Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
10 poäng
Demokrati i skolan
- en studie på en Komvuxskola
Democracy in School
- a study of a Secondary School for adults
Edit Palmqvist
Lärarexamen 200p
Samhällsvetenskap och lärande 2007-05-29
Examinator: Jan-Anders Andersson
I. Sammanfattning
Detta är en kvalitativ undersökning av en Komvuxskola i en mindre skånsk kommun. Syftet är att ta reda på hur det är för en nyutexaminerad samhällskunskapslärare att undervisa i demokrati och i vilken utsträckning fungerar elevinflytandet. Jag har frågat mig vad elevdemokrati är och hur ett demokratiskt ledarskap kan se ut, samt hur eleverna och läraren ser på demokratiarbetet på Komvuxskolan. Genom att göra strukturerade intervjuer med sex elever och en lärare har jag sökt svar på mina frågor. Jag utgår även från teorier och nutida forskning som finns på ämnet demokrati i skolan. Häribland beskrivs visionärer och forskare som Ellen Key, John Dewey, Jürgen Habermas och Tomas Englund. Min slutsats är att demokrati är ett begrepp som kan innefatta mycket och utövas på många olika sätt. Den lärare som jag träffat ser jag ändå som det goda exemplet eftersom hon med många nya idéer och olika arbetssätt vill få eleverna att förstå vad som är viktigt i samhället så att de kan agera som fullvärdiga medborgare, vilket innebär att det finns en medvetenhet om både skyldigheter och rättigheter.
Nyckelord: Demokrati, Demokratiskt ledarskap, Elevinflytande, Komvux, Samhällskunskap
II. Innehållsförteckning
1. INLEDNING...6
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...7
2. KUNSKAPSBAKGRUND ...8
2.1TEORI...8
2.2DEMOKRATI I STYRDOKUMENTEN...12
2.3TIDIGARE FORSKNING...13
3. METOD OCH GENOMFÖRANDE...17
3.1URVAL...17 3.2DATAINSAMLINGSMETODER...19 3.3PROCEDUR...20 4. RESULTAT ...22 4.1DELTAGANDE OBSERVATION...22 4.2ELEVINTERVJUER...23 4.2.1 Elevdemokrati ...23 4.2.2 Demokrati i undervisningen...24
4.2.3 Möjligheter till påverkan av kursinnehåll...24
4.2.4 Egna erfarenheter i undervisningen...25
4.2.5 Diskussioner och samtal ...25
4.2.6 Eget ansvar ...27 4.2.7 Politiskt engagemang...27 4.3LÄRARINTERVJU...28 4.3.1 Demokratibegreppet ...28 4.3.2 Demokrati i undervisningen...28 4.3.3 Demokrati i klassrummet ...28
4.3.4 Elevernas eget ansvar och möjligheter till påverkan...29
4.3.5 Samtal och kommunikation ...30
4.3.6 Demokratiarbetet på skolan...30
4.3.7 Demokrati i lärarutbildningen och verkligheten...31
5. ANALYS ...32
5.1ELEVDEMOKRATI...33
5.2DEMOKRATI I KLASSRUMMET...34
5.3ANSVAR OCH ENGAGEMANG...36
6. SLUTSATS ...39
7. REFERENSER ...42
7.1TRYCKTA KÄLLOR...42
1. Inledning
Efter fem år på lärarutbildningen inom huvudämnet samhällsvetenskap och lärande så ställer jag mig frågande till min utbildning i demokrati och det demokratiska ledarska-pet. I min utbildning läste jag en kurs som heter ”Demokrati, makt och politik”, i vilken målet och syftet var att få kunskap om olika demokratiska processer och styrelseskick. Utöver detta så har jag under min VFT (verksamhetsförlagd tid) fört diskussioner med min handledare om hur man går tillväga för att låta eleverna få vara med och bestämma i undervisningen. Men jag upplever inte att jag har nått den fulländade lösningen där jag kan förena måluppfyllelse med elevdemokrati. Jag känner nog att det mest handlade om att ge eleverna alternativ att utgå ifrån istället för att våga förlita mig på elevernas kun-skap och engagemang. För mig är det två skilda saker att undervisa om demokrati och att undervisa demokratiskt. Men hur uppnås en förening mellan dessa? Jag är medveten om att man aldrig blir färdigutbildad och att man lär för livet, men i mina ögon är de-mokrati ett enormt centralt begrepp i lärarutbildningen som borde lyftas fram ytterliga-re. Även om jag är uppvuxen och fostrad in i det demokratiska Sverige, så betyder inte det att jag automatiskt vet hur jag som lärare skall förhålla mig i klassrumssituationen.
Begreppet demokrati är månghövdat och tolkas och utövas på en mängd olika sätt. D
nda men dels också en rad humanis
en mest klassiska definitionen av begreppet utgår från vad de gamla grekerna menade, att demokrati är ett sätt att styra där makten utgår från folket. Men bara inom denna definition finns en mängd frågor att ställa. Hur skall makten organiseras och vilket system skall råda (Almgren, 2006, s.199)?
För mig innebär begreppet demokrati dels ovan näm
tiska aspekter. I ordet demokrati ligger för mig självklart våra medborgerliga fri- och rättigheter, men även skyldigheter. Jag skulle även vilja innefatta ord som solidaritet, jämlikhet och respekt i begreppet. I skolans värld så handlar demokrati om så mycket mer än bara vem och på vilket sätt makten och medbestämmanderätten fördelas. Det handlar om miljön och klimatet i klassrummet och
i den informella miljön och hur samspelet mellan elever och lärare fungerar. Detta är aspekter som varken är lätta att ta på eller mäta. Men i min undersökning ska jag ändå försöka ge en bild av hur elevdemokrati och elevinflytande kan fungera och hur man som lärare kan arbeta för att både undervisa i demokrati men även arbeta demokratiskt.
1.1 Syfte och frågeställning
yftet med min undersökning är att kvalitativt undersöka hur det är att som
• Vad är elevdemokrati sett ur ett elev- och lärarperspektiv?
skola på demokratiarbetet, vad gäller S
nyutexaminerad lärare i samhällskunskap undervisa i demokrati samt hur och i vilken utsträckning eleverna kan och får vara med och påverka sin utbildning. Anledningen till att jag vill studera just detta är att jag ser elevdemokrati som en viktig faktor både i hela skolmiljön och i samhällskunskapen. Vi som lärare måste leva upp till det demokratiska ledarskapet och kanske ligger denna uppgift tyngst på oss samhällskunskapslärare på grund av ämnets karaktär. Dessutom vill jag reflektera över hur demokratin fungerar när man arbetar inom de fria skolformerna. De frågor jag i min undersökning vill besvara är följande:
• Vad innebär ett demokratiskt ledarskap? • Hur ser lärare och elever på en Komvux
2. Kunskapsbakgrund
I detta kapitel beskrivs och diskuteras dels tidigare tongivande forskare inom pedagogik och sociologi och dels nutida forskare inom samma fält som forskat på elevdemokrati och demokrati i skolan. Men för att ge en förståelse för vilken stor betydelse demokrati i skolan har ges även en genomgång av vad skolans styrdokument säger om demokrati. En kort återspegling av hur det demokratiska tanke- och arbetssättet växt fram inom skolväsendet görs också.
2.1 Teori
I Sverige fanns runt sekelskiftet 1800/1900 en kvinna som var en visionär inom peda-gogiken. Hennes namn är Ellen Key och hon arbetade som författare och föreläsare, dessutom var hon en av de första kvinnor som kämpade för kvinnlig rösträtt. Störst in-flytande fick hon utanför Sveriges gränser och främst i Tyskland, där reformpedagogis-ka experiment genomfördes. Inom pedagogiken menade hon att barn skulle uppmuntras till självständighet och frihet genom s.k. moderlig ledning. Hon var även starkt kritisk till hur dåtidens skola arbetade för att om- och likforma eleverna och detta skriver hon om i sin bok Barnets århundrade (1900). En av hennes kritikpunkter ligger i att hon arbetade för att hon ville avskaffa dåtidens kindergarten och småskola. Hon menade att barn ska växa upp i hemmet med kärleksfulla föräldrar och inte lämnas till någon insti-tution för uppfostran. Hon har även ett förakt mot kurs- och timplaner och det allt för organiserade och planerade. Hon stod för att barn lär sig bäst i ett naturligt sammanhang och att individen ska ta tillvara på de inlärningstillfällen som finns i det vanliga livet. Hennes viktigaste vision kan sammanfattas i ordet valfrihet och att ingen elev kan på-tvingas kunskap som man inte är redo att mottaga (Andersson, 2001, s.37ff).
