed inte väga upp höga krav utan kommer istället bli en stressfaktor (Grönlund, 2007).
Vi anser att studien går i linje med Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll och
stödmodell, Bakkers och Demeroutis (2001) krav-resursmodell och Siegrists ansträngning och belöningsmodell (1996) då sjuksköterskorna befinner sig i riktning med idealarbetet. Detta kan dock ifrågasättas utifrån Grönlunds (2007) resonemang då hon anser att en hög kontroll ej kan kompensera upp höga krav i arbetet, och att det aktiva arbetet ej är hälsosamt i längden.
32 5.6 Arbetsvetenskapligt bidrag
Genom ökad förståelse om mänskligt beteende och upplevelser önskar vi med studien att bidra med psykologiska aspekter till arbetsvetenskapen. Undersökningen kan bidra med kunskap i arbetslivet då studien har avsett påverkningsbara faktorer. Resultatet har bidragit till att tidigare forskning både har verifierats och falsifierats.
5.7 Vidare forskning
Vi anser att studien kan utvecklas genom att se till fler faktorer, även utanför arbetet. Livet utanför arbetet har trots allt stor påverkan på individen även under arbetstid. Att se till fler faktorer skulle kunna ge en mer detaljerad bild av respondenternas situation och vad som ligger bakom deras psykiska hälsa. Detta är något KKS-modellen i dagsläget inte tar hänsyn till vilket är en av modellens största brister.
Vidare hade det även varit intressant att göra en jämförande studie om hur sjuksköterskorna i Sveriges mående är i jämförelse med exempelvis sjuksköterskor i andra europeiska länder och se om det finns skillnader eller likheter mellan länder. Detta för att få en tydligare bild över varför sjuksköterskor och övrig omvårdnadspersonal idag är den yrkesgrupp som är värst drabbad av sjukskrivningar på den svenska arbetsmarknaden. Förhoppningen är att ett sådant resultat skulle bidra till en bättre arbetsmiljö och hälsa bland sjukvårdspersonal och således minska sjukskrivningarna och medförande konsekvenser för såväl individ som samhälle.
33
Referenser
AFS 2015:4. Organisatorisk och social arbetsmiljö̈. Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-foreskrifter-afs2015_4.pdf [2020-04-01].
Agosti, M., Andersson, I., Ejlertsson, G., & Janlöv, A. (2015). Shift work to balance everyday life - a salutogenic nursing perspective in home help service in Sweden. BMC Nursing, 14(1), BMC Nursing, 2015, Vol.14(1). doi:10.1186/s12912-014-0054-6.
Ahrne, G & Svensson, P (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne &
Svensson (red) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion - vetenskapsteori och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arbetslivsinstitutet.se (2005). Höga emotionella krav: Emotionella krav på
callcenteranställda. https://www.arbetslivsinstitutet.se/artikel/hoga-emotionella-krav/ [2020-03-24].
Arbetsmiljöverket (2012) Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. (Rapport 2012:7).
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/den-goda-arbetsmiljon-och-dess-indikatorer-kunskapssammanstallningar-rap-2012-7.pdf [2020-06-12].
Arbetsmiljöverket (2016). Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö träder i kraft. https://www.av.se/press/foreskrifter-om-organisatorisk-och-social-arbetsmiljo-trader-i-kraft/?hl=F%C3%B6reskrifter%20om%20organisatorisk%20och%20social%20arbetsmilj%C 3%B6 [2020-06-12].
Arbetsmiljöverket. (2016). Kvinnors och mäns arbetsvillkor – betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall.
(Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket, 2016:2). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/kunskapssammanstallningar/kvinnors-och-mans-arbetsvillkor/?hl=kunskapssamanställning%202016%20kvinnor%20och%20mäns [2020-03-31].
Arbetsmiljöverket (2018). Arbetsmiljön 2017/The Work Environment 2017.
(Arbetsmiljöstatistik 2018:2). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljon-2017/arbetsmiljostatistik-arbetsmiljon-2017-rapport-2018-2.pdf [2020-03-31].
Arbetsmiljöverket (2018). Arbetsorsakade besvär 2018/Work-related Disorders 2018.
(Arbetsmiljöstatistik 2018:3). Stockholm: Arbetsmiljöverket https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsorsakade-besvar-2018/arbetsorsakade_besvar_2018_rapport.pdf [2020-04-21].
Arbetsmiljöverket (2019). Arbetsmiljön och hjärnans kognitiva funktioner. Stockholm:
Arbetsmiljöverket. https://www.av.se/halsa-och-sakerhet/psykisk-ohalsa-stress-hot-och-vald/arbetsmiljon-och-hjarnans-kognitiva-funktioner/ [2020-03-31].
