Individuella
migrationsdrivkrafter i den
moderna svenska emigrationen
En studie om vilka faktorer som ligger bakom
utlandssvenskars emigration och permanenta
bosättning i USA.
Författare: Amanda Tydesjö Handledare: Mona Hemmaty Examinator: Gergei Farkas Termin: HT20
Abstrakt
Author: Amanda Tydesjö
Title: Individual drivers of migration in the modern Swedish emigration : A
study on which factors that cause Swedes to emigrate and permanently reside in the United States.
This thesis considers the individual drivers of migration in modern Swedish emigration and the subsequent decision to remain in the host country. The study draws on primary data from 14 semi-structured digital interviews with Swedes who have emigrated and permanently settled down in different locations in the United States. Through the push- and pull framework, individual cases have been considered whilst also comparing the findings with previously identified drivers in migration research.
The sociological findings of this study present the collectivist Swedish norm
Jantelagen (‘The Law of Jante’) as a prospective push-factor in both the
decision to emigrate and to permanently settle down in the U.S.
Subsequently, certain discrepancy exists on the macro level of Swedish society as both radically individualistic with collectivistic norms expecting individual conformity. The result implies that emigration is an option to break free from normative restrictions for certain individuals. Relatedly, the perception of a negative political development, restricted freedom of opinion, and self-censoring political correctness are explicit push-factors for some Swedes to emigrate and/or reside permanently. Furthermore, higher levels of stimulation in education and work, easy access to the job and housing market in the U.S. could be linked to the migration driver subjective
well-being/happiness. Network often influenced the emigration and led to
Nyckelord
Swedish emigration, individual drivers of migration, jantelagen, push and pull factors, freedom of opinion
Tack
Först vill jag tacka min handledare Mona Hemmaty för ett trevligt och roligt samarbete med mängder av hjälpsamma kommentarer och stöd.
Innehållsförteckning
1 Inledning och problemformulering ... 1
Syfte och forskningsfrågor ... 2
2 Definitioner ... 2
Migrationsbegrepp och livsstilsmigration ... 2
Svensk individualism kontra jantelagens kollektivism ... 3
3 Tidigare forskning ... 5
Tidigare studier om svensk livsstilsmigration... 5
Drivkrafter till migration på individnivå ... 6
3.2.1 Nätverk ... 6
3.2.2 Upplevd könsdiskriminering ... 6
3.2.3 Subjektivt välbefinnande och Lycka ... 6
3.2.4 Lokala bekvämligheter och individuellt, ekonomiskt välstånd ... 7
3.2.5 Summering av tidigare forskning i relation till denna studie ... 8
4 Analytiskt ramverk ... 8
5 Metod ... 9
Val av metod ... 9
Tillvägagångssätt och bearbetning av material ... 11
Urval av respondenter ... 12
Etiska överväganden ... 14
6 Resultat och Analys ... 14
Jantelagen som primär drivkraft ... 14
Subjektivt välbefinnande och lycka som inledande drivkraft ... 17
6.2.1 Sökandet efter intellektuell stimulans ... 17
6.2.2 Sökandet efter politisk åsiktsfrihet och ekonomiska möjligheter ... 19
6.2.3 Från nätverk som drivkraft till lycka och bättre möjligheter ... 21
6.2.4 Välbefinnande genom meningsfullt och stimulerande arbete ... 22
Nätverk som inledande drivkraft ... 23
6.3.1 Livsstilsmigration och en föränderlig nätverksdrivkraft ... 23
6.3.2 Nätverk, subjektivt välbefinnande och livsstilsmigration ... 25
6.3.3 Subjektivt välbefinnande, roligare livsstil och integration i USA .... 26
6.3.4 Nätverk, livsstil och högre subjektivt välbefinnande i USA ... 27
6.3.5 Ny livsstil, fler möjligheter och bättre tillgång till samhällstjänster . 28 6.3.6 Livsstilsmigration genom nätverk och subjektivt välbefinnande ... 29
6.3.7 Nätverk, aspirationer, välbefinnande och åsiktskorridorer ... 31
6.3.8 Livsstilsmigration och nätverk i form av familj ... 33
7 Slutsats och avslutande diskussion ... 34
Slutsats ... 34
Avslutande diskussion ... 37
Bilagor
1 Inledning och problemformulering
Migration är ett fenomen som existerat i samvaro med människan sedan urminnes tider. Dock finns inga tvivel om att internationell migration ökat under de senaste 30 åren, vilket väcker ett intresse hos många samhällsvetenskapliga forskare (O’Reilly 2020). Den samtida svenska debatten kring migration handlar i majoritet om internationellt inkommande flyktingmigration och arbetsmigration med Sverige porträtterat som ett möjligheternas och frihetens land. Medias dagliga rapporteringar kring migrationspolitik är ett bevis på detta. Dock bör fenomenet migration ses som ett kontinuum som sträcker sig från ofrivillig (t.ex.
flyktingmigration av olika slag) till frivillig migration (t.ex. livsstilsmigration). En mångfald av olika migrationsprocesser, teorier och ämnen inom migration har diskuterats i de senaste decenniernas migrationsrelaterade forskning (Pisarevskaya et al. 2020, s 469; Brettell och Hollifield 2015, s 4). Trots denna bredd i forskning över olika discipliner i den akademiska sfären är det tydligt attlivsstilsmigration mellan två industriländer på det norra halvklotet inte fått samma uppmärksamhet. Enligt beräkningar finns det cirka 660 000 utlandssvenskar permanent bosatta i andra länder runt om i världen. Av dessa beräknas den största andelen på cirka 150 000 svenskar vara bosatta i Amerikas Förenta Stater (USA) som är den populäraste migrationsdestinationen för svenskar (Svenskar i Världen, 2015). Ovannämnda anledningar gör utlandssvenskar i USA till ett intressant urval att undersöka.
Många faktorer har ur makroperspektiv undersökts kvantitativt som drivkrafter som påverkar internationell migration. Några exempel är nätverk, utbildning, nivå av ekonomisk utveckling i hemlandet, arbetsmarknadsdynamiker i hemlandet samt migrationsdestinationen,
geografiska och kulturella bindningar samt handel. Drivkrafter till internationell migration har även undersökts brett på individnivå. I sådana kvantitativa studier har bl.a. lokala
bekvämligheter och individuellt ekonomiskt välstånd undersökts. Andra faktorer som undersökts har varit sociala nätverk, upplevd könsdiskriminering samt upplevd nivå av subjektivt välbefinnande och lycka (Migali 2018). Men även längtan och aspirationer har diskuterats i relation till migration (Carling och Collins 2017). Samtliga är del av livsstil. Det är tydligt att det kan finnas många individuella anledningar som leder till valet att
achieve’ (Carling och Collins 2017, s 917). Frågan är då vad en svensk emigrant eftersträvar i destinationslandet som kan tänkas förbättra deras livskvalitet.
Syfte och forskningsfrågor
Studiens syfte är ge en sociologisk inblick i vilka drivkrafter på individnivå som spelar roll i genomförandet av en svensk utlandsmigration och permanent bosättning i destinationslandet USA. Studien avgränsas tidsmässigt till den moderna svenska emigrationen eftersom
faktorerna bakom denna inte uppmärksammats i samma grad som de större, svenska
emigrationsvågorna under 1800-talet. Dessutom ser studien de individuella drivkrafterna till permanent emigration som föränderliga över tid, vilket eliminerar statiska och deskriptiva slutsatser. Studien tillför även ett nytt perspektiv genom att undersöka om svensk migration i arbetsför ålder kan klassas som livsstilsmigration istället för att avskriva den som ren kärleks-, utbildnings- eller arbetsmigration.
Studien kommer att besvara följande forskningsfrågor:
- Vilka individuella faktorer har legat bakom svenska emigranters val att flytta till USA? - Vilka faktorer är avgörande i valet att bosätta sig permanent i USA?
- På vilka sätt kan faktorerna förändras över tid i relation till motivationer och omständigheter i migrationsprocessen?
2 Definitioner
Migrationsbegrepp och livsstilsmigration
På internationell nivå finns det ingen universellt accepterad konsensus kring begreppet migrant. I samtiden finns många kategorier av migranttyper som går att placera på ett
spektrum från ofrivillig till frivillig migration. Den samtida definitionen av paraplybegreppet
migrant är enligt The International Organization of Migration (IOM) en person som migrerar
beskrivs av IOM som en gemensam tvåsidorsprocess mellan migranten och samhället där den bor, där den förra inkorporeras i det sociala, ekonomiska, kulturella och politiska livet av ett mottagarsamhälle (IOM 2020). Som tidigare nämnt beräknas 150 000 utlandssvenskar vara bosatta i USA. Dock kan siffrorna vara betydligt högre i verkligheten eftersom en del utlandssvenskar inte rapporterar sin utomlandsflytt till Skatteverket (Svenskar i Världen, 2015). Eftersom studiens syfte är att undersöka migrationsdrivkrafter hos den svenska emigranten i USA avgränsas begreppet migration i studien till frivillig migration.
