I detta kapitel kommer en slutsats och diskussion om studiens resultat att presenteras utifrån den insamlade empirin om att undersöka och problematisera lärares upplevelser av hur de arbetar med svenskundervisning för att motivera sina elever till att läsa skönlitterära texter. Avslutningsvis redogör vi våra tankar kring vidare forskning.
7.1 Slutsats
Resultatet visar utifrån lärarnas perspektiv att lärarna behöver ha elevernas intresse i åtanke för att kunna motivera dem till att läsa. Fortsättningsvis behöver lärarna aktivt arbeta med att visa ett intresse gentemot eleven och dennes läsning, genom att till exempel samtala om vad de har läst. I arbetet med att visa intresse för elevernas läsning, visar resultatet att relationen mellan lärare och elev är betydelsefull för elevernas motivation. En annan relation som synliggjorts är mellan lärarna och hemmet. Lärarna framhåller att de kan arbeta med att få hemmet mer involverat i elevernas läsning kan det påverka deras läslust. En annan aspekt som framkommit från lärarna är att de arbetar på olika sätt med läsundervisningen. Ett motivationshöjande arbetssätt som lärarna pratar om och som är tydligt är när eleverna arbetar tillsammans. Lärarna ser att gemenskapen mellan eleverna höjer deras motivation för läsning. Slutligen visar resultaten att digitaliseringen och skolbiblioteken kan öka elevernas engagemang till läsning enligt lärarna. Vår slutsats är att det är viktigt att lärare arbetar på olika sätt för att kunna motivera eleverna till att läsa, samt att eleverna får interagera med varandra och med läraren.
7.2 Diskussion om resultatet
Vår studie visar att elevernas intresse är viktigt för deras motivation. Lärarna i undersökningen är eniga om att eleverna behöver ha ett intresse för att läsa. En lärare tar upp att han låter sina elever välja böcker på egen hand, vilket han har sett ökar deras motivation. Flera av de andra lärarna arbetar på liknande sätt där lärarnas fokus inte är på vilken bok som eleverna läser, utan att eleverna har ett intresse för boken. Detta har lärarna sett att det resulterat i en ökad motivation för att läsa. Även Unrau et al. (2015); Guthrie et al. (2006) visar på att eleverna ska ha valmöjlighet till att själv få välja vilken bok de vill läsa utifrån sitt eget intresse. Dessa författarna tar även upp att det synliggjordes att elevernas motivation höjdes när lärarna lät eleverna följa sitt intresse,
vilket resulterade i en mer positiv inställning till läsning. Precis som vår empiri och vad forskarna visar anser vi att det är viktigt att lärarna bör utgå ifrån elevernas egna intressen för att skapa en läslust. Detta går även att utläsa i kursplanen där undervisningen i skolan ska ge möjligheter till eleverna att ska ett intresse för läsning (Skolverket, 2011/2019). Vi sammankopplar detta utifrån det sociokulturella perspektivet där intresset för lärandet är i fokus.
Resultatet visar att de samarbetsinriktade arbetssätten kan skapa motivation hos eleverna till att läsa utifrån vad lärarna har tagit upp. Gemenskapen mellan eleverna har en väsentlig roll för att de ska utvecklas och skapa en läslust hos dem. Ett arbetssätt som nämns är gestaltning, vilket lärarna upplever är ett sätt som gynnar eleverna till att hitta ett driv till att läsa. Något som flera av lärarna arbetar med är boksamtal på olika vis. Huvudfokus ligger i att eleverna ska samtala med varandra om vad de läst. Detta stärker elevernas relationer med varandra samt att de hjälps åt att utvecklas inom läsning. Guthrie (2006) tar upp att relationen elev till elev är viktig för deras läsning. Genom att de samtalar med varandra höjs deras motivation till att läsa då dem inspirerar varandra. För vår kommande yrkesprofession blir det väsentligt att tänka på betydelsen av att skapa gemenskaper mellan eleverna. Det framkommer även i vår studie att alla lärarna jobbar med tyst läsning där eleverna läser på egen hand. En av lärarna menar på att tyst läsning inte gynnar alla utan att det bara är positivt för starka elever som har det egna drivet att läsa självständigt. Istället hade det gemensamma lärandet varit mer gynnsamt för alla elever då eleverna får möjlighet till att utvecklas tillsammans (Lundgren et al., 2017).
