I det här kapitlet kommer en slutsats och avslutande diskussion besvaras utifrån vårt syfte och frågeställning. Detta med hjälp av tidigare material såsom vårt empiriska material, tidigare forskning och teorier.
Uppsatsens syfte har varit att undersöka två renoveringsprojekt i Örebro kommun, stadsdelarna som har analyserats är Markbacken och Vivalla. Intervjun tillsammans med våra observationer har använts som underlag för forskningssyftet och för att se om det har skett en gentrifiering i Markbacken och en gentrifieringsprocess i Vivalla, samt vilket fokus som lagts på social hållbarhet i dessa projekt. Vilken påverkan bostadsområden Markbacken och Vivalla har fått ur ett socialt hållbarhetsperspektiv har varierat beroende på projektens syfte. Markbackens program LIP främsta prioritering var att åtgärda både de sociala- och miljöaspekter för att kunna ändra den fysiska miljön. De sociala åtgärderna tas upp i en utvärdering gjord av Naturvårdsverket (2005) som handlar om LIP finansierade
bostadsförnyelseprojekt där en utvärdering har utförts om Markbacken på grund av sin
bostadsförnyelse renovering år 1998. Hur social hållbarhet framställs i LIP-utvärdering har varit genom medborgardialog och hur mycket inflytande bostadsområdets invånare har haft under
planeringen. Ombyggnationen i Markbacken mötte inga konflikter från de boendes sida och ytterst få klagomål har framförts, vilket tyder på att invånarna var nöjda med renoveringen. Förändringarna som har skett i Markbacken efter renoveringen har varit positiva. De positiva fördelarna förutom nöjda hyresgäster är att området har fått en social blandning, minskat antal brott, ökat trygghet och en ökad inkomst hos boende vad gäller förvärvsarbetare. Utöver att hyrorna har höjts samt en ökad
åldersfördelning har det varit svårt att se andra negativa konsekvenser. Under observationen av Markbacken kunde vi inte heller se några negativa aspekter. Enligt vårt resonemang tyder dessa konsekvenser på att en gentrifiering har skett i Markbacken.
Likt Markbacken var Vivallas projekt MGK ett statligt projekt. Målet med projektet MGK var att åtgärda de bristande bostäderna samtidigt ta hänsyn till olika aspekter inom hållbarhet. Fokus låg mycket på att förbättra och miljöanpassa bostäderna samt lösa de sociala problemen som stadsdelen brottas med i dagsläget. Magnusson (2019) påpekade dock att Öbo var medvetna om att alla sociala problem inte kunde lösas genom att fixa den fysiska planeringen, men att det var ett steg i rätt riktning för att skapa fram en mer social hållbar stadsdel. En av de sociala åtgärderna som skulle hjälpa stadsdelen att lösa dess problem var med hjälp av en aktiv medborgardialog med hyresgästerna. Ett försökt att få in starkare grupper i stadsdelen var genom deras nya uthyrningspolicy som infördes 2016 och genom att införa bostadsrätter i Visgatan. Vivalla har inte genomgått en gentrifiering då det är för
tidigt för att dra några slutsatser då projektet fortfarande pågår men det finns spår av en gentrifieringsprocess.
De sociala konsekvenserna syns i det färdigrenoverade kvarteret Visgatan. Trots en relativt låg
hyreshöjning efter renovering har det skett en stor utflyttning då bara 9 av 123 hushåll återvände, detta kan dock ses som något positivt då det innebär att nya hyresgäster har flyttat in. Troligen har dessa hyresgäster en inkomst genom arbete, studiemedel eller pension på grund av nya inflyttningsregler som Öbo införde 2016 för nyinflyttade till bostadsområdet. Detta tror vi som författare kan ge bostadsområdet en ökad social blandning och en starkare befolkning vad gäller de socioekonomiska aspekterna, vilket skulle vara positivt för hela stadsdelen. Att Visgatan har minst antal brott av alla kvarter i Vivalla är också gynnsamt för att öka tryggheten och rörelsen på gatorna. Ett annat kännetecken på en gentrifieringsprocess är att upprustningsområdets karaktärsdrag förändras. Både politiker och Örebro kommun vill ändra den negativa stämpeln som präglar Vivalla i dagsläget. Detta har redan börjat ske i Visgatan, ett exempel är hur bostadsrätter i Visgatan marknadsför som Visgatan- Hjärstaskogen. Ett annat exempel är hur Öbo försöker sätta stämpeln “Nya Vivalla” i det
nyrenoverade kvarteret för att ändra den negativa stämpeln som stadsdelen har över sig och för att tydligt markera en ny Vivalla. Ett tredje exempel är hur kvarteret Visgatan pekas ut som den ”nya Vivalla” i sökmotorer och kartor (se bilaga 4, karta 3).