Flyktingmigration och andra typer av ofrivillig eller påtvingad migration är irrelevanta för studiens syfte.
Livsstilsmigranter är per definition relativt välbärgade individer. Detta innebär ett innehav av tillräckliga tillgångar där målet med migrationen är att öka sin individuella livskvalitet. Detta står i motsats till migration där fattigdom eller ovisshet dikterar incentivet att flytta för jobbsökande, bättre ekonomiska möjligheter, trygghet eller säkerhet. Livsstilsmigranter kan vara av alla åldrar, men tenderar att vara äldre personer i pensionsålder. Migrationen kan vara av permanent eller semi-permanent sort, men karaktäriseras oavsett av individens ambition att förbättra sin livskvalitet (O’Reilly 2020; Benson och O’Reilly 2009, s 609). Benson och O’Reilly kritiserade att den existerande litteraturen om migration har förbisett
livsstilsmigrationen i hög grad. Överhuvudtaget har få studier om migration hos relativt välbärgade personer utförts. De studier som existerar har dels fokuserat på utvandrande professionella yrkesarbetare (hädanefter hänvisat till som ”expats” från engelskans expatriate som betyder landsflyktig) och dels internationell migration bland pensionärer (Benson och O’Reilly 2009, s 609). Empiriska redovisningar i tidigare studier kring valet att
livsstilsmigrera har ibland beskrivit hur livsstilsmigranten önskar att ”börja om från början” eller ”få en nystart”. Livsstilsmigrationen kan beskrivas som ett sökande eller projekt för att uppnå en individuellt upplevd, förbättrad livskvalitet med frihet från begränsningar snarare än en handling. Migrationsprojektet kan då påstås omfattas av destinationer, längtan och
drömmar (ibid ss 209-210). Normer är centrala i individers livsstilar och kan vara av antingen frihetsgivande eller begränsande karaktär.
Svensk individualism kontra jantelagens kollektivism
Sverige cementeras genom multinationella och multilaterala organisationers produktion av diverse index och topplistor som nästan uteslutande topplacerar Sverige i positiv benämning (e.g. United Nations Development Programme 2019; Freedom House 2020; The Economist Intelligence Unit 2019; World Value Survey 2015). Å andra sidan går det att i motsats till organisationsnivåns makrobild finna självkritik kring det svenska samhället och mentaliteten på individnivå i vardagsspråk och litteratur. Från detta perspektiv är friheten och
individualismen inte alls lika självklara.
Jantelagen formulerades i boken En flykting korsar sitt spår som publicerades år 1934 av den
norsk-danske författaren Aksel Sandemose och har sedan dess präglat föreställningen av den nordiska mentaliteten (Sandemose, Johnson och Jörngården 2010, s 507). Ur Sandemoses observationer av det skandinaviska livet författades jantelagen som består av 10 budord som kan tolkas som en slags samhällelig grundlag. Ett elfte budskap tillkom senare i form av strafflag där budskapet är att man ska akta sig eftersom andra sitter på information som kan sänka en om man retar upp dem. Samhället ställer krav på den skandinaviska individen att ”inte sticka ut och inte göra väsen av sig, utan tvärtom på alla vis anstränga sig för att smälta in i en ansiktslös massa […]”. Odämpat, avvikande beteende från den normativa fasaden hos ”idealmänniskan” bestraffas genom sneda blickar, ryktesspridning, hån och i extrema fall utfrysning (ibid). Sandemose gör en liknelse mellan religion och jantelagarna som i princip består av att varje individ ska göra vad alla andra gör (ibid s 211). Jantelagens 11 budskap citeras i sin helhet nedan (ibid 2010, s 79; ss 132-134):
1. Du skall inte tro att du är något.
2. Du skall inte tro att du är lika god som vi. 3. Du skall inte tro att du är klokare än vi 4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi. 5. Du skall inte tro att du vet mera än vi.
6. Du skall inte tro att du är förmer än vi. 7. Du skall inte tro att du duger till något. 8. Du skall inte skratta åt oss.
9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig. 10. Du skall inte tro att du kan lära oss något. 11. Du tror kanske inte att jag vet något om dig?
likadant. Diskrepansen mellan den individuella rättigheten att vara vem man vill vara och den kollektiva skyldigheten gentemot samhället att vara som alla andra kan möjligen vara en faktor i att söka en annan livsstil utomlands.
3 Tidigare forskning
Svensk, internationell livsstilsmigration har tvärvetenskapligt undersökts med särskilt fokus på pensionärer (Lundström 2019; Olsson 2017; Woube 2014). Drivkrafter till internationell migration har undersökts brett på individnivå där bl.a. lokala bekvämligheter och individuellt ekonomiskt välstånd, nätverk, upplevd könsdiskriminering samt upplevd nivå av subjektivt välbefinnande och lycka undersökts (Migali 2018). Studierna har inte använt sig av
urvalsgrupper som faktiskt genomfört emigrationen. Istället har empirisk enkätdata använts för att kartlägga faktorer baserat på migrationsintentioner inom de närmsta 12 månaderna. Detta kan kritiseras för att vara hypotetiskt eftersom inga belägg finns för att dessa personer faktiskt slutgiltigt emigrerat av de anledningar som de uppgett ligger bakom intentionen. Den här studien angriper från ett mikroperspektiv genom att tillfråga utlandssvenskar som faktiskt bosatt sig permanent i USA om deras anledningar samtidigt som drivkrafterna nedan tas i beaktning i analysen. En översikt på dessa drivkrafter kommer presenteras nedan för att få en bakgrund över forskningsfältet.
Tidigare studier om svensk livsstilsmigration
Kvalitativa studier som är särskilt inriktade på svensk, internationell livsstilsmigration har bl.a. undersökts etnografiskt och antropologiskt. Främst har pensionärers klimatmotiverade livsstilsmigration till Spanien och Portugal undersökts. Studiernas centrala fokus har varit inriktat på hur svenskar socialiserar sig med varandra i en transnationell kontext (Lundström 2019; Olsson 2017) men även om hur svensk identitet skapas och utövas utomlands (Woube 2014). I Lundströms (2019 ss 813-14) studie framkommer det att den svenska
Drivkrafter till migration på individnivå
3.2.1 Nätverk
Nätverk har utnämnts som potentiell drivkraft till migration på individuell nivå när kvantitativ enkätdata har analyserats. En studie visade att det på individnivå finns en relation mellan migration och nätverk som påverkar valet av destination samt genomförandet av en emigration (Bertoli och Ruyssen 2018, ss 722-723).
Nätverk är en push- eller pullfaktor att efterspana i denna studie. Nätverk kan möjligen vara antingen en drivkraft eller ett instrument för att ta sig in i ett land och senare uppnå andra aspirationer i livsstilen. Nätverk kan även vara en faktor som håller en individ kvar i ett destinationsland efter genomförd emigration.
3.2.2 Upplevd könsdiskriminering
En annan utpekad migrationsdrivkraft på individuell nivå kommer från ett genusperspektiv där upplevd könsdiskriminering är antingen ett hinder eller ett incitament för emigration. Genom kvantitativ analys av global enkätdata kom en studie fram till resultatet att kvinnors intentioner att migrera var starkare i de fall där jämställdhet mellan könen var låg i hemlandet. Dock visade det sig att förverkligandet av intentionen att migrera också var lägre hos de kvinnor som upplevde högre ekonomisk och politisk obalans i ett genusperspektiv. Överlag pekade studien på att mer traditionella determinanter som inkomst, nätverk och
familjeskyldigheter påverkade det faktiska genomförandet av en migration (Ruyssen och Salomone 2018, s 236). Sverige ligger år 2020 på första plats inom EU på
jämställdhetsindexet producerat av European Institute for Gender Equality (EIGE, 2020). Av den anledningen har könsdiskriminering antagligen inte markant förklaringskraft som
migrationsdrivkraft, även om den inte nödvändigtvis utesluts helt. Möjligheten finns att migranten eftersöker mer traditionella könsnormer i ett annat samhälle än Sverige.
3.2.3 Subjektivt välbefinnande och Lycka
migration bland rika länder i kontrast till fattiga länder där indikatorn inkomst kan vara mer avgörande (Cai et al. 2014, ss 16-17). En annan faktor som studerats och relaterar till
välbefinnande är lycka. Den upplevda nivån av lycka har enligt Islevs studie en stor påverkan på emigrationsvalet (Islevs 2014). Studiens resultat tyder på att personer som upplever sig vara mindre lyckliga i sitt hemland uttrycker en längtan att emigrera. Detta gäller i synnerhet personer som a. är bosatta i rika länder och b. är välutbildade. Studien menar även att det finns bevis för att de möjligen blivande emigranterna kan vara ”frustrated achievers”, d.v.s. välbärgade, men mer olyckliga än de individer som väljer att inte emigrera från sitt hemland (Islevs 2014, s 9). Detta kan då kopplas till livsstilsmigration om man utgår från att
aspirationer och längtan (desire) är drivkrafter för migration hos individer (Benson och O’Reilly 2009; Carling och Collins 2017).
