Resultaten från regeringsskrivelserna visar att argumenten för en utökad betygsskala inom sfi främst relateras till betygsfunktionerna för utvärdering och kontroll och för motivation. Eftersom direktvet att beskriva förslagets för- och nackdelar utifrån skolformens karaktär, mål och syfte inte har följts av arbetsgruppen bakom departementspromemorian, är de kopplingar som görs till sfi svagt förankrade i själva skolformen.
Remissinstanserna gör också svaga och få kopplingar till sfi. Endast fyra nämner sfi över huvud taget. Resultatet visar att Skolverket, som får ses som en tung aktör på området och som inte instämmer i att sfi behöver fler betygssteg, inte gör det ställnings- tagandet utifrån resonemang om vilka funktioner betyg kan ha utan utifrån utbild- ningens syfte.
Argumentationen i frågan om principen om en skolformsgemensam skala är inte omfattande men utifrån min analys av den argumentation som finns, har en skiljelinje visat sig. Medan argumentationen för en skolformsgemensam skala tycks vila på ett be- jakande av enhetlighet och jämförbarhet, vilket relaterar dels till funktionen för styrning och kontroll, dels till funktionen för information om elevers kunskaper, vilar argumentationen mot en skolformsgemensam skala och mot förslagets införande inom sfi på en skolformsanalys eller på behovet av en sådan.
Fokuseringen på ovan nämnda funktioner stämmer väl överens med Románs beskrivning av traditionell borgerlig syn på bedömning. Antalet betygssteg känns också igen från 1993 års borgerliga beslut som revs upp vid regeringsskiftet kort där efter. Sett till det pedagogiska perspektivet, representerat av svenska aktuella bedömningsforskare, går argumentationen från regeringsskrivelserna många gånger stick i stäv med fors- karnas syn på betyg och bedömning. Värt att nämna är att forskningsreferenser inte görs i regeringsskrivelserna. Argumentationen tar således varken utgångspunkt i aktuell pedagogisk bedömningsforskning eller i skolformens karaktär utan snare i en politisk och ideologisk syn på bedömning och betyg.
33
Diskussion
Vad som ligger bakom den svaga anknytningen till skolformen är viktigt att diskutera. Det finns flera möjliga förklaringar. Dels måste man beakta att frågan om en ny betygs- skala omfattar många aspekter av ett betygssystem och många skolformer. Utrymmet som varje skolform får är begränsat och det största intresset kan tänkas riktas mot barn- och ungdomsutbildningen. Sfi kan på så vis tänkas försvinna i mängden. Dels visade det sig att de anknytningar till sfi som jag syftade att komma åt genom mitt urval av remiss- instanser inte införlivades. I remissvaren från universiteten var inte institutionerna för svenska som andraspråk representerade och i remissvaren från intresseorganisationerna kring vuxenutbildning fanns få eller inga kommentarer för sfi. Sammantaget saknas intresset för eller kunskapen om sfi i de flesta yttrandena. En annan förklaring kan vara att instanserna inte ansett det meningsfullt att ge utförliga kommentarer eftersom direktiven till arbetsgruppen som utarbetade förslaget var så styrande. Ytterligare en förklaring kan vara att utredningsarbetet gått väldigt fort. Román (2008) påpekar det och även arbetsgruppen medger att tiden var snäv. Det kan vara orsaken till att skol- formsanalysen inte hunnits med i förslaget. Och när det inte finns någon djupare skol- formsanknytning i förslaget är det tänkbart att remissinstanser anser att det inte finns så mycket att ta ställning till.
Oklarheter
Det faktum att skolformsanalysen lyser med sin frånvaro och att man i departementspromemorian bortsett från genomströmningssystemet gör det svårt att tolka på vilket sätt man egentligen menar att de två främsta betygsfunktionerna ska ge för effekt inom sfi. Motivationsfunktionen anges som ett viktigt skäl till att sfi- deltagares kunskaper ska bedömas utifrån fler betygssteg men det tas inte i beaktande att betygssteget E i samtliga fem språkliga aspekter är det som krävs för ett kursavslut. Frågan är då hur en skala med fler godkända betygssteg kan motivera deltagare att anstränga sig för att nå upp till första godkända steg. Betygsfunktionen för utvärdering och kontroll bör likaså belysas utifrån genomströmningssystemet. Det kan tänkas bli en skillnad i kursbetyg mellan deltagare som har en jämn progression i de olika språkliga aspekter som bedöms och deltagare som utvecklar en aspekt snabbt motsvarande ett högt betyg men behöver gå kvar på kursen tills att han eller hon uppnått minst E i samtliga aspekter. Utifrån den funderingen är det intressant att fråga sig i vilken utsträckning interna betygsresultat för sfi har validitet som externa resultat.
