Här kommer vi att presentera våra slutsatser utifrån de resultat vi har fått fram. Vi kommer även diskutera den bristande läslusten och dess konsekvenser som även inbegriper aspekter som inte tillhör vårt egentliga syfte med undersökningen. Dock anser vi att dessa är viktiga att uppmärksamma och diskutera, eftersom dessa tydligt framkom i respondenternas svar. Vi presenterar även metodval och utformning samt resultatets påverkan på lärarprofessionen. Slutligen ger vi exempel på förslag till fortsatt forskning.
7.1 Slutsats
Som det har presenterats i kapitel 5 har Degervall (2006) kommit fram till vikten av att eleverna måste få dela med sig av sina tankar, känslor och upplevelser för att skapa läslust. Resultatet av denna undersökning visar att de arbetssätt lärarna säger sig använda för att skapa läslust, i både enkät och intervjuer, till största del består av kommunikativa processer. En av dessa kommunikativa processer är högläsning. Respondenterna uppger att högläsningen sker i kombination med textsamtal, där de ofta stannar upp och pratar om vad de just har läst.
En del enkätrespondenter arbetar dessutom med bild, drama och andra estetiska uttrycksformer som ett sätt för eleverna att få uttrycka och kommunicera sina upplevelser som skapades i samband med läsningen. Vi drar därför slutsatsen att de lärare som har deltagit i vår undersökning främst använder arbetssätt som är av kommunikativ art för att skapa eller öka läslust.
Vidare talar Schmidts (2013) forskning om betydelsen av att man utgår från elevernas individuella förutsättningar och varierar arbetssätten för bästa möjliga resultat. Vi har i vårt resultat sett att just dessa två faktorer är tydligt framträdande. Att anpassa undervisningen efter elevers förutsättningar och intressen kan till exempel vara att låta de elever som vill läsa faktaböcker få läsa just detta vid tyst läsning. I våra intervjuer säger lärarna att det oftast är pojkar som är mest motsträviga till den enskilda tysta läsningen, men att den blir mer lockande när det erbjuds böcker som intresserar dem. Schmidts (2013) forskning visar tydligt att pojkar uppvisar mindre läsintresse än flickor, men att de gärna läser serietidningar eller annat, förutsatt
31
att innehållet i texterna lockar deras intresse. Detta tyder alltså på att många lärare i vår undersökning anser sig välja varierande arbetssätt och anpassa dessa efter elevernas förutsättningar för en god läsutveckling och läslust. Detta blir därmed vår andra slutsats.
Vår undersökning visar till stor del samma resultat som tidigare studier visat, men den visar också nya resultat. Till exempel skiljer sig resultatet från det resultat Schmidt (2013) har fått fram kring lärares användning av boksamtal. Vår undersökning visar att majoriteten av de svarande lärarna säger sig använda boksamtal medan Schmidts (2013) forskning visar att boksamtal används alldeles för lite. Att vi har fått olika resultat i denna fråga kan bero på olika faktorer, bland annat kan det bero på att vår undersökning gjordes fem år efter Schmidts (2013). Vi menar att samtalets betydelse under dessa år har lyfts fram ännu mer och fler lärare har nu valt att använda sig av detta arbetssätt. Dock tror vi att den mest troliga orsaken till denna resultatskillnad är vårt metodval. Eftersom vi har valt att undersöka genom enkät och intervjuer får vi bara reda på vad lärarna säger att de gör. Schmidt (2013) har däremot valt att genomföra observationer för att få fram sitt resultat, och därför synliggörs det bättre vad lärarna faktiskt gör, inte bara det de säger sig göra.
I vårt resultat ser vi att det vanligaste sätt som lärare säger sig se läslust hos eleverna är hur eleverna uttrycker sig. Om eleverna uttrycker positiva kommentarer i samband med läsning, anser lärarna att eleverna har läslust. Många lärare talar också om att de hör elever prata om böcker utanför lektionstillfällen, vilket de menar är tecken på läslust. Detta gör att vi drar då slutsatsen att det är ännu viktigare att kommunicera i samband med läsning. Om det blir en vardaglig och naturlig process att uttrycka vad man tänker och känner kring de texter man möter, kommer det också ske i större utsträckning. Därför bör man som lärare arbeta mycket med arbetssätt som ger eleverna möjlighet att kommunicera sina tankar. På så sätt kan man som lärare lättare uppmärksamma om eleverna har läslust eller ej.
