Studiens syfte var att ta reda på hur lärare arbetar med utveckling av ämnesspråk och begreppsbildning, vilka metoder lärare upplever vara gynnande samt vilken problematik som finns. Genom de kvalitativa intervjuerna framgick det att lärarna som intervjuades har liknande erfarenheter av ämnesspråk och begreppsbildning då de fokuserar på begreppsförståelse. De arbetar strukturerat och varierat för att eleverna ska bli förtrogna med de begrepp de förväntas använda i sitt ämnesspråk men även hur detta mottas, är något som är helt individuellt hos eleven. I sitt arbete berättar de att begrepp verkar i olika sammanhang men även att de behandlas isolerat. Kontrasten mellan att begrepp sätts i olika sammanhang och arbetas med isolerat kan i detta fall leda till färdighetsträning framför metod. Denna isolerade träning skulle kunna ifråg- asättas då tidigare forskning gjord av Skolverket (2012a) beskriver att träning där eleverna enbart lär sig begrepp och dess förklaring kan leda till att den riktiga förståelsen inte finns hos eleverna. Det riskerar därmed att det endast blir “lösryckta” begrepp. En slutsats kan vara att de inte besitter förståelsen utan enbart imiterar eller återberättar vad de redan hört, det vill säga att de inte kan omvandla detta språk till något eget. Denna slutsats styrks även då det vid ett tillfälle i studien återberättas att eleverna till viss del imiterar det läraren säger. I Greppa språket (Skolverket, 2012b) påvisas det hur viktigt det är att eleverna förstår begreppens innebörd för att ha användning av själva begreppet, med andra ord kunna använda det i ett sammanhang i sitt vardagsspråk. Vidare i sitt arbete med ämnesspråk nämner lärarna olika metoder som de upplever gynnande för sina elever, där de belyser vikten av att läraren är aktiv i sin undervisning och är ett stöd för eleverna när och om det behövs. Det nämns att texter kopplat till de samhällsorienterande ämnena kan vara svåra för eleverna, upplevs texterna som svåra är läraren det viktigaste stödet. Texter behandlas i de flesta fall som en gruppuppgift framför en individ- uell uppgift, där de stannar upp och pratar om såväl text som begrepp. När det kommer till undervisningen i de olika ämnena upplever även dessa lärare av att ämnesspråket skiljer sig åt. De begrepp som är ämnesspecifika för ämnet kan ställa till problem för eleverna eftersom begrepp kan vara mer eller mindre abstrakta. Detta styrks av Cummin (2000) som menar på att skolspråket är mer abstrakt, vilket leder till att eleverna tycker att det är svårt. Lärarna i studien påtalar även att de får arbeta mycket med språket och göra det konkret med hjälp av olika metoder. Återigen grundar sig de svar som återfinns under kapitel 5, Resultat på de elevgrupper som dessa lärare har just nu. En slutsats utifrån vårt resultat kan då vara att de samhällsorien- terande ämnena är starkt kopplade till de förkunskaper elevgruppen har. Det tycks vara individuellt när något upplevs abstrakt, detta då flera lärare kopplade ihop svårigheterna med
exempelvis språkliga förutsättningar, aktualitet, religiositet eller intresse. Många gånger uttrycks det heller inte bero på enbart en av dessa, utan en kombination av dem. Av dessa lärare uttrycks problematiken främst vara språket, när vardagsspråket inte är så pass utvecklat att eleverna kan använda det som en grund för att bygga sitt ämnesspråk på. Deras erfarenheter speglar sig i metoderna som används, där de menar på att de behöver stötta språkligt med olika verktyg samt att göra begreppen mer konkreta. Tidigare forskning utförd av Bringeús och Kou- ns (2016) stödjer deras upplevelser, de menar på att eleverna behöver alternera sig mellan ett vardagsspråk och ämnesspråk. Vidare lyfter de att vardagsspråket utgör en grund för vidare utveckling. Vilket även till viss del blir en slutsats som dras av denna studie, eftersom språket av dessa lärare uttrycks vara den största svårigheten i de samhällsorienterande ämnena oavsett om en elev har svenska som andraspråk eller inte. Den komplexitet som ämnesspråket tillför i undervisningen måste i någon mån även återspeglas i lärarens syn på dessa två begrepp: ämnes- språksutveckling och begreppsbildning samt den undervisning som bedrivs. Läraren måste även veta vilka förkunskaper eleverna har för att veta vilka ämnen och tillhörande ämnesspråk som kan eller inte kan upplevas som svåra. Detta framkommer av resultatet att Lärare A konsta- terar att religion var svårt för dennes elever att koppla ihop med sin värld. Medan Lärare D på- står att deras elever tyckte att religion och dess ämnesspråk var något lättare än exempelvis samhällskunskap, då eleverna hade förkunskaper grundat på personliga erfarenheter av religion. Denna studie fann att tidigare forskning utgör en grund för att förstå hur dessa två delar, ämnesspråk och begreppsbildning kan utvecklas hos eleverna men att verkligen se sina elever och dess individuella förutsättningar är viktigt. Studien bidrar därmed till förståelsen av de olika samhällsorienterande ämnena samt den undervisning som bedrivs. Det framgår även, trots att eleverna upplever språket som abstrakt såsom det formulerats i kapitel 1, Inledning arbetar lär- arna i studien vidare med begrepp och lägger stor vikt vid att stötta och ge eleverna goda förutsättningar för att kunna utvecklas i sitt ämnesspråk.
