Att som ambulanspersonal åka på larm till, samt vårda och bemöta, ett sjukt eller skadat barn upplevs alltid vara speciellt, i både positiv och negativ bemärkelse. Det är många aspekter att ta hänsyn i omhändertagandet av ett barn. Under sin yrkeskarriär möter en ambulanssjuksköterska patienter i alla åldrar, men sjuka och skadade barn är en grupp som aldrig blir rutin och som alltid upplevs som speciellt. Ambulanssjuksköterskan kan vara med om allt från att ett barn föds till barn som dör. Barn anses alltid vara oskyldiga och barn som avlider utan att ha hunnit leva sitt liv förstärker känslan av orättvisa. När ambulanssjuksköterskan däremot kan hjälpa ett sjukt eller skadat barn infinner sig starka känslor av tillfredställelse och lycka.
Referenser
Alexander, D.A. & Klein, S. (2001). Ambulance personnel and critical incidents – impact of accident and emergency work on mental health and emotional well-being. British Journal of Psychiatry, 178, 76-81.
Athey, J. L., O`Malley, P., Henderson, D. P. & Ball, J. W. (1997). Emergency medical Services for children: Beyond lights and sirens. Professional Psychology: Research and Practice, 28(5), 464-470.
Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
CODEX, (2009). Regler och riktlinjer för forskning- forskningsetisk prövning. Uppsala, Centrum för forsknings- & bioetik.. Hämtad 31 mars, 2009, från
http://www.codex.vr.se/manniska5.shtml
Dyregrov, A. (1997). Barn och trauma. Lund: Studentlitteratur.
Dyregrov, A. & Mitchell, J.T. (1992). Work with traumatized children – psychological effects and coping strategies. Journal of Traumatic Stress, 5 - (1), 5-17.
Fredén, M. (2008). Akademiska sjukhuset Uppsala – barnsjukhuset. Hämtad 22 december, 2008, från http://www.akademiska.se/templates/page____4083.aspx
Gaffney, P. & Johnson, G. (2001). Paediatric prehospital care: postal survey of paramedic training managers. Archives of Disease in Childhood, 84, 82-83.
Gullbrand, A-K (2009). Akademiska sjukhuset Uppsala- ambulanssjukvård. Hämtad 13 mars, 2009, från http://www.akademiska.se/templates/page____31403.aspx
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measues to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Helps, L.S. (1996). Experiences of stress in accident and emergency nurses. Accident and Emergency Nursing, 5, 48-53.
Isaksson L., & Ljungqvist Å. (1997). Ambulanssjukvård. Stockholm: Liber.
Jewkes, F. (2001). Prehospital emergency care for children. Archives of Disease in Childhood, 84, 103-105.
Jewkes. F (2006). Prehospital management of acutely ill child. Archives of Disease in Childhood, 91, 462-464.
Jonsson, A. & Segesten, K. (2004). Guilt, shame and need for a container: a study of
post-traumatic stress among ambulance personnel. Accident and Emergency Nursing, 12, 215-223.
Jonsson, A., Segesten, K.& B, Mattsson. (2003). Post-traumatic stress among Swedish ambulance personnel. Emergency Medical Journal, 20 – (1), 79-84.
Jonsson, A & Segesten, K. (2003). The meaning of traumatic events as described by nurses in ambulance service. Accident and Emergency Nursing, 11, 141-152.
Knapp, J & Mulligan-Smith, D. (2005). Death of a child in the emergency department. American Academy of Pediatrics. 115, 1432-1437.
Lindskog, I. B.(1997). Medicinsk terminologi. Stockholm. Nordiska Bokhandelns Förlag.
Lipton, H. & Everly, S. G. (2002). Mental health needs for providers of emergency medical services for children. Prehospital Emergency Care, 6, 15-21.
Lundman, B & Graneheim, U.H. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (ss. 159-171). Lund:
Studentlitteratur.
Malterud, K. (1996). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Parahoo, K. (2006). Samples and sampling. Nursing research: Principles, process and issues (2nd rev. ed.) (ss. 256-281). Houndsmills, Basingstoke, Hampshire and New York: Palgrave Macmillan.
