För att presentera de slutsatser som vi kommit fram till genom empirin vill vi först återknyta till de frågeställningar vi hade inför detta arbete:
o Hur ser pedagogerna på språk?
o När anser pedagogerna att språklärandet sker? o Hur arbetar man i förskolan med barns språk? o Hur tar man tillvara på barns flerspråkighet?
Vårt resultat visar att de sju pedagoger som intervjuats är samstämmiga i det som sägs angående språk och språklärandet och även de metoder som används i de båda förskolorna är snarlika. Pedagogerna säger att språk är något stort och viktigt som de arbetar med på förskolan och att språklärandet sker hela tiden under hela dagen på förskolan. När det gäller metoderna som används för att arbeta med barns språkutveckling så använder båda förskolorna sig av sagan, berättande samt olika språklekar för att göra detta dock på olika sätt. Förskolan Päronet använder sig av Före Bornholmsmodellen som är ett sammanställt material medan förskolan Äpplet använder sig av olika metoder som är anpassat efter deras barngrupp.
Där vi kunde se störst skillnad i vår studie var hur de tog tillvara på barns flerspråkighet. På den mångkulturella förskolan hade de ett väldigt intensivt arbete med att stötta de barn som var flerspråkiga och samtidigt kanske också hade svårigheter i svenskan medan man på den homogena förskolan arbetade delvis med de språk som de sex barn hade som modersmål men samtidigt låg den största biten av det arbetet på modersmålstränaren.
Utifrån de slutsatser vi gör kan vi se att de metoder som används på förskolan är i princip de samma oavsett om de ingår i en modell eller är olika metoder som används. Detta tror vi kan bero på att arbetet i förskolan har sett ut på ett visst sett under väldigt lång tid och många av de metoder som finns nu har även funnits under en lång tid. Vi kan även se att de olika metoder som finns för att arbeta med barns språkutveckling i förskolan som vi tar upp även är de metoder som används i förskolan. Givetvis finns det andra metoder och modeller som används men vi anser att det är av intresse för verksamma i förskolan att se att många av metoderna är de samma oavsett om barnen är en- eller flerspråkiga.
I bevarandet av barns flerspråkighet kunde vi se flest skillnader utifrån hur de såg på modersmålets betydelse, men samtidigt var det tydligt att pedagogerna var överens om att
35
modersmålet var en viktig del hos barnet. Vi ställer oss också frågan om resultat hade sett annorlunda ut om vi hade ställt andra frågor. I efterhand kan vi se att de frågor som ställdes angående flerspråkighet kanske inte riktigt gav oss det material som vi behövde för att kunna skapa en djupare förståelse för hur de olika förskolorna tog tillvara på barnens flerspråkighet. Sammanfattningsvis kan man säga att det fanns fler likheter än skillnader i hur man arbetar med språket. Den största skillnaden handlar mer om att man ska, som pedagog, vara tydligare och sänka nivån lite när man arbetar med flerspråkiga barn som precis börjat lära sig svenska. Språkmetoderna är dock, till största del, samma. En annan skillnad vi såg är att det finns större möjligheter att arbeta med språk med flerspråkiga barn då man, som man såg i Äpplet, använder sig av de andra språken också. Ett exempel är hur pedagogerna som talade ett annat språk kunde tala det med ett barn som talar samma språk. Denna metod var en av de språkmetoder som Päronet inte använde/kunde använda.
I skolor idag använder man t.ex. engelskan för att lättare lära sig de främmande språken som presenteras för elever senare i skolan. På samma sätt använder man sig av de språk som finns hos barnen för att kunna lära de det svenska språket. Det man även ser är att bl.a. engelskan tar mer och mer plats i det vardagliga språket och språklärandet, vilket vi, efter egna erfarenheter med arbete på förskolor, märker av när man t.ex. sjunger olika sånger med engelska ord eller har leksaker som ”talar” med både svenskt och engelskt språk. Det vi försöker komma fram till är att man kan i en etniskt homogen förskola där flerspråkighet inte förekommer använda sig av engelska för att på samma sätt som i de multikulturella förskolorna arbetar med språkfrämjande. Fördelen med detta är inte enbart att man kommer i kontakt med engelskan redan i tidig ålder, som vissa kanske menar är onödigt då vi bor i Sverige, utan fördelen är i likhet med det som Arnberg (2004) säger när han talar om strategier för att lära sig språk, att man genom att lära sig olika meningsbyggnader, regler för grammatik osv. kan ta till sig det svenska språket och även alla de andra språk som man sedan lär sig i skolan betydligt lättare. Denna synpunkt handlar mer om förbättringar man kan göra i svenska förskolor i framtiden, men det är även det som möjligtvis kommer att ske i framtiden när man idag ser hur engelskan tar större och större plats i Sverige och runt om i världen.
