I detta kapitel kommer vi att sammanfatta resultatet samt diskutera kring resultat, metod och urval. Vi har valt att dela in kapitlet i följande rubriker: Sammanfattning av resultat,
Diskussion kring metod och urval och Avslutande kommentarer.
5:1 Sammanfattning av resultat
Syftet med studien var att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Gällande vår första frågeställning, framgick det klart och tydligt att det inte finns något enkelt svar på hur man går till väga när man som pedagog ställs inför vardagsdilemman i arbetet med barn. Pedagogerna var överens om att svaret på många dilemman är situationsbundet och menar att man måste se till varje enskilt tillfälle. Resultatet visar att man som pedagog måste se det från barn till barn, från dag till dag och titta på orsakerna till varför ett barn inte vill vara med, just då, just i den aktiviteten. Resultatet visar hur pedagoger kan närma sig barns perspektiv, genom att försöka se på saker ur barnens synvinkel samt hur pedagoger kan finna lösningar på olika situationer, med hjälp av barnen själva, i en demokratisk anda.
Gällande vår andra frågeställning som berör hur man som pedagog kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviters innehåll och utformning, gav pedagogerna liknande svar. De lyfter ett synsätt med barnens intressen som utgångspunkt i det pedagogiska arbetet. Samtliga pedagoger var överens om att man inte kan planera arbetet i förväg utan istället bör planera efterhand och ta vara på de tankar och idéer som barnen uttrycker. För att lyckas med detta och på så sätt ge barnen inflytande menade pedagogerna att man måste våga släppa de föreställningar som man har, om hur en aktivitet ska vara. Ett utforskande arbetssätt var centralt på alla fem förskolor. Resultet visar ett arbetssätt som har sin utgångspunkt i en syn på barn som kompetenta individer som bidrar till sitt eget lärande.
Många viktiga aspekter av hur man arbetar för barns delaktighet och inflytande lyftes av pedagogerna. En av dem var att det är oerhört viktigt att man i sin roll som pedagog
37
rannsakar sig själv och tittar på hur man är som vägledande pedagog. Det gavs flera exempel på verktyg som man kan använda sig av, två av dem var förprojekt och pedagogisk dokumentation. Tidsbrist var något som kom upp som ett hinder i arbetet med barns delaktighet och inflytande. Önskan om att barnen kunde vara delaktiga i allt uttrycktes av mer än en pedagog. Det framkom att mycket handlar om de förutsättningar man har, avseende barnantal, pedagoger och tid.
5:2 Diskussion kring resultat
Arbetet med barns delaktighet och inflytande är inte helt enkelt, vilket vårt resultat visar. Dilemman förekommer dagligen och många ställningstaganden måste göras av pedagoger i förskolan. Hur man som pedagog handskas med dessa dilemman och ställningstaganden finns det inget givet svar på. Det finns inget rätt eller fel men mycket verkar handla om pedagogers förhållningssätt och barnsyn. Resultatet visar ett förhållningssätt och en barnsyn som gynnar barns reella inflytande, det reella inflytande som kan upplevas svårt att erbjuda. Viktigt är att man som pedagog reflekterar kring det man gör och funderar över om det man erbjuder barnen är exempel på skendemokrati eller verklig demokrati, det vill säga en möjlighet till ett reellt inflytande. Det visar sig att några av de aspekter som gör att arbetet med delaktighet och inflytande är svårt är faktumet att tiden ibland är knapp och att pedagogresurserna i förhållande till antal barn ibland är få. Alltså finns det en risk att möjligheten att ge barn det reella inflytande som de har rätt till, blir lidande på grund av dessa aspekter. Verkligheten idag ser ut som den gör, förändras antalet barn per pedagog så hade möjligheterna för barns reella inflytande kanske ökat, om inte, får man som pedagog göra det bästa av de resurser som finns. Barn behöver kanske inte vara delaktiga i allting, alltid. Målet är snarare att ge barnen så mycket inflytande som går, i förhållande till de resurser som finns. Denna studie har givit oss nya tankar på hur man som pedagog kan handskas med de dilemman som uppstår i arbetet med barns delaktighet och inflytande på förskolan. Vår förhoppning är därmed att vårt arbete, på samma sätt som det har inspirerat oss och vår framtida praktik, ska inspirera såväl lärarstudenter, nyutexaminerade och verksamma förskollärare.
38
5:3 Diskussion kring metod och urval
Resultatet av vår studie är inte generaliserbart och säger därför inte hur förskollärare i allmänhet resonerar kring det valda ämnet. Däremot ger det en inblick i några förskollärares resonemang.
Kanske hade resultatet blivit annorlunda om vi hade gjort intervjuerna i en annan kommun, på andra förskolor eller med andra pedagoger. Det hade möjligen varit intressant att göra en liknande studie med förskolor dels på en landsbygd och dels i en storstad. Man kan tänka sig att barngrupperna är mindre på landsbygden än i storstaden och att det hade varit en intressant ingång att se om denna faktor gör någon skillnad i resonemanget kring arbetet med barns delaktighet och inflytande. Tidsbristen och pedagogantalet per barn, som nämnts som en påverkande faktor tidigare, kanske inte upplevs på samma sätt i en förskola på landsbygden som i en storstad? En annan intressant ingång hade varit att intervju förskollärare som utbildat sig i en annan tid. Informanterna i vår studie hade arbetat ungefär lika länge som förskollärare och har troligen då utbildat sig vid ungefär samma tidpunkt och har alla genomgått en utbildning med liknande innehåll. Informanternas resonemang var lika varandra och kan vara tecken på detta. Det hade varit intressant att göra denna studie med ett annat urval, med pedagoger som utbildat sig i en annan tid, för att se hur de resonerar. Vissa av dilemmana som vi använde som intervjumetod kan ses som traditionella, eventuellt omoderna, vilket även informanterna påpekade. Någon menade att det var så man arbetade för ett tiotal år sedan och sa att hon blev ledsen när hon hörde ett av våra exempel. Det hade varit intressant att möta en informant som arbetar på ett mer traditionellt sätt och få en inblick i hur hen resonerar och väver samman ett traditionellt arbetssätt med barns delaktighet och inflytande.
Dilemmana som vi utgick från under intervjuerna visade sig vara bra eftersom de väckte många reaktioner och tankar hos informanterna, vilket var vårt syfte. Kanske var det just de traditionella dilemmana som gjorde att det under intervjuerna väcktes många reaktioner som i sin tur ledde till förslag och exempel på arbetssätt, som berikade vårt material.
39
5:4 Avslutande kommentarer
Vi känner stor glädje över att ha mött fem pedagoger som utgår från barnen och arbetar för att barnen ska ha ett reellt inflytande över verksamheten. Vardagsdilemmana känns för oss inte längre lika problematiska, utan mycket mer hanterbara, nu när vi har fått ta del av hur man kan resonera kring dem. Vi har med denna studie fått en inblick i hur man som pedagog kan hantera de snabba didaktiska val som man ställs inför i förskolans vardag. Det tankesätt som vi kommer att bära med oss i framtiden är att utgår man som pedagog från barnen, i såväl planering av verksamhetens innehåll, som när man löser vardagsdilemman, kommer man långt i arbetet med barns delaktighet och inflytande.
40