”Läraren skall nödvändiggöra elevernas egna iakttagelser, visserligen leda dem vid valet av böcker, i sättet att arbeta, men icke först giva sina egna iakttagelser, omdömen och kunskaper i form av föredrag, preparationer och experiment.” (Egidius, 1999, s.48)
Dessa ord skulle lika gärna kunnat vara skrivna idag istället för vid sekelskiftet. Men det är just detta som är Keys kärna. Att som lärare kunna utgå från elevernas förutsättningar och vägleda dem till kunskap. Det är på detta sätt som självständiga och kritiskt tänkan-de indivitänkan-der skapas. Key var influerad av Nietzsches tankegångar om egenkontroll, att få makt över sig själv och sin situation och detta är något som många ungdomar idag har ett stort behov av med tanke på det samhälle vi lever i (Egidius, 1999, s.48f).
John Dewey är en av de mest betydelsefulla filosofer och pedagoger under 1900-talets
”Barnet ska på sikt lära sig bemästra ämneskunskaperna. Men man lär inte känna ett land enbart genom att studera dess karta eller lära in
ammans med sin fru grundade han i Chicago en experimentskola i slutet av första hälft. Begreppet learning by doing myntades av denne man och är mycket centralt i hans forskning. Det Dewey står för och arbetade med var framförallt uppfostran och utbildning samt hur dessa hänger samman. Han menar att det inom skol-väsendet finns två inriktningar och om detta skriver han i uppsatsen The child and the
curriculum(1902). Vidare anser han att undervisningen som eleverna möter i skolan inte
handlar om fenomen i deras värld utan att den är strikt uppdelad i ämnen, där ämnes-kunskapen ses som viktigast. Dewey syftade till att dessa två borde kombineras (Egidi-us, 1999, s.61ff).
fakta i en geografibok. Kartan och läroboken är guider för elevernas personliga upptäcktsresor. Karta och lärobok underlättar visserligen i högsta grad studiet av geografiska verkligheten. Men kunskap i böcker ä i sig själv död och ofruktbar.”(Egidius, 1999, s.63)
Tills
talet. Men det filosofiska grundarbetet utförde han tillsammans med filosofen William Kilpatrick och de utformade en projektmetod som blev grunden i den nya skolan. Grundtankarna i undervisningen var att den skulle knyta an till elevernas egna erfarenheter och intressen och att arbetsmetoderna skulle vara aktivitetsinriktade. Av intresse är att mycket av Deweys tankar har upptagits i bl.a. Lgr 80 och inte minst i den syn vi har på skola och undervisning idag. I Lgr 80 stod att i orienteringsämnena skulle eleverna arbeta med projekt eller teman och då helst ämnesöverskridande. En verklighet som kanske först nu börjar se ljuset eftersom ett sådant arbetssätt kräver
omstrukturering i timplaner, lärarens tänkande och lokaler för att fungera (Egidius, 1999, s.62ff).
I Deweys skrift Mitt pedagogiska credo (1897) framträder många av Deweys v
”Till och med i klassrummet börjar vi lära oss, att det inte blir någon undervisning som utvecklar intelligensen och karaktären, om bara
lä-ewey utgår ifrån att barn inte är några tomma blad (tabula rasa) där erfarenheter och
lutet av 1920-talet. G
isioner och funderingar kring undervisning. Här påvisar han utbildningsprocessens två sidor, en psykologisk och en sociologisk. Lärande är inte enbart något som sker inom individen, utan alla är vi delar av ett samhälle. Dewey insåg att pedagoger måste ta hänsyn till barnets förutsättningar, intressen, lust och vanor. Men detta innebär inte en kravlös skola. Utan elevens intresse är utgångspunkten för ett målinriktat arbete där läraren aktivt skall stimulera och fördjupa elevens utveckling (Andersson, 2001, s.46ff). I sin skrift Demokrati och uppfostran (1916) skriver han:
raren och läroboken får komma till tals; att en verklig uppfostran kommer till stånd blott i den mån den enskilde kan ge något bidrag ur sin egen erfarenhet, hur mager och ofullständig den än är vid en viss tidpunkt, och att undervisning består i att ge och ta, i utbyte av erfa-renheter och tankar.” (Andersson, 2001, s.50)
D
undervisning ristar sina tecken. Utan han menar att barn är aktiva i sin inlärning och att de ställer upp hypoteser som möjliggör ett urval och en organisation av den kunskap som når våra sinnen. Men exakt hur dessa hypoteser ställs upp har Dewey inget svar på. Men språket har en mycket central roll som hypotesskapare. Denna typ av teori om den aktive lärande människan mynnar därmed pedagogiskt ut i en betoning av egenstyrda projekt, där eleven skall och bör drivas av sin nyfikenhet (Dysthe, 1996, s.53).
Jürgen Habermas är en tysk filosof och sociolog som föddes i s
enerellt kan Habermas teori tolkas och beskrivas som ett försök att utifrån olika teorier om vetenskap, kunskap, språk och tänkande förklara hur vi människor samverkar i samhället och detta gör han i sin modell om det kommunikativa handlandet. I denna modell ställs frågan om vilken princip som skall vara bärande i pedagogiskt arbete. Habermas ser att det finns två inriktningar. Den första handlar om att ”det pedagogiska arbetet ska bygga på en teknisk instrumentell rationalitet”, vilket innebär att det är ett mål-medel-tänkande som styr. Den andra inriktningen handlar om att det pedagogiska arbetet skall bygga på ”en förståelseorienterad kommunikativ rationalitet”, vilket innebär att pedagogens främsta uppgift är att med förståelse för sina
medmänniskor fördomsfritt bidra till mänskligt lärande och utveckling (Pedersen, 2004, s.171f). Men enligt Habermas så kan skolan och pedagogiken inte reduceras till att bli mer av det ena eller det andra. Habermas förespråkar en pedagogik som rymmer bägge delarna. Skolan är en del av system, precis som lärarna men i det pedagogiska projektet ingår att försöka skapa ”fickor” eller ”öar” där kommunikativa handlingar får utrymme. Skolan har alltså två viktiga mål att fylla, dels att skapa socialiserade och anpassade människor och utbildad arbetskraft och dels att ge eleverna en möjlighet att finna sin identitet, känna solidaritet och att kunna se en mening med livet (Pedersen, 2004, s.192ff).
Till sist vill jag beröra en svensk forskare som bygger mycket av sin teori på Habermas
as för den konkreta andra dvs. att lära sig lyssna på den
and-ommelse
och Dewey. Tomas Englund är professor i pedagogik vid Örebro universi-tet och han företräder en riktning inom demokratiforskningen som kallas för deliberativ
demokrati. Ordet deliberativ kommer från latinets delibira’tio och betyder
övervä-ga/rådslå/överlägga. Två svenska ord, som är förslag på hur denna demokratisyn bäst kan beskrivas, är ”samtalsdemokrati” och ”diskussionsdemokrati”. Men inom den deli-berativa demokratin är det inte enbart samtalet eller diskussionen som är i fokus utan konsensussträvan och konfliktlösning ligger även i detta begrepps innebörd (Premfors – Roth, 2004, s.7f). Deliberativ demokrati är alltså en demokratisk grundsyn som upprätt-håller sig vid ett tillvägagångssätt för att kunna stärka demokratin i samhället. För att göra detta ses skolan och utbildning som en viktig motor i detta arbete. Tanken är att vi genom rationella samtal skall kunna resonera oss fram till konsensus och en lösning på eventuella problem. Det som skiljer denna teori från den mer klassiska demokratiska synen är att vi är vana vid att demokrati innebär ett majoritetsbeslut och i många fall en omröstning. Men de deliberativa demokraterna menar att vi genom kommunikationen kan nå förståelse och respekt för varandra. Englund lyfter fram fem punkter som är ka-rakteristiska för det deliberativa samtalet. Dessa samtal innebär att:
a) skilda synsätt ställs mot varandra och olika argument ges utrymme b) tolerans och respekt vis
res argument
c) det finns inslag av en kollektiv viljebildning dvs. att man försöker nå i alla fall en temporär överensk
d) auktoriteter och traditionella uppfattningar kan och får ifrågasättas e) de förs utan lärarledning
Englund menar att de tre första punkterna är den deliberativa demokratins kärna. Skolan
mot det deliberativa samtalet är att detta är en metod som e
2.2 Demokrati i styrdokumenten
skollagens första kapitel Allmänna föreskrifter står:
”Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar i
etta citat är i princip identiskt med vad det står i skollagen 1kap. 9§ som behandlar rätten till vuxenutbildning och hur den också skall utformas utifrån demokratiska värderingar.