7.2 Diskussion
Vi vill i denna del särskilt lyfta de 10% av lärarna som svarat att de upplever att deras elever inte har läslust. Vi kommer också problematisera det faktum att vi enbart gav svarsalternativen ja eller nej på frågan i vår enkät om lärarna anser att deras elever har läslust, och hur detta påverkar
32
vårt resultat. Vi kommer också diskutera våra metoder för undersökningen, hur dessa har påverkat resultatet och vad vi hade behövt förbättra.
7.2.1 Bristande läslust
Av de 10% som har svarat att deras elever inte har läslust har många svarat att de upplever det som oroväckande, både i skolan men även i samhället generellt. Amborn och Hansson (1998) menar att läsningen är viktig då det bidrar till ökad fantasifullhet, kreativitet, ökad språklig kompetens, större empatisk förmåga och ökad kunskap. Därefter menar de även att läsningen kan vara ett sätt att koppla av, att fly från verkligheten, ett tillfälle till att söka tröst och glädje. Med detta menar de att läsningen, och lusten till läsning, är av största vikt. För att detta ska infinna sig betonar även Amborn och Hansson (1998) att läsningen måste vara meningsfull för att vara lustfylld.
Lärarna vi intervjuade talade samtliga om hur viktigt det är med en god läsutveckling och med utvecklingen av läslust för få bästa möjliga skolgång även högre upp i årskurserna. Dessa lärare menar att bristande kunskap och intresse leder till att dessa elever hamnar efter de andra eleverna kunskapsmässigt. Något vi inte undersökte men som framkom när vi sorterade vårt material är att en viktig utgångspunkt i läsutvecklingen och läslusten är stödet från hemmet. De elever som har fått väldigt lite läst för sig i hemmet innan skolstart har ofta mindre lust till läsning, anser våra respondenter. Respondenterna nämner även att de elever som läser i skolan, men som saknar stöd för läsningen i hemmet, också har bristande läslust. Här spelar alltså vårdnadshavarna en stor roll, enligt många lärare. Lärare B uttrycker sig på följande sätt:
För både barn och föräldrar finns det enklare sätt. Det har ju varit så länge, föräldrar jobbar ju mycket, långa dagar, inte så lätt när man kommer hem och ska hinna. Då är det klart att det är mycket lättare att som förälder ta fram ipaden till sitt barn, än att man ska sitta bredvid och traggla en bok som de inte ens vill läsa. För barnen är det svårt att se vinsten av att kunna läsa, men det är så otroligt mycket du kommer kunna ta in genom att läsa. (Lärare B, utdrag från intervju)
Lärare B menar alltså att det är svårt att få eleverna att förstå hur viktig läsningen är, och därför ser dessa elever inte heller någon lust i läsningen. Många lärare, både i enkät och intervjuer,
33
betonar även hur läsintresset dalar på grund av andra dragningskrafter som är större, till exempel sociala medier och fritidsintresse.
Det finns så mycket annat, mer lättillgängligt, som konkurrerar med lästiden idag. (Utdrag ur enkät)
Men där är ju mycket som konkurrerar. Som är roligt, enkelt, som ger snabbare belöningar. (Lärare B, utdrag från intervju,)
Koncentrationen har blivit sämre, är min erfarenhet nu under 40 år. Det är stor skillnad på uthålligheten. Där är mycket mindre uthållighet, det ligger mycket i det. Och sedan har de klart mycket mer konkurrens som vi alla vet, i media och annat hemma, så att det kanske inte blir lika mycket läs. (Lärare A, Utdrag från intervju)
Dessa tre citat har vi lyft fram då de visar lärarnas medvetenhet kring att det finns andra intressen hos eleverna som lockar mer än läsning.