I relation till denna studie kan Subjective Well-Being (hädanefter omnämnt som ”subjektivt välbefinnande”) och lycka ses som tänkbar drivkraft i livsstilsmigrantens beslutsfattande eftersom välbefinnande är ett av de basala kraven som bör uppfyllas för att en livsstil ska ses som tillfredställande. Subjektivt välbefinnande kan alltså handla om det individuellt upplevda ekonomiska välståndet. Men subjektivt välbefinnande och lycka kan även påverkas av andra faktorer som påverkar en individs välmående och aspirationer antingen positivt eller negativt. Eftersom livsstilsmigranten till en början är relativt välbärgad ekonomiskt sett, blir det särskilt intressant att undersöka om det finns några andra irritationsmoment som driver migrationen utomlands.
3.2.4 Lokala bekvämligheter och individuellt, ekonomiskt välstånd
Dustmann och Okatenko (2014) undersökte lokala bekvämligheter (local amenities) och individuellt välstånd som potentiell drivkraft i migrationsintentioner. Den kvantitativa studien använde dataset utvunnet från enkätundersökningar på individuell mikronivå från länder i de tre regionerna Subsahariska Afrika, Asien samt Latinamerika. Studien argumenterade att lokala bekvämligheter som public service och säkerhetmekanismer i samhället kan ses som nyckeldeterminanter hos individer som går i tankar för emigration. Det individuella
Resultaten kan ses som en spännande referensram för studien om modern, svensk emigration till USA. Sveriges generösa välfärdssystem ger individer local amenities (bl.a. public service och säkerhet) och ett relativt högt välstånd till skillnad från många länder i världen även om individuella inkomstskillnader finns. Dustmann och Okatenkos studie visar att individer med högre ekonomiskt välstånd från relativt rikare regioner inte har lika stora
migrationsintentioner jämfört med individer med relativt välstånd från fattigare regioner, där migrationen är en jakt på relativt högre välstånd. Den svenska migrationen går därför att koppla tillbaka till definitionen av livsstilsmigranten som ”relativt välbärgad individ” (O’Reilly 2020). De 150 000 svenskar som begett sig till USA har ekonomiska medel att använda för att migrera och är av någon anledning mer benägna än övriga svenskar att migrera. Det blir då relevant att undersöka om det är ökat ekonomiskt välstånd (t.ex. högre lön) i USA som är drivande, eller om individuellt välstånd i deras fall handlar om subjektivt välbefinnande/lycka som påverkas av olika anledningar (Cai et al. 2014; Islevs 2014).
3.2.5 Summering av tidigare forskning i relation till denna studie
Den här studien skiljer sig från samtliga ovannämnda tidigare studier om individuella
drivkrafter eftersom den fokuserar på en urvalsgrupp där migration genomförts snarare än att dra slutsatser på preliminära migrationsintentioner. Dessutom undersöker den här studien individuella drivkrafter till svensk migration kvalitativt snarare än kvantitativt. I analysen kan de föregående studiernas resultat användas för jämförelse med de egna resultaten. De
drivkrafter som nämnts i forskningsöversikten ska även användas i relation till analysen för att få en fingervisning kring vilka push- och pullfaktorer som bör efterspanas i
respondenternas svar. Nätverk, Upplevd könsdiskriminering, Subjektivt välbefinnande och Lycka samt Lokala bekvämligheter och individuellt välstånd har i tidigare forskning identifierats som drivkrafter i emigrationsprocessen.
4 Analytiskt ramverk
För att i linje med studiens syfte kunna besvara forskningsfrågorna om vilka faktorer som ligger bakom en svensk individs val att livsstilsmigrera till USA behövs ett analytiskt ramverk som kan analysera individuella svar. Därför kan ett push- och pull-ramverk lämpa sig
och pull-ramverket har ibland kritiserats för att statiskt presentera migration som en enda handling snarare än en process där förändrade omständigheter och motivationer existerar. Dock kan ramverket ändå ses som ett stabilt redskap i att analysera de strukturella krafter som möjligen driver migration (Van Hear, Bakewell and Long 2017, s 928). Studien kommer dessutom inte påstå att de individuella drivkrafterna som identifieras är deterministiska. Snarare kommer drivkrafter för svenska livsstilsmigranter i USA identifieras. Istället för att fokusera på makrojämförelser mellan länder kommer push- och pullfaktorerna inrikta sig på den individuella nivån hos de svenska emigranterna. Genom att ställa sådana frågor besvaras forskningsfrågorna på individnivå och visar var respondenterna står i relation till individuella migrationsdrivkrafter.
Eftersom livsstilsmigration i de flesta fall innebär ett individuellt, fritt val så kommer användningen av ramverket inte heller försöka utesluta frihet i agens i relation till struktur. Förhoppningen är då utesluta att det blir ensidig analys där antingen mikro- eller makronivå anses ha mer förklaringskraft i vad som driver en svensk individ till att emigrera. En fördel med att använda push- och pull-ramverket är att individer både från hög- och
låginkomstländer kan analyseras genom ramverket (Van Hear, Bakewell and Long 2017, s 928). Drivkrafterna Subjektivt välbefinnande och lycka, Lokala bekvämligheter och individuellt välstånd, Nätverk samt Upplevd Könsdiskriminering från den tidigare
forskningen kommer tas i beaktning i ramverket. Eftersom inträdet i en ny kultur innebär en individuell värdering av inhemska och utländska normsystem och möjligheter kan
migrationen möjligen uppfylla en aspiration eller längtan till en bättre upplevd livskvalitet. På ett sociologiskt plan är det viktigt att undersöka sådana faktorer eftersom samhället då kan tänkas spela en betydande roll i emigrationen. Även yrke och utbildning kommer inkluderas som instrumentella drivkrafter trots att arbetsmigration eller utbildningsmigration inte undersöks. Motiveringen till detta är att en person i arbetsför ålder fortfarande måste
sysselsätta sig på något sätt vid en livsstilsmigration.Dock kan själva sysselsättningen vara ett instrument för att ta sig in i den nya kulturen, snarare än slutmålet med migrationen.
5 Metod
Val av metod
Studiens tre forskningsfrågor undersöker vilka individuella drivkrafter som leder till en svensk emigration samt en följande, permanent bosättning i destinationslandet USA.
intervjumetoden avser uppsatsen att besvara frågorna. De kvalitativa utsagorna är mycket mer nyanserade och utförliga än de skulle ha varit om respondenterna kvantitativt bockat av ett svarsalternativ som de ansett göra större skillnad än ett annat. Kvalitativ data fångar just upp ”nyanser” där normer och värderingar i ett sammanhang kan hjälpa forskaren att upptäcka de mekanismer som finns i samhället. Kvalitativa undersökningar skapar även bättre
förutsättningar än kvantitativa för att förstå perspektiv och livsomständigheter hos särskilda grupper eftersom normer och värderingar är svåra att mäta i exakta siffror (Ahrne och Svensson 2015 s 12).
Den kvalitativa intervjumetoden är hjälpsam i studiens syfte eftersom man genom den kan samla kunskap och få insikt gällande sociala förhållanden samtidigt som enskilda individers känslor eller upplevelser sätts i fokus (Ahrne och Svensson 2015, s 34). Semistrukturerad intervju är det lämpligaste valet av metod för studiens syfte eftersom den ger utrymme och flexibilitet i att utveckla intressanta svar vidare eller ställa följdfrågor (Bryman 2016 ss 466-468). Detta är särskilt viktigt eftersom studien handlar om individuella upplevelser där en mängd olika kombinationer av faktorer kan ha spelat roll.
Studien visade sig även få inslag av en mer narrativ metod där intervjupersonen har större aktörskap: livshistorieintervjun. Livshistorieintervjun ger utrymme för intervjupersonen att retrospektivt berätta sin unika och konkreta handlingsberättelse kring ett socialt fenomen som i detta fall var emigrationen och den permanenta bosättningen i USA. Samtidigt kompletteras informationen med andra teman relaterade till fenomenet under intervjuns gång (Ahrne och Svensson 2015, s 55). Trots att en intervjuguide (se bilaga 2) formulerats och följts i
intervjugenomförandet tilläts personerna i mycket stor mån att föra och berätta sina historier på egen hand. Många intervjuer var i större grad ledda av intervjupersonen än av intervjuaren själv samtidigt som samtalet kändes naturligt, vilket exemplifierar ett lyckat fall av att
eftersträva en jämn maktbalans mellan intervjuare och respondent (Aspers 2011, s 141). Detta kan ses som en metodologisk styrka eftersom rikt datamaterial kunde utvinnas.