är en del av det offentliga samhället och här måste ges utrymme för pluralism och synliggörandet av skilda värderingar ska göras här. Men samtidigt måste vi komma ihåg att läraren har en mycket central roll och utifrån sin auktoritet och professionalism bör avväga och avgöra vilka värderingar och synsätt som kan göras offentliga (beroende på ex. elevernas ålder och klimatet i klassrummet). Med den sista punkten menas att försöka nå sådana förutsättningar att det deliberativa samtalet kan föras utan att läraren leder, så att ett utbyte sker mellan eleverna. Englund är också noga med att poängtera att det deliberativa samtalet bör hålla sig till ett visst tema och/eller innehåll. Syftet med dessa samtal är även att beröra och ta upp saker som är viktiga och meningsskapande för eleverna (Englund, 2004, s.57ff).
Några av kritikpunkterna
ndast behärskas av en s.k. verbal elit och den välutbildade medelklassen, vilket i sin tur innebär att svagare grupper därmed utestängs från den demokratiska arenan. Den mer elitistiska demokratiskolan, som menar att demokrati bäst utövas av en elit, menar i sin kritik att den vanlige medborgaren i gemen aldrig kommer att utveckla ett tillräckligt intresse i allmänna frågor, som är en förutsättning för att den deliberativa demokratin skall fungera. Men Englund bemöter dessa punkter med att deliberativ demokrati är något att sträva mot och att denna form av samtal måste utvecklas i skolan (Englund, 2004, s.70ff).
I
skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.” (Skollagen 1kap. 2§)
I läroplanen för de fria skolformerna (Lpf 94) finns den demokratiska aspekten bl.a. inskriven under rubriken Rättigheter och skyldigheter.
”Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och ut-deltaga i samhällslivet.” (Lpf 94, s.38)
veckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt
Detta medf former så
att eleverna ingen.
Men att skolans verksamhet skall utformas utifrån demokratiska värde-ra världskriget o
urval av forskning inom elevdemokrati och hur de-r ett stode-rt och övede-rgde-ripande omde-råde som hade-r många spekter.
ppföljande rapport till en studie som började 1993 och som heter Bilden av
skolan. I den
ör att skolan måste klargöra utbildningens mål, innehåll och arbets ges möjlighet att kunna påverka och utöva inflytande över utbildn
ringar har inte alltid varit självklart. 1946 framlade skolkommissionen att en av skolans viktigaste uppgifter skall vara att fostra demokrater. Detta kom fram i skuggan av and
ch de som hade till uppgift att skissa på den nya svenska skolan var myck-et influerade av dåtidens amerikanska pedagoger. I och med att skolan skulle fostra de-mokratiskt växte också ett nytt ämne fram, samhällskunskap, som skulle vara det ämne där demokraterna fostrades (Skolverket, 2003, s.35).
2.3 Tidigare forskning
Under denna rubrik presenteras ett mokratin fungerar i skolan. Detta ä a
Skolverket genomför kontinuerligt undersökningar och skriver rapporter om tillståndet i skolan. En rapport som kom 1998 och heter Jag vill ha inflytande över
allt är en u
tidigare rapporten lyfte Skolverket fram att elevinflytande är ett viktigt utvecklingsområde för skolan. Sedan dess har Skolverket tittat på hur elevdemokratin och -inflytandet ska kunna bli bättre. Det handlar om många olika aspekter, bl.a. om undervisningen, arbetsmiljön och formella beslutsprocesser. Men i grund och botten handlar elevinflytande om engagemang, delaktighet och ansvar. I rapporten Jag vill ha
inflytande över allt har Amelie Tham sammanställt materialet om vad elevdemokrati
och elevinflytande är, samt att hon har kompletterat med intervjuer av lärare, elever och föräldrar. Hennes slutliga analys av hur elevdemokratin fungerar i skolan är att det inte
finns ett färdigt recept att följa för att få demokratin att fungera. Men hon tror på att det finns en mängd pedagogisk kunskap och verktyg som möjliggör elevdemokratin. Hon menar att det viktigaste för att få demokratin att fungera är att vi för dialoger och lyssnar på varandra samt att elever och lärare måste mötas och verkligen lära känna varandra (Skolverket, 1998).
Ytterligare en undersökning har gjorts av skolverket. Under två år, läsåren 96/97 och 97/98 följde fyra rapportörer 41 skolor i hela landet. De utvalda skolorna var vitt skilda både i geografisk spridning, utbildningsinriktning och årskullar. Hela projektet hett
a är en rapport som ingår i en större internationell studie
The IEA Civi
e Skola i utveckling och resulterade i den här rapporten Inflytandets villkor. Den sammanställdes utifrån kvalitativa intervjuer med lärare och elever gjorda av rapportörerna. Frågorna de ställde handlade om varför och hur det arbetas och bör arbetas med elevdemokrati. Resultatet visar att demokrati är ett vitt begrepp som kan och bör genomsyra allt men några synpunkter som genomsyrade de flesta svaren är att: fungerande arbetslag är av hög prioritet för att få en delegering av arbetet. Några av skolorna lät även elever vara med och ta del av arbetslagsdiskussionerna. En förskjutning av lärarrollen till mentor, där den vuxne blir en samtalspartner och vägledare även vad gäller saker som ligger utanför ämnets karaktär, är en viktig aspekt på demokratisering. I denna rapport diskuteras även den utbredda föreställningen att elevinflytandet minskar med stigande ålder. Men de fyra rapportörerna menar att de har sett en enorm utvecklig på gymnasieskolorna och att nya arbets- och beslutsformer har växt fram (Skolverket, 1999).
En tredje rapport från Skolverket som är värd att belysa är Ung i
demokratin, som är en attitydundersökning om gymnasieelevers inställning och
kunskaper om demokrati. Dett
c Education Study och genomförs genom att gymnasieelever i årskurs 3 har
fått besvara en enkät samt göra ett kunskapsprov. Resultatet visar att en majoritet av eleverna har goda kunskaper i demokrati, både vad gäller rena faktakunskaper men även att kunna tolka politiska budskap och förstå ekonomiska sammanhang. Svaren på enkäten som tar upp demokratin i skolan tyder på att en majoritet av eleverna upplever att de har stort elevinflytande via elevrådets arbete och att de har stora möjligheter att påverka. 80 % av eleverna anser också att de har relativt goda möjligheter att påverka undervisningen, dess innehåll och upplägg. Men de områden där eleverna känner att de inte kan påverka i så stor utsträckning är vilka regler och normer som ska gälla i skolan samt vilket läromedel som ska användas (Skolverket, 2003).
Mats Danell, forskare vid Luleå tekniska universitet har studerat hur lärare uppfattar och formar elevers inflytande. Utifrån de intervjuer som han utförde med tolv lärare, alla på olika undervisningsstadier, kom han fram till att lärarna ser sig själva som aktörer med
in fungerar i skolan. Hon har ställt sig frågan vilka effekterna blir av att skolan fostrar demok
vers upplevelser av och syn på elevinflytande. Studien är gj
uppdraget att omsätta samhällets intentioner med elevinflytande i skolan. Men för det praktiska arbetet så ger samhället vaga styrsignaler för hur dessa intentioner skall uppnås. Danell ser det som en process i tre steg där läraren först tolkar och förstår samhällets intentioner med elevinflytande i relation till de rådande omständigheterna. I det andra steget använder läraren sig av arbetsformer och samråd som redskap för att reglera och kontrollera undervisningen och elevinflytandet som tilldelats. I det tredje steget framkallar elevernas reaktioner metodiska och organisatoriska överväganden. Men lärarnas ansträngningar för att kunna upprätthålla en fungerande undervisningssituation överskuggar alla intentioner med elevinflytande (Danell, 2003, s.56ff).
Ellen Almgren, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har i sin doktorsavhandling Att fostra demokrater studerat skolans uppdrag i demokratin och hur demokrat
rater. Skolan har som roll i samhället att fostra demokrater, vara en skola för alla och att ge utrymme för skilda värderingar. I sin analys skriver hon att ur ett klassiskt statsvetenskapligt perspektiv så innebär begreppet demokrati ”ett sätt att styra, en kollektiv maktutövning”. Men hon kommer själv fram till att det viktigaste i skolan för att elevdemokratin skall fungera är en öppen klassrumsmiljö där det är högt i tak vad gäller skilda värderingar och detta har ju inte mycket med maktutövning att göra. Almgren menar att tack vare den samtalsdemokratiska traditionen så har det genom pedagogernas utövande lett till en fördjupad kunskap och förståelse i skolarna för vad demokrati är (Almgren, 2006, s.197ff).