34
Kritiska reflektioner
Ett par kritiska reflektioner över studien och resultatet är nödvändiga att göra. Den första reflektionen rör materialets relevans: Att den nya skalan ska ha fler steg och gälla alla skolformer var alltså genom direktiven till arbetsgruppen bestämt av regeringen på förhand. Därmed kan det vara värt att ifrågasätta hur lämpligt dokumentet är som under- sökningsmaterial för att söka efter ståndpunkter och argument för eller emot utökningen av antal betygssteg inom en specifik skolform. Men med tanke på att reformeringen av betygsskalan inte föregicks av någon parlamentarisk utredning såsom betygsreformen på 90-talet (Jarl & Rönnberg 2010, s. 193), kan det vara motiverat att studera förslaget. Dessutom ingick det i arbetsgruppens ursprungliga uppdrag att se till för- och nackdelar av förslaget för varje skolform vilket också motiverar min undersökning.
Den andra reflektionen rör avgränsningsfrågan. Det faktum att jag gått utanför avsnitten för sfi i regeringsdokumenten för att få tolkningsstöd men inte i remissvaren kan ses som att dokumenten inte ges jämvikt. Analysen hade kunnat berikas om samt- liga ståndpunkter i remissvaren som inte specificerats till någon skolform hade tagits med. Men det hade samtidigt inneburit att studien hade riskerat att bli för bred och skjutits från sitt egentliga fokus på skolformen sfi.
Den tredje reflektionen rör också avgränsningsfrågan. Principen om en gemensam betygsskala har inkluderats i studien eftersom den har en koppling till utökningen av betygssteg inom sfi. Flera remissinstanser har tagit ställning i frågan men det är viktigt att poängtera att det är omöjligt att veta om remissinstanserna tagit sfi i beaktande eller inte.
Den fjärde reflektionen rör subjektivitet. Ställningstaganden och motiveringar i de undersökta dokumenten är i flera fall generellt hållna eller inte särskilt utförliga. Det har inneburit att jag vid flera tillfällen diskuterat flera möjliga tolkningar av resultatet och med viss tveksamhet valt tolkningsvariant. Många gånger har det varit otydligt vad som egentligen menas och det innebär risk för övertolkning eller allt för subjektiv tolkning, vilket är vanligt i kvalitativa analyser.
För vidare forskning
Arbetet genererar flera nya uppslag för vidare forskning. Intressant vore att beskriva och studera användningar av sfi-betyg utifrån samma teoretiska ram. Finns det lokala exempel på att sfi-betyg används för urval? Hur och av vilka aktörer används betygs-
35
resultat från sfi på externa nivåer för styrning och kontroll? Vilka typer av jämförelser görs med betygsresultat från sfi? Hur tydliggörs betygsteg och kunskapskrav för deltagare i det praktisk-pedagogiska arbetet inom utbildningen? Hur tycker deltagare att betyg och fler betygssteg påverkar deras motivation?
Ett annat uppslag är att studera i vilken utsträckning den nya betygsskalan uppfattas som legitim av deltagare, lärare och skolledare, med tanke på dess svaga förankring i verksamhet och forskning.
Ytterligare ett intressant uppslag är att göra en liknande studie på materialet från remissförfarandet till Skolverkets förslag på kunskapskrav för sfi. Det var en remiss- runda som förlades sommartid 2011 där yttranden av någon anledning samlades in vid ytterligare ett tillfälle och där instanser med närmare koppling till sfi:s verksamhet lämnade in yttranden.
36
Referenser
Arbetsförmedlingen (2008). Arbetsförmedlingens remissvar – En ny betygsskala
(DS 2008:13).
Andersson, Håkan (1999). Varför betyg? Historiskt och aktuellt om betyg. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012). Textens mening och makt. Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
CFL=Nationellt Centrum för flexibelt lärande (2008). Yttrande. Departementsskrivelsen
En ny betygsskala (Ds 2008:13).