På grund av distans mellan Sverige och USA samt brist på tid och resurser utfördes
intervjuerna över Skype, Zoom och Messenger. Vissa bevis pekar på att intervjupersonen talar längre och mer utförligt vid en intervju som hålls ansikte mot ansikte. Samtidigt finns det kvalitativa studier där forskaren inte upplevde någon skillnad i svarens utförlighet över
intervjuerna eftersom intervjudatumet kan ändras vid behov utan att det markant förstör en dagsplanering. Dessutom kan intervjupersoner som annars skulle ha nekat inbjudan välja att deltaga just av bekvämlighetsaspekten att bli intervjuad hemifrån. Samtidigt finns det
negativa aspekter som dålig internetuppkoppling eller tekniska problem som gör att intervjun temporärt avbryts och tappar sitt naturliga flöde. Dålig uppkoppling kan påverka svårigheten i transkriberingen i analysskedet (Bryman 2016 s 492). Dock är digitala intervjuer den enda rimliga utvägen, särskilt eftersom uppsatsen skrivs under den pågående Coronapandemin.
Tillvägagångssätt och bearbetning av material
Studien utgår från en abduktiv ansats. Abduktion innebär att forskaren skaffar en grundad teoretisk förståelse för de kontexter eller personer som studeras genom att använda sig av intervjupersonernas egna perspektiv och förståelser av den sociala värld de befinner sig i. Abduktion kan sägas ha stark anknytning till induktion (Bryman 2016 s 394; 688). Dock kan den här studien inte anses vara induktiv eftersom ett väletablerat och tydligt analytiskt ramverk (push- och pullfaktorer) används till skillnad från att skapa ett fullkomligt nytt ramverk. Studien bör inte heller räknas som deduktiv eftersom ingen tydlig hypotes använts. Olika faktorer tas i beaktning tillsammans med tidigare identifierade individuella drivkrafter i migrationsstudier.
Intervjupersonerna tilläts själva välja tid och datum för intervju och samtliga genomfördes under ett totalt tidsspann på 2 veckor i december 2020. Vid ett par tillfällen fick ombokning av datum göras vilket demonstrerar den positiva flexibilitet som en digital intervju kan föra med sig. Följebrevet hade en föreslagen intervjutid på 30-45 minuter. Den verkliga tiden på intervjuerna blev mellan 1-2 timmar eftersom respondenterna hade mycket att berätta. Möjligen var tilliten och öppenheten kring emigrationen större eftersom jag i min inledande presentation nämnde att jag själv varit utlandssvensk i sex år. Det insamlade datamaterialet förvandlades från inspelat ljud till transkriberade intervjuutskrifter. Datamaterialet
analyserades sedan genom push- och pull-ramverket med hänsyn till individuella migrationsdrivkrafter som pekats ut i tidigare studier. Genom kodning i utskrifterna upphittades relevanta aspekter för analysen.
tolkning (Creswell och Creswell 2018, s 250). I denna studies fall tar jag i beaktning min egen erfarenhet som utlandssvensk i tre olika länder över en period av sammanlagt sex år, i både industriländer och utvecklingsländer. Under mina år utomlands mötte jag många svenska expats i olika kontexter. Under mina samtal och relationer med dessa personer möttes jag ofta av två typer av utlandssvenskar. Den ena typen upplevde sig vara friare och nöjdare i en annan kontext än Sverige och hade bott utomlands under en längre, permanent period. Den andra typen hade svårt att anpassa sig till en annorlunda kontext med en upplevd lägre levnadsstandard och valde att endast bosätta sig utomlands under en begränsad tidsperiod. Diskrepansen i upplevelser väckte mitt intresse för huruvida normer har någon inverkan på svensk livsstilsmigration. Med detta i beaktning kommer analysen sträva efter högsta möjliga objektivitet baserat på materialet som intervjupersonerna ger, vilket också ger en högre trovärdighet. Studiens trovärdighet kommer även öka genom att triangulera min studies resultat med tidigare forskningsslutsatser (Bryman, 2016, s 388). Studiens resultat kan inte ses som generaliserbart.
Urval av respondenter
Studien använder sig av icke-sannolikhetsurvalet ändamålsenligt urval. Det innebär att respondenter plockas baserat på deras relevans för studien, vilket i detta fall är deras migrationserfarenhet till USA (Bryman 2016, ss 408-409). Ett flertal urvalskriterier har nyttjats för diversifiering: ålder, kön, vilken plats de bor på (d.v.s vilken amerikansk delstat) samt hur länge de varit utlandssvenskar. De 14 respondenterna i studien har varit bosatta i USA mellan 3 till 35 år för att ge ett långsiktigt perspektiv. Respondentgruppen bestod av 6 män och 8 kvinnor.Respondenterna hittades genom olika svenska expat-grupper på Facebook över det geografiska området USA. Majoriteten av expat-grupperna är privata grupper med specifika inträdeskrav i form av att bekräfta ens egna bosättning i USA. Dock erhölls tillträde genom gruppmoderatorerna som erbjöd sig att lägga ut en annons å mina vägnar.
bidra till diversifiering. En kort presentation av de fingerade respondenterna tillsammans med urvalskriterier presenteras nedan:
Annika: Flyttade till USA för över 20 år sedan. Bor i delstaten Atlanta. Migrerade till
USA temporärt för studier i tidiga 20-årsåldern. Migrerade en andra gång för arbetets skull och bosatte sig sedan permanent.
Elin: Flyttade till USA för 17 år sedan. Bor i delstaten North Carolina. Migrerade till USA
i tidiga 30-årsåldern för kärleken efter att ha brevväxlat i ett par år med en amerikan som hon träffat i Europa.
Alexander: Flyttade till USA för tre år sedan. Bor i delstaten Kalifornien. Migrerade till
USA i sena 20-årsåldern för att få bättre ekonomiska möjligheter än i Sverige.
Julia och Martin: Flyttade till USA för 17 år sedan. Bor i delstaten Kalifornien. Gift par
som migrerade till USA i sena 30-årsåldern tillsammans med sina unga döttrar när Martin fick chansen till ett tvåårigt arbetskontrakt utomlands.
Gabriel: Flyttade till USA för 15 år sedan. Bor i delstaten Arizona. Migrerade i sena
20-årsåldern när en dåvarande amerikansk flickvän utlovade honom arbetsmöjligheter utomlands.
Edvard: Flyttade till USA för 31 år sedan. Bor i delstaten Kalifornien. Bodde tillsammans
med en amerikansk flickvän i Sverige och migrerade vid 25-årsåldern när han önskade att börja om karriärsmässigt.
Vera: Flyttade till USA för 22 år sedan. Bor i delstaten Texas. Flyttade i tidiga
20-årsåldern för att få nya kulturella upplevelser och jobbade som nanny i Florida.
Ewelina: Flyttade till USA för 10 år sedan. Bor i delstaten Nevada. Flyttade i 30-årsåldern
till sin dåvarande partner i USA och stannade sedan kvar som papperslös när förhållandet tog slut.
Sara: Flyttade temporärt till USA för 12 år sedan när hon genom kontakter fick
erbjudande att deltaga i ett kortare studentprogram för kristna ungdomar. Bor i delstaten Kalifornien. Träffade sin man och valde att återvända till USA permanent.
Sebastian: Flyttade till USA för 17 år sedan i sin tidiga 40-årsålder. Bor i delstaten New
York. Träffade kärleken och tog chansen att flytta till USA eftersom han kände att han behövde ett nytt äventyr.
Erika: Flyttade temporärt till USA för 10 år sedan för ett au pair-jobb i sin tidiga
20-årsålder. Bor i delstaten Kalifornien. Träffade sin framtida man och valde senare att återvända till USA permanent.
Niklas: Flyttade till USA för åtta år sedan. Bor i delstaten New York. Flyttade till USA i
sin tidiga 30-årsålder för en karriärmöjlighet efter att ha bott flera år i andra europeiska länder tillsammans med sin fru.
Lena: Flyttade till USA för 20 år sedan. Bor i delstaten Kalifornien. Flyttade med sin
Etiska överväganden
Samhällsvetenskaplig forskning där primärdata samlas in av forskaren omfattas av etiska föreskrifter. Fyra etiska huvudkrav finns att följa enligt det svenska Vetenskapsrådet: Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002).
Informationskravet har för avsikt att informera deltagaren om studiens syfte och de
rättigheterna som medföljer personens medverkan. Detta innefattar bl.a. att deltagaren har rätt att avsluta sin medverkan om den önskar. Samtyckeskravet innebär att samtycke för
medverkan ska erhållas vid deltagandets början. Det innebär samtycke för deltagande, men även samtycke för inspelning av intervjun ska erhållas av etiska skäl. Konfidentialitetskravet innebär att forskaren ska värna om deltagarens anonymitet samt försäkra deltagaren om att deltagarens uppgifter förvaras på ett vis så att inga obehöriga får tillgång till dem. Dessa kan uppnås genom att kamouflera personens namn eller andra intima detaljer på ett vis att de inte kan identifieras utan att göra större ingrepp i den information som förmedlats av deltagaren (Vetenskapsrådet 2002; Kvale och Brinkmann 2009, s 293). Slutligen innebär nyttjandekravet att den primärdata som insamlats under forskningsprocessen endast får och kommer användas i forskningsändamål. Ett sätt att försäkra att detta krav följs är att radera intervjutranskripten efter att studien avslutats (Vetenskapsrådet, 2002 s 14). Samtliga av de ovannämnda kraven presenterades vid inledningen av intervjuerna, men även i form av ett följebrev (se bilaga 1) som delades ut vid sökandet av respondenter i de olika Facebook-grupperna. Samtliga respondenter samtyckte till medverkan och inspelning vid intervjuns inledning. Information om studiedeltagarens rättigheter följde därefter. Deltagarna anonymiserades genom fingerade namn. I särskilt känsliga fall skedde byte av delstat och ålder men viss personlig information uteslöts även för att identifikation baserat på karakteristika inte ska vara möjligt. Som ensam författare är jag noga med att skydda datamaterialet från obehöriga och raderar samtliga inspelningar och transkriberingar vid studiens färdigställande.
