Slutsats
Oklarheten kring vilka individuella migrationsdrivkrafter som påverkar emigrationen och den permanenta bosättningen hos utlandssvenskar ledde till idén att genomföra semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet analyserades genom det analytiska push- och
pull-ramverket och sattes i relation till tidigare forskning för att kunna besvara de tre
forskningsfrågorna som styrde fokuset. Eftersom studiens resultat visat att de individuella drivkrafterna i emigrationen inte är statiska så besvaras forskningsfrågorna 1 - 3 parallellt nedan.
Nätverk har i flera fall precis som i Bertoli och Ruyssens (2018) studie varit avgörande för valet av destination samt genomförandet av migrationen. Främst har amerikanska partners utgjort nätverket som utlandssvenskarna använt sig av, men även organiserade nätverk som au pair-verksamheter eller studentprogram har använts som inkörsportar till USA. Dock har
nätverket inte varit en strukturell drivkraft, utan respondenterna har genom egen agens valt att flytta till USA. Föränderligheten av push- och pull-faktorerna i emigrationen var i flera av fallen tydlig, särskilt hos de respondenter som valt att stanna i USA trots separation från sin partner. En utlandssvensk insåg att hon varit olycklig med livet i Sverige vilket blev en anledning att fortsätta sin emigration. Andra ville fortsätta i USA på grund av de friheter och möjligheter som landet upplevdes erbjuda. Föränderligheten var även tydlig hos de personer som valt att flytta på ett organiserat och temporärt vis genom organiserade nätverk och sedan stannat när de träffat en partner och sökt större möjligheter än i Sverige. Detta belyser
migrationsprocessens icke-statiska omständigheter och motivationer. Pull-kraften som nätverk tidigare utgjort i emigrationen kunde förändras till push- eller pull-kraften subjektivt
välbefinnande eller lycka. Detta kunde handla om större valfrihet eller politisk åsiktsfrihet, generella förväntningar på individen, bättre utvecklingsmöjligheter och ekonomiska möjligheter eller bättre väder som USA upplevdes ha i kontrast till Sverige. Subjektivt välbefinnande och lycka som Cai et al (2014) och Islevs (2014) identifierat kunde också vara en direkt pull-kraft för vissa ambitiösa respondenter som upplevde att det fanns större
stimulans i utbildning eller karriärmöjligheter i USA. I många fall har det funnits en ovisshet i vad personen vill göra med livet, en upplevd tristess eller längtan efter något nytt och
annorlunda i livet. Dessa respondenter upplevde inte sin livsstil i Sverige som sämre, men migrerade av nyfikenhet och upptäckte i efterhand att deras livskvalitet ökade av
livsstilsmigrationen (Benson och O’Reilly 2009) via t.ex. friheter, möjligheter och väder.
Jantelagen i Sverige var för ett par respondenter så pass frihetsinskränkande att de angav den som primär drivkraft (push-faktor) vid emigrationen med karriärmöjligheter som medel till ändamålet. De upplevde jantelagsmentaliteten i Sverige som en negativ faktor av stor
betydelse i deras livsstilar. På grund av dessa normer valde de att flytta för att ”få leva sina liv i fred utomlands”. Den specifika portionen normer som Sandemose (2010) förkroppsligat genom jantelagen har alltså en tydligt begränsande och kvävande effekt på vissa svenskars upplevda frihet i samhället. Resultatet tyder på att den svenska mentaliteten på individnivå inte är lika individualistisk och fri som i makroperspektivet som marknadsförs till omvärlden genom olika topplistor. Ett flertal andra respondenter angav inte jantelagsnormerna som irriterande innan flytten, men reflekterade långt efter emigrationen över deras hindrande krafter i ambitioner och åsiktsfrihet. Några av respondenterna utgör exempel på att det är svårt att lyckas i Sverige om man väljer en icke-traditionell väg i livet genom att exempelvis inte gå färdigt gymnasiet eller universitetet av olika skäl. En annan nära relaterad push-faktor som
upptäckts i studien var Sveriges politiska utveckling. Upplevd orättvisa och inskränkt åsiktsfrihet motiverade i ett fall emigrationen. Drivkraften upplevd könsdiskriminering hade ingen förklaringskraft i utlandssvenskarnas emigration.