7.2.2 Metodens utfall
Eftersom vi under denna process har fått ytterligare insikter kring metodvalen, väljer vi här att presentera och problematisera våra funderingar kring detta. Vi valde att i vår enkät formulera oss med begreppet “arbetssätt” vilket vi i efterhand har insett inte har en helt självklar innebörd, och därmed faller tyvärr många svar bort i och med detta missförstånd. Flertalet lärare har tolkat begreppet “arbetssätt” som att det hade samma innebörd som “metod”, vilket vi anser att det inte har (se förklaring i begreppsdefinition). Hagevi och Viscovi (2016) skriver om hur viktigt det är att formulera sig rätt för att det inte ska uppstå några missförstånd som kan påverka resultatet och skapa mätfel. Vid en intervju upplever vi att detta missförstånd inte sker på samma sätt då vi som intervjuare kan upptäcka om frågor eller begrepp misstolkas. Vad vi hade kunnat lägga till i vår enkät för att göra den bättre är en helt öppen fråga som sista fråga där respondenterna hade givits möjlighet till att få skriva fritt kring ämnet vår enkät berör (Trost, 2001). Detta menar Trost (2001) liknar den fråga som man ofta ställer sist i en intervju där man frågar den man intervjuar om denna har någonting att tillägga. Trost (2001) tycker att detta är ett bra och kravlöst sätt att avsluta både enkäter och intervjuer på som ofta ger goda idéer och intressanta svar. Vi valde därför att avsluta samtliga av våra intervjuer med denna fråga.
34
Vi har enbart genomfört fyra intervjuer på grund av att vi inte fick tag i fler lärare som var intresserade av att ställa upp. Vi ansåg dock att fyra lärare räckte eftersom vi hade fått in så pass mycket material genom våra enkäter som vi även kan använda oss av i ett kvalitativt syfte. Varje intervju tog ca en halvtimme var, vilket vi hade bestämt innan. Vi valde detta tidsomfång då vi kände att det var lagom länge för att få fram det vi sökte. Vi vill även lyfta det faktum att skolorna vi valde för våra intervjuer ligger i områden med goda socioekonomiska förutsättningar samt lågt antal elever med svenska som andraspråk, vilket förmodligen påverkar vårt resultat. Samtliga lärare som vi intervjuade betonade att de har bättre förutsättningar för att arbeta med läsutveckling och läslust eftersom de arbetar på skolor i områden med goda förutsättningar. De menar att arbetet med läsutveckling underlättas eftersom de kan ställa högre krav på både elever och föräldrar, vilket de menar inte alltid är lika självklart på skolor i socioekonomiskt utsatta områden. Dock kommer svaren i vår enkät från lärare över hela Sverige, och troligtvis blandade områden. Dessa resultat blir därför inte påverkade i lika stor utsträckning som svaren från intervjuerna.
I vår enkät ställde vi frågan om lärarna anser att deras elever har stor läslust eller inte, och det var då några lärare som svarade ja eller nej, men i sin senare motivering skrev att de egentligen ville svara blandat. De menade att det är en stor spridning i en klass; det finns både de elever som slukar bok efter bok, men även de som uttrycker hur tråkigt det är att läsa eller inte alls vill. Detta är något vi borde haft i åtanke när vi formulerade våra enkätfrågor. Då dessa lärare som egentligen ville svara blandat ändå har svarat ja eller nej, gör detta att resultatet inte blir tillförlitligt. Ett ytterligare svarsalternativ på denna fråga skulle till exempel kunna vara ”blandat”. Resultatet skulle då bli mer sanningsenligt.
7.2.3 Diskussion kring resultatets påverkan på lärarprofessionen
När vi valde arbetsområde för vårt examensarbete var vi överens om att det skulle vara någonting som vi anser oss ha stor nytta av i vår kommande profession. Att skapa läslust i samband med elevernas läsutveckling anser vi vara av stor betydelse för elevernas kommande skolgång och medverkan i samhället, och därför blev detta vårt område. Nu i efterhand känner vi att vi har fått fördjupade kunskaper kring detta område. Dessa kunskaper kommer vi har stor
35
nytta av i vår roll som lärare och vi kommer ha vårt resultat i åtanke när vi väljer arbetssätt för läsutvecklingen. Eftersom vi såg att bristande läslust till stor del kan bero på att eleverna läser för lite i hemmet kommer vi också ta med oss vikten av en god föräldrakontakt. Vi kommer vara noggranna med att aktivt arbeta med att föräldrarna ska förstå vikten av läslust och vara delaktiga i elevernas läsutveckling.