Utifrån vad lärarna säger visar resultatet att att elevernas läslust kan drivas av både inre och yttre motivation. Den inre motivationen synliggörs då eleverna har ett eget intresse för vad de läser. En lärare har tagit upp att elever kan bli motiverade av att läsa inför sina föräldrar och på så sätt bli bekräftade att de kan läsa. Detta kan kopplas ihop med vad O’Garro (2017) tar upp i sin forskning att elever som söker ett erkännande av lärare och föräldrar drivs av en yttre motivation. Yttre motivation associeras ofta med negativitet då det inte kommer självmant, medan en inre motivation ses som positiv då personen drivs av att känna sig kompetent (Yang et al,. 2018). Yang et al. (2018) lyfter att yttre motivation inte bara har negativ inverkan utan att en blandning av inre och yttre motivation är gynnande för elevernas läsning. Utifrån detta anser vi att lärare behöver
vara medvetna om den yttre och inre motivationen hos eleverna i åtanke vid arbete med läsning.
En del av vårt resultat visar tar upp att digitala verktyg kan användas för att motivera elever till att läsa. Några lärare påpekar att digitala verktyg och dagens digitalisering i samhället borde synliggöras mer i läsundervisningen. En lärare tar upp att hon arbetar med digitala verktyg och ser en positiv inverkan på elevernas motivation till att läsa. De andra som inte arbetar med det vill gärna utveckla sig inom området då det är aktuellt i vårt digitala samhälle. Deras önskan går att koppla till vad styrdokumenten säger angående undervisning i svenska. Där ska eleverna få möjligheten till att arbeta med det digitala, där bland annat texter i digitala miljöer är väsentligt (Skolverket, 2011/2019). Vi menar därför att digitalisering hade fungerat som ett verktyg för att motivera elever till läslust. Fortsättningsvis anser vi att det kan vara ett bra komplement i dagens undervisning då många elever möter det digitala i vardagen.
Resultatet i vår studie framhäver lärarnas uppfattning om skolbibliotekets och skolbibliotekariens betydelse för elevernas motivation. De lärare som har tillgång till en skolbibliotekarie hävdar att det har en positiv inverkan både på lärarnas och elevernas val av böcker. Lärarna som inte har möjlighet att ta hjälp av en bibliotekarie känner ibland en hjälplöshet till att guida eleverna till att välja rätt böcker till dem. Vi anser att det är ett bekymmer att alla inte har samma tillgång till en skolbibliotekarie. Guthrie et al. (2006) att elever blir motiverade av att få göra personliga val men även av val gjorda av andra. Lärarna tycker att skolbiblioteken är viktiga och skulle kunna stödja lärarna i deras arbete mot att motivera eleverna till att läsa skönlitterära texter. I vår kommande profession menar vi att skolbibliotekens roll är viktigt för elevernas läsning och läslust.
7.3 Vidare forskning
Med studiens resultat och diskussionen i åtanke ser vi en framtida studie där digitaliseringens betydelse för läsning hade varit intressant att undersöka. I vår studie framkommer det att alla inte tänker på de digitala verktygen som ett hjälpmedel i undervisningen. För vår framtida lärarprofession är det väsentligt att veta hur det digitala kan användas i svenskundervisningen i samband med läsning. Detta då digitaliseringen har ett stort inflytande i dagens samhälle. Samtidigt hade det varit intressant, utifrån det
sociokulturella perspektivet, att se hur gemenskap och lärande synliggörs genom digitala verktyg.
8. Referenser
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Braun, V. & Clarke V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3:2, 77-101. Hämtad 2020-02-10.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Chambers, A. (2014). Böcker inom och omkring oss. ([Ny utg.]). Stockholm: Gilla böcker.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O (2003). Sociokulturella perspektiv på lärande. I: Dysthe, O. (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Guthrie J, Hoa L, Wigfield A, Tonks S, Humenick N & Littles E. (2006) Reading
motivation and reading comprehension growth in the later elementary years. Hämtad
2020-01-20
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0361476X06000269?via%3Dihu b
Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Jönsson, K (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs
F-3. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007. Malmö. Hämtad 2020-01-16
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/4089/Avhandling.pdf?sequence=1&isAllowe d=y
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kåreland, L. (red.) (2009). Läsa bör man-?: den skönlitterära texten i skola och
lärarutbildning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling: kartläggning och övningar. (1. uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan, reviderad). Stockholm: Natur & Kultur.
