I och med denna skolas belägenhet på den skånska landsbygden och att de kan erbjuda en skolverksamhet för ett åttiotal elever med lärare i princip alla teoretiska gymnasiekurser gör att det per elev är en hög lärartäthet. Såväl lokaler som personal inbjuder till spontana samtal och diskussioner mellan elev och lärare och detta är det mest centrala i varje intervju. Öppenheten och flexibiliteten påpekas om och om igen och det finns möjlighet till en individanpassad utbildning. Mycket av det som kom fram i intervjuerna förde mina tankar till de teoretiker jag valt ut. Där finns det individuella, där läraren försöker och kan utgå från varje individ och blir en mentor som stöttar och leder mer än bara föreläser. Hon som lärare är ju en del av det system som både att utifrån givna mål kunna utforma undervisningen i samråd med eleverna. Men i det här avseendet kommer även elevernas engagemang och ansvarstagande in och detta lyser i intervjuerna med sin frånvaro. Eleverna menar att de har möjlighet att påverka. Men tre elever säger uttryckligen att de endast gör det som förväntas och krävs av dem. Här frågar jag mig då än en gång, finns verkligen den där nyfikenheten och viljan till kunskap hos varje individ som tas upp både av Dewey (Egidius, 1999) och av Key (Andersson, 2001). Precis som läraren tar upp, att detta är en fri skolform som kräver mycket av eleverna själva och det leder till att de som behöver mer styrning lätt faller igenom. Men är det inte det vi strävar emot, en skola som utgår från eleverna och deras ses som ett måste för att överhuvudtaget få ett jobb? Inte undra på att det känns meningslöst att vara med att påverka något som ändå upplevs som ett nödvändigt ont.
Enligt min mening är det enormt viktigt att lyfta fram denna samhällskunskapslärares engagemang och vilja till att skapa och driva skolan och undervisningen demokratiskt. Hon ser som sitt största uppdrag att ge eleverna nycklar till att lära sig ifrågasättandets och problematiserandets konst. Hon vill att eleverna skall lära sig att se allt ur olika synvinklar och med olika glasögon. Detta om något tycker jag Habermas (Pedersen, 2004) och Dewey (Egidius, 1999) pratar om och hennes uppgift är
är ett arbete i demokratins anda. Visst är det viktigt med det formella inflytandet i form av det nystartade studeranderådet och jag tror att vi kollektivt kan skapa större förändring än enskilt. Men för att lyckas kollektivt så måste det inom varje individ finnas en vilja att ta del av andras argument och att kunna visa respekt.
Precis som tidigare undersökningar visar så är det viktigt med ett demokratiskt engagemang från både elever och lärare och på den här skolan så finns en stor vilja att studeranderådet skall fungera och verkligen bli en enad röst från eleverna.
en samtidig
sätt. På den här skolan finns
ch öppenheten mellan elev och
M t vill jag påpeka, som en av de intervjuade sa, att ett studeranderåd kanske
inte är självklart på ett Komvux och kanske inte på just denna skola. För det är kanske främst i grundskolan och på gymnasiet som eleverna tränas in i den demokratiska beslutsprocessen. Men jag anser att även att denna formella del av demokratin har en plats även bland vuxna. För även om skolan i sig har ett öppet klimat och det finns en närhet, så finns det alltid någon mer som nås i och med det kollektiva.
Min slutsats blir att elevdemokrati är något som varierar enormt och det blir vad man gör det till. Men i grund och botten så handlar demokrati om att lyssna på varandra och att föra en dialog och detta kan göras på en mängd olika
det stort utrymme för samtal och diskussioner och elever och lärare arbetar nära varandra. Den lärare som jag har träffat har relativt få elever och små grupper i förhållanden till exempelvis en gymnasieskola. Detta möjliggör att det finns tid och utrymme för samtal, vilket gör att eleverna känner att de har inflytande över sin skolsituation och att det alltid finns någon som lyssnar och försöker lösa eventuella problem. Detta är även en del av det demokratiska ledarskapet. Att som lärare finnas tillhands och att inte bara vara lärare i sitt ämne utan även att vara mentor och finnas med i elevernas övriga liv i skolan. Men det demokratiska ledarskapet skall även finnas i klassrummet och då i form av att alla blir hörda och sedda, att elever kan påverka innehåll och arbetssätt. Men detta sker ofta utifrån redan givna ramar och mål som skall uppnås. Som lärare måste du även göra en avvägning mellan tid och elevernas engagemang. För om eleverna är nöjda med det som presenteras, hur mycket tid skall då läggas på att få eleverna att komma med egna förslag?
Både elever och lärare ser detta Komvux som en skola där alla har möjlighet till inflytande och att eleverna i stor utsträckning kan påverka sin skolsituation. Anledningarna till detta är lärartätheten o
lärare. Att det finns en anda och möjlighet att skolan skall anpassa sitt arbete efter varje individs behov är en enorm fördel. Men samtidigt så ställer denna skolform krav på sina
elever och det krävs ansvarstagande och engagemang för att de ska nå sina mål. Min undersökning har också visat att åldersaspekten kan vara avgörande för vilket ansvar och engagemang som eleverna känner för skolarbetet. Jag uppfattade de lite äldre eleverna som mer engagerade och målinriktade med sin utbildning och de lite yngre ansåg att de endast läste dessa kurser för att kunna ta sig vidare i livet. Själva Komvux- systemet bygger på en stor frihet och elevens eget ansvarstagande och detta medför att en del elever inte klarar av denna utbildning, men i gengäld så får de elever som klarar av detta, och som är målmedvetna, en utbildning som de i mångt och mycket har påverkat själva.
För min del har det varit viktigt att göra denna undersökning för att få en djupare förståelse kring hur arbetet med demokratifrågor kan se ut i skolan. Jag har också kommit till insikt om att för att elevdemokrati skall fungera så krävs ett engagemang
verkligen utbildas och tränas in i ett demokratiskt ledarskap. Jag skulle även vilja a
och ansvarstagande från både lärare och elever. Det öppna klimatet, närhet till elever och vikten av att ständigt föra en dialog är för mig självklara punkter som är viktiga att vidhålla i yrkeslivet, men hur? Den lärare som jag har intervjuat har blivit ett av alla de goda exempel som finns ute i verkligheten och som jag hoppas att jag en dag också kan bli.
Mitt förslag till vidare forskning skulle vara att fokusera på demokratiaspekten i lärarutbildningen och studera hur och i vilken utsträckning blivande lärare
tt vikten läggs vid fördjupade studier om vad demokrati är, olika demokratisyner och hur det kan implementeras. För om det inte pratas och diskuteras om demokrati på lärarutbildningen hur ska det då bli med demokratin i skolan?