De främsta push- och pullfaktorerna bakom valet att bosätta sig permanent i USA var snarlika till de som ledde till emigrationen. Respondenterna som flyttat på grund av jantelagen angav även den som anledning till att permanent bosätta sig i USA eftersom de upplevde större frihet i sina liv i USA. Fyndet av jantelagen som push-faktor till permanent bosättning utomlands är unikt och påvisar att särskilda svenska normer som upplevs frihetsinkränkande kan driva svenskar till att inte vilja återvända efter en genomförd emigration. På så vis utmanas makrobilden av Sverige som världens friaste land något genom att empiri på individnivå anger ett motsatt resultat. En ny push-faktor till utlandssvenskars permanenta bosättning utomlands som kan presenteras är Sveriges politiska utveckling samt upplevelsen av inskränkt åsiktsfrihet. En upplevd snabb och negativ politisk utveckling i Sverige lyftes fram som anledning tillsammans med urholkandet av värdet av svensk kultur. I relation till detta upplevdes åsiktskorridorer och orättvisa i åsiktsfrihet inskränka den upplevda friheten hos vissa respondenter till en grad att de inte önskar att återvända till Sverige.
Jobbmöjligheter och ekonomiska valmöjligheter kopplades i stor mån till pull/push-faktorn subjektivt välbefinnande/lycka. I flera fall förekom uttalandet att det var ”lättare att lyckas” eller att överhuvudtaget få ett inträde i den amerikanska arbetsmarknaden än i Sverige. Att svenskar flyttar utomlands för att de inte kan få ordentliga eller önskvärda, mer stimulerande anställningar kan i längden tyda på arbetsmarknadspolitiska problem i Sverige. I enlighet med empirin är det inte heller otänkbart att möjligheter att avancera hämmas av en kollektiv attityd där ingen bör ”vara bättre än någon annan”. Det går då att ifrågasätta om Sverige är så
radikalt individualistiskt som det marknadsförs. Det är även problematiskt att vissa vuxna individer som av olika anledningar valt att inte studera vidare inte kan få anställningar, utan tvingas leva på existensminimum. Empirin visade att den psykiska hälsan hos dessa individer påverkades i så hög grad att lycka och subjektivt välbefinnande var push-faktorer i att
permanent bosätta sig utanför Sveriges gränser.
För de respondenter som funderade på att flytta tillbaka till Sverige med en utländsk partner var bristen på karriärmöjligheter för de båda parterna samt tillgång till bostadsmarknaden avgörande pull-faktorer till att istället välja USA. Detta tyder återigen på begränsningar i den
svenska arbetsmarknaden, även när den utländske partnern har t.ex. militär specialkompetens vilket hade kunnat nyttjas till svensk fördel. Även bristen på bostadsplatser verkar vara problematisk i de fall där svenskar kan tänka sig att flytta tillbaka. Att det finns explicita, byråkratiska brister i Migrationsverkets handläggningsprocesser som hindrar svenskar från att återvända tillsammans med sina familjemedlemmar är också problematiskt på politisk nivå. Drivkraften lokala bekvämligheter och individuellt välstånd sågs av en äldre respondent vara av betydelse vid den permanenta bosättningen i USA eftersom antalet vårdplatser på sjukhus och polisiär närvaro ansågs mer betryggande än i norra Sverige i hans mening. Respondentens utlåtande belyser problem i svensk politik där undermåliga satsningar på glesbygden kan leda till att en person känner större trygghet av att bo utomlands än i sin hemstad.
Hos de som inte hade konkreta motiv att stanna i USA var nätverk i form av närhet till familj/barn/social cirkel avgörande pull-faktor för att permanent bosätta sig. En del respondenter svarade att de inte önskade att flytta hem till Sverige eftersom USA efter ett antal år ansågs vara det nya ”hemma”. Detta tyder på att IOM:s (2020) definition av
destinationslandet som ”nytt hem” för emigranten stämmer i utlandssvenskarnas upplevelser. Faktumet att de inte hade några anledningar till att vilja återvända till Sverige tyder på att många utlandssvenskar lyckas uppnå en stark nivå av integration i USA. Integrationen handlar enligt IOM (2020) om den gemensamma tvåsidorsprocessen mellan migranten och mottagarsamhället där den förra inkorporeras i samhällets sociala, ekonomiska, kulturella och politiska liv.