Eftersom det inom tidsramen för denna studien, inte fanns möjlighet att genomföra observa- tioner av hur lärarna arbetar med eleverna i klassrummet eller genomföra elevintervjuer, kan inga slutsatser dras om hur eleverna mottar denna undervisning som beskrivs. Skulle observa- tioner samt intervjuer med elever skett, där frågor ställts kring samma ämnen hade detta kunnat ge en ännu bredare bild av problemområdet samt kunde fler slutsatser kunnat dras kopplat till de svårigheter som eleverna upplever att språket utgör. Hade det funnits tid till vidare under- sökningar eller intervjuer inom ramen för arbetet hade det även varit av intresse att genomföra fler intervjuer med lärarna, efter de intervjuer som ligger till grund för studien. Detta hade
kunnat göras för att se om lärarna som deltagit, gjort vidare reflektioner kring sitt arbete med ämnesspråk och den problematik som finns. Dessa reflektioner hade därmed kunnat ligga till grund för vidare slutsatser om hur de upplever att eleverna gynnas genom deras undervisning, eftersom de inte på förhand visste vilka frågor som ställdes. Vidare forskning skulle därmed kunnat göras på hur eleverna omsätter denna undervisning till ämnesspråk och begrepp samt hur eleverna själva upplever användningen av ämnesspråk i sin vardag.
Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Bruner, J.S. (2006). In search of pedagogy: the selected works of Jerome Bruner. Vol. 1, [1957-
1978]. London: Routledge.
Cummins, J. (2000) Language, Power and Pedagogy. Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon: Multilingual matters LTD.
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. (3., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hajer, M. & Meestringa, T. (2014). Språkinriktad undervisning: en handbok. (2. uppl.) Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lo, M.L. (2014). Variationsteori: för bättre undervisning och lärande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för
lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Stehagen, H. (2014). Språk i alla ämnen : handbok för kunskaps- och språkutvecklande
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik: boken om The Big 5. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, L.S. (2007). Tänkande och språk. Rev. (Tredje upplagan) Göteborg: Daidalos.
Elektroniska resurser
Bringéus, E. & Kouns, M. (2016). Språkanvändning, undervisning och lärande. Skolverket Tillgänglig på Internet: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las-skriv/Gymnasieskola/018_sprak-o- kunskapsutveckl-
arb/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M18_01A_01_sprakanvandning.docx Hämtad: 2019-02-07.
Brown, D.F., & Canniff, M. (2007). Designing Curricular Experiences That Promote Young
Adolescents’ Cognitive Growth. Middle School Journal, 39:1, 16-37, DOI: 10.1080-
/00940771.2007.11461609. Tillgänglig på Internet:
http://dx.doi.org/10.1080/00940771.2007.11461609 Hämtad: 2019-02-09.
Harmon, J., Antuna, M., Juarez, L., Wood, K.D., & Vintinner, J. (2018). An investigation of
high school social studies teachers' understandings of vocabulary teaching and learning.
Reading Psychology, 39:271–302. Tillgänglig på Internet: https://www-tandfonline- .com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1080/02702711.2018.1430633?needAccess=true.
Hämtad: 2019-02-09.
Magnusson, J. (2018). Samarbete och rollfördelning i smågruppsarbete med flerspråkiga elever (Ed.), Flerspråkiga elever smågruppsarbetar [Elektronisk resurs]. (1). Södertörns högskola Institutionen för kultur och lärande. Huddinge: Södertörns högskola. Tillgänglig på Internet: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1267570/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2019-02-01.
Malmbjer, A. (2018). Skolspråk och diskursiv skolkompetens (Ed.), Flerspråkiga elever
smågruppsarbetar [Elektronisk resurs]. (1). Södertörns högskola Institutionen för kultur och
lärande. Huddinge: Södertörns högskola.
Tillgänglig på Internet: http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1267570/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2019-02-01.
Skolverket (2012a). Från vardagsspråk till ämnesspråk [Elektronisk resurs] Tillgänglig på Internet:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/23992/1.%20Spr%C3%A5kutveckling%20fr%C3 %A4mjar%20l%C3%A4rande%20%281%29.pdf?sequence=2&isAllowed=y Hämtad: 2019- 02-07.
Skolverket (2012b). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.49f081e1610d88750033a6/1518700869958/greppa- språket.pdf Hämtad: 2019-02-12.
Muntliga källor
Intervju 1, Lärare A, 2019-02-07 Intervju 2, Lärare B, 2019-02-07
Intervju 3, Lärare C, Lärare D & Lärare E, 2019-02-13 Intervju 4, Lärare F, 2019-02-14
Bilaga
Intervjuguide
Bilaga 11. Vad är din erfarenhet när det kommer till ämnesspråksundervisning i de samhällsorienterande ämnena?
2. Hur arbetar du med ämnesspråk och begreppsbildning i SO-undervisningen?
3. Beskriv den eventuella problematiken du stöter på i undervisningen i ämnesspråk och begreppsbildning i SO? - Hur arbetar du för att stödja elever med denna problematik? 4. Märker du skillnad mellan ämnesspråket i de olika samhällsorienterande ämnena? Är
något ämne lättare -svårare? Hur ser arbetet ur i de andra ämnena?
5. Är det någon metod du anser är mer inkluderande och gynnande för elevernas inlärning av begrepp och ämnesspråk? - Varför? - Vilka har du testat? Används dessa metoder i fler ämnen?
6. Hur följer du upp utvecklingen av ämnesspråk?