34
Arbetsmiljöverket (2020) Arbetsmiljölagen (AML). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om-arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/#5 [2020-03-31].
Arbetsmiljöverket (2020). Tillsyn av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/inspektioner-utredningar-och-
kontroller/inspektion/aktuella-inspektioner/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/?hl=Tillsyn%20av%20den%20organisatoriska%20och%20sociala%20arbetsmilj
%C3%B6n. [2020-06-12].
Bakker, A. B. & Demerouti, E. (2007). The Job Demands-Resources model: state of the art.
Journal of Managerial Psychology, 22(3), 309-328. doi:10.1108/02683940710733115
Bakker, A. B., Killmer, C.H., Siegrist, J. & Schaufeli, W.B. (2000). Effort-reward imbalance and burnout among nurses. Journal of Advanced Nursing, 31, ss 884-891.
doi:10.1046/j.1365-2648.2000.01361.x.
Bakker, B. A., van Veldhoven, M. & Wanthopoulou, D. (2010). Beyond the demand-control model: Thriving on high job demands and resources. Journal of Personnel Psychology, 9(3-16). doi:10.1027/1866-5888/a000006.
Berntson, E. & Härenstam, A. (2010). Mönster av sociala relationer på arbetsplatser i Sverige.
I Härenstam, A & Bejerot, E. (red.) Sociala relationer i arbetslivet: studier från föränderliga arbetsplatser. Malmö: Gleerups utbildning. ss. 27-44.
Black, C. M. (2008). Working for a healthier tomorrow. London: TSO
Blanch, A. (2016). Social support as a mediator between job control and psychological strain. Social Science & Medicine, 157, ss. 148-155, doi:10.1016/j.socscimed.2016.04.007.
Bolman, L. G. & Deal, T. E. (2015). Nya Perspektiv på organisation och Ledarskap. Lund:
Studentlitteratur
Brunetto, Y., Dienger, J., Farr-Wharton, R., Newman, S., Shacklock, K., & Shriberg, A.
(2013). The importance of supervisor–nurse relationships, teamwork, wellbeing, affective commitment and retention of North American nurses. Journal of Nursing Management, 21, 827–837. doi:10.1111/jonm.12111
Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business Research Methods. Cambridge; New York, NY:
Oxford University Press.
Chou, H. Y., Hecker, R. & Martin, A. (2012). Predicting nurses’ well-being from job demands and resourses a cross-sectional study of emotional labour. Journal of nursing management, 20(4), 502-511. doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01305.x
Creswell, J. W. (2013). Qualitative inquiry and research design: choosing among five approaches. London: Sage. doi:10.11.77/1524839915580941.
Cricco-Lizza, R. (2014). The need to nurse the nurse: Emotional labor in neonatal intensive care. Qualitative Health Research, 24 (5), ss. 615-628, doi:10.1177/1049732314528810.
35
Demerouti, E., Bakker, A., Nachreiner, F., & Schaufeli, W. (2001). The Job demands- resources model of burnout. Journal of Applied Psychology, 86(3), 499–512. doi:
10.1037//0021-9010.86.3.499
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Doef, M. Van Der & Maes, S. (1999). ”The Job Demand-Control(-Support) Model and psychological well-being: a review of 20 years of empirical research”. Work & Stress, vol.
13(2), ss. 87-114, doi:10.1080/026783799296084.
Eklöf, M. (2017). Psykosocial arbetsmiljö: begrepp bedömning och utveckling. Lund:
Studentlitteratur.
Försäkringskassan (2014) Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser; En studie av Sveriges befolkning 16-64 år. (Socialförsäkringsrapport 2014:4). Stockholm: Försäkringskassan.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/03dcfe19-c989-4f46-a7f5-760d573b8d1f/socialforsakringsrapport_2014_04.pdf?MOD=AJPERES&CVID= [2020-05-07].
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24 (2), ss. 105-112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Gripsrud, J. (2002). Mediekultur, mediesamhälle. Göteborg: Daidalos.
Grönlund, A. (2007). Egenkontroll som friskfaktor och riskfaktor. Det gränslösa arbetet i Västeuropa och Sverige. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 13, nr 2, sommaren 2007.
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Heaney, C. A. & Israel, A. B. (2008). Social networks and social support. I Glanz, K., Rimer, B. K. & Viswanath. K. (red). Health behavior and health education; theory, research and practice. San Francisco, USA: Jossey-Bass, ss. 189-210.
Hochschild, A. R. (1983). The managed heart: Commercialization of human feeling.