7.3 Förslag till fortsatt forskning
Vi ser i vår undersökning att läslust många gånger brister på grund av elevernas andra intressen, och då särskilt sociala medier. Vi hade då tyckt det hade varit intressant att undersöka vidare om hur man hade kunnat konkurrera med sociala medier och göra läsningen lika inbjudande. Hade det kunnat vara ett sätt att låta den digitala tekniken samspela med läsningen? Hur kan man arbeta med digital teknik för att göra böcker mer spännande? Det hade varit intressant att forska kring om man kan använda tekniken i de arbetssätt som vi har sett som framgångsrika. Eftersom vi i vårt examensarbete har uppmärksammat att lärarna anser att det är svårare att få med pojkarna i läsningen, skulle vi i detta framtida forskningsområde undersöka om den digitala tekniken kan få med pojkar i större utsträckning än idag.
Vi ser gärna att denna undersökningen hade skett genom aktionsforskning. Genom en sådan undersökning skulle vi vilja genomföra observationer på lärarens undervisning för att därefter i samråd med läraren planera lektionssekvenser. Läraren genomför sedan dessa och vi observerar på nytt. Därefter analyserar vi det insamlade materialet och ser ifall vår påverkan på lektionerna gör någon skillnad. I denna undersökning hade vi även velat ha med skolor som har varierande socioekonomiska förutsättningar för att få ett mer nyanserat resultat.
36
Referenser
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3: om lärares möjligheter och
hinder. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2011
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/25658 (Hämtad 2018-03-12)
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Amborn, Helen & Hansson, Jan (1998). Läsglädje i skolan: en bok om litteraturundervisning
tillsammans med slukarålderns barn. Stockholm: En bok för alla
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Degervall, Sara (2006). Att väcka barns läslust med hjälp av bokprat - En kvalitativ studie. Magisteruppsats. Uppsala: Uppsala universitet.
Tillgänglig på Internet: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:213420/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2018-03-12)
Delo, Lynda. 2008. Reading aloud, integrating science and literature for all students. The science
teacher. 7 juli.
Tillgänglig på internet:
http://web.b.ebscohost.com.proxy.mau.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=67e8bb2c- 4780-49c3-8113-666eaa82def1%40sessionmgr104 (Hämtad 2018-03-12)
37
Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. 2. [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Fast, Carina (2008). Literacy: i familj, förskola och skola. 1. uppl Lund: Studentlitteratur
Hagevi, Magnus & Viscovi, Dino (2016). Enkäter: att formulera frågor och svar. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur
Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter: en studie av barns läsning i årskurs F-3. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007
Tillgänglig på Internet: http://dspace.mah.se/bitstream/2043/4089/1/Avhandling.pdf (Hämtad 2018-03-12)
Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, Ingvar (1984). Språk och läsning. 1. uppl. Malmö: LiberFörlag ”Läsning handlar inte bara om svenskämnet” (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-
omraden/spraklig-kompetens/undervisning/lasning-handlar-inte-bara-om-svenskamnet-1.121753 (Hämtad 2018-02-27)
Nationalencyklopedin, läsning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/läsning (hämtad
2018-03-08)
Rimsten-Nilsson, Kerstin (1981). Barnböcker och läslust. Göteborg: Stegeland
Schmidt, Catarina (2013). Att bli en sån som läser [Elektronisk resurs]: barns menings- och
identitetsskapande genom texter. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2013
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-32042 (Hämtad 2018- 03-12)
38
”Svenska elever bättre i PISA” (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/om-
skolverket/press/pressmeddelanden/2016/svenska-elever-battre-i-pisa-1.255881 (Hämtad 2018-
02-27)
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Säljö, Roger (2014) Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Ulf P. Lundgren, Roger Säljö, Caroline Liberg (red.) Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur, 251–307.
Tjernberg, Catharina (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad
studie med utgångspunkt i skolpraktiken. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-88780 (Hämtad 2018-03- 12)
Trost, Jan (2001). Enkätboken. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning
39