Hur förändringarna för båda bostadsområden kan förstås i relation till renoveringarna går att diskutera, svaret på denna fråga besvaras med vår egen bedömning av arbetet. I Markbacken har en gentrifiering skett, vad gäller Vivalla har ännu inte en gentrifiering inträffat men spår av en gentrifieringsprocess är svårt att förneka. Enligt forskningen är det vanligt att områden rustat upp för att försöka lösa in andra problem som området drabbas av och ta med det i renoveringsprojektet, vilket var fallet för både Vivalla och Markbacken. Båda satsningar var för att bygga hållbara stadsdelar, samtidigt som de försökte ändra bostadsområdets negativa utveckling, inte bara genom den fysiska miljön utan även hänsyn till de sociala problemen som fanns. Andra tecken på att Vivalla (Visgatan) går i samma riktning som Markbacken är minskat brott, höjda hyror, ut- och inflyttning, social blandning och starkare resursgrupper än tidigare hyresgäster. Båda bostadsområdena eftersträvar en mer attraktiv image, Markbacken har fått ett bättre karaktärsdrag mycket tack vare minskat brott medan Visgatan marknadsförs som det nya Vivalla i hopp om att få ett bättre rykte.
Vad gäller förändringarna för Vivalla efter renoveringen tror vi som författare att bostadsområdet inte kommer att genomgå en gentrifiering efter att projektet MGK har färdigställts, då renoveringen för andra kvarter inte kommer vara lika omfattande som den i Visgatan. Men vi tror att
gentrifieringsprocessen kommer att drabba andra kvarter i Vivalla efter att MGK slutförts, då hyrorna troligen kommer att höjas, nya starka grupper tillkommer och den sociala blandningen lär öka. Den
gentrifieringsprocess som har genomgått i Visgatan ser vi som något positivt mer än negativt, vi tror att dessa åtgärder som har nämnts i uppsatsen kommer att gynna stadsdelen Vivalla som helhet. Så även om tecken på gentrifieringsprocess har inträffat har det lett till positiva förändringar och vi anser att det är en bra start för en fortsatt positiv utveckling för stadsdelen
Käll- och litteraturförteckning
Arnstberg, Karl-Olov. (2000). Miljonprogrammet. Stockholm: Carlsson.
Atkinson, Rowland. & Gary Bridge. (2005). Introduction. I Atkinson & Bridge (red) Gentrification in a global context: the new urban colonialism. London: Routledge.
Bergsten, Zara. (2010). Bättre framtidsutveckling?: Blandade bostadsområden och grannskapseffekter. Diss. Uppsala: Uppsala universitet.
Clark, Eric. (2014). Gentrifierings ordning och enkelhet. I Thörn, Catharina. & Holgersson, Helena. (red) Gentrifiering. Lund: Studentlitteratur, s 37–47.
Davidson, Mark. (2008). Spoiled mixture: Where does state-led ̳positive‘ gentrification end? Urban Studies 45(12) 2385-2405. DOI: 10.1177/0042098008097105
Dempsey, Nicola. Bramley, Glen. Power, Sindéad. & Brown, Caroline. (2011).
The social dimension of sustainable development: Defining urban social sustainability. Sustainable Development: 19. s 289 – 300. DOI: 10.1002/sd.417
Eliasson, Annika. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur AB.
Ericsson, Urban. Molina, Irene. & Ristilammi, Per- Markku. (2002). Miljonprogram och media Föreställningar om människor och förorter. Trelleborg: Berling skog.
Glass, Ruth. (1964). London Aspects of change. London: MacGibbon and Kee.
Gustavsson, Eva. och Elander, Ingemar, (2013). Social hållbarhet inte bara ”sustainababble”? Från mångtydig vision till analytisk redskap vid uppföljning av stadsbyggnadsprojekt. (Rapport 69). Örebro: Örebro universitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:697644/FULLTEXT01.pdf.
Gustavsson, Eva. & Elander, Ingemar. (2015). Sustainability potential of a redevelopment initiative in Swedish public housing: The ambiguous role of residents’ participation and place identity. Elsevier, 103, s. 1–25.
Holme, M. Idar. & Solvang, K. Bernt. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Kiviloog, Helena. (1995). släng inte allt uti samma säck… En jämförande studie om engagemang och delaktighet för en bättre miljö i stadsdelarna Markbacken och Ladugårdsängen. Mikaels kommundel: Arbetsrapport 1995:1.
Lees, Loretta. (2014). Gentrifierings ordning och enkelhet. I Thörn, Catharina och Holgersson, Helena, (red) Gentrifiering. Studentlitteratur, s 73 – 102.
