Slutsats

Utifrån vår studie med syfte att undersöka förskollärares förhållningssätt till yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan, drar vi slutsatsen att delaktighet och inflytande för yngre barn handlar om att få delta i en gemenskap, få sin röst hörd och kunna påverka i förskolan. För att få sin röst hörd och kunna påverka använder barnet olika uttrycksformer, exempelvis kroppsspråk, mimik, ljud, drar och visar. En andra slutsats vi drar är att yngre barns inflytande försvåras när det verbala språket ännu inte är utvecklat, rutiner som finns i förskolan som till exempel måltider men även när det gäller säkerhet för barn. Förskollärarens förhållningssätt har därför en betydande roll när det gäller barns möjlighet till delaktighet och inflytande, genom att vara närvarande, inlyssnande, försöka förstå, tolka och tyda kan det gynna barnen. Centralt för förhållningssättet är arbetslagets gemensamma syn och samarbete kring delaktighet och inflytande.

Referenser

APA-6

Arnér, E. (2006). Barn inflytande i förskolan - Problem eller möjlighet för de vuxna?: En studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. (Licentiatuppsats). Örebro: Örebro universitet

Tillgänglig: BARNS INFLYTANDE I FÖRSKOLAN - PROBLEM ELLER MÖJLIGHET FÖR DE VUXNA? - PDF Gratis nedladdning (docplayer.se)

Aspelin, J. (2015). Lärares relationskompetens Begreppsdiskussion med stöd i Martin Bubers begrepp ”det sociala” och ”det mellanmänskliga”. Utbildning och demokrati 2015, 24(3), 1-16.

Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens: vad är det? : hur kan den utvecklas?. Stockholm: Liber.

Aspelin, J. & Johansson, L. (2017). Relationell pedagogik – ingång till ett fält. Pedagogisk forskning i Sverige, 22(3-4), 159-165.

Aspelin, J. & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerup.

Bae, B. (2009). Children’s right to participate – challenges in everyday interactions. European Early Childhood Education Research Journal, 17(3), 391–406. doi: 10.1080/13502930903101594

Barnombudsmannen (2000). Barndom pågår. Stockholm: Barnombudsmannen.

https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/systemimporter/publikationer2/a rsrapport2000.pdf

Batistič Zorec, M. (2015). Children’s Participation in Slovene Preschools: The Teachers’ Viewpoints and Practice. European Education, 47, 154-167. doi: 10.1080/10564934.2015.1039878

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Buber, M. (1994). Jag och du. Ludvika: Dualis.

Dalen, M. (2007). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning.

Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. (Avhandling). Stockholm: Stockholms universitet.

Emilsson, A., & Folkesson, A-M. (2006). Children's participation and teacher control.

Early Child Development and Care, 176(3-4), 219–238. doi:

10.1080/03004430500039846

Hall, C. (2019). I leken med närvarande pedagoger skapar barn relationer. I A. P. Dahlbeck. & K. Westlund (Red.), Relationell pedagogik – i teori och praktik i förskolan (s.51-68). Lund: Studentlitteratur.

Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige, volym 8 (1-2), 12-23.

Hart, R. (1992). Children´s Participation- From tokenism to citizenship. Innocenti Essays no.4. https://www.unicef-

irc.org/publications/pdf/childrens_participation.pdf

Hedefalk, M. (2015). Barns möjlighet att utveckla en kritisk handlingsförmåga.

Utbildning & Demokrati, 24(2), 73-90.

Johannesen, N. & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några perspektiv. Stockholm: Liber.

Johansson, E. (2003a). Möten för lärande Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Forskning i fokus nr 6.

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a656750/155395981200

4/pdf1830.pdf

Johansson, E. (2003b). Att närma sig barns perspektiv - Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 42-57.

Kultti, A. (2016). Go Edvin! Pedagogical structuring of activities to support toddler participation in an early childcare programme. International Research in Early Childhood Education, 7(3), 2-15.

Larsson, S. (2009). A pluralist view of generalization in qualitative research. International Journal of Research & Method in Education, 32(1), 25-38. doi:10.1080/17437270902759931

Morin, S. (2019). Relationen mötets kraft och betydelse. I A. P. Dahlbeck. & K. Westlund (Red.), Relationell pedagogik – i teori och praktik i förskolan (s.105-122). Lund: Studentlitteratur.

Persson, S. (2019). Pedagogiska relationer och det professionella subjektet. I A. P. Dahlbeck. & K. Westlund (Red.), Relationell pedagogik – i teori och praktik i förskolan (s.25-36). Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson & Sheridan. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 70-84.

Quennerstedt, A., Thelander, N. & Hägglund, S. (2020). Barns och ungas rättigheter i utbildningen. Malmö: Gleerups.

Qvarsell, E. (2011). Demokrati som möjlighet i små barns liv och verksamhet. Nordisk barnehageforskning, 4(2), 65-74.