Polit, D.F. & Beck, C. T. (2006). Nursing research: principles and methods (7th rev. ed).
Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Roberts, K. Jewkes, F. Whalley, H. Hopkins, D. Porter, K. (2005). A review of emergency equipment carried and procedures performed by UK front line paramedics on paediatric patients. Emergency Medical Journal, 22, 572–576.
Sjöström, B. & Johansson, B.(2000). Ambulanssjukvård- ambulanssjukvårdarens och läkarens perspektiv . C-uppsats, Göteborgs Universitet.
Tamm, M. (2003). Barn och Rädsla. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1: Intervjuguide
Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda sjuka och skadade barn.
Inledning
Presentera syftet och bakgrunden till uppsatsen.
Informera att det är en frivillig intervju och att informanten när som helst kan avbryta sitt deltagande.
Presentera intervjuns upplägg och att informanten kommer att avidentifieras.
Berätta om dina upplevelser av att ha vårdat sjuka eller skadade barn.
Ge exempel.
Berätta mer.
Beskriv den händelsen.
Hur upplevde du det?
Hur kände du då?
Bakgrundsinformation
Vilken utbildning har du? (Grundutbildning, Specialistutbildning).
Hur länge har du arbetat på ambulansen?
Har du arbetat med att vårda sjuka eller skadade barn innan du började på ambulansen?
Har du egna barn? (Hur tycker du att detta påverkar dig i ditt arbete med barn?) Kön: Man ¤ Kvinna ¤ (Fylls i av författarna)
Avslutning
Tacka för intervjun. Berätta vad vi kommer att göra nu – sammanställa, transkribera, skriva uppsatsen.
Bilaga 2: Godkännande av studien
Bilaga 3: Informationsbrev
2009-01-13Till ambulansöverläkaren Uppsala Läns Landsting
Information samt ansökan om tillstånd att genomföra studie till C-uppsatsskrivning inom sjuksköterskeprogrammet 180 hp.
Ämne: Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda sjuka och skadade barn.
Efter kontakt med Johan Lingsarve, utvecklingssjuksköterska vid Uppsala ambulansstation, har önskemål om studie gällande ambulanssjuksköterskors upplevelser kring vården av sjuka och skadade barn framkommit. Ambulanssjuksköterskor uttrycker ofta mötet med sjuka barn som ett svårt och komplicerat område inom yrket. Studier på barns upplevelser och reaktioner av att vårdas i ambulans förefaller välstuderat, däremot visar den litteratursökning som undertecknade gjort inom det valda ämnet att detta är dåligt utforskat.
Studien önskas ske genom intervjuer, på arbetstid, med ca tio ambulanssjuksköterskor på ambulansstationen i Uppsala. Deltagandet i studien är frivilligt och kan när som helst avbrytas.
Intervjun består av att personalen själv får berätta om sina upplevelser, samt vidare kommer några bakgrundsfrågor om informanten att ställas. Varje intervju beräknas ta ca 30 minuter.
Bandspelare kommer att användas under intervjuerna. Data som framkommer skall transkriberas och analyseras konfidentiellt.
Genom att belysa ambulanssjuksköterskornas upplevelser kring vården av sjuka och skadade barn avser undertecknade att bidra till en ökad förståelse och medvetenhet inom området. Studiens resultat skulle även kunna användas för vidare studier och utveckling inom ambulanssjukvården.
Resultatet kommer att redovisas i form av C-uppsats vid Uppsala Universitet våren 2009.
Bifogat med detta dokument finns projektplan samt ett formulär för ansökan om tillstånd för denna studie som vi önskar att Ni fyller i och skickar tillbaks till oss.
Vid frågor eller synpunkter kontakta oss:
Sandra Gunnarsson: 070-429 40 84, gunnarsson.sandra@gmail.com
Hanna Tegnér: 070-250 62 76, hanna.tegner@gmail.com
Handledare: Gunilla Gustafsson: gunilla.gustafsson@pubcare.uu.se
Examinator: Clara Aarts: clara.aarts@pubcare.uu.se
Tack på förhand, med vänliga hälsningar Hanna Tegnér och Sandra Gunnarsson.