Gun Wiklund arbetade 1994 som pedagogisk expert vid Skolkontoret i Malmö och fick i uppdrag att reproducera en tidigare gjord undersökning. Detta resulterade i en studie om gymnasieele
ord på gymnasieskolorna i Malmö. Hon har via en enkätundersökning och en intervjuundersökning kommit fram till att det finns tre former för elevers möjligheter att påverka. Det första är individens egna möjligheter att påverka, det andra är kollektivets (klassens) möjligheter och den tredje formen handlar om delaktigheten i den representativa demokratin. Hon påvisar att endast hälften av gymnasieeleverna upplever sig tillräckligt inflytande i skolan. Elever på de yrkesförberedande
programmen upplever dock att det har större möjligheter att påverka än de på de teoretiska programmen. Faktorer som påverkar möjligheterna till elevinflytande negativt är lärarnas inställning till elevdemokrati, tidsbristen, betyg samt elevernas vaga engagemang (Wiklund, 1998, s.7ff).
Jag skulle vilja beskriva min egen position, i förhållande till de forskare och rapporter som har presenterats, som en förlängning och fördjupning av det redogjorda i och med att jag studerar det goda exemplet. Jag vill se hur elevdemokrati praktiskt fungerar och vad ett demokratiskt ledarskap innebär. Sammanfattningsvis kan sägas att det som tas upp i den tidigare forskningen är vikten av elevernas möjligheter att kunna planera och påverka innehåll och upplägg av undervisningen, att det finns formella demokratiska organ och att det finns en fungerande kommunikation mellan elever och lärare. Det är framförallt dessa aspekter jag tagit fasta på för att undersöka hur det goda exemplet agerar i verkligheten.
3. Metod och genomförande
När man ställs inför uppgiften att skriva en vetenskaplig rapport och därmed genomföra någon sorts undersökning, så är det många frågor som man som forskare skall ta ställ-ning till. Vad har jag för vetenskaplig grundsyn? Vad vill jag ta reda på och hur skall jag gå till väga?
Utifrån mitt val av ämne och frågeställningar föll det sig naturligt att använda sig av kvalitativ metod. Detta är en metod som avsevärt skiljer sig från den mer klassiskt naturvetenskapliga kvantitativa metoden. Att arbeta kvalitativt innebär att man som forskare utgår från observationer som sedan resulterar i en teori. Detta brukar kallas för den induktiva strategin. De största skillnaderna mellan kvalitativ och kvantitativ kvantifiering under insamlingen och analysen av data” (Bryman, 2002, s.35). Samt att den även tar avstånd från den naturvetenskapliga modellens normer och tillvägagångssätt och istället betonar individens sätt att uppfatta och tolka sin sociala verklighet (Bryman, 2002, s.35). Det är precis detta som jag vill göra. Jag vill att mina intervjupersoner beskriver sin bild av verkligheten och hur demokrati skapas i deras skolvärd.
al
Inom forskning idag så ses det ofta med skepsis på kvalitativa arbeten eftersom de inte räckligt vetenskapliga. Anledningen till detta är att vetenskap ofta uppfattas som något som är applicerbart på hela samhället och som har ett statistiskt urval som är representativt för hela befolkningen (Trost, 2005, s.16) Inom den metod är att den kvalitativa forskningsstrategin i stort ”lägger vikt vid ord och inte
3.1 Urv
kvalitativa metoden bör istället urvalet vara så heterogent som möjligt eller som Trost uttrycker det:
”…där skall finnas variation men inte så att mer än någon enstaka per-son är extrem eller avvikande” (Trost, 2005, s.117)
Syftet med rad arbeta
ed demokrati i skolan och hur elevdemokratin genomsyrar arbetet. Jag tänker mig att
ag valt att göra en djupa
möjligt. Jag intervjuade sex stycken e
min undersökning är att ta reda på hur det är att som nyutexamine m
man som nyutexaminerad lärare brinner av idéer och tankar som man vill förankra i den riktiga skolvärden. Därför är den här studien även en studie av det goda exemplet och hur det kan fungera när man som nyutbildad lärare kommer ut i verkligheten.
Eftersom vi i Sverige har en likvärdig skola för alla och som i styrdoku-menten i grund och botten genomsyras av de demokratiska värderingarna har j
re studie på en enda skola. I mitt fall vill jag just studera en nyutexamine-rad lärare och därför föll valet på en tidigare kurskamrat som har arbetat i snart ett år som samhällskunskapslärare. Skolan är ett Komvux i en mindre Skånsk kommun med cirka 15 000 invånare totalt. I denna kommun blir den kommunala vuxenutbildningen en väldigt viktig service för invånarna eftersom det annars inom andra områden finns en tendens till utflyttning. Därför tänkte jag mig att eleverna på Komvux skulle ha ett stör-re engagemang för sin utbildning och mer måna om att få ut det bästa av sin tid i skolan än på ex. ett gymnasium i Malmö.
På skolan går ungefär 80 elever och där arbetar 10 lärare. Urvalet av ele-ver gjordes med hjälp av läraren för att få så stor spridning som
lever i åldrarna 20 till 40. Det var fyra kvinnor och två män som intervjua-des. Två av kvinnorna, en yngre och en äldre läser B-kursen i samhällskunskap och In-ternationella relationer. De övriga fyra läser A-kursen i samhällskunskap. En av männen läser även han Internationella relationer. Då Komvux tillhör det fria skolväsendet och de inte tillämpar närvaroplikt på alla lektioner så föll det sig så att de som intervjuades var även de som var närvarande på lektionerna.
3.2 Datainsamlingsmetoder
”En bra metod för att skaffa ett underlag för sin intervju är att inleda med att observera det man undersöker och sedan göra intervjun utifrån vad observationen visat.” (Johansson – Svedner, 1996, s.31)
Jag följde detta råd och samlade in data till min undersökning på liknande sätt. Eftersom jag kom till en för mig helt främmande skola och utbildningsmiljö så var det viktigt att med deltagande observation först insupa miljön och klimatet på skolan. Detta ser jag även som viktigt för en djupare förståelse av dels intervjusvaren och dels för att kunna göra en mer fullständig analys.
Mitt andra val av datainsamlingsmetod var att göra kvalitativa intervjuer. Johansson/Svedner skriver bl.a. att skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik ligger i att det kvalitativa har en inriktning mot förståelse och mening istället för som det kvantitativa mot iakttagelse av yttre fakta och beteenden. Viktigt att komma ihåg är dock att det inom ramen för hur data samlas in finns tydliga skillnader mellan enkät, strukturerad intervju, kvalitativ intervju och ett vardagligt samtal.(Johansson – Svedner, 1996, s.26f). Ofta diskuteras intervjuns grad av strukturering dvs. i hur hög grad frågorna i förväg är konstruerade och anpassade till att ställas i en viss ordning. Jag tycker att Trosts term fokusintervju på ett bra sätt speglar vad kvalitativa intervjuer innebär, att de har ett fokus och handlar om ett tema (Trost, 2005, s.22f). I mitt fall är mina intervjuer strukturerade på så sätt att jag har satt upp ett antal öppna frågor som representerar olika delar av demokratibegreppet. Men i intervjuerna föll det sig ibland så att beroende på hur utförligt respondenten svarade gjorde att någon fråga kunde utebli eller att frågornas ordning ändrades. Elevintervjuerna (se bilaga 1) skiljer sig något mot lärarintervjun (se bilaga 2) i det att den sistnämnda ägnades betydligt mer tid av intervjuobjektet. Även om jag försökte inge ett förtroende, som jag tror att jag fick, så var det ändå så många yttre faktorer som påverkade eleverna. Ofta handlade det om tidspress i olika slag som ex. att de hade andra lektioner att gå till, skulle plugga inför prov eller ville gå hem för dagen.
Som både Trost och Johansson/Svedner rekommenderar så spelades alla intervjuer in samt att jag förde anteckningar för att kunna följa den intervjuades tanke-gångar och som stöd för eventuella tekniska missöden.
3.3 Procedur
Eftersom jag följer Johansson/Svedners val av upplägg av metoden kommer jag här under procedur att så exakt som möjligt beskriva hur jag har gått tillväga.
