Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver användandet av utomhusmiljön som en miljö i utbildningen. Slutsatsen är att utomhusvistelser ses som viktiga för barns lärande och utveckling, då barn lättare kan lära sig i ett sammanhang där flera sinnen stimuleras. Leken ses som betydelsefull i barns lärande utomhus och leken ska vara lustfylld och kan användas som en
undervisningsmetod som främjar undervisningen utomhus. Förskollärares
förhållningsätt och intresse för utomhusmiljön bidrar till att skapa förutsättningar för utomhusundervisning. Skogen är en plats som gärna används som
undervisningsmiljö, där skogens neutrala plats kan bjuda in barnen i fantasifull kontext där deras tidigare erfarenheter bidrar till utforskande. Studien har visat sig att utomhusmiljön ger barn förutsättningar för att ingå i andra gruppkonstellationer och att samspel och kunskapsutbyten blir mer givande utomhus. Utomhusmiljön bör användas i samband med undervisning då flera sinnen får samarbeta, vilket i studien har visat sig kan påverka barns lärande.
6.5 Förslag till fortsatt forskning
Då vi enbart genomfört intervjuer skulle vidare forskning kunna vara att genomföra observationer för att synliggöra hur förskollärare genomför undervisning i
utomhusmiljön. Utifrån intresse hade det även varit intressant att utföra fortsatta studier kring planerandet av utomhusmiljön vid nybyggnationer. Detta då vi upplever att förskolegårdar på nybyggda förskolor sällan innehåller så mycket naturmaterial och vegetation utan mer fasta och förbestämda artefakter. Vad utgår arkitekter ifrån när de planerar utomhusmiljön på nybyggda förskolor samt har verksamma
förskollärare något att säga till om vid planerandet av utomhusmiljön på nya förskolor?
Referenslista
Bell, A., & Dyment, J. (2008). Grounds for health: the intersection of green school grounds and health-promoting schools. Environmental education research, 14(1), 77–90. https://doi.org/10.1080/13504620701843426
Bilton, H., & Waters, J. (2016). Why take young children outside? A critical
consideration of the professed aims for outdoor learning in the early years by teachers from England and Wales. Social sciences, 6(1).
https://doi.org/10.3390/socsci6010001
Björklund, S. (2016). Uteverksamhetens möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Brodin, J. & Lindstrand. (2008) Alla kan vara med i en tillåtande lekmiljö. I A.
Sandberg (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel (ss. 87–106). Lund: Studentlitteratur.
Ebbeck, M., Yim, H., & Warrier, S. (2019). Early childhood teachers’ views and teaching practices in outdoor play with young children in Singapore. Early childhood education journal, 47(3), 265–273. https://doi.org/10.1007/s10643- 018-00924-2
Elliott, H. (2015). Forest school in an inner city? Making the impossible possible. Education 3-13, 43(6), 722–730.
https://doi.org/10.1080/03004279.2013.872159
Erdem, D. (2018). Kindergarten teachers’ views about outdoor activities. Journal of education and learning, 7(3), 203–218. https://doi.org/10.5539/jel.v7n3p203
Ernst, J. (2014). Early childhood educators’ use of natural outdoor settings as
learning environments: an exploratory study of beliefs, practices, and barriers. Environmental education research, 20(6), 735–752.
https://doi.org/10.1080/13504622.2013.833596
Guaran, A. (2016). Outdoor education and geographical education: Romanian review of geographical education, 5(1), 79–88.
http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/222869 7016?accountid=12245
Hassinger-Das, B., Bustamante, A. S., Hirsh-Pasek, K., & Golinkoff, R. M.
(2018). Learning landscapes: Playing the way to learning and engagement in public spaces. Education sciences, 8, 1–21.
http://ep.bib.mdh.se/login?url=https://search.proquest.com/docview/222863 6226?accountid=12245
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2007). Att lära är nästan som att leka. Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Jørgensen, K. (2014). What is going on out there? What does it mean for children´s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature-landscapes and its places?. (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences 362). Göteborg: Acta Universitatis Gotoburgensis. Lillemyr, O-F. (2013). Lek på allvar – en spännande utmaning. Stockholm: Liber.
Norling, M., & Sandberg, A. (2015). Language learning in outdoor environments: Perspectives of preschool staff. Nordisk Barnehageforskning: Nordic early childhood education research, 9(1), 1–16. https://doi.org/10.7577/nbf.749
Ohlsson, A. (2015). Utomhuspedagogik: utveckling och lärande i naturen. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Osnes, H., Skaug, H.N. & Eid Kaarby, K.M. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Szczepanski, A. (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I L-O, Dahlgren (Red.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla: (s. 9–38) Lund: Studentlitteratur AB.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningsmetod. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Williams, P. (2006). När barn lär av varandra: samlärande i praktiken. (1. uppl.)