Avslutande diskussion
Sociologiskt sett är resultatet av betydelse eftersom det visar att jantelagens kollektivistiska normer kan påverka individens psykiska välmående till en grad där individen väljer att lämna landet. Vad som ännu är oklart och kan forskas vidare på är hur utbrett fenomenet att flytta på grund av frihetsbegränsande normer som jantelagen är bland utlandssvenskar. Enligt
respondenterna i denna studie är deras historia inte en isolerad händelse, utan något det inte talas högt om i Sverige på grund av att ämnet är socialt tabubelagt. Att den personliga utvecklingen anses hämmas av gruppmentalitet är problematiskt eftersom Sverige i större perspektiv kan tänkas riskera en situation där särskilt ambitiösa personer söker andra utvecklingsmöjligheter utomlands. Eftersom Cai et al (2014) och Islevs (2014)
jantelagen och åsiktsfrihet kan det lämpa sig att i framtiden forska vidare på om dessa påverkar varandra. Att negativ politisk utveckling, begränsad åsiktsfrihet och upplevd orättvisa lyfts fram som både push-faktor i emigrationen från Sverige och i den permanenta bosättningen i USA är också ett nytt och problematiskt fynd. Att dessa faktorer som är tätt sammanlänkade med demokrati och frihet lyfts fram av utlandssvenskar som avgörande visar att det kan finnas behov av forskning även på detta område. Detta är särskilt viktigt eftersom den politiska utvecklingen i framtidens emigration kan tänkas bli en större avgörande
drivkraft för individer som upplever inskränkt åsiktsfrihet. Det framkom även i studien att administrativa och byråkratiska hinder för en hemvändning till Sverige med en utländsk partner/utlandsfödda barn är ett stort problem för de som önskar att återvända. Alltså finns det push-faktorer som tvingar vissa svenskar att permanent bosätta sig utomlands. Det är också relevant att forska kring dessa strukturella hinder för svenska medborgare att flytta tillbaka när de väl lämnat landet.
Litteraturförteckning
Ahrne, G. och Svensson P., 2015. Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Aspers, P., 2011. Etnografiska metoder : att förstå och förklara samtiden. 2. uppl. Malmö: Liber.
Benson, M. and O’Reilly, K., 2009. Migration and the Search for a Better Way of Life: A Critical Exploration of Lifestyle Migration. The Sociological review (Keele), 57(4), pp.608– 625.
Bertoli, S. and Ruyssen, I., 2018. Networks and migrants’ intended destination. Journal of
economic geography, 18(4), pp.705–728.
Brettell, C. och Hollifield, J.F., 2015. Migration theory : talking across disciplines 3rd ed., New York: Routledge.
Bryman, A., 2016. Social research methods Fifth., Oxford: Oxford University Press.
Cai, R., Esipova, N., Oppenheimer, M., and Feng, S., 2014. International migration desires related to subjective well-being. IZA journal of migration, 3(1), pp.1–20.
Carling, J. and Collins, F., 2017. Aspiration, desire and drivers of migration. Journal of ethnic
and migration studies, 44(6), pp.909–926.
Creswell, J.W. & Creswell, J. D., 2018. Research design : qualitative, quantitative, and mixed
methods approaches 3 uppl. Los Angeles: SAGE.
European Institute for Gender Equality, 2020. [online]. Available at:
<https://eige.europa.eu/publications/gender-equality-index-2020-sweden> [Accessed on 17 November 2020].
Freedom House, 2020. [online] Global Freedom Scores. Available at: <
https://freedomhouse.org/countries/freedom-world/scores> [Accessed on 31 October 2020].
Islevs, A., 2014. Happiness and the emigration decision. IZA World of Labor [online] Available at
https://wol.iza.org/uploads/articles/96/pdfs/happiness-and-the-emigration-decision.pdf?v=1 [Accessed on 17 November 2020].
Kvale, S. och Brinkmann, S., 2009. Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 uppl., Lund: Studentlitteratur.
Lundström, C., 2019. Creating ‘international communities’ in southern Spain:
Self-segregation and ‘institutional whiteness’ in Swedish lifestyle migration. European journal of
Migali, S., International Migration Drivers: a quantitative assessment of the structural factors shaping migration, Presented in: ICID-SITES-IFAD Conference on International
Development, 2018, JRC113350.Available at: <
http://www.icid.info/public/icid/files/ppt_conf_2018/MIGALI.pdf> [Accessed on 17 November 2020].
Olsson, E., 2017. The Guide to Comfort: The diasporic practices of Swedish clubs in Southern Spain. Nordic Journal of Migration Research, 7(3), pp.156–164.
O'Reilly, K., 2012. International migration and social theory, Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
O'Reilly, K., 2020. Lifestyle Migration [online] Available at <
https://karenoreilly.wordpress.com/lifestyle-migration/> [Accessed on 10 Jan 2021].
Pisarevskaya, A., Levy, N., Scholten, P. and Jansen J., 2020. Mapping migration studies: An empirical analysis of the coming of age of a research field. Migration studies, 8(3), pp.455– 481.
Ruyssen, I. and Salomone, S, 2018. Female migration: A way out of discrimination? Journal
of development economics, 130, pp.224–241.
Sandemose, A., Johnson, C. och Jörngården, A. 2010. En flykting korsar sitt spår : Espen
Arnakkes kommentarer till Jantelagen. Stockholm: Themis.
Svenskar i Världen, 2015. KARTLÄGGNING AV UTLANDSSVENSKAR 2015 [online] Available at: <https://www.sviv.se/opinion/kartlaggning/> [Accessed on 15 October 2020].