Det första som finns att göra när man ställs inför uppgiften att skriva en vetenskaplig uppsats är att fundera ut vad det är man vill undersöka samt dess syfte. Utifrån valt syfte och mina frågeställningar förde det mig till tankarna om hur jag bäst får svar på mina frågor och vilken datainsamlingsmetod som är den mest givande. Jag uppehöll mig ett tag vid att försöka nå ut till så många elever och/eller skolor som möjligt genom ex. en enkät. Men då jag satt och försökte formulera en strukturerad enkät med ej allt för många öppna frågor upplevde jag att demokrati är ett ämne som man måste mötas och diskutera om. Rapporten ”Ung i demokratin” från Skolverket utgår från en enkätundersökning som gjorts på landets gymnasieelever. Det den undersökningen just mäter är elevernas kunskap om demokrati. Vilken sorts fakta eleverna behärskar är visserligen intressant men jag ville ju få en djupare förståelse kring hur elever och även lärare ser på elevdemokrati och elevernas möjligheter till inflytande.
Då jag själv snart tar min lärarexamen så är jag väldigt nyfiken på hur man som nyutexaminerad lärare i samhällskunskap, förhoppningsvis full av idéer, kan arbeta med demokratifrågor, valde jag att besöka och intervjua en tidigare kurskamrat som nu arbetat i ett år på ett Komvux. Hon hjälpte mig sedan att få ut information till eleverna om att jag skulle komma och utifrån hennes elevunderlag kunde jag sedan göra ett urval.
Innan jag kom till detta Komvux, som jag spenderade två dagar på, hade jag satt ihop frågor som jag ville ställa till eleverna och läraren (se bilaga 1 och 2). Men då jag aldrig varit på denna skola förut gick den första förmiddagen åt att endast observera, träffa övrig personal, lära känna lokaler och delta i undervisningen. Då det är en så öppen stämning på skolan och i det gemensamma fikarummet så var det lätt att kontakta de utvalda eleverna och göra upp ett schema. Jag blev tilldelad ett avskilt rum på expeditionen där jag i lugn och ro kunde genomföra mina intervjuer. Alla intervjuer började med att jag presenterade mig själv och varför jag var där och om mitt mål och syfte. Detta för att som Trost så noga beskriver inge en trygghet. Jag var dessutom noga med att tala om att intervjun var anonym. Detta behövs då vissa av de frågor jag ställde
skulle kunna uppfattas som svåra att besvara då eleverna skulle tala om saker som berör deras lärare.
Jag valde alltså att genomföra alla intervjuer, såväl med eleverna som med läraren, i enrum, med bandspelare och anteckningsblock och med en intervjuguide med i förväg uppställda öppna frågor. Men kanske hade svaren blivit annorlunda och samta-len kommit att handla om andra saker om jag istället hade valt att göra kvalitativa inter-vjuer där respondenten får och kan prata mer fritt utifrån ett givet område. För mig föll dock valet på att göra strukturerade intervjuer med färdiga öppna frågor eftersom att intervjua människor är en konst som kräver träning. Ifrågasättas kan även val av frågor och frågeområden. I efterhand ser jag att det finns mycket mer som jag hade kunnat beröra, men jag har i mina frågor också gjort en avgränsning för studiens storlek.
I den undersökning som jag har gjort så är jag medveten om att både den deltagande observationen och intervjuer är präglade och tolkade ur min synvinkel och att jag har en förförståelse om vad demokrati ska och bör vara. Detta har däremot lett till att jag fått en djupare förståelse och uppfattning om hur det demokratiska arbetet fungerar praktiskt i skolan. Jag har valt att begränsa min undersökning till att omfatta begreppet elevdemokrati och hur ett demokratiskt ledarskap kan upprätthållas på en Komvuxskola. Intressant hade vidare varit att lägga ett jämförande perspektiv mellan exempelvis olika lärare eller skolor. Vidare hade de olika perspektiven klass och
etnicitet kunnat undersökas djupare, men jag valde utifrån mitt urval av skola och
4. Resultat
Här presenteras en sammanställning av mina intervjuer med elever och lärare. Funder-ingar och en djupare analys av det sagda ges i nästföljande kapitel.
4.1 Deltagande observation
Det första jag observerade vid mitt besök på denna Komvuxskola var att deras lokaler, klassrum, lärarnas arbetsrum och fika-/studierum, alla genomsyrades av en stor öppenhet. Alla dörrar stod öppna och där fördes diskussioner och samtal både mellan elever och mellan elever och lärare. På den första lektionen i samhällskunskap A som jag var med på noterade jag att det endast var fem elever närvarande. Detta fenomen var liknande på de övriga lektionerna som jag också deltog i. En förklarande orsak var att det under denna period var nationella prov i matematik, som därmed hindrade vissa elever att gå på andra lektioner. Av elevernas arbete och engagemang på lektionerna kan jag inte utläsa något särskilt. Där finns de elever som är engagerade och som tycker att det är roligt att diskutera, men där finns även de som endast är där och gör det som krävs.
Jag var även med på en psykologilektion, en bokredovisning i Internationella relationer samt en lektion i sistnämnda ämne. På dessa lektioner framkom tydligt att den lärare som jag följde och sedermera intervjuade arbetar flitigt med att försöka få eleverna att problematisera och att kunna se saker ur olika perspektiv. Som lärare är hon väldigt noga med att ständigt återanknyta till mål och bedömningskriterier. På en overheadbild med bedömningskriterier står ”delta aktivt på lektionerna och var med och diskutera eller var tyst”. Hon uppmanar eleverna till att prata och diskutera men säger även att det är okej att bara lyssna, men då måste kunskapen och förståelsen visas på något annat sätt.
Ur mina observationer som jag gjorde av hur lärarna arbetar vill jag lyfta fram den stora flexibilitet som råder. Någon elev behövde en extra genomgång i psykologi och någon kom för att göra ett glosförhör i efterhand och lärarna hade tid och såg detta som allde-les normalt. Jag var sammanlagt två dagar på skolan och blev på denna korta tid engage-rad av både elever och lärare. Med lärarna fördes intressanta diskussioner om betygs-sättning och bedömning och några elever ville ha min hjälp till en uppgift i samhälls-kunskapen.
4.2 Elevintervjuer
4.2.1 Elevdemokrati
De sex intervjuade eleverna tycker alla att det fungerar bra och att det överlag är en de-mokratisk skola och utbildning. De fyra elever som läser A-kursen i samhällskunskap berättar alla om studeranderådet som de fått i uppgift att starta och att de har förhopp-ningar på att det ska fungera.
”Det har ju verkligen förbättrats nu den här terminen i och med upp-starten av studeranderådet.” (Kvinna, 33år)
Enligt eleverna så jobbar studeranderådet ännu inte med någon särskild fråga, förutom att det ska vara en fest. Några nämner dock att en fråga som rådet jobbar på är att skaffa förvaring åt elevernas väskor och jackor. Två stycken har läst lite längre på Komvux och gör en jämförelse mot tidigare och menar att det nu har blivit bättre i och med studeranderådet. I en intervju kommer det dessutom fram att det också har varit ett stormöte där alla elever och all personal var inbjudna för att lyssna och diskutera kring tanken med studeranderådet. Men en kvinna är dock kritisk till det nya studeranderådet. Hon säger:
”Vi har ju det där studeranderådet, men jag tycker inte riktigt att det hör hemma här. Det är sånt man pysslar med på högstadiet.” (Kvinna, 20år)
Frågan om elevdemokrati är egentligen en tudelad fråga där i princip alla först och främst tänker på det formella inflytandet så i följdfrågan frågades det efter hur det fungerar informellt. Alla sex eleverna svarar att det på Komvux är mycket individanpassat, att man får hjälp när man behöver och att alla är väldigt flexibla.
”Så fort det är något så kan man bara prata med lärarna. Det kan gälla saker om schemat, frånvaro eller om man vill ändra på nå-got.”(Kvinna, 27år)
4.2.2 Demokrati i undervisningen
De fyra elever som läser samhällskunskap A menar alla att det är mycket fakta som ska läras in men att de har fått göra det på ett praktiskt sätt i form av olika övningar (ö upp-gift och studeranderådet).
”Eftersom jag läser A kursen så är det mycket fakta som vi måste lära oss. Men jag tycker att vår lärare låter oss göra det på ett praktiskt sätt. Det första som vi fick göra var ö uppgiften. Den innebar att vi alla i klassen skulle enas om hur vi ville bygga upp samhället på vår ö. Det var tidvis vilda diskussioner, men alla var från första början överens om att majoritetsbeslut skulle gälla.”(Kvinna, 40år)
De två kvinnor som läser B-kursen i samhällskunskap samt den yngsta mannen på sam-hälle A-kursen säger att läraren ger en nyanserad bild och att de får diskutera för- och nackdelar med demokrati och diktatur.
