Slutsats

Syftet i detta arbete var att undersöka om och hur användandet av datorn påverkar elevernas motivation under matematiklektionerna. En slutsats är att datorn kan vara motiverande på många olika sätt, men att lärare inte bör ta för givet att alla elever tycker att arbete på datorn är motiverande.

Eleverna lyfte fram flera fördelar, så som variation från matematikboken, en paus från handskrift, roliga spel och en frihet att själva få välja nivåer och uppgifter på datorn. Arbete på datorn kan också enligt några elever bidra till en bättre arbetsmiljö, så som ett lugnare klassrum eller en social

45

gemenskap. Men lärare bör ifrågasätta om det som motiverar eleverna kan vara framgångsrikt för lärandet. Oberoende av elevens motivation för matematikämnet så visar resultatet att det finns elever som beskriver datorn som motiverande för att det inte kräver lika mycket tankekraft som annat arbete i matematik, och när för mycket frihet ges ökar också risken för distraktioner. Precis som med övriga arbetsmetoder i skolan så måste arbete med datorn ske medvetet, och genom att bara använda datorn som en belöning efter avklarade uppgifter i läroboken eller som ett ”roligt avbrott” i den traditionella undervisningen gynnas endast elevernas yttre motivation för arbete i matematik. Även om denna yttre motivation kan vara fungerande för att få vissa elever att fokusera under lektionen, så kan den också underminera en inre lust att lära.

För att eleverna ska ges möjlighet att uppleva lärandet på datorn som lustfyllt, så behöver lärare få bättre kunskap om hur de ska inkludera datorn på ett didaktiskt medvetet sätt. Spel och uppgifter på datorn kan bidra till att matematiklektionerna upplevs som roligare, men uppgifterna på datorn måste då anpassas efter elevens kunskapsnivå, och eleverna måste ges tillräckligt stöd och återkoppling för att motivation och lärande att främjas i längden.

46

REFERENSLISTA

Askebäck Diaz, P. (2015). Mina digitala favoritverktyg för att nå ökad elevaktivitet. I Kvarnsell, H & Isaksson, C. (Red.). Vi får det att

funka! Framgångsrika exempel på IT i skolan. (s. 218–227).

Stockholm: Ekerlids Förlag.

Bebell, D. & Kay, R. (2010). One to One Computing: A Summary of the

Quantitative Results from the Berkshire Wireless Learning

Initiative Journal of Technology, Learning, and Assessment, 9(2).

Hämtad från: http://www.jtla.org.

Berg Marklund, B. (2013) Games in formal educational settings - Obstacles

for the development and use of learning games. University of

Skövde. Hämtad från:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:662703/FULLTEXT01.pdf

Björkdahl Ordell, S. (2007). Att tänka på när du planerar att använda enkät som redskap. I Dimenäs J. (Red.). Lära till lärare: att utveckla

läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod.

(s. 192–197). Stockholm: Liber AB.

Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en

digitaliserad lärmiljö. Göteborgs universitet. Hämtad från:

http://hdl.handle.net/2077/47615

Dimenäs J. (Red.) (2007). Lära till lärare: att utveckla läraryrket,

vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod. Stockholm:

Liber AB.

Fleischer, H & Kvarnsell, H. (2015). Digitalisering som lyfter skolan: teori

möter praktik. Stockholm: Gothia fortbildning AB.

Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik: Bortom ”en dator

per elev”. Örebros universitet. Hämtad från:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:706366/FULLTEXT01.pdf

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: Om lärande på människans

villkor. Stockholm: Natur&Kultur.

Hylén, J. (2013). Digitalisering i skolan – en kunskapsöversikt. Ifous

rapportserie 2013:1. Ifous och FoU Skola/Kommunförbundet Skåne. Hämtad från:

https://kfsk.se/larandeocharbetsliv/wp- content/uploads/sites/8/2015/01/Ifous-Digitalisering-i-skolan-2013-1.pdf

47

Jacobsen, J, K. (1993). Intervju. Konsten att lyssna och fråga. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, R. (2007). Om att verifiera undersökningsresultat. I Dimenäs J. (Red.) Lära till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt

förhållningssätt och vetenskaplig metod. (s. 247–257). Stockholm:

Liber AB.