Sandberg, A., & Eriksson, A. (2008). Children’s participation in preschool – on the conditions of the adults? Preschool staff’s concepts of children’s participation in preschool everyday life. Early Child Development and Care, 180(5), 619–631. doi: 10.1080/03004430802181759

SFS. (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020- 11-20 från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2010%3a800

Shier, H. (2001). Pathways to Participation: Openings. Opportunities and Obligations- A New Mobel for Enhancing Children´s Participation in Decision-

making, in line with Article 12.1 of the United Nations Convention on the Right of the Child. Children & Society, volym 15, 107-117. Doi: 10.1002/CHI.617

Skolinspektionen. (2018). Förskolors värdegrundsarbete. Hämtad från

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-

statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2018/forskolors-vardegrundsarbete/

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2013). Förskolan och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder. Hämtad 2020-11-06, från

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65930e/155396370546 6/pdf2579.pdf

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (u.å). Guide och webbinarium om förändringarna i Lpfö 18. Hämtad 2020-12-20, från

http://www.skolverket.se/undervisning/forskolan/laroplan-for-forskolan/guide- och-webbinarium-om-forandringarna

Socialstyrelsen. (2013). Barn och unga - deras roll och betydelse förr och nu. Stockholm: Socialstyrelsen

Sommer, D., Pramling Samuelsson, I. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.

Sveriges Riksdag. (u.å.). Demokrati. Hämtad 2020-11-25, från

Demokrati - Riksdagen

Tallberg Broman, I. (2010). Perspektiv på förskola och barndom. I A. B.

Riddersporre. & S. Persson (Red.), Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 21-38). Stockholm: Natur och Kultur.

Theobald, M., & Kultti, A. (2012). Investigating Child Participation in the Everyday Talk of a Teacher and Children in a Preparatory Year. Contemporary Issues in Early Childhood, 13(3), 210-225. doi.org/10.2304/ciec.2012.13.3.210

Ungerberg, K. (2019). Flytande inflytande - Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan. (Doktorsavhandling, Karlstad universitet). Tillgänglig:

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1297988/FULLTEXT01.pdf UNICEF. (1989). FN:s konvention om barns rättigheter. Stockholm: UNICEF Hämtad 2020-11-05, från Läs hela Barnkonventionen - UNICEF Sverige

UNICEF. (2018). Vad betyder det att barnkonventionen blir lag? Stockholm: UNICEF Hämtad 2020-12-09, från Vad betyder det att barnkonventionen blir svensk lag? - UNICEF Sverige

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från 1998.pdf (gu.se)

Vetenskapsrådet (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-11-15,

från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/ God-forskningssed_VR_2017.pdf

Westlund, K. (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande - En

demokratididaktisk studie. (Licentiatuppsats), 1653-6037. Malmö: Malmö högskola Tillgänglig:

Bilaga 1

MISSIVBREV Hej!

Vi heter Emelie Höglund och Towe Brunstedt och är förskollärarstudenter från Mälardalens högskola i Eskilstuna, vi skriver just nu vårt självständiga arbete inom området barns delaktighet och inflytande, specificerat yngre barn i åldrarna 1-3. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill därför intervjua

förskollärare, för att ta del av era erfarenheter. Intervjun kommer att ta ca. 30 minuter. Vi önskar att du vill delta i vår studie.

Din medverkan är frivillig, vilket betyder att du under intervjuns gång kan avbryta din medverkan när som helst. Vi kommer att hantera den insamlade datan

konfidentiellt, det vill säga vi kommer inte att skriva fram känslig information som personuppgifter, utan vi kommer istället att använda oss av fiktiva namn. För att få en rättvis bild av ditt deltagande önskar vi använda oss av ljudinspelning under intervjun. Vi önskar utföra intervjuerna via telefon i och med Covid-19.

De uppgifter som samlas in kommer enbart att hanteras av oss och vår handledare i syfte att besvara våra frågeställningar i studien. Material som ljudinspelning kommer efter slutförd studie att raderas. Studien kommer sedan att publiceras på Diva-

portal.org där allmänheten kan ta del av resultatet.

Ni får gärna kontakta oss vid frågor.

Vänliga hälsningar

Towe Brunstedt och Emelie Höglund

Studenter:

Towe Brunstedt, 0761878630, Tbt17003@student.mdh.se

Emelie Höglund, 0700909024, elk17002@student.mdh.se

Handledare:

Bilaga 2

Intervjuguide

• Vad är delaktighet och inflytande för dig?

• Vad innebär yngre barns delaktighet och inflytande för dig?

• Hur påverkar ditt förhållningssätt yngre barns delaktighet och inflytande? • Hur skapar du möjligheter till delaktighet och inflytande för de yngre barnen i

utbildningen? Ge exempel

• Beskriv hur du främjar yngre barns delaktighet och inflytande i utbildningen? • Hur och när kan barnet vara delaktig och ha inflytande i utbildning? Ge exempel? • Vilka strategier använder barnet för att få delaktighet och inflytande? Kan du ge

ett konkret exempel?

• Hur tar du tillvara och ser på yngre barns tankar och idéer? Hur utvecklar du aktiviteter utifrån det?

• Hur utformar ni er miljö för att främja delaktighet och inflytande hos yngre barn? Ge exempel.

• Beskriv på vilket sätt barnen har haft inflytande i er utformning av miljön? • Vilka svårigheter anser du finns när det gäller att göra de yngre barnen delaktiga

och ha inflytande i förskolan? Ge exempel.

• Hur och när kan yngre barn inte få möjlighet till delaktighet och inflytande? Ge exempel.

Bakgrundsfrågor • Hur gammal är du?

• Hur länge har du arbetat inom förskolan? • Vilket år tog du examen?