Här redovisar vi de slutsatser vi dragit av vår undersökning, där vi utgått från frågeställningarna;
1. Hur använder pedagogerna elevernas vardagserfarenheter i matematikundervisningen?
2. Varför undervisar pedagogerna som de gör? 3. Vad använder pedagogerna för material?
Vårt urval är begränsat och några generella slutsatser kan inte dras, utan här presenterar vi hur dessa tre pedagoger arbetar med att koppla sin undervisning till
elevernas erfarenheter. Vi har valt att väva samman svaren, eftersom vi tycker att frågeställningarna till viss del går in i varandra.
Samtliga pedagoger i undersökningen tycker det är viktigt att koppla matematiken till elevernas vardag. På observationerna upplever vi att de på olika sätt anstränger sig för att åstadkomma denna koppling, exempelvis genom att de använder
pengar, föremål från elevernas vardag samt diskussion.
Under våra intervjuer betonar pedagogerna hur viktigt det är att ha gemensamma diskussioner i klassrummet och på så sätt koppla till elevernas vardag. Men på observationerna ser vi bara Annika ha en gemensam diskussion som handlar om elevernas vardag.
Lena och Gunilla har arbetat som pedagoger i många år och har med hjälp av sina erfarenheter kommit fram till hur de vill arbeta. Annika är relativt ny i yrket. Hon känner sig fortfarande lite osäker i sin yrkesroll och är ännu inte klar över vilket arbetssätt som kommer att bli hennes. Samtliga pedagogerna anser att förståelsen är det allra viktigaste och de tycker att deras arbetssätt hjälper eleverna att uppnå förståelse.
Vi upplever det som att Gunilla och Annika begränsar sig i och med att deras undervisning utgår från matematikboken och att eleverna skall räkna ett visst antal sidor i boken varje vecka. Vi anser att matematikboken är ett bra material om den används på rätt sätt, dvs. att man inte tvunget måste räkna alla uppgifter, utan även kompletterar med annat material. Det finns då mer utrymme för spontanitet och gemensamma diskussioner.
Vi har kommit fram till att vardagsanknuten matematik har en annan betydelse för oss nu, jämfört med när vi startade vår undersökning. Vardagsanknuten
matematik var för oss tidigare starkt förknippat med att eleverna arbetade konkret med material av olika slag och vi upplevde att det var enkelt att vardagsanknyta matematiken. Mycket av materialet vi stötte på, både på våra observationer och på vår vft, hade namn som anknöt till vardagen exempelvis Banken. Men vi har under arbetets gång insett att ett material inte är vardagsanknutet bara för att det är
laborativt, har ett vardagsanknutet namn eller handlar om vardagssituationer. Uppgifterna måste också ha ett meningsfullt innehåll och eleverna måste kunna se vad de ska ha sin kunskap till. Det är också viktigt att uppgifterna knyter an till elevernas vardag och inte till de vuxnas vardag, som många uppgifter gör idag. Att vardagsanknyta matematik är betydligt svårare än vi tidigare trodde och vi har nu en annorlunda syn på både uppgifter och laborativt material.
7 Avslutning
Det hade varit intressant att observera våra pedagoger vid fler tillfällen, för att få bättre insyn i deras arbetssätt.
Det hade också varit intressant att vid ett senare tillfälle följa upp de elever som arbetade utan matematikbok. Vi vet att när de kommer upp i årskurs fyra är
undervisningen upplagd utifrån matematikboken. Hur går det för eleverna då? Blir det en belastning eller en fördel för dem att de inte är vana vid att använda
matematikbok och påverkar det deras motivation?
Slutligen vill vi tacka Lena, Annika och Gunilla för att de tagit sig tid att svara på våra frågor och låtit oss observera deras undervisning, samt Annette Johnsson för handledningen under arbetets gång.
8 Referenser
Boaler, Jo (1993). The Role of Contexts in the Mathematics Classroom: For the learning of mathematics, 13(2), 12-17.
Doverberg Elisabet, Pramling Samuelsson Ingrid (2000). Att förstå barns tankar – metodik för barnintervjuer. Eskilstuna: Multitryck 2004.
Dysthe, Olga (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ellegård, Kajsa & Wihlborg, Elin (2001). Fånga vardagen: ett tvärvetenskapligt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Göran & Wallby, Karin & Johansson, Bengt & Ryding, Ronnie (red.) (1996). Nämnaren Tema: Matematik ett kommunikations ämne. Kungälv: Grafikerna Livrèna
Engström, Arne (1998). Om bråken i den grundläggande matematikundervisningen. In Gran, Bertil (red.). Matematik på elevens villkor (pp.23-51). Lund:
Studentlitteratur.
Ernest, Paul (1998). Vad är konstruktivism? In Engström, Arne (red.). Matematik och reflektion. (pp.21-33). Lund: Studentlitteratur.
Hydèn, Görel (2004). Svar på tal. Adastra Läromedel AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen- Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Lektion.se. Tillgänglig 2007-12-18,
Löwing, Madeleine. & Kilborn, Wiggo (2002), Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, Madeleine (2006). Matematikundervisningens dilemman Hur läraren kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Maher, Carolyn A (1998). Kommunikation och konstruktivistisk undervisning. In Engström, Arne (red.). Matematik och reflektion. (pp.124-143). Lund:
Studentlitteratur.
Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Molander, Kajsa & Hedberg, Per & Bucht, Mia & Wejdmark, Mats & Lättman- Masch, Robert (2006). Att lära in matematik ute. Falun: Falun Research Centre.
Pehkonen, Erkki (2001). Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i Matematikundervisningen. In Grevholm, Barbro (red.), Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv ( pp. 230-253). Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997). Grundläggande färdigheter – och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.
Rockström, Birgitta & Lantz, Marianne (2004). Matteboken 2A. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Skemp, Richard R. (1976). Relational and Instrumental Understanding. Mathematics Teaching, Bulletin of the Association of Teachers of Mathematics, 77, 20-26.
Skolverket (2002). Grundskolan. Kursplaner och betygskriterier 2000. Västerås: Skolverket och Fritzes.
Skolverket (2003), Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Lusten att lära–med fokus på matematik. Stockholm: Fritzes.
Wistedt, Inger & Brattström, Gudrun & Jacobsson, Calle (1992). Att vardagsanknyta matematikundervisningen. Slutrapport från projektet vardagskunskaper och
Bilaga 1
Våra intervjufrågor till pedagogerna
Inledande frågor
Vad har du för utbildning? När utbildade du dig? Hur länge har du arbetat som pedagog?
Undersökande frågor
Vilket arbetssätt använder du dig av i din matematikundervisning? - Använder du något/några läromedel?
- Vilket läromedel använder ni? - Varför valde ni det läromedlet? - Hur arbetar du med läromedlet?
- Använder du lärarhandledningen? Hur?
- Använder du dig av praktiskt material? Ge exempel.
(Om vi behöver förtydliga oss, pengar, pinnar, kottar, stenar, pärlor, klossar)
Vad tänker du på när du hör orden vardagsmatematik och verklighetsanknuten matematik?
På vilket sätt försöker du knyta elevernas vardag och verklighet till din undervisning?
Hur planerar du din undervisning i matematik? - Var får du dina idéer ifrån?
- Vad tycker du är viktigt att tänka på? - Använder du naturen i din undervisning?
- Hur använder du skolans lokala arbetsplan vid din planering? Varför undervisar du som du gör?
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5