6 Resultat och Analys
Jantelagen som primär drivkraft
Det beresta, gifta paret Julia och Martin emigrerade till Kalifornien för 17 år sedan tillsammans med sina unga döttrar. Respondenterna beskrev utförligt händelser på
kopplades negativt till den specifika portionen av svenska normer som beskrivs i Jantelagen. Paret hade redan för 35 år sedan talat om att flytta utomlands och tog chansen när maken genom sin arbetsplats fick möjligheten till ett tvåårigt kontrakt i USA. Respondenterna menade att jantelagen var direkt drivande genom uttalandet ”Vi hade kanske inte flyttat
utomlands om vi inte kände oss så kvävda”. Migrationen var alltså inte aspirationen i sig, utan
endast ett hjälpmedel för familjen att uppfylla sina aspirationer och självförverkliganden, precis som Bakewell argumenterade (Carling och Collins 2017, s 917). Martins
jobberbjudande fungerade som ett medel till ändamålet att få byta land till ett där jantelagar inte var del av landsmentaliteten. Ingen av familjemedlemmarna ville tillbaka till Sverige när kontraktet var slut och alla angav önskan att slippa undan jantelagen som anledning till att bosätta sig permanent i USA. Det unika med det här fallet är att de båda respondenterna angav jantelagen som både en push-faktor vid det initiala emigrationstillfället och i
beslutsfattandet av att permanent bosätta sig i USA. Det nya resultat som den här studien kan tillföra till debatten om individuella drivkrafter i migration är alltså att särskilda svenska normer (jantelagen) kan vara direkt drivande för en del svenskar. Att som individ känna sig personligt begränsad av kollektiva normer till en grad där det subjektiva välbefinnandet och livskvaliteten blir ohållbar är avgörande faktorer även i ett av världens friaste länder. Julia berättade hur jantelagens kollektiva tankesätt och frihetsbegränsande normer påverkat hennes vilja att emigrera:
”Det jag tycker generellt är trångsyntheten i Sverige. Allting är så väldigt inskränkt. Man kan inte tänka outside of the box, man dömer folk väldigt snabbt. Man tar inte fram fakta ordentligt på en person eller en organisation eller vad det kan vara. Man är en flockmänniska tror jag. Om någon säger en grej så är det bara så, man tar inte reda på någonting mer. Man stämplar gärna andra människor och trångsyntheten upplever jag kanske är en stor del [av emigrationen]. Men jag tror att den absolut största delen, för jag skulle nästan kunna svara för oerhört hög procent av alla
utlandssvenskar oavsett var man bor i världen: vad är den största käpphästen till varför man flyttar ut, varför vill man bort ifrån Sverige? Jo, the number one rule: svensken som tar sig utomlands klarar inte av Sverige av den enda anledningen att man alltså inte får tänka själv. Man får inte göra en endaste liten sak och absolut inte sticka ut för då får man reaktioner. ”
Paret vittnade om att många svenskar i deras föreningsliv och umgängeskretsar också har jantelagen som drivkraft i sin emigration. Deras upplevelse av jantelagen som individuell drivkraft är alltså inte en isolerad händelse, utan en vanlig anledning som det inte talas om i Sverige på grund av tabu:
världen.”
Vid följdfrågan om det finns någon anledning till att de emigrerade svenskar som upplever jantelagen som drivkraft inte talar om det högt svarade Julia:
”Svensken vågar inte säga sanningen [om flytt utomlands p.g.a. jantelagar] för att då blir man ännu mer sågad vid fotknölarna. Det är just det som är grejen. Det är därför man sticker ut alltså, för att man då inte orkar. Men så när man då konfronterar svensken hemma i Sverige så blir de vansinniga på en. ’Ja, men jantelagen finns inte’. Nähä, tjenare.”
Paret vittnar även om hur de upplever att familjens självförverkligande och ambitioner fått lida i Sverige på grund av jantelagar och avundsjuka. Hämmande handlingar från medarbetare på parets arbetsplatser och i barnens skolgång påverkade deras trivsel i samhället till en punkt att de inte längre orkade bo kvar. Paret tyckte att samhället straffar personer som väljer att avvika från kollektivets sätt att vara på med bl.a. kritik och hån:
”Familjer som vill någonting mer med sitt liv än att bara ha Svenssonliv - och då menar jag inte att man ska vara ’Oh, I’m cool’ liksom. Det är inte det, utan man vill kanske förverkliga sig själv på något sätt. Det är sanslöst. Det handlar om ett samhälle menar jag som är kräkfärdig på när det finns familjer eller individer som vill någonting med sitt liv. Svensken säger aldrig och skulle aldrig nästan få för sig överhuvudtaget att säga ett enda gott ord till någon därför att ’åh nej, då tror hon att hon är något’. Men det som jag tycker är otäckt med Sverige är att man är oerhört snabb på att kritisera en person. Det tar två sekunder.”
Martin och Julia talar om social bestraffning som hån och kommentarer likt de Sandemose (2010) beskriver p.g.a. att de valt att avvika från de förväntningar som kollektivet har haft på dem. Paret menar även att det inte bara varit på arbetsplatser och i barnens skola som
jantelagen försökt sätta stopp för deras ambitioner, engagemang och annorlunda livsstilsval. Även nära släktingar till dem har genom kommentarer kritiserat deras livsstilsval:
Martin: ”Det hänger ihop, jantelagar och avundsjuka.
Martin arbetar numera som ingenjör för ett amerikanskt företag som producerar särskild teknik åt sjukhus. Han valde att byta arbetsplats efter att kontraktsperioden på det svenska företaget gick ut och de inte ville erbjuda honom en förlängning i USA. Under intervjun var det tydligt att Martins välbefinnande och lycka var knutna till hans ambitioner och
karriärsutveckling. Möjligheten att uppnå sina mål hade i hans kontrastering av länderna inte varit möjlig i Sverige på grund av att individuell framgång inte var välsett i den kollektiva massans ögon:
”När det gäller välbefinnande… när man är i USA så är det mer att man känner att man har det här drivet som man inte har i Sverige för att här kan man verkligen jobba på och bli belönad för någonting. Men i Sverige så blir man mer en i mängden eller ”lagom”. När det gäller lycka i Sverige, man säger inte så mycket när någon lyckas med något. Man bara tittar på dem och säger liksom ’Jaha okej, han har gjort det där. Vad bra’. Men man säger inte så mycket till den personen. Här i USA är det mer att ’Åh, har du gjort det där? Good for you!’. Sådana saker händer aldrig i Sverige så det är skillnad. Om man gör något bra så är det ’good for you’.”
Martins citat går att sätta i relation till den tidigare forskningen av Cai et al. (2014, ss 16-17) och Islevs (2014, s 9) med tanke på att hans subjektiva välbefinnande och lycka förbättrats av emigrationen. Emigrationen styrdes av aspirationer, drömmar och destinationer som ökade hans upplevda livskvalitet i enlighet med Benson och O’Reillys (2009, s 609) definition av livsstilsmigration. Även Julia upplevde att hennes välbefinnande, ambitioner och
självförverkligande blev lidande på grund av det svenska samhället. Hon hade bl.a. vid något tillfälle erhållit projektpengar för olika typer av projekt som hon ämnade att genomföra när hon arbetade som lärare på en skola. Hennes kollega hade försökt hindra henne från att genomföra de internationella projekten genom att försöka övertyga rektorn om att inte ge henne den ledighet som behövdes. Julia upplevde att jantelagarna i Sverige var begränsande för de ambitiösa i samhället:
”De som verkligen satsar på att verkligen nå någonstans kan nästan inte få vara i fred i Sverige för man blir hela tiden nedtagen på jorden. Och man säger ”nedtagen på jorden”, alltså psykad, för att du har en vilja att komma fram. Antingen om det är inom jobbet eller sport eller vad det är, så blir du inte framhejad på rätt sätt. Enda gången du kan bli framhejad är om du gör något i lag. Individuellt står du ut mycket mer. När det är inom gruppen då håller gruppen ordning på så att ingen sticker ut utanför gruppen. Men är du ensamvarg så är du körd.”