Stockholm: Liber.
Yildirim, G., & Özyilmaz Akamca, G. (2017). The Effect of Outdoor Learning Activities on the Development of Preschool Children. South African Journal of
Education, 37(2), 1–10.https://doi.org/10.15700/saje.v37n2a1378
Änggård, E. (2014). Ett år i ur och skur – utomhuspedagogik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Ärlemalm-Hagsér, E. (2008). Skogen som pedagogisk praktik ur ett genusperspektiv. I A. Sandberg (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel: (s. 107–136). Lund: Studentlitteratur.
Öhman, M. (2016). Samspelsbar och samtalsklar: om samtal i förskolan och skolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bilaga 1. Bakgrundsfrågor Ålder? Utbildning? Examensår? Yrkeserfarenheter? Intervjufrågor: Undervisning
Vad är dina tankar om begreppet undervisning som har tillkommit i den reviderade läroplanen?
När under dagen sker undervisning i er verksamhet?
Utomhusmiljön
Hur ofta planerar du undervisning utomhus? Hur tänker du kring undervisning utomhus?
Vad innebärutevistelse för dig?
Undervisning och utomhusmiljö
Vad tycker du är viktigt med utevistelse och har utevistelsen något syfte?
Hur tänker du kring undervisnings utomhus och hur ofta planerar du undervisnings utomhus?
Vilken plats föredrar du att använda när du undervisar utomhus?
Skulle undervisningen kunna bedrivas mer utomhus än vad den gör idag? Varför? Varför inte?
Upplever du att planering av utomhus undervisning tar mer tid än planering av inomhus undervisning? Varför? Varför inte?
Vilken betydelse har förskollärarens kunskap och intresse för att använda utomhusmiljön som undervisningsmiljö?
På vilket sätt tillgodoser ni barns intresse vid utomhusvistelser och hur ser du på de spontana lär tillfällena som kan uppstå?
På vilket sätt kan förskolans placering ha betydelse för användandet av utomhusmiljön?
Finns det hinder/möjligheter med att bedriva undervisnings utomhus? Hur ser du på din egen roll i utevistelsen?
Påverkar vädret er utevistelse? Varför?
Planerar du ämnesrelaterad undervisning utomhus?
Hur ofta reflekterar du över användandet av utevistelser som lärmiljö?
Bilaga 2. Missivbrev
Hej!
Vi heter Micaela Ekman och Anna Roos och läser just nu sista terminen på förskollärarprogrammet vid Mälardalens högskola i Västerås. Vi ska skriva vårt självständiga arbete om hur förskollärare använder utomhusmiljön som en miljö för undervisning. Då begreppet undervisning tillkommit i den reviderade läroplanen vill vi därför få en inblick i hur förskollärare tar tillvara utomhusmiljön i barns
utbildning.
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare inom förskolan beskriver utomhusmiljön som en miljö i utbildningen. Vi vill även ta reda på förskollärares uppfattning och hur de beskriver begreppet undervisning samt hur de undervisar utomhus, samt vilka platser de ser som betydelsefulla i barns lärande utomhus. Tanken är att genomföra intervjuer med åtta till tio förskollärare på olika förskolor och vår förhoppning är att du vill delge oss dina tankar och kunskaper kring ämnet. Intervjun beräknas ta ca 40–50 minuter. Intervjun kommer att dokumenteras med hjälp av ljudinspelning samt eventuella anteckningar i syfte att kunna ta del av beskrivningarna som du delger oss. Vid intervjutillfället kommer vi att beakta
vetenskapsrådets etiska riktlinjer, vilket betyder att din medverkan i denna studie är frivillig. Du kan när som helst välja att avsluta intervjun utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig. Resultatet kommer endast användas som underlag i studien och alla uppgifter behandlas konfidentiellt, vilket betyder att vi ej kommer sprida det insamlade datamaterialet i andra hand. Inga namn på förskolor eller informanter kommer att finnas med. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på
databasen DiVA.
Har ni frågor och funderingar är ni välkomna att kontakta oss Med önskan att höra från er!
Vänliga hälsningar Anna & Micaela Anna Roos: xxxxx@student.mdh.se
Micaela Ekman: xxxxx@student.mdh.se
Vår handledares uppgifter