5.1. Fortsatt forskning
En intressant framtida studie kan vara att man uppföljer resultatet hos barnen. Att man kollar hur barnen påverkats språkmässigt av de olika språkmetoderna när det börjar skolan. Är det så att successiv språkinlärning, som man förespråkade i Äpplet, att man studerar modersmålet
36
redan på förskolan, hjälper en bäst att hantera det svenska språket i skolan? Eller är det så att man blir starkare i modersmålet än i det svenska språket? Vilka språkmetoder kan hjälpa barnet att lära sig läsa och skriva bättre i skolan?
37
Källförteckning
Alvehus, Johan (2014), Skriva uppsats med kvalitativ metod- en handbok, Stockholm, Liber AB Arnberg, Lenore (2004)., Så blir barn tvåspråkiga: vägledning och råd under förskoleåldern. Rev. och uppdaterad [utg.] Stockholm: Wahlström & Widstrand
Arnqvist, Anders (1993), Barns språkutveckling, Studentlitteratur, Lund
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.) (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur Bryman, Alan (2014), Samhällsvetenskapliga metoder, Stockholm, Liber AB
Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till livslångt lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur
Calderon, Lena (2006). Komma till tals: flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1860
Fast, Carina (2011), Att läsa och skriva i förskolan, Lund, Studentlitteratur AB
Grosjean, F (1982), Life with Two Languages: An introduction in Bilingualism. Cambridge, MA: Harvard University Press.
Håkansson, Gisela (2014), Språkinlärning hos barn, Studentlitteratur, Lund
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014), Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, Studentlitteratur AB
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan, Lund: Studentlitteratur
Lacerda, Fransisco (2012), Barns talspråkutveckling: en komplex och mångfacetterad process, I Tema
Språkutveckling, Barnläkaren nr 3/2012.
Ladberg, Gunilla (1994). Tala många språk. Stockholm: Carlsson
Ladberg, Gunilla (1996), Barn med flera språk, Tvåspråkighet och flerspråkighet I familj, förskola,
skola och samhälle, Stockholm, Liber AB
Liberg, Caroline (2010), Samtalskulturer: samtal i utveckling, I, Bjar, Louise och Caroline Liberg,
Barn utvecklar sitt språk, Studentlitteratur, Lund
Lindö, Rigmor (2009), Det tidiga språkbadet, Studentlitteratur, Lund
38
Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier Utbildning
Repstad, Pål (2007), Närhet och distans, Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Lund, Studentlitteratur
Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2011). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga
förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
SOU. (1997:108). Att lämna skolan med rak rygg. Stockholm: Fritzes.
Sterner, Görel, Lundberg, Ingvar (2010), Före Bornholmsmodellen: språklekar i förskolan, Natur & Kultur, Stockholm
Strömqvist, Sven (2010), Barns tidiga språkutveckling, I, Bjar, Louise och Caroline Liberg, Barn
utvecklar sitt språk, Studentlitteratur, Lund
Skutnabb-Kangas, Tove (1981), Tvåspråkighet. 1. uppl. Lund: LiberLäromedel
Skolverket, (2001) Att undervisa elever med svenska som andraspråk - ett referensmaterial.
Svensson, Ann-Katrin (1998), Barnet, språket och miljön: från ord till mening. Lund: Studentlitteratur Söderberh, Ragnhild (1988), Barnets tidiga språkutveckling, Gleerups utbildning AB
Virta, Erkki (1983), Språkligt tänkande, tvåspråkighet och undervisning av minoritetsbarn. Utbildningsdepartamentet, DsU 1983:17. Stockholm: Liber.
Wellros, Seija (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur
Westerlund, Monica (2009), Barn i början: språkutveckling i förskoleåldern, Natur&Kultur, Stockholm