Subjektivt välbefinnande och lycka som inledande drivkraft
6.2.1 Sökandet efter intellektuell stimulans
önskade återvändo till Sverige valde hon att återigen emigrera för jobbmöjligheter i USA. Annika upplevde ingen vantrivsel i Sverige, utan yrkade på att det inte fanns tillräckliga möjligheter för henne utbildnings- karriärs- och lönemässigt i Sverige. Hon uppger sig ha varit villig att stanna i Sverige om hon hade haft tillgång till mer stimulans akademiskt och yrkesmässigt, både under barndomen och i vuxenlivet. Annika uppgav att välbefinnande för henne innebär ekonomisk frihet och möjligheten att få göra vad hon vill. Pull-faktorn
Subjektivt välbefinnande och lycka kan appliceras på detta emigrationfall. Annika kan enligt
Islevs (2014, s 9) ses som en ”frustrated achiever”, där emigrationen var alternativet som gav henne adekvata utvecklingsmöjligheter. Eftersom Annika yttrade att migrationen kanske inte hade blivit av om hon haft tillgång till samma stimulans i Sverige kan hon sägas ha varit mer olycklig än de svenskar som inte emigrerade. Subjektivt välbefinnande var per respondentens egen definition kopplad till ekonomisk frihet i form av högre lön än vad hon hade kunnat få i Sverige. Yrkesrollerna som var möjliga i USA gav välbefinnande eftersom den svenska arbetsmarknaden upplevdes sakna stimulans. Detta ökade hennes nivå av individuellt välbefinnande i och med att hon uppgav att möjligheten ”att få göra vad jag vill” som ytterligare en definition av välbefinnande. Aspirationer, längtan och drömmar som Carling och Collins (2017) och Benson och O’Reilly (2009, ss 209-210) talar om i relation till livsstilsmigration var därmed fullt involverade i emigrationen, och deras uppfyllande bidrog till Annikas subjektiva välbefinnande. Annika känner sig inte bunden till USA idag eftersom hon kan arbeta för sitt amerikanska företag online på distans. Den enda push-faktorn för Annikas permanenta bosättning i USA idag är familjenätverk i form av hennes barn som av administrativa skäl inte kan studera i Sverige trots att de är svenska medborgare och talar flytande svenska. Barnen har ingen möjlighet att i Atlanta göra språkbehörighetsprov och på grund av detta har de endast tillgång till en bråkdel av kursutbudet i Sverige. Annika vittnar även om att många svenskar som vill flytta hem inte kan göra det av bl.a. mycket långa handläggningsprocesser för uppehållstillstånd och försörjningskrav för en utländsk partner. Detta avslöjande innebär att explicita, byråkratiska brister i Sverige hindrar svenska
6.2.2 Sökandet efter politisk åsiktsfrihet och ekonomiska möjligheter
Alexander uttryckte att han haft en stark längtan att komma iväg från sin svenska storstad där han kände sig kvävd, begränsad, instängd och utan utvecklingsmöjligheter. Eftersom han är halvamerikan hade han redan alla dokument som krävdes för att genomföra migrationen redo och sålde sina ägodelar i Sverige för att finansiera flytten. Hans bror var dessutom också redan bosatt i USA, även om det inte var en avgörande anledning för själva flytten. I Sverige hade han inte avslutat en högre utbildning och hade i åratal suttit med visstidsanställningar som inte ledde någonstans samtidigt som han kände att han inte hörde hemma. Vid tidigare temporära utlandsflyttar till Storbritannien och Irland för arbete hade Alexander känt lättnad som om han ”kommit till ett paradis”. I USA hade han haft möjligheten att arbeta sig upp till avdelningschef för sin enhet för en högre lön än i Sverige samtidigt som han utbildade sig vid sidan av arbetet. Alexander uttryckte att en kombination av dåliga möjligheter, undermåligt ekonomiskt stöd och generella förväntningar av honom som person drev honom ut ur Sverige. I relation till välbefinnande uttryckte Alexander främst den ekonomiska stabiliteten som avgörande eftersom ekonomiska medel öppnar upp för en tillfredsställande livsstil. De generella förväntningarna handlade om åsiktsfrihet i politisk mening där Alexander bl.a. menade att man som HBTQ-person ifrågasätts om man röstar på ”fel” partier. Att inte passa in i de bestämda mallarna av hur han ”borde” vara hade länge fått honom att känna sig som en outcast. Vid frågan om han skulle tänka sig att återvända till Sverige blev Alexander tyst och uttryckte eftertänksamt att han skrämdes av tanken att flytta tillbaka, även om han inte kunde sätta fingret på varför. Några veckor efter intervjutillfället hörde Alexander av sig. Efter betänketid hade han kommit fram till att det politiska läget hade varit en stor påverkan som motiverade sökandet efter en annan plats, men även beslutet att stanna permanent i USA. Alexander uttryckte en i Sverige upplevd orättvisa i åsiktsfriheten. Att han rest mycket i världen samt hans personliga bakgrund öppnade hans ögon och fick honom att ifrågasätta friheten i Sverige. I USA kunde man enligt Alexander också ifrågasättas om man som HBTQ-person hypotetiskt skulle rösta på t.ex. Donald Trump. När han kontrasterade USA med Sverige upplevdes dock förväntningarna på individen i Sverige vara kollektivt bestämda i högre grad:
”Att bara för att jag har dubbla medborgarskap så kan jag inte stödja t.ex. SD [Sverigedemokraterna]. Eller tidigare fick du inte stödja SD om du jobbade åt staten. Sverige hade åsiktsregistrering som ett aktivt vapen mot både höger- och vänsterfolk.
Visserligen får var och en ordentlig skolgång i världsklass. Men till vilket pris? Hur har PK [politiskt korrekta] Sverige påverkat vad vi lär oss i skolan? Varför kan vissa anses vara sämre exemplar som utbildare om de stödjer t.ex. SD och jobbar på Rosengårdsskolan? Lite kopplat till BLM [Black Lives Matter]. Varför kommer det sig att jag som ”vit” nästan måste be om ursäkt för att ha haft en så bra uppväxt? - Har haft konfrontationer där färgade utav ingen anledning alls antingen säger sig vara kränkta och kräver en ursäkt eller anklagar mig för att vara rasist - och förväntar sig en ursäkt. Orättvisan i Sverige är extrem. ”
De individuella drivkrafterna subjektivt välbefinnande/lycka är tydligt applicerbara på detta fall. Precis som Cai et al:s (2014, ss 16-17) studie visade valde Alexander att emigrera p.g.a. att hans subjektiva välbefinnande påverkades negativt av hans svenska livsstil. Subjektivt välbefinnande handlade om ekonomiska möjligheter och få vara den han själv ville vara i samhället. Det kan tolkas som att han var olyckligare än de svenskar som valt att inte emigrera, vilket sammanfaller med Islevs (2014, s 9) resultat. Push-faktorerna dåliga möjligheter, undermåligt ekonomiskt stöd, politiskt läge och generella förväntningar på Alexander drev honom från Sverige. Pull-krafterna i USA var utvecklingsmöjligheterna samt en åsiktskultur och politik som innebar mer individuell frihet för honom jämfört med de kollektiva krav som Sverige ställde på honom baserat på hans personliga egenskaper. Citatet ovan går att tolka som att Alexander upplever en diskrepans i makroperspektivet av Sverige som fritt och individualistiskt eftersom han nämner att han tidigare lånade sin pappas syn av Sverige som världens friaste land. När han såg sig omkring i världen började han bilda sin egen uppfattning om Sverige vilket spädde på hans känslor av att känna sig kvävd och begränsad p.g.a. den kollektiva skyldigheten att vara och tycka särskilda saker. Detta går att koppla samman med Sandemoses jantelagsargument där hans avvikelse från vad som accepteras normativt ledde till bestraffning genom ensamhet, d.v.s. Alexanders känsla av att vara en outcast i kombination med kritik från andra (Sandemose, Johnson och Jörngården 2010, s 507). Då hans livssituation i Sverige fick honom att må dåligt går det att beskriva hans emigration som livsstilsmigration där han sökte en bättre livskvalitet med frihet från
6.2.3 Från nätverk som drivkraft till lycka och bättre möjligheter
Ewelina träffade sin amerikanska ex-partner när hon reste runt i världen och hade länge längtat efter att flytta till ett land med varmare klimat. Hon reste till USA ett par gånger för att hälsa på och bestämde sig för att stanna och lista ut ett sätt att skaffa green card istället för att behöva återvända till Sverige för att förnya visum. Förhållandet tog slut innan
uppehållsarrangemang var genomförda. Trots detta valde hon att stanna kvar i USA eftersom hon känt sig olycklig i Sverige. I Sverige hade Ewelina vantrivts med klimatet, kände ingen motivation eller driv och hade kämpat med depression, ångest och andra fobier. Den svenska livsstilen uppfattades förutsägbar på ett negativt vis, att ”man inte ser vad man är gjord av
eller lär sig att vara stark eller att tänka själv”. Arbetsmöjligheterna var få för Ewelina, även
om hon bodde i två storstäder under många år, eftersom hon inte avslutat gymnasiet. Trots att hon var praktisk och hade entreprenörsförmåga kunde hon inte få riktiga anställningar, utan blev ”used and abused by the system”. Istället för anställningar fick hon gång på gång utföra korta praktikplaceringar genom arbetsförmedlingen som endast gav en monetär ersättning som låg på existensminimum, vilket bidrog till hennes olyckliga tillvaro. I USA hade hon haft möjlighet till många typer av jobb och även att ur en affärsidé starta ett framgångsrikt eget företag som hon drev under ett par år. Ewelina uppgav att hon aldrig mer vill återvända till Sverige, men möjligen till ett varmare europeiskt land om hon blir tvungen. I USA kände hon att förmågan att uppskatta och acceptera sig själv som hon är ökade. Hon märkte först när hon lämnade Sverige vilket hindersamt tankesätt som existerade, något som Ewelina ansåg vara ohälsosamt.
