Trots att antalet respondenter endast uppgår i femtiotvå går det att se tendenser i deras svar. Den generella bilden är att det i de flesta aspekter av yrkesrollen blivit sämre eller till och med mycket sämre. Den största försämringen rör relationerna till elever och kollegor samt möjligheten att variera undervisningen, främst anser lärarna att de saknar kontroll i klassrummet. Bland de aspekter som förändrats minst hittar vi kontakten med skolledning och möjligheterna till stöd i undervisningen. I en aspekt anser dock lärarna att de blivit bättre. Denna aspekt kopplas till lärarnas organisering.
Om en elevs vardag vänds upp och ned är det viktigt att skolan som instans fångar upp den eleven. Nu har nästan alla gymnasieelevers vardag vänds upp och ned och så även lärarnas. Dessutom saknas det traditionella skolsammanhanget där lärare och elever möts och därmed tycks det vara svårare att se eleverna samt fånga upp dem.
Välfungerande lärplattformar och struktur i undervisningen blir således avgörande för hur framgångsrik denna period av distansundervisning kommer att vara.
Att den generella bilden visar att lärarna uppfattar att det sedan övergången till distansundervisning blivit sämre på de flesta nivåer av läraryrket beror troligtvis på övergångens intensiva natur och omfattning. Att det ändå tycks finnas lärare som anser att det blivit bättre sedan övergången väcker dock intressanta följdfrågor. Vilka
44
att kollegiet samarbetar, att de delar med sig av tillvägagångssätt som de upplever fungerar, att de får kontinuerlig utbildning i hur ämnesspecifika digitala verktyg kan anpassas efter undervisningskontexten och att de får det stöd de behöver.
Svensklärare anser i större utsträckning än lärare i allmänhet att övergången från traditionell klassrumsundervisning till distansundervisning har blivit sämre. Mest markant gäller det aspekter som möjligheten till att variera sin undervisning och den stress de känner över den rådande situationen. Orsaken till detta är naturligtvis svår att säga något definitivt om, men tendensen i resultaten är markant. Det är rimligt att anta att en av anledningarna till denna skillnad är att svenskämnet är ett socialt ämne. Det är ett ämne som kräver djupgående återkoppling och stark kontakt mellan elev och lärare, vilket gör social distansering och digital undervisning till en större utmaning för svensklärare än för lärare i flera andra ämnen.
Detta arbete har visat att det finns många utmaningar med att bedriva undervisning på distans, än större blir dessa utmaningar när så pass många tvingas göra det. Det sätter press på både elever, lärare och organisationen som helhet att anpassa sig efter en ny vardag och lära sig den nya verklighetens spelregler. Detta samtidigt som en epidemi fortsätter att slå mot världen och innebär att många drabbas av personliga motgångar. Att den här perioden är skakig är det ingen som ifrågasätter, att det ändå går att bedriva framgångsrik undervisning och se till att de elever som drabbas av denna omställning inte tar långvarig skada av sin studiegång är dock både viktigt och möjligt. Det sker genom att vi lär av varandra och lär oss tänka utanför den traditionella
klassrumsundervisningens låda.
8.1 FORTSATT FORSKNING
Syftet med den här studien var att tydliggöra hur svensklärare på gymnasiet upplever den hastiga omställning från klassrumsundervisning till distansundervisning som skett i samband med spridningen av coronaviruset och hur svensklärare specifikt påverkas av denna omställning i förhållande till lärare i andra ämnen. Detta genom att skapa en så kallad ögonblicksbild över situationen ett antal veckor efter att omställningen skett. För de flesta gymnasielärare är undervisning på distans någonting nytt och deras begränsade erfarenhet kan mycket väl påverka hur de upplever situationen just nu. Ett förslag på hur man, utifrån den här studien, kan arbeta med fortsatt forskning är att göra ytterligare en
45
ögonblicksbild längre fram i tiden. Om distansundervisningen tvingas fortgå under en längre period kan det vara intressant att jämföra med hur lärare upplever utmaningar och möjligheter då de skaffat sig mer erfarenhet av distansundervisning. Om
undervisningen däremot återgår till den mer traditionella klassrumsundervisningen kan det vara intressant att låta lärare reflektera över utmaningarna och möjligheterna i ett retroperspektiv.
