Vi kommer i det här avsnittet att diskutera vårt resultat utifrån tidigare forskningen som vi har presenterat under kapitlet tidigare forskning. Vi kommer att börja med en
metoddiskussion kring vad vårt resultat hade kunnat sett ut utifrån vårt val av metod. Vidare kommer vi att diskutera vårt resultat med tidigare forskning, resultat för profession och förslag på vidare forskning.
6.1 Metoddiskussion
Under vår studie valde vi att begränsa vilka vi skulle intervjua och att det endast skulle vara förskollärare. Vi valde att endast intervjua utbildade förskollärare vilket kan ha påverkat resultatet, eftersom vi inte intervjuade ett helt arbetslag och andra som arbetar på förskolorna, till exempel barnskötare. Det kan ha påverkat resultatet eftersom det kan finnas olika attityder kring digitala verktyg, som nämns i tidigare forskning. Bland annat lyfter Zevenbergen (2007) fram att olika generationer kan se på det digitala på olika sätt. När vi har intervjuat utbildade förskollärare tänker vi att de har kunskap från sin utbildning och att det kan ha påverkat hur de resonerar. Det kan hända att vi hade fått andra svar och diskussioner om hela arbetslaget varit en del av den här studien. Att intervjua enskilda personer kan ha påverkat vårt resultat eftersom de intervjuerna var kortare och inte gav lika utförliga svar jämfört med fokusgruppsintervjuerna.
Vi valde att intervjua var för sig vilket kan ha påverkat vårt resultat eftersom vi kan ha ställt annorlunda följdfrågor i intervjuer då vi kan ha uppfattat svaren olika. Vi tänker även att det hade varit bra om vi var två vid intervjuerna för att kunna hjälpas åt så att de håller sig till ämnet och inte kommer in på andra ämnen vilket ibland har varit svår när man varit själv.
Antalet förskollärare som medverkat i uppsatsen på en och samma förskola kan också ha påverkat vårt resultat eftersom de kan ha pratat med varandra om intervjufrågorna både före och efter intervjuerna. Hade vi tagit förskollärare från fler olika förskolor hade vi antagligen fått fram ännu mer material och fått höra hur fler förskollärare resonerar
33
kring de digitala verktygen. Det kan ha påverkat hur trovärdigt slutresultatet är. Hade vi haft mer material hade vi kunnat få fram mer. Samt jämföra intervjuerna i en större utsträckning för att se om det finns några likheter eller olikheter. Några av
förskollärarna var nya på sina avdelningar vilket också kan ha påverkat resultatet och hur de ser på digitala verktyg i barngruppen eftersom de inte har arbetat där under en så lång tid och eventuellt inte fått en tillräckligt bred bild av hur dessa används i förskolan