The Economist Intelligence Unit, 2019. Democracy Index 2019. [online] Available at: <
https://www.eiu.com/topic/democracy-index> [Accessed on 24 October 2020].
The International Organization of Migration, 2020. Key migration terms. [online] Available at
https://www.iom.int/key-migration-terms [Accessed on 25 October 2020].
United Nations Development Programme, 2019. Human Development Report 2019. [online] Available at: http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr_2019_overview_-_english.pdf
[Accessed on 25 October 2020].
Van Hear, N., Bakewell, O., and Long, K., 2017. Push-pull plus: reconsidering the drivers of migration. Journal of ethnic and migration studies, 44(6), pp.927–944.
Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
https://lincs.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (Hämtad 27-12-2018).
World Value Survey, 2015. Live Cultural map - WVS (1981-2015). [online] Available
at: http://www.worldvaluessurvey.org/WVSContents.jsp?CMSID=Findings [Accessed on 25
October 2020].
Woube, A. 2014. Finding One’s Place. An Ethnological Study of Belonging among Swedish Migrants on the Costa del Sol in Spain. Etnolore 35. 209 pp. Uppsala: Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet.
Bilaga 1 - Följebrev
Hej!
Mitt namn är Amanda och jag skriver just nu min kandidatuppsats i sociologi på
Linnéuniversitetet i Växjö. Min uppsats inriktar sig på svenskar som har flyttat till USA och bosatt sig där permanent med fokus på deras upplevelser. Syftet är att undersöka vilka faktorer som funnits bakom flytten. Därför söker jag nu personer som vill ställa upp på en intervju med mig över Skype!
Skypeintervjun beräknas ta 30-45 minuter och kommer att spelas in. Du kommer vara helt anonym i studien och väljer själv om du vill ha kameran på under intervjun. Informationen som du ger i intervjun kommer endast användas i denna studie och inspelningen kommer raderas efter studiens avslutande. Du kan välja att avbryta din medverkan när som helst om du ångrar dig. Vill du ställa upp eller känner någon som kan ställa upp i en intervju? Tveka inte att höra av dig! ☺ Det är bara att höra av dig om du har flera frågor!
Tacksam om du vill medverka!
Kontakt:
amandatydesjo@gmail.com
Whatsapp: +46739955910 Skype: notmycupofenglishtea
Bilaga 2 – Intervjuguide
Inledningsvis:
- Samtycke för inspelning/Forskningsetiska kraven/studiedeltagarens
rättigheter/information om studien.
- Presentation av mig själv.
Bakgrundsfrågor
• Frågor om Namn/ålder/utbildning/arbete/civilstatus/barn (bakgrundsfakta) • Hur gammal var du när du flyttade till USA?
• Hur många år har du sammanlagt bott i USA?
Migrationen och individuella drivkrafter
• Kan du berätta om hur det gick till när du bestämde dig för att flytta till USA? • Kommer du ihåg vad det som var lockande med planen att bo i USA?
• Vad fanns det för faktorer som motiverade dig till din emigration från Sverige?
• Övervägde du andra länder innan du flyttade? - Om ja: varför valde du just USA?
• Kände du någon i USA när du påbörjade din migration?
- Om ja: Vilken roll spelade din kontaktperson i migrationen? Var det en svensk person?
• Hur upplevde du din livsstil i Sverige? (hur kände du att livet var?)
• Skulle du kunna beskriva hur du upplevde inträdet i den amerikanska livsstilen? Upplevdes det positivt eller negativt?
• Vad tycker du är bäst/sämst med din livsstil i USA? • Hur ser ditt umgänge ut i USA (vilka umgås du med)?
På vilket sätt skiljer sig detta från Sverige?
• Känner du av några olikheter i könsroller i USA jämfört med Sverige? Ses detta som positivt eller negativt i din livsstil?
• Kan du berätta vad välbefinnande innebär för dig? (vad gör att du mår bra?) - Hur upplever du att du personligen mår i USA?
- Hur mådde du i Sverige?
• Vad innebär lycka för dig?
-Kan du berätta lite om vad som ger dig lycka i USA? -Hur upplevde du lycka i Sverige?
Den permanenta bosättningen
• Överväger du att flytta tillbaka till Sverige innan/efter pensionsålder? - Follow-up → varför/varför inte?
• Finns det några särskilda saker som håller dig kvar i USA efter så många år utomlands?
• Om du skulle flytta tillbaka till Sverige, finns det något du skulle sakna i USA?
Avslutningsvis:
Det var alla frågor jag hade till dig. Nu undrar jag om du har några frågor till mig?
Om det skulle vara så att jag behöver mer information skulle vara okej att kontakta dig igen för en komplettering?