Forskning kring hur coronaepidemin påverkat och fortsätter påverka skolan för både elever och lärare är viktig och kommer säkerligen genomföras och diskuteras under lång tid framöver. Att kartlägga olika aspekter av effekterna av den i ett tidigt skede är avgörande för att kunna kartlägga effekterna av den över längre tid.
46 REFERENSLISTA
Abubakar Rasheed, Rasheed. Kamsin, Amirrudin. Aniza Abdullah, Nor (2020). Challenges in the online component of blended learning: A systematic review. Kuala Lumpur: University of Malaya
Bergman, Lotta. (2007) Gymnasieskolans svenskämnen. Malmö högskola
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Didau, David & Rose, Nick (2018). Klassrumspsykologi: från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur
DiPietro, Meredith. Ferdig, Richard. Black, Erik & Preston, Megan (2008). Best practices in teaching K-12 online: Lessons learned from Michigan Virtual School Teachers. Journal of Interactive Online Learning.
Engdal, Boel (1997). Skolans tal om litteratur. Stockholm: LHS
Imsen, Gunn (2000). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. Tredje upplagan Lund: Studentlitteratur
Keller, Christina & Lindh, Jörgen. ”Framgångsfaktorer för utbildning på nätet” I Hrastinski, Stefan (2011). Mer om nätbaserad utbildning: fördjupning och exempel. Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, Gunilla (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet
Åkerfeldt, Anna & Hermansson, Karin (2020). Delrapport: Gymnasieelevers uppfattningar av när- och distansundervisning med fokus på undervisningsklimat. Stockholm: ifous
47 Digitala källor:
Sundbäck, Johanna (2020). Undervisning i coronatider slitsamt – lärare överväger att säga upp sig. Stockholm: Dagens Nyheter
https://www.dn.se/sthlm/undervisning-i-coronatider-slitsamt-larare-overvager-att-saga-upp-sig/?forceScript=1&variantType=large
Hämtad: 2020-06-12
Andersson, Jonas (2020). Många gymnasister mår sämre till följd av distansundervisningen. Lund: Lunds universitet
https://expertsvar.se/pressmeddelanden/manga-gymnasister-mar-samre-till-foljd-av-distansundervisningen/
Hämtad: 2020-06-12
Folkhälsomyndigheten (2020). Bekräftat fall i Jönköping av nya coronaviruset (2019-nCoV). https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/januari/bekraftat-fall-av-nytt-coronavirus-i-sverige/
Hämtad: 2020-05-18
Folkhälsomyndigheten (2020). Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu att bedriva distansundervisning.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten-och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedriva-distansundervisning/
48 BILAGA
ENKÄTBREV:
Hej!
Mitt namn är Daniel Stålbalk och jag studerar ämneslärarprogrammet vid Karlstads universitet. Just nu arbetar jag på mitt examensarbete och jag skulle vara oerhört tacksam om ni ville hjälpa mig med det.
Syftet med arbetet är att tydliggöra några aspekter kring hur lärare upplever att övergången från vanlig undervisning till distansundervisning påverkat och fortsätter påverka utbildningen. För att få svar på detta har jag konstruerat en enkät:
https://www.survio.com/survey/d/R6M4G6Y0X7G7K6I6J
Enkäten besvaras på ett par minuter och lagrar ingen känslig information.
Jag skriver till dig i rollen av rektor på skolan och det jag ber dig om är således att, om du behagar och har möjlighet, distribuera denna enkät till de lärare som arbetar på skolan och som övergått till distansundervisning.
Examensarbetet skrivs inom ämnet Svenska med didaktisk inriktning men alla verksamma lärare som övergått till att bedriva distansundervisning är relevanta för studien.
Jag skulle vara mycket tacksam över ert bidrag. Med vänliga hälsningar, Daniel Stålbalk