Cliffordson, Christina & Berndtsson, Åsa (2007). Samband mellan betyg i
gymnasieskolan och prestationer i högskolan. Högskoleverkets rapportserie
2007:21R. Stockholm: Högskoleverket.
Ds 2008:13. En ny betygsskala. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Göteborgs universitet (2008). Remiss – En ny betygsskala.
Halmstads kommun (2008). Remissvar till Utbildningsdepartementet avseende
Ds 2008:13.
Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2010). Skolpolitik. Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber.
Jönsson, Anders (2011). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups.
Korp, Helena (2006). Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov
och social reproduktion. Diss. Malmö högskola. Malmö: Högskolan.
Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Skolverket. Lindberg, Inger & Sandwall, Karin (2007). Nobody´s darling? Swedish for adult
immigrants: A critical perspective. Prospect Journal, Vol. 22, ss. 79-95.
Lindberg, Inger & Sandwall Karin (2012). Samhälls- och undervisnings perspektiv på svenska som andraspråk för vuxna invandrare. I Hyltenstam, K., Axelsson, M. &
Lindberg, I. (red.). Flerspråkighet - en forskningsöversikt. Vetenskapsrådet: (Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012 ) s. 368-502.
37
LO=Landsorganisationen i Sverige (2008). LOs remissvar på Ds 2008:13, En ny
betygsskala.
LR=Lärarnas riksförbund (2008). Synpunkter angående Ds 2008:13, En ny betygsskala. LS=Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola (2012). Guide till
examensarbetet Höstterminen 2012. Lärande och samhälle, Malmö högskola.
Malmö kommun (2008). En ny betygsskala (Ds 2008:13).
Nordgren, Kenneth (2008). Varför betyg? I Jansdotter Samuelsson, M. & Nordgren, K. (red.). Betyg i teori och praktik. Lund: Gleerups.
Pettersson, Daniel (2010). Ingernationella kunskapsmätningar och deras funktioner. I Lundahl, C. & Folke-Fichtelius, M. (red.). Bedömning i och av skolan – praktik,
principer, politik. Lund: Studentlitteratur.
Prop. 2008/09:66. En ny betygsskala. Stockholm: Regeringskansliet.
Richardsson, Gunnar (2004). Svensk utbildningshistoria. Skola och samhälle förr och
nu. Lund: Studentlitteratur.
Román, Henrik (2010). Tre partiers bedömningspolitik. I Lundahl, C. & Folke- Fichtelius, M. (red.). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. Lund: Studentlitteratur.
Román, Henrik (2008). Utbildningspolitikens själ och skäl – tre partiers
bedömningspolitik 1990-2007. Uppsala: Studies in Educational Policy and
Educational Philosophy Research Reports 11.
Samuelsson, Johan (2008). Betygshistorik. I Jansdotter Samuelsson, M. & Nordgren, K. (red.). Betyg i teori och praktik. Lund: Gleerups.
Selghed, Bengt (2011). Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och
läropraxis. Stockholm: Liber AB.
SFS 1994:895. Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare. Stockholm, Utbildningsdepartementet.
SFS 1985:1100. Skollag (1985:1100). Stockholm, Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag (2010:800). Stockholm, Utbildningsdepartementet. SFS 2011:1108. Förordning om vuxenutbildning. Stockholm,
Utbildningsdepartementet.
Sjögren, Anna (2010). Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden? (IFAU: 2010:8)
SKOLFS 2012:13. Kursplan för svenskundervisning för invandrare. Förordning. Stockholm, Skolverket.
38
Skolverket (2008). Yttrande över departementspromemorian En ny betygsskala (Ds
2008:13).
Skolverket (2012). Pm – Elever och studieresultat i sfi år 2011. [Elektronisk]. Pm. Stockholm, Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2838
[2013-08-22]
Skolverket 2013. Betygshistorik. [Elektronisk].
http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/betygshistorik-1.46885 [2013-08-22] SOU 2011:19. Tid för snabb flexibel inlärning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Stockholms kommun (2008). En ny betygsskala (Ds 2008:13).
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
U2010/5853/SV. Uppdrag till statens Skolverk att göra en översyn av kursplanerna för
viss vuxenutbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
U 2011:05. Sfi-utredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vis=Riksförbundet för formell vuxenutbildning (Vuxenutbildning i samverkan (2008).