”På ett bra sätt tycker jag. Vår lärare försöker verkligen förklara sam-manhang och för- och nackdelar med demokrati.” (Man, 20år)
De tycker dessutom alla att det är demokratiskt i klassrummet, att alla får komma till tals och även om inte innehållet går att påverka så anpassas uppgifterna. De två som läser B-kursen menar att de har mycket större friheter än på A-kursen. På B-nivån kan de välja mer fritt och arbetsområden som gynnar dem i framtiden.
4.2.3 Möjligheter till påverkan av kursinnehåll
De fyra som läser A-kursen menar att det är svårt att kunna påverka kursen för det är mycket som redan är förutbestämt och som måste gås igenom. Men de menar att de kan
välja lite fritt då de har någon form av eget arbete. Den yngre mannen tar också upp att de i början av varje kurs får ut en preliminär planering som de kan ha synpunkter på. Men den äldre mannen svarar så här på frågan om det finns möjligheter att påverka innehållet i undervisningen:
”Nej, för vi har en färdig handlingsplan att följa och det är ett högt tempo eftersom vi läser hela A kursen på en termin. Men i princip så är det lite eget arbete varvat med föreläsningar.”(Man, 22år)
De som läser B-kursen ser en betydligt större möjlighet att påverka kursen eftersom hela kursen är uppbyggd på ett annat sätt. Så här svarar den yngre kvinnan, som läser sam-hälle B, på frågan om det finns möjligheter att påverka undervisningens innehåll:
”Ja, absolut. Särskilt i samhälle B eftersom vi är så få elever och då kan vi liksom göra vårt egna upplägg.”(Kvinna, 20år)
4.2.4 Egna erfarenheter i undervisningen
De två kvinnor som är lite äldre och har barn menar båda att de kan lyfta in sina erfa-renheter och att de kanske har lite annorlunda syn på saker än de som kommer direkt från gymnasiet.
”…jag som är lite äldre och som har barn har helt andra erfarenheter och ser på saker annorlunda än de som kommer direkt ifrån gymnasi-et.”(Kvinna, 40år)
En säger att det tack vare att det är så få elever så känner läraren alla väldigt väl och vet var vi står och vilka behov vi har. En annan tar upp att kommunikationen fungerar mycket bättre här på Komvux än på exempelvis gymnasiet och att alla diskuterar och tar del av varandras erfarenheter.
4.2.5 Diskussioner och samtal
De flesta tycker att diskussionerna fungerar bra och att det ofta blir heta och vilda diskussioner, särskilt i samhälle A klassen som är lite större. Ö uppgiften nämns av de flesta som ett starkt minne där alla var med och diskuterade och det enda de var ense om var att principen om majoritetsbeslut skulle gälla. En som läser både samhälle A och
Internationella relationer (Intre) tycker att det fungerar bättre ju färre elever de är. Men han säger också att det beror på att han är lite tystlåten av sig. En av de kvinnor som läser B-kursen i samhällskunskap reflekterar kring fördelarna med diskussionerna här på Komvux där olika åldrar och erfarenheter möts. Hon menar dessutom att det är förståligt att vissa är tystare än andra, men ofta tror hon det beror på okunskap eller arvet hemifrån. Vidare tar hon också upp nackdelen med den stora friheten här som gör att ibland är det väldigt få på lektionerna.
”Ibland är vi väldigt få på lektionerna vilket leder till att vi får diskute-ra enbart med lädiskute-raren. Det är ofta intressant och givande, men ju färre elever vi är desto svårare är det att diskutera. Men vi har genomfört många diskussionsövningar, FN-rollspel, ö uppgift och grupparbeten med frågor.” (Kvinna, 33år)
Han som är ordförande i studeranderådet menar att bristen på tid gör att diskussionerna blir avbrutna och att eleverna skulle kunna få vara med och påverka mycket mer om bara tiden fanns.
På frågan om hur samtalen mellan lärare och elev fungerar säger alla att de-ras lärare är lyhörd och öppen. Ibland kan hennes egenskaper som energisk och flummig ta överhanden, menar en kvinna. Men alla är eniga om att när det är något viktigt så lyssnar hon och hon är mån om att hitta lösningar som passar alla.
”Jag tycker att vår lärare alltid försöker nå en gemensam lösning på problemen. Hon vill att alla ska kunna göra sitt bästa och vi lämnas mycket utrymme och frihet.”(Man, 22år)
” Det som är skönt med vår lärare är att man alltid kan prata med hen-ne när man har problem och inte får ihop det. Hon ger även kritik och feedback under kursens gång och man får hjälp med uppgifter och handledning.”(Kvinna, 20år)
I intervjusvaren lyser det igenom att alla instämmer i att det finns en öppenhet och flexibilitet på hela skolan och att alla lärare tar hänsyn till varje individs personliga behov. Eleverna säger att de kan vända sig till lärarna när som helst och med frågor om vad som helst.
4.2.6 Eget ansvar
Hälften av de intervjuade, för att vara mer specifik männen och kvinnan i övre tjugoårsåldern, menar att de inte gör något särskilt för att ta ansvar för sin utbildning. De gör endast det som lärarna säger till dem och vill endast klara sig igenom utbildningen.
”Jag tar nog inte något särskilt ansvar. Jag vill mest bara klara det här, så jag gör det jag ska.”(Man, 20år)
De övriga tre kvinnorna ser vikten av att engagera sig och att man måste sätta upp mål. En nämner till och med att hon har engagerat sig i arbetet för att bevara ortens nedlägg-ningshotade Komvux. Den yngsta kvinnan säger också att det är skönt att lärarna är så stöttande och hjälpsamma så att de kan nå sina betygsmål. De äldre kvinnorna känner båda att de får den flexibilitet de behöver för att klarar utbildningen eftersom de har barn. Även om de måste göra prioriteringar och ta sig tid att plugga så kan de aldrig prioritera bort sina barn, de kommer alltid i första hand.
”För mig så handlar det om engagemang och vilja. Och jag vill. Men det är inte alltid så lätt att få ihop det med barn och det övriga livet att få tid att sätta sig att studera.”(Kvinna, 40år)
4.2.7 Politiskt engagemang
Ingen av de intervjuade har ett engagemang i något parti eller förening. Men de flesta säger att de i och med kursen/kurserna i samhällskunskap har fått upp ögonen för sam-hällsfrågor och att det är något som berör dem.
”Nej, jag är inte engagerad i något, men jag älskar att diskutera och i och med samhällskunskapsundervisningen så förstår jag mer av det som händer i samhället runt omkring mig.”(Kvinna, 27år)
4.3 Lärarintervju
4.3.1 Demokratibegreppet
För min respondent handlar demokrati om en chans att kunna påverka. Men hon säger även att det handlar om de friheter och skyldigheter som vi som medborgare har.
”Min demokratisyn utgår från de klassiska begreppen yttrande-, åsikts- och mötesfrihet, samt att det handlar om rättssäkerhet.”
Vikten lägger hon vid att vi i en demokratisk stat ska kunna känna trygghet, men att vi som bor och är uppvuxna här är lite bortskämda och har aldrig behövt kämpa för våra rättigheter.
4.3.2 Demokrati i undervisningen
Eftersom hon undervisar i samhälle A, samhälle B och Internationella relationer så sä-ger hon att demokrati i undervisningen kommer in på olika sätt. I A-kursen blir det mer av fakta och begrepp som ska läras ut.
”Men jag vill även belysa för- och nackdelarna med demokratin och jag vill få eleverna att själva ifrågasätta begreppet.”
Hon försöker vara noga med att påpeka att i en demokrati så handlar det inte bara om våra rättigheter utan att vi som medborgare även har skyldigheter som att ta ansvar i samhället och att ex. gå och rösta. Detta är saker som lätt glöms bort. Vidare är hon noga med att poängtera det viktiga uppdrag som våra politiker har.
4.3.3 Demokrati i klassrummet
”I klassrummet handlar det för mig om att alla blir sedda och hörda och att alla har möjlighet att uttrycka sig.”
Att alla ska kunna komma till tals och bli sedda och hörda är grunden för hur hon ser på hur demokrati i klassrummet skapas. Men hon är noga med att poängtera att det även handlar om att visa respekt för dem som väljer att vara tysta och inte vill prata i
klassrummet. Hon menar att kunskap och engagemang kan komma fram på andra sätt, men att hon visst försöker att uppmuntra alla till att våga prata. Vidare tar hon upp att det som lärare på skolan går att vara väldigt flexibel. Mycket beroende på att de har så få elever.
”Jag försöker att se till varje individs behov och de kan tillgodoses i form av särskilt utformade prov, individuella tidsplaner etc.”
4.3.4 Elevernas eget ansvar och möjligheter till påverkan
”Här på Komvux är det väldigt fria tyglar, vilket många tycker är bra, men det är lätt att falla igenom också.”