Den initiala pull-faktorn i Ewelinas emigration var nätverk. Ex-partnern var nätverket som gjorde att hon besökte USA (Bertoli och Ruyssen 2018, ss 722-723). Emigrationsdrivkraften transformerades vid uppbrottet till push-faktorn subjektivt välbefinnande/lycka eftersom hon insåg att hon var olycklig och hade dålig psykisk hälsa i Sverige. Cai et al. (2014, ss 16-17) och Islevs (2014, s 9) studieresultat om subjektivt välbefinnande och lycka överensstämmer med Ewelinas historia eftersom emigrationen i grunden handlade om att den svenska
undgick den svenska förutsägbarheten och fick visa vad hon gick för på egen hand. Eftersom hon insåg på plats i USA att hennes depression botades och att hon började känna sig lycklig stämmer Islevs (2014, s 9) resultat om att olyckliga personer i rika länder kan uttrycka en större längtan att emigrera från sitt hemland än de som känner sig lyckliga. Avgörande pull-faktorer i den permanenta bosättningen var lyckan, möjligheterna till framgång och klimatet. Den avgörande push-faktorn i den permanenta bosättningen var samhällstypen. Ewelina upptäckte en bit in i emigrationen att det fanns ett hindersamt tankesätt i Sverige där det inte uppmuntrades att ta entreprenöriella chansningar eller gå bortom normen samtidigt som hon i USA lärde sig att uppskatta sig själv. Att gå på automatik tillsammans med resten av
kollektivet istället för att individuellt se vad hon gick för var ett irritationsmoment. Den hindersamma mentaliteten som Ewelina beskriver går att koppla till jantelagen eftersom Sandemose, Johnson och Jörngården (2010, s 507; 211) menar att det skandinaviska samhället på grund av den eftersträvar likformighet hos individer. Likformigheten och hennes
livssituation i Sverige hade gett Ewelina brist på motivation och driv, vilket hon återfick i USA och fattade beslutet att hellre stanna i USA som papperslös än att återvända till Sverige. Med tanke på att aspirationer och längtan efter något annat fanns i Ewelinas beslutfattande vid den permanenta bosättningen i USA, är Benson och O’Reillys (2009, ss 209-210)
livsstilsmigrationsbegrepp applicerbart även på hennes fall.
6.2.4 Välbefinnande genom meningsfullt och stimulerande arbete
vara permanent bosatt i USA eftersom ingenting i hans livsstil får honom att vilja flytta hem. Sjukdom hos föräldrarna eller ett framtida havererat politiskt system i USA var de enda faktorerna som fick honom att överväga att återvända till Sverige. Det professionella sammanhanget samt hans familjesammanhang i USA håller honom kvar i USA eftersom ”USA är hemma nu”. Vid en hemvändning skulle den amerikanska sociala öppenheten samt friheten i att inte likformigt sträva efter att vara som alla andra saknas.
Pull-faktorerna till USA kan i Niklas fall identifieras som drivkraften välbefinnande/lycka eftersom han definierade välbefinnande som bland annat meningsfullt och stimulerande arbete som inte var möjligt i Sverige. Alltså överensstämmer hans fall med resultaten hos Cai et al. (2014, ss 16-17) eftersom hans subjektiva version av välmående har varit drivande i att söka sig utomlands. Baserat på hans längtan efter en mer komplex och actionfylld livsstil med omväxling kan Niklas emigration klassas som en livsstilsmigration eftersom han ökat sin livskvalitet genom att USA uppfyller hans definition av välbefinnande (Benson och O’Reilly 2009, ss 209-210). Pull-krafterna som håller honom permanent bosatt i USA är professionella och familjesammanhang, vilket även sammanfaller med hans definition av välbefinnande. Niklas yttrade att han vid en eventuell hemvändning skulle sakna friheten i att inte behöva sträva efter likformighet i USA. Utlåtandet indikerar att Niklas har reflekterat över jantelagens ansiktslösa massa (Sandemose, Johnson och Jörngården 2010, s 507) i kontrast till den
amerikanska kulturen. Niklas yttrande ”USA är hemma nu” går att tolkas som att han uppfyllt IOM:s (2020) kriterier för integration. Han har lyckats inkorporeras i det sociala, ekonomiska, kulturella och politiska livet av USA till en tillräckligt hög grad att han ser samhället som sitt nya hem.
Nätverk som inledande drivkraft
6.3.1 Livsstilsmigration och en föränderlig nätverksdrivkraft
Vera växte upp på landsbygden och tyckte att den svenska livsstilen gick för sakta samtidigt som hon saknade varmt väder. Efter ett uppbrott från en långvarig pojkvän bestämde hon sig för att ta ett studieuppehåll eftersom hon ville bort i jakt på nya äventyr och kulturella upplevelser. Vera hade kontakt med en väninna som arbetade som nanny i Florida och tog över väninnans kontrakt när denna bestämde sig för att återvända till Sverige. Det var inte själva barnpassandet som var lockande, utan möjligheten att få uppleva den amerikanska kulturen som hon vuxit upp med på TV under 90-talet. Vistelsen beskrevs som en
Vera aldrig hade haft möjlighet till i Sverige. På plats i USA träffade hon sin amerikanska ex-man. Hon valde därför att stanna och vidareutbildade sig på plats. När äktenskapet tog slut stannade hon kvar i USA och träffade senare sin nuvarande make av europeisk nationalitet. Tillsammans bosatte de sig i Texas. Vera anser att karriärmöjligheter, ombytlighet och tillgänglighet till allt möjligt är positiva aspekter i hennes amerikanska livsstil. Paret valde att stanna i USA eftersom det är där deras livsstil i form av vänner, familj och jobb finns
nuförtiden. Veras fall uppvisar tydliga konnotationer till livsstilsmigration. Emigrationen fungerade som en nystart i hennes livsstil. Hon ville uppleva ett fartfyllt äventyr i en annars långsam och gråkall vardag. När hennes förhållande tog slut ville hon bort. Veras
migrationsprojekt påverkades av destinationer, längtan och drömmar i linje med Benson och O’Reillys (2009, s 609; ss 209-210) resonemang eftersom hon längtade och drömde om en tillvaro i destinationslandet som skilde sig från den hon hade i Sverige vid
emigrationstillfället. Hennes längtan efter varmare väder överensstämmer med Lundströms (2019, ss 813-14) studieresultat där svenska livsstilsmigranter i Spanien emigrerat med just klimatmotiv. Nanny-jobbet var medlet för att nå ändamålet (nya kulturella upplevelser och äventyr i USA) och push-faktorn var därigenom att öka sin dåvarande livskvalitet, medan pull-faktorn var ett tillfredställande klimat och en mer fartfylld amerikansk kultur. En
ytterligare pull-faktor är nätverk då Vera genom sin vännina fick en förenklad möjlighet att ta sig in i USA genom att överta hennes nanny-kontrakt. Nätverksaspekten ger resonans till Bertoli och Ruyssens (2018, ss 722-723) studie där nätverk påverkade genomförandet och destinationen i emigrationen. I samma anda påverkade just väninnans närvarande
genomförandet av migrationen till just destinationen Florida. Nätverksaspekten förändrades vid mötet med den dåvarande maken. Denna kontakt omvandlade nätverksdrivkraften från att ha varit en inkörsport för temporär utlandsmigration till att bli en anledning för att bosätta sig permanent m.a.o. både en pull- och push-faktor. Fallet demonstrerar hur Veras emigration var en process där förändrade omständigheter och motivationer uppstod längs vägen, istället för att endast vara en statisk handling (Van Hear, Bakewell and Long 2017, s 928). Den
6.3.2 Nätverk, subjektivt välbefinnande och livsstilsmigration
Sara kände sig tillfredsställd med sin livsstil i den svenska storstad där hon var uppvuxen, även om hon kände att hon hade mycket att komma underfund med vid inträdet i vuxenlivet. När en släkting bosatt i USA hörde av sig med en möjlighet för henne att spendera sex månader på ett kristet studentprogram sa Sara upp sig från sitt jobb och flyttade temporärt eftersom hon längtade efter att uppleva nya ställen och äventyr. Hon träffade under sin vistelse sin framtida man och återvände därför till USA för att studera och bildade senare familj med honom. Även om paret funderade på att bosätta sig i Sverige så var det lättare att slå rötter i USA p.g.a. en enklare bostadsmarknad och bättre jobbmöjligheter för de båda. Det bästa med Kalifornien var enligt Sara gynnsamt väder samt en öppenhet i samhället jämfört med Sverige som ansågs vara ”inboxat, robotaktigt och utan variation i åsikter människor
emellan”. Utlåtandet indikerar att Sara upplevde att negativa normativa aspekter av jantelagen
fanns i Sverige vid reflektion efter den genomförda emigrationen. Precis som Sandemose, Johnson och Jörngården (2010, s 507) argumenterade upplevde Sara att det svenska samhället ställer krav på att individen inte ska göra väsen av sig eller sticka ut till den grad att gruppen blir en ansiktslös massa. Sara definierade välbefinnande som att kunna leva i nuet utan ekonomiska bekymmer, att ha sin familj och kunna göra vad hon vill. Då dessa kriterier uppfylls i USA kan välbefinnande/lycka ses som en pull-faktor som leder till beslutet att permanent bosätta sig. Karriärmöjligheter och tillgång till bostadsmarknaden var pull-faktorer i USA som var avgörande vid den permanenta bosättningen eftersom paret behövde stabilitet för att kunna skaffa barn. Stabiliteten gick inte att förvärvas på samma sätt i Sverige trots att båda parter var högutbildade, särskilt eftersom maken inte talade svenska.