Berkeley: University of California Press.
Houdmont, J., Leka, S. & Sinclair, R. R., (2012). Contemporary occupational health psychology global perspectivs on research and practice. Chichester: Wiley-Blackwell.
Hsieh, H-F. & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative health research. Vol. 15 No. 9, November 2005, ss. 1277-1288.
doi:10.1177/1049732305276687.
Hwang, W. & Ramadoss, K. (2017). The Job Demands–Control–Support Model and Job Satisfaction Across Gender. Journal of Family Issues, 38(1), ss. 52-72. doi:
10.1177/0192513X16647983
36
Härenstam, A. (2010). Sociala relationer och det goda arbetet. I Härenstam Annika & Bejerot Eva (red.) Sociala relationer i arbetslivet: studier från föränderliga arbetsplatser. Malmö:
Gleerups utbildning. ss. 7-24.
Jalilian, H., Shouroki, F. K., Azmoon, H., Rostamabadi, A. & Choobineh, A. (2019).
Relationship between Job Stress and Fatigue Based on Job Demand-control-support model in hospital nurses. International Journal of Preventive Medicine, 10(1), s. 56,
doi:10.4103/ijpvm.IJPVM_178_17.
Jeding, K. & Theorell, T. (1999) Arbetets uppläggning och hälsa. I Jeding, K., Hägg, G. M., Marklund, S., Nygren, Å., Theorell, T. & Vingård, E. (1999). Ett friskt arbetsliv. Fysiska och psykosociala orsakssamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering. Arbete och Hälsa, vetenskaplig skriftserie 1999:22. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. ss. 37-55.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4208/1/ah1999_22.pdf [2020-03-25].
Johnson, J. V., & Hall, E. M. (1988). Job strain, work place social support, and
cardiovascular disease: a cross-sectional study of a random sample of the Swedish working population, American Journal of Public Health, Vol. 78(10), ss. 1336-1342.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1349434/pdf/amjph00249-0078.pdf
Karasek, R. (1979). Job demands, Job Decision Latitude, and Mental Strain: Implications for Job Redesign. Administrative Sciende Quarterly, 24(2), ss. 285-308,
Karasek, R. A. & Theorell, T. (1990). Healthy work- stress productivity and the reconstruction of working life. New York: Basics Books.
Parmsund, M., Alderling, M., Målqvist, I. & Åborg, C. (2009). Arbetsförhållanden, levnadsvanor och hälsa inom vård och omsorg. En jämförelse mellan anställda inom landsting, kommun och privat sektor i Stockholms län, (Karolinska Institutets
folkhälsoakademi 2009:24). Stockholm: Karolinska Institutets folkhälsoakademi.
http://dok.slso.sll.se/CAMM/Rapportserien/2009/KIF2009_24.pdf [2020-03-31].
Lindwall, U. (2015). Vård och omsorg har flest sjukfall i Sverige. (Försäkringskassans rapportserie, Korta analyser 2015:1). Stockholm: Försäkringskassan.
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/e1c99b35-629c-4801-944a-81dd359b303c/korta-analyser-2015-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID= [2020-05-07]
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: En introduktion. Lund:
Studentlitteratur
Negussie, N. & Kaur, G. (2016). The Effect of Job Demand-Control-Social Support Model on Nurses’ Job Satisfaction in Specialized Teaching Hospitals, Ethiopia. Ethiopian Journal of Health Sciences. Vol. 26(4), ss. 311-320. doi:10.4314/ejhs.v26i4.3.
Nielsen, K., Lackmaker, J., Känsälä, M., Saari, E., Isaksson, K., & Nielsen, M. B. (2015).
Resource: A literature review on the relationship between resources, employees well-being and performance with specific attention to Nordic issues. (TemaNord 2015:507).
Köpenhamn: Nordic Council of Ministers 201.
37
Oliveira, D. R. de, Griep, R. H, Portela, L. F. & Rotenberg, L. (2017). Intention to leave profession, psychosocial environment and self-rated health among registered nurses from large hospitals in Brazil: a cross-sectional study. BMC Health Services Research; London, 17, doi:10.1186/s12913-016-1949-6
Piko, B. F. (2006). Burnout, role conflict, job satisfaction and psychosocial health among Hungarian health care staff: A questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 43(3), ss. 311-318. doi:10.1016/j.ijnurstu.2005.05.003.
Siegrist, J. (1996). "Adverse health effects of high-effort/low-reward conditions", Journal of occupational health psychology, Vol. 1(1), ss. 27-41, doi:10.1037/1076-8998.1.1.27.