Hon säger vidare att elevernas vilja till engagemang är väldigt varierande. Ofta är det så att det är de lite äldre som engagerar sig lite mer och är mer måna om varför de går här. Visst finns det yngre elever som har väldigt högt uppsatta mål och som vet vad de vill. Men som i citatet ovan så fortsätter hon att säga, att för att klara den här utbildningen och nå de mål man vill så måste eleverna ta eget ansvar.
Informanten säger att eftersom hon inte har någon annan arbetsplats att jäm-föra med så vet hon inte hur ett riktigt engagemang ser ut. Men här upplever hon att det tyvärr är många som inte är engagerade utan endast kommer hit för att göra det de ska. I början av varje kurs så ger hon dem möjligheten att påverka och tycka till om den preli-minära terminsplaneringen. Men eftersom kurserna bara går terminsvis så är det stressigt att låta eleverna vara med och bestämma allt.
”Jag brukar ge förslag på olika tänkbara arbetssätt som de får ta ställ-ning till om det ska vara mer eller mindre muntligt eller mer eller mindre av prov och eget arbete.”
I gruppen som hon har i Internationella relationer har denna typ av medbestämmande varit möjligt eftersom att de bara är sex stycken elever. De hade önskemål att få arbeta mer muntligt än skriftligt och detta är ju ett mer tidskrävande arbetssätt.
4.3.5 Samtal och kommunikation
Som lärare på den här Komvuxskolan är hon noga med att poängtera är att alla dörrar alltid står öppna och att eleverna alltid är välkomna att komma med sina frågor och funderingar och de försöker att lösa alla problem så fort som möjligt. Samtidigt så för hon även minst en gång per termin ett så kallat utvecklingssamtal med de elever som vill och då diskuteras studieplanen och vad eleven ytterligare kan göra för att nå sina mål.
”Genom att med hela kroppen lyssna på eleverna, att liksom med hela kroppen och med alla sinnen ta in och avläsa eleverna.”
Detta är hur hon svarar på frågan om hur skendemokrati undviks och att hon som lärare försöker vara så lyhörd som möjligt. Hon vill vara nära sina elever på ett professionellt sätt och hjälpa dem till problemlösningar på ett konstruktivt sätt. Hon menar att det som lärare gäller att vara engagerad och att föra en så direkt kommunikation som möjligt.
4.3.6 Demokratiarbetet på skolan
På frågan om hur demokratiarbetet fungerar på skolan gör respondenten en genomgång av demokratiplanen, demokratigruppen och studeranderådet som alla tre är delar som har kommit till stånd under hennes arbetstid på Komvux och hon har mycket stor del i detta arbete. Eftersom studeranderådet är nystartat så har de inte hunnit så långt i sitt arbete. Men hon berättar stolt om att det har kommit upp en anslagstavla, en förslagslå-da och att det ska arrangeras en fest. Studeranderådet är även välkommet att delta på lärarkonferenser för att kunna ta del av lärare och ledningens arbete. Hon berättar vidare att de minst en gång per termin kommer att ha ett stormöte där alla på skolan är väl-komna för att diskutera. Till sist gör hon en reflektion kring hur demokratiarbetet verk-ligen kan fungera.
”Men viktigast av allt är kanske att studeranderådet verkligen har ledning och lärare i ryggen och vi vill verkligen lyssna på elevernas synpunkter.”
Flera gånger under intervjun nämner informanten att flexibiliteten, tillgängligheten och öppenheten på detta Komvux är de stora fördelarna. Men på frågan om demokratins nackdelar så vänder hon ovan nämnda fördelar även till nackdelar. Ibland upplever hon en brist i respekt från eleverna i deras sätt att ta kontakt.
”De liksom förväntar sig att alltid få hjälp och visar inte alltid respekt i hur de gör när de tar kontakt. De kan liksom avbryta oss när som helst.”
Vidare tar hon även upp nackdelen med den stora friheten i denna skolform, där risken finns att elever som behöver ett mer styrt system faller igenom och inte klarar sina kur-ser.
4.3.7 Demokrati i lärarutbildningen och verkligheten
Här pratar den lärare som jag intervjuat om hur svårt det är att som lärare vara demokra-tisk och att undervisa demokrademokra-tiskt. Tiden och systemet som kurserna är uppbyggda på talar i många fall emot en och man måste som lärare utgå från sin yrkesprofession.
”Vidare kommer jag ihåg från lärarutbildningen att det var en ganska förenklad bild som gavs av demokrati där allting är frid och fröjd och
”Det är det demokrati handlar om, att diskutera och lyssna på
var-ill sist avslutar hon med att säga att demokrati kräver mycket arbete och engagemang
fungerar som det ska.”
Men hon menar att med den inställningen är det som att gå runt med skygglappar och att respekten för människors olikheter ej finns där. Hon säger vidare att vi inte kan tvinga alla människor in att ha en åsikt, utan vi måste acceptera alla som de är. Men samtidigt förespråkar hon att i en demokrati får vi inte vara rädda att diskutera. Hon minns en diskussion i klassen i början av lärarutbildningen om Sverigedemokraterna och där hon stod för åsikten att detta parti bör bemötas istället för att förtigas.
andra. Och se hur det har blivit nu i Landskrona. Taktiken vara att inte låtsas om dem, men nu har de nått ett av sina delmål. Hur kommer det inte att bli i nästa val?”
T
för att den skall fungera och hon är stolt över att arbetet med studeranderådet nu mynnat ut i en så positiv anda, mycket tack vare de elever som är drivande och sköter det här.
5. Analys
kolan skall utifrån styrdokumenten bedriva all verksamhet i överensstämmelse med
Syftet med min undersökning är att kvalitativt undersöka hur en utexamine
S
demokratiska värderingar och undervisningen skall ske utifrån demokratiska arbetsformer. Detta är de principer som vi lärare har att utgå ifrån när vi planerar och utformar vår undervisning. Samtidigt bör vi, för att göra undervisningen så givande och intressant som möjligt, utgå från elevernas behov och erfarenheter. Detta är de två aspekter av skolans verksamhet som både Dewey och Habermas har forskat om och hur dessa ska kunna förenas och som jag har utgått ifrån i min undersökning. Englund som bygger sitt resonemang om det deliberativa samtalet på både Dewey och Habermas är också en utgångspunkt för min studie. Visionären Ellen Key och hennes tankegångar om att utveckla elever till självständigt kritiskt tänkande människor är ytterligare en punkt som jag ser som viktig för att demokratin i skolan skall fungera. Jag har även berört det nutida forskningsläget utifrån rapporter från såväl Skolverket som forskare vid Umeå och Uppsala universitet och från en studie gjord på gymnasieskolorna i Malmö.
ny rad lärare i samhällskunskap arbetar med demokrati och i vilken
utsträckning det finns ett elevinflytande. Ämnet samhällskunskap växte fram i mitten på 1950-talet som ett ämne till för att fostra demokrater och stärka de demokratiska värderingarna i skolan. Men hur görs detta i skolan och finns det verkligen demokrati? Detta är två centrala frågor i min undersökning. Jag ställde mig frågorna om vad elevdemokrati är och hur ett demokratiskt ledarskap kan se ut. För att besvara mina frågor ställer jag mina respondenters svar i relation till teorin och den tidigare forskning som redovisats.
5.1 Elevdemokrati
ur uppnås det? För mig är Ellen Keys teorier om den älvständiga och kritiskt tänkande eleven centrala för att demokratin överhuvudtaget skall fungera (Andersson, 2001). Kan vi inte forma eleverna att kunna tänka kritiskt och våga ifrågasätta så är det en risk för hela det demokratiska systemet. Den lärare som jag har intervjuat ser som sitt viktigaste uppdrag att i undervisningen belysa allt ifrån olika och utifrån mina observationer och intervjuer märkte jag även att eleverna upplevde sin lärare som krävande eftersom de alltid skulle ge en nyanserad bild av det som de
Framförallt så betonar både eleverna och läraren att det på skolan råder ett öppet klimat och att det finns en närhet mellan lärare och elever. Detta var något som jag både kunde observera utifrån hur lokalerna såg ut och att det inte fanns några stängda dörrar, men det gick även att känna öppenheten. Almgren (2006) påpekar i sin rapport att en skolmiljö med högt i tak och där det finns utrymme för skilda åsikter är den viktigaste faktorn för demokrati och detta var verkligen något som fanns på den Begreppet demokrati kan för mig både vara informell och formell. Den informella delen handlar exempelvis om närheten och kontakten mellan lärare och elev an föras. Detta är bitar som eleverna påpekar i stor utsträckning och att de har en känsla av att de kan prata med lärare och övrig skolpersonal om allt, så fort det är ett problem. Mest handlar det då om tider för prov, inlämningsuppgifter och schemaändringar. Men även denna dialog är viktig och som påpekas i
inflytande över allt(Skolverket, 1998) så är det dialogen som möjliggör elevdemokratin.