Magnusson, Dick. (2015). Måluppfyllelse, medborgarinflytande och social hållbarhet i
stadsdelsutvecklingsprojekt - En forskningsöversikt. (Rapport 352). Linköping: Linköping Universitet. Naturvårdsverket (2005). Att länka miljöeffekter och sociala effekter – en utvärdering av LIP-
finansierade bostadsförnyelseprojekt. Stockholm: Naturvårdsverket.
http://www.utslappshandel.se/Documents/publikationer/620-5511-9.pdf?pid=3133. Särnbrätt, Lotta. (2006). Perspektiv på miljonprogrammet. Arkitektur, kulturhistoria och
miljöanpassning som delar av hållbar utveckling. Lic.-avh. Göteborgs universitetet. Göteborg: Univ. Tegelbruket (u.å.) Om Tegelbruket. https://www.tegelbruket.org/om-tegelbruket/ [2019/05-20].
Thörn, Catharina. och Holgersson, Helena. (2014). Gentrifiering – kultur, politik och ekonomi. I Thörn, Catharina och Holgersson, Helena, (red) Gentrifiering, Studentlitteratur, s 11 – 34.
Thörn, Catharina. Krusell, Mathias. & Widehammar, Malin. (red) (2016). Rätt att bo kvar. En handbok i organisering mot hyrningar och gentrifiering. Göteborg: Koloni förlag.
Vallance, Suzanne. Harvey, C. Perkins. & Dixon, E. Jennifer. (2011). What is Social Sustainability? A Clarification of Concepts. Geoforum. DOI: 10.1016/j.geoforum.2011.01.002
Vidén, Sonja. (1999). Rekordårens Bostadsbyggandet. I Hall Thomas (red) Rekordåren. En epok i svenskt bostadsbyggande. Stockholm: Boverket. s. 35-43.
Örebro Bostäder (u.å.). Våra stadsdelar. https://www.obo.se/sok-ledigt/vara-stadsdelar/ [2019/05– 07].
Örebro kommuns statisitikdatabas (u.å.). Folkmängd och medlerålder i Örebro kommun efter bostadsområde, kön och ålder.
http://pxweb.orebro.se/pxweb/sv/Befolkning/Befolkning__Bostadsomr%c3%a5de/K%c3%b6n,%20m edel%c3%a5lder.px/table/tableViewLayout1/?rxid=244b8d4e-9bc2-4fff-ab48-b1359a1d90f4
[2019/04–24].
Muntlig källa - Intervju
Magnusson B, Anna-Carin. (2019). Muntlig intervju 2019-04-24.
Bilaga 1. Observationsunderlag
• Den fysiska miljön.• Arkitekturen. • Tillgängligheten. • Samhällsservice. • Folklivet. • Aktiviteter.
Bilaga 2. Intervjufrågor
Namn:Position:
1. Kan du berätta om vad som var den grundläggande tanken bakom ”mitt gröna kvarter?
2. När påbörjade projekten och när kommer den att färdigställas?
3. ”Hur tänkte ni kring att involvera invånarna i Vivalla i projekten?
4. Vilka strategier hade ni för alternativa boenden i samband med renoveringen av Visgatan?
5. Vilka reaktioner har ni fått från de boende (hyresgästerna?) på Visgatan efter renoveringen?
6. Hur många av de boende i Visgatan har återvänt till sin bostad efter att renoveringen färdigställts?
7. Har det flyttat in några nya grupper (alt personer)
8. ”Hur har ni resonerat kring det här med eventuell gentrifiering som en möjlig konsekvens av renoveringarna?”
9. Markbacken anses av många som ett lyckat renoveringsexempel här i Örebro, har ni haft det i åtanke när ni jobbade med projektet i Vivalla?
10. Kan du berätta lite om hur ni har jobbat med hållbarhet i det här projektet? (som följdfråga: kan du utveckla hur ni har resonerat kring social hållbarhet?)
11. Är det något du vill tillägga?
12. Får vi återkomma om vi har fler frågor?
Bilaga 3.
Figur 3
Andel brott (antal brott per antal invånare) i området och i kommunen som helhet. 1997–2004. Källa: Polisen och BRÅ.
Figur 4
Sammanräknad arbetsinkomst (tkr/år) för området och sammanräknad förvärvsinkomst (tkr/år) för kommunen som helhet 1997–2003. Medelvärden för boende. Ålder 16-. Obs: Arbetsinkomst inkluderar inte ersättning från arbets- löshetskassa och pension vilket förvärvsinkomst gör. Källa: SCB.
Bilaga 4. Kartor av Markbacken och Vivalla
Karta 1. Karta över Örebros stadsdelar.Vivalla
Markbacken
Källa: Google Maps. Egen bearbetning av kartan.
Karta 2. Markbacken.
Karta 3. Visgatan.
Källa: Google Maps. Egen bearbetning av kartan.
Karta 4. Vivalla.
Visgatan