Siegrist, J. (2006) Work, health, and welfare: new challenges. International Journal of Social Welfare. Vol. 15(1), s 5-12, doi:10.1111/j.1468-2397.2006.00439.x.
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2014). Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt. (SBU-rapport 223/2014). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-symtom-pa-depression-och-utmattningssyndrom/ [2020-04-16].
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2017) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom - Exponering för kemiska ämnen. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter. (SBU-rapport 261/2017). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
https://www.sbu.se/contentassets/22c9d0fb008842d5bac9a82c1405d495/arbetsmiljo_hjarta_k arl_kemi_2017.pdf [2020-04-16].
Stoetzer, U. & Waldenström, K. Föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö.
https://www.av.se/globalassets/filer/halsa-och-sakerhet/organisatorisk-och-socialarbetsmiljo-
2015-11-23-informationstraff-presentation.pdf?hl=Tillsyn%20av%20den%20organisatoriska%20och%20sociala%20arbets milj%C3%B6n. [2020-06-12].
Svensk sjuksköterskeförening, (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-04-02].
Theorell, T. (2003). Är ökat inflytande på arbetsplatsen bra för folkhälsan?
(Kunskapssammanställning Statens folkhälsoinstitut 2003:46) Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Theorell, T., Hammarström, A., Aronsson, G., Träskman Bendz, L., Grape, T., Hogstedt, C., Marteinsdottir, I., Skoog, I. & Hall, C. (2015). A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms. BMC Public Health, 15(1), s. 738,
doi:10.1186/s12889-015-1954-4.
38
Ulrich, B. T. & Kear T.M. (2018). The health and safety of nephrology nurses and the environments in which they work: Important for nurses, patients, and organizations.
Nephrology Nursing Journal, 45(2), ss. 117-168.
https://www.annanurse.org/download/reference/journal/workEnvironmentStudy.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God Forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html [2020-04-15].
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser: forskningsprocess, människa, samhälle.
Malmö: Gleerups Utbildning AB
Weman - Josefsson, K. & Berggren, T. (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund:
Studentlitteratur.
World Health Organization (WHO). (2018). WHO remains firmly committed to the principles set out in the preamble to the Constitution. World Health Organization.
http://www.who.int/about/mission/en/ [2020-04-02].
39
3.Vilka krav upplever du i ditt arbete? Beskriv dem gärna.
Exempel: sparkrav, att hinna med alla patienter, fysiska krav.
4.Vår studie handlar om olika typer av krav där känslomässiga krav är en typ.
Vad innebär känslomässiga krav/känslomässiga påfrestningar för dig?
Följdfråga: Hur upplever du dessa känslomässiga krav i ditt arbete?
5.Vad skulle du behöva för att bättre kunna hantera de krav som ställs på dig i din roll som sjuksköterska?
6. Hur upplever du den fysiska och psykiska arbetsbelastningen i ditt arbete?
Kontroll
7. Hur upplever du din delaktighet i olika beslut som berör verksamheten?
8. Beskriv dina möjligheter till självbestämmande i arbetet. (säga nej till arbetsuppgifter,
styra över din tid, lösa dina arbetsuppgifter, tid för reflektion)
9. Beskriv hur känslan av kontroll i ditt arbete påverkar upplevelsen av de krav som
ställs på dig som sjuksköterska? (såväl känslomässiga som organisatoriska)
Socialt stöd
10. Hur viktigt är det för dig att få stöd från chefer och kollegor?
11. Beskriv en situation i vilken du fått stöd. Hur påverkades du Följdfråga: Hur såg stödet se ut?
12. På vilket sätt upplever du att stöd är viktigt för att stötta dig i ditt dagliga arbete?
Sociala relationer
13. Hur upplever du de sociala relationerna/samhörigheten på arbetet?
14. Hur upplever du att det sociala stödet i kombination med ovan nämnda krav påverkar de sociala relationerna på arbetet?
Resurser
15. Vilka hjälpmedel/resurser är viktigast för dig då det gäller att hantera en svår situation? Ge gärna exempel.
16. Beskriv vilken typ av resurser som är viktiga för att du skall klara av ditt arbete? Till exempel, kunskap, socialt stöd, självförtroende mm. Anser du att du har tillräckliga resurser för att hantera de krav ditt arbete ställer på dig?
Om nej, vilka resurser/hjälpmedel saknar du/vill ha mer av?
40
Bilaga 2
Respondenter sökes – Kandidatuppsats Hej!