När jag frågar om det formella demokratiarbetet så berättar eleverna med stolthet om det nybildade studeranderådet. De har alla förväntningar på att det ska fungera och vara Jag tror däremot att detta är ett utmärkt sätt som start på formellt samarbete mellan elever och lärare, att umgås under mer informella former. Wiklund (1998) tar i sin en viktig del i demokratiarbetet. Även jag ser på detta formella organ som ett viktigt inslag och i Skolverkets rapport Ung i demokratin (2003) framkommer att det är just via Vad är elevdemokrati och h
sj
infallsvinklar och att lära eleverna ifrågasättandets konst. Detta är inte en lätt uppgift
arbetade med.
utvalda skolan.
och hur samtal k
Jag vill ha
en enad elevröst. Än har ingen fråga drivits igenom, förutom att en fest skall anordnas.
elevrådet som eleverna känner att de har inflytande. En av de intervjuade eleverna menar att hon inte tycker att studeranderådet inte hör hemma på ett Komvux och att det är något som man gör för att tränas in i de demokratiska arbetssätten. Men jag anser att ett kollektivt organ fyller en viktig funktion i och med att det blir en enad och stark röst från eleverna, där alla ingår, även de som annars inte hörs. Dessutom tar rapporten
Inflytandets villkor upp att det finns ett allmängiltigt antagande som menar att
elevdemokratin blir allt mer osynlig ju högre upp i åldrarna eleverna kommer. Men enligt undersökningen så stämmer inte detta och därför tycker jag att det är positivt att lyfta fram att formella elevorgan är viktiga även på Komvux.
5.2 Demokrati i klassrummet
trängningar som görs för ett demokratiskt arbetssätt får stå tillbaka för att en lärare skall kunna upprätthålla en fungerande
ndervisning. Ofta har vi kanske goda intentioner och idéer om hur eleverna skall
att de uppfattar klassrumsklimatet som demokratiskt. De menar att alla Jag samtycker med Danell (2003) att de ans
u
komma till tals och få styra över innehållet, men samtidigt finns där andra krav som vi lärare styrs av. Den lärare som jag intervjuat nämner exempelvis tidsaspekten, att kurserna går terminsvis och att det är mycket som skall rymmas. Hon menar att eleverna ofta är nöjda med det som presenteras och att de inte har egna förslag och idéer. Även eleverna ger uttryck för detta. De är medvetna om att det är ett visst innehåll som måste bearbetas. De menar att de ändå i relativt stor utsträckning, inom ramen för de egna arbetena, kan bestämma själva vad de vill arbeta med. De två som läser B-kursen i samhällskunskap säger båda att på denna kurs har de kunnat påverka mycket mer eftersom de bara är två elever. Läraren har därmed utformat innehållet i kursen individuellt och anpassat den för deras behov och intressen. Detta påvisar att när tid och utrymme finns så möjliggörs det demokratiska arbetet i undervisningen. Ju färre elever du har desto enklare är det att få till stånd en undervisning som är planerad tillsammans med eleverna.
Englund (2004) beskriver i sina kärnpunkter av det deliberativa samtalet att respekt för det andra skall visas och att det skall finnas en lyhördhet. Eleverna beskriver själva
so komma till tals och att deras lärare ger dem en nyanserad bild av samhällskunskapen. Detta hänger även nära samman med den bild som eleverna ger av hur diskussionerna i klassrummet fungerar. Att det är ett Komvux gör att det är stor skillnad i elevernas ålder och deras erfarenheter och detta möjliggör ett stort utbyte. Vad gäller kön så kan jag inte av respondenternas svar uttolka att det är någon skillnad. Men en aspekt som är problematisk för just Komvux-verksamheten är att det råder en stor frihet som medför att det emellanåt är relativt få på lektionerna. Eleverna har olika åsikt i vilket som fungerar bäst, få eller många på lektionerna. De elever som är tysta av sig och inte vågar diskutera i helklass tycker naturligtvis att det skönt med små grupper och de elever som tycker om att synas och höras föredrar större grupper. Åt detta kan läraren inte göra så mycket mer än att försöka ta situationen och diskussionen som den är. Men hon som lärare ger verkligen uttryck för att hon vill att eleverna ska lära sig att ifrågasätta och vara kritiska. Men här kommer en annan aspekt in, nämligen elevernas eget ansvarstagande och engagemang. För att det deliberativa samtalet verkligen ska fungera tror jag att det krävs ett stort ansvarstagande från eleverna, där de själva ser att de har någonting ut av och lär sig något genom att diskutera med varandra. Det jag kunde studera när jag gjorde min observation var att eleverna gärna sitter tillsammans och pluggar, men så fort de stöter på problem så vänder de sig till en lärare för att få ett klart och tydligt svar. Kanske är det så det fungerar i skolan, vi lärare vill att eleverna ska ifrågasätta och se saker ur flera perspektiv. Fast eleverna tycker själva att det är enklast om det bara finns ett rätt svar på frågan, för då upplevs ju världen inte så komplicerad.
Skolan är den institution i samhället som är till för att ge våra barn utbildning, såväl kunskapsmässigt som socialt. Vi lärare har som uppdrag både att stimulera till k
m vill får
unskap och att vara medborgerliga förebilder. Men hur och på vilket sätt detta skall ske i skolan är de eviga frågorna. Samtidigt som all verksamhet i skolan skall bedrivas i överensstämmelse med de demokratiska värderingarna så har vi lärare vårt uppdrag att tänka på och utifrån vår professionalism ska vi sätta upp riktlinjerna. Skolan skall dels vara demokratisk och eleverna skall ha inflytande över sin skolsituation samtidigt som vi har mål- och ämneskriterier att följa. Detta är för mig mycket av det centrala i Habermas tankegångar om hur skolan är strukturerad och hur det pedagogiska ledarskapet ser ut. För att vi samhällskunskapslärare skall lyckas med uppdraget att både fostra eleverna demokratiskt och att undervisa dem i demokrati krävs ett aktivt och praktiskt handlande. Den lärare som jag har intervjuat har mer eller mindre medvetet
genomfört en sorts experimentpedagogik genom att hon gav eleverna i A-kursen uppgiften och möjligheten att skapa ett formellt elevorgan. Utifrån elevernas berättelser har jag förstått att de tyckte det var spännande och roligt att arbeta med studeranderådet och att ordna allt ifrån valberedning, omröstning till vilka stadgar som ska gälla. Nu ser de alla med förväntan på studeranderådets arbete och jag kan bara konstatera att samtidigt som de genom handling har upprättat något konkret har de lärt sig hur ett demokratiskt arbete kan gå till. Men de hade inte bara denna uppgiften, utan de skulle även skapa ett nytt samhälle på en ö, den s.k. ö uppgiften. Även detta var en uppgift där eleverna själva skulle diskutera sig fram till en lösning. Detta tror jag är kunskaper som eleverna har lärt sig för livet och som väl bekräftar Deweys devis learning by doing (Egidius, 1999).
5.3 Ansvar och engagemang
er alla på individens självständighet och gssätt. Men för att kunna göra detta krävs ven att det finns ett ansvarstagande och ett engagemang från eleven. Key skriver att De teorier som jag har presenterat bygg
möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållnin ä
ingen elev kan mottaga kunskap om man inte är redo (Andersson 2001). Men var finns så engagerade och motiverade elever. Idagens samhälle är skolan och särskilt gymnasiet för vissa ett nödvändigt ont och något som krävs för att komma ut på arbetsmarknaden. På Komvux blir detta fenomen ännu mer markant i och med att blandningen av individer är så stor. På just den här skolan är det främst åldern som skiljer eleverna åt, men faktorerna kön och etnicitet kan också innefattas. Vad jag kunde tolka ur svaren var att de kvinnor som var lite äldre och dessutom hade barn såg denna chans till utbildning som en nystart i livet och att de hade målet inställt på en framtida karriär. De som var i tjugoårs åldern och som kom mer eller mindre direkt från gymnasiet uppfattade jag som mindre engagerade och att de endast läste kurserna för att de måste. Detta är något som spelar stor roll för demokratiarbetet på en skola. Men på den här skolan så finns det ändå som i den tidigare forskningen påpekats vara de viktigaste faktorerna för elevernas möjligheter till påverkan av skolsituationen och det är närheten mellan elev och lärare,