O’Garro, J. (2017). Factors that Influence the Reading Motivation of Fourth and Fifth
Grade Students in a Midwest Urban Elementary School. (Doktorsavhandling,
10680384) University of Nebraska at Omaha: ProQuest Dissertations Publishing. Hämtad 2020-01-16 https://search.proquest.com/docview/1979342181
Schmidt, C. (2013). Att bli en sån´ som läser: barns menings- och identitetsskapande
genom texter. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2013. Örebro. Hämtad 2020-01-16
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:656947/FULLTEXT02.pdf
Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Hämtad: 2020-01-16
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och- kursplaner-for-grundskolan
Stenlund, K (2017). Läsutveckling under mellan- och högstadiet: en longitudinell studie
av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter. Diss. Stockholm :
Stockholms universitet, 2017. Stockholm. Hämtad: 2020-01-16
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS nr: 2010:800. Skollagen (2010:800): med Lagen om införande av skollagen
(2010:801). (3., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik. Hämtad 2020-01-16
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sverige Läsdelegationen (2018). Barns och ungas läsning: ett ansvar för hela
samhället. Stockholm: Norstedts juridik.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Unrau, N., Ragusa, G. & Bowers, E (2015). Teachers focus on motivation for reading: “It’s all about knowing the relationship”. Reading Psychology, 36, 105-144. Hämtad 2020-01-30 https://doi.org/10.1080/02702711.2013.836582
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Ward Parsons, A., Parsons, S., Malloy, J., Marinak, B., Reutzel, D., Applegate, J., Applegate, M., Fawson, P. & Gambrell, L (2018). Upper Elementary Students'
Motivation to Read Fiction and Nonfiction. The elementary school journal: Volume
118, Number 3, s. 505 - 523. Hämtad: 2020-01-30
https://www.journals.uchicago.edu/doi/abs/10.1086/696022?journalCode=esj
Weinberg, R.S. & Gould, D. (2014). Foundations of sport and exercise psychology. (6th edition.) Leeds: Human Kinetics.
Wery, J & Thomson, M.M (2013). Motivational strategies to enhance effective
learning in teaching struggling students. Hämtad: 2020-02-07
Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse :
mellanstadiet. (1. uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Yang, G., Badri, M., Al Rashedi, A. & Almazroui, K. (2018). The role of reading motivation, self-efficacy, and home influence in students’ literacy achievement: a preliminary examination of fourth graders in Abu Dhabi. Large-scale Assessments in
Bilaga 1 - Intervjuguide
Inledningsfrågor Hur gammal är du?
Hur länge har du jobbat som lärare?
Hur länge har du undervisat i svenska i årskurs 4–6?
Hur många skolor har du jobbat på?
Vad tycker du är det bästa med att jobba som lärare?
Tematiska frågor
Motivation
Hur upplever du att elevers motivation kring skönlitterära böcker är?
Tror du motivationen hos eleverna spelar roll för att de ska läsa? Varför/varför inte? Kan du utveckla ditt svar?
Hur tänker du att skolan kan öka elevers läsintresse?
Hur planerar du din undervisning för att öka elevernas läsintresse?
Skönlitteratur
Hur arbetar du med läsning i klassen och skönlitterära böcker? Kan du ge ett exempel?
Vilka möjligheter respektive svårigheter ser du med att skapa motivation hos elever till att läsa skönlitterära böcker?
Relationer
Genom dina år som lärare, upplever du att elevers intresse för läsning har förändrats? På vilket sätt?
Hur arbetar du för att bygga relationer till eleverna?
Anser du att en god relation mellan lärare och elev ökar motivationen för att läsa? Varför, varför inte?
Arbetar du med att bygga relationer med hemmet? Om ja, varför och på vilket sätt? Om nej, varför inte?
Har du upplevt att en god relation med hemmet påverkar elevernas motivation till att läsa?
Bilaga 2 - Samtyckesblankett
Samtyckesblankett
Vår behandling av dina personuppgifter bygger på att dina personuppgifter behandlas med ditt samtycke. Du kan när som helst ta tillbaka samtycket och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.
Genom insamling av uppgifter om uppgifter som framkommer i intervju kommer Malmö universitet att använda i arbetet med examensarbetet. Uppgifterna kommer att behandlas under v7-13 varefter de raderas. Du kan ta del av det som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta
noaksson_@hotmail.com eller annawulff91@hotmail.com eller lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@mau.se. Klagomål som inte kan lösas med Malmö universitet kan lämnas till berörd tillsynsmyndighet.
……… Underskrift