Vi är två tjejer som läser sista terminen på programmet Organisering och ledning av arbete och välfärd med inriktning på arbetsvetenskap. Det är nu dags för oss att skriva vår
kandidatuppsats i vilken vi tänkt undersöka de känslomässiga krav som ställs på sjuksköterskor samt hur det sociala stödet påverkar dessa.
Enligt Arbetsmiljöverket och Statiska Centralbyrån har andelen utsatta för höga psykiska krav i arbetet ökat kraftigt. Andelen med liten kontroll samt andelen som saknar möjlighet till socialt stöd från arbetskamrater och arbetsledning tycks också ha ökat. Forskning visar dessutom att det sociala stödet har visat sig vara extra viktigt för att hantera de känslomässiga och resurs relaterade krav som vårdbranschen präglas av. Vi har med anledning av detta valt att undersöka hur sjuksköterskor upplever sin arbetssituation utifrån krav, kontroll och socialt stöd.
Vår önskan är att genomföra intervjuer med 6-8 personer som uppskattningsvis kommer att ta cirka 45 minuter per person. Med tanke på rådande omständigheter och spridningen av covid-19 kan intervjuerna komma att genomföras digitalt. Alla resultat kommer att redovisas anonymt (era namn/kontaktuppgifter kommer alltså inte att framgå av rapporten) och allt material kommer hanteras utefter forskningsetiska regler, medverkan är helt frivillig och har man valt att medverka men ångrar sig kan man när som helst under processen dra tillbaka sitt material. Vår tanke är att intervjuerna skall utföras omkring månadsskiftet mars-april men vi är flexibla och anpassar oss i den mån det går efter er.
Är du sjuksköterska och kan tänka dig att delta så skicka så snart som möjligt ett mail eller sms med din anmälan och eventuella frågor/funderingar till någon av oss.
Marika Östlund & Nellie Grimberg
Vid frågor eller funderar kontakta oss gärna!
41 Bilaga 3
Information till dig som ska delta i en undersökning som genomförs av en student under utbildning
Du är inbjuden att delta i studien ”En studie om sjuksköterskors upplevelse av krav och resurser i arbetet”.
Studien syftar till att ta reda på hur sjuksköterskor inom den regionala vården upplever krav, kontroll och andra resurser i arbetet. Samt hur upplevelsen av kraven påverkas av det sociala och organisatoriska stödet.
Studien utförs som en del i vår utbildning, inom Organisering och ledning av arbete och välfärd med inriktning på arbetsvetenskap vid akademin för Hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad. Ansvarig lärare är Per Sederblad (per.sederblad@hh.se) och våra handledare är Linette Törnqvist (linette.tornqvist@hh.se)
Dina personuppgifter behandlas inom studien endast enligt ditt samtycke, och enligt kraven i dataskyddsförordningen. Ditt deltagande i studien är helt frivilligt och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak. Ett återkallande påverkar dock inte den behandling som skett innan återkallandet. Du kan också när som helst begära att få en kopia av dina personuppgifter.
Materialet kommer delvis att behandlas inom molntjänsten Office 365 från Microsoft, som Högskolan har ett personuppgiftsbiträdesavtal med.
Endast vi (Marika Östlund & Nellie Grimberg) och vår handledare kommer att ha tillgång till dina personuppgifter.
Studien genomförs i samarbete med Region Halland. Region Halland kommer endast att få tillgång till avidentifierade personuppgifter/sammanfattade resultat från studien.
De av dina personuppgifter vi kommer att behandla är: namn, e-postadress och telefonnummer.
Dina personuppgifter kommer att raderas när examensarbetet är godkänt.
Personuppgiftsansvarig för studien är Högskolan i Halmstad, som nås via registrator@hh.se eller 035-16 71 00. Övrig information om hur Högskolan hanterar personuppgifter, och dina rättigheter utifrån dataskyddsförordningen, finns påwww.hh.se/dataskydd. Har du frågor kan du också kontakta Högskolans dataskyddsombud, Anna Frederiksen, via dataskydd@hh.se.
Med vänlig hälsning
Marika Östlund & Nellie Grimberg
Organisering och ledning av arbete och välfärd Akademin för hälsa och välfärd
Högskolan i Halmstad
42
Samtycke till deltagande i studien: En studie om sjuksköterskors upplevelse av krav och resurser i arbetet.
Jag har fått information om studien och accepterar att delta.
Jag har fått information om att de uppgifter som samlas in om mig kommer att behandlas konfidentiellt, på ett sådant sätt att min identitet inte kommer att avslöjas för obehöriga.
Jag är medveten om att min medverkan är helt frivillig och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande
Underskrift
... . Namnförtydligande
...
Ort och datum
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Nellie Grimberg Marika Östlund