Karlstads universitet. (2019-01-24). GDPR för studenter. Hämtad från: https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter

Kvarnsell, H. (2015). Sverige behöver: En egen dator till alla elever och lärare och en vetenskapligt grundad fortbildning. I Kvarnsell, H & Isaksson, C. (Red.). Vi får det att funka! Framgångsrika exempel

på IT i skolan. (s. 228–235). Stockholm: Ekerlids Förlag.

Malmquist, J. (2007). Analys utifrån redskapen. I Dimenäs J. (Red.) Lära

till lärare: att utveckla läraryrket, vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metod. (s. 122–132). Stockholm: Liber AB.

Palmquist, A. (2018). Det spelifierade klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att

planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund:

Studentlitteratur.

Regeringskansliet. (2017). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Stockholm: Sveriges Riksdag. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/

Ryan, R.M. & Deci, E.L. (1985) Intrinsic Motivation and

Self-determination in Human Behavior. New York: Plenum Press.

Ryan, R.M. & Deci, E.L. (2000). Intrinsic and Extrinsic Motivations:

Classic Definitions and New Directions. University of Rochester.

Hämtad från: https://mmrg.pbworks.com/f/Ryan,+Deci+00.pdf

Simonsson, C., Hjorth, M., Sandberg, H., & Thelander, Å. (1998). Möten på fältet. Kvalitativ metod i teori och praktik. (Working Paper; Vol. 1998:1). Department of Sociology, Lund University.

48

Skaalvik, E. M. & Skaalvik, S. (2016) Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolforskningsinstitutet. Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Delrapport skola. Systematisk översikt 2017:02 (1/2). Solna:

Skolforskningsinstitutet. Hämtad från: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1257371/FULLTEXT01.pdf

Skolverket. (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Rapport. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.mah.se/pages/45519/lustattlara.pdf

Skolverket. (2016). TIMSS 2015. Svenska grundskoleelevers kunskaper i

matematik och naturvetenskap i ett internationellt perspektiv.

Rapport 448. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: www.skolverket.se

Skolverket. (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå – Ett

kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning. Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.sigtuna.se/PageFiles/64857/it-i-skolan.pdf

Skolverket. (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011. Kursplanen, matematik. (Rev. 2017).

Stockholm: Skolverket. Hämtad från: www.skolverket.se

Skolverket. (2017c). Kommentarmaterial för kursplanen i matematik (Rev. 2017). Stockholm: Skolverket. Hämtad från: www.skolverket.se

Steinberg, J. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan. Pedagogik,

struktur och ledarskap. Stockholm: Gothia fortbildning AB.

Utbildningsdepartementet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för

skolväsendet. Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19. Hämtad

från:

https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b014

4f6bb95302f3e08d11c/nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf

Utbildningsutskottet. (2015). Digitaliseringen i skolan - dess påverkan på

kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. Rapport från

riksdagen 2015/16:RFR18. Hämtad från:

https://data.riksdagen.se/fil/24B42258-6038-470F-80C6-F5CE149F401B

49

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Åkerfeldt, A. (2014). Didaktisk design med digitala resurser - En studie av

kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola.

Doktorsavhandlingar från Institutionen för pedagogik och didaktik 32. Stockholms Universitet. Hämtad från:

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:740498/FULLTEXT01.pdf

Åkerfeldt, A. Karlström, P. Selander, S. Ekenberg, L. (2013) Lärande i en

digital miljö Observation av 1:1. DSV Report Series No. 13-007.

Stockholm: Institutionen för data- och systemvetenskap. Hämtad från:

50