en gemensam permanent migration till Kalifornien för att uppnå sina drömmar om karriärer, bostad och familjeliv. En tydlig koppling till Carling och Collins (2017, s 917) diskussion om längtan och aspirationer i migrationsprocessen går därmed att göras i Saras fall. Enligt Benson och O’Reilly (2009, ss 209-210) omfattas livsstilsmigration av destinationer, längtan och drömmar, vilket i Saras fall innebar att få uppleva nya platser och äventyr med
studentprogrammet som en inkörsport. I linje med Benson och O’Reillys samt Carling och Collins diskussioner är det lämpligt att benämna Saras fall som livsstilsmigration.
6.3.3 Subjektivt välbefinnande, roligare livsstil och integration i USA
Erika inledde sin emigration genom att åka till Storbritannien under sex månader efter gymnasiet och fortsatte sedan vidare till USA som au pair. Hon var trött på det svenska vädret, tristessen och att umgås med samma folk från barndomen. Även om hon lämnade Sverige i ett år kändes det som om ingen förändring skedde. Erika hade alltid vetat att hon ville resa, uppleva äventyr och ville komma bort från samma gamla vanliga rutiner och umgängeskretsar. Hon var redo för äventyr och var nyfiken på att träffa människor från olika delar av världen. Livsstilen i den svenska småstaden var tråkig och det fanns inget att göra, vilket var en motpol till den livsstil hon upplevde vid inträdet i den amerikanska kulturen. Erika träffade tidigt sin blivande man, återvände med annat visum än au pair-visum och stannade kvar i USA eftersom det var ”lättare att lyckas” i karriärmässig och lönemässig mening än i Sverige. Även om Erika mådde bra i Sverige påverkade uttråkningen henne negativt. Subjektivt välbefinnande definierades i termer av att få göra vad hon vill samtidigt som lycka hade en koppling till familjebildandet. Erika upplever sig lyckligare i USA eftersom hon aldrig skulle ha haft så roligt i Sverige som hon haft i USA, även om senare år haft mer fokus på familjebildandet. Samtidigt var ekonomisk stabilitet anknutet till lycka. Erika har aldrig funderat på att flytta tillbaka till Sverige. Väder, den sociala cirkeln,
bostaden, karriären samt bättre lön var faktorer som påverkade beslutet att permanent bosätta sig utomlands.
O’Reilly diskuterar fungerade livsstilsmigrationen i Erikas fall inte enbart som en genomförd handling, utan som ett projekt för att uppnå en individuellt, förbättrad livskvalitet i vilken friheten från upplevda begränsningar eliminerats. Erikas önskan att slippa svenskt väder överensstämmer med de klimatmotiverade anledningar till livsstilsmigration som
respondenterna i Lundströms (2019, ss 813-14) studie angav. Den initiala pull-faktorn i Erikas temporära emigration kan alltså ses vara livsstil, men även nätverk eftersom au pair-jobbet går att ses som organiserat nätverk. Pull-faktorn i Erikas permanenta emigration var sedan
nätverk, d.v.s. pojkvännen, vilket sammanstrålar med Bertoli och Ruyssens (2018, ss
722-723) studieresultat där nätverk hade en stor påverkan på val av destination i en emigration. Drivkraften subjektivt välbefinnande/lycka kan ses som push-faktor eftersom Erika lättare kunde uppnå en rolig livsstil, ekonomisk stabilitet och karriärmöjligheter som i linje med hennes egen definition var anknutna till välbefinnande/lycka. Erika upplevde sig lyckligare i USA eftersom hennes livsstil ansågs roligare än i Sverige samtidigt som hon hade bättre ekonomiska förutsättningar. Detta går att relatera till Islevs (2014, s 9) studieresultat där den upplevda lyckonivån hade stor inverkan på emigrationsvalet. Uttråkningen i Sverige
påverkade även hennes välbefinnande negativt till en grad där internationell migration var åtråvärd. Detta korresponderar med Cai et al:s (2014, ss 16-17) studie som förklarade variationer i åtråvärdhet kring internationell migration baserat på subjektivt välbefinnande som ansågs särskilt viktigt för migration mellan rika länder.
Erika anger väder, nätverk (hennes familj och sociala cirkel), bostaden, karriärmöjligheter och bättre löner som faktorer som gör att hon inte funderar på att flytta tillbaka till Sverige.
Bertoli och Ruyssens (2018, ss 722-723) nätverksargument spelar alltså även roll i den permanenta bosättningen efter en emigration tillsammans med livsstilsfaktorer som väder, bostad, lönenivåer och karriär. Bredden av livsstilsbaserade faktorer som agerar både push- och pullfaktorer tyder på att Erika enligt IOM:s (2020) definition uppnått integration i USA, vilket i helhet håller henne kvar. Hon har inkorporerats i det amerikanska sociala,
ekonomiska, kulturella och politiska livet till en grad där USA är hennes ”hem”.
6.3.4 Nätverk, livsstil och högre subjektivt välbefinnande i USA
Elin upplevde sig ha ett bra liv i Stockholm trots att hon inte var helt nöjd med sin
yrkesinriktning. Hon kände höga krav från sitt sportsliga engagemang i ungdomen som hade lett till flera års ätstörningar även i vuxenlivet. Hon insåg först i efterhand hur de
sig”. Under en sommar träffade hon sin blivande man, brevväxlade under ett par år och bestämde sig sedan för att ”börja om” i USA tillsammans med honom eftersom livet i Stockholm inte upplevdes leda någonstans. Elin kände att emigrationen var ett startskott på något nytt och spännande samtidigt som det var lättare att lära känna folk i Sverige även om man är introvert. Den individuella drivkraften nätverk var den avgörande pull-faktorn i Elins emigration eftersom relationen med den amerikanska pojkvännen var det som attraherade henne till destinationen. Livet i Sverige var bra trots negativa aspekter och flytten till just USA var helt beroende på hennes relation med pojkvännen, vilket återigen visar att Bertoli och Ruyssens (2018 ss 722-723) slutsats om att nätverk och destination kan vara kopplade även i svensk emigration. Elin livsstilsmigrerade även per Benson och O’Reillys (2009, ss 209-210) definition med tanke på att migrationen härstammade ur beslutet att lämna sitt stagnerade liv och få en nystart som ledde till högre livskvalitet. Välbefinnande definierades som närhet till folk och ekonomisk trygghet, vilket Elin ansåg ha varit lyckligt lottad med i USA. De ekonomiska möjligheterna och nätverk i form av familjesammanhanget är push-faktorer som håller Elin kvar i USA, i enlighet med drivkraften subjektivt välbefinnande (Cai et al. 2014, ss 16-17). Familjen hade haft tankar om en Sverigeflytt men insåg snart att arbetsmöjligheterna inte var lönsamma för hennes militärt högkvalificerade man, vilket förstärker bilden av subjektivt välbefinnande som push-kraft i den permanenta bosättningen.
6.3.5 Ny livsstil, fler möjligheter och bättre tillgång till samhällstjänster
Sebastian kände att han hade hamnat på efterkälken i livet. Han kände sig rätt färdig med Sverige och ville ha ett nytt och spännande äventyr. I många år hade han drivit vidare ett familjeföretag efter föräldrarnas bortgång. Ingen ville anställa honom när han ville lägga av med egenföretagandet trots att han var högutbildad och hade ett brett CV. Anledningen var att han som egenföretagare inte hade någon chef över sig som kunde ge arbetsgivarna referenser. Arbetsmarknaden var även svår att ta sig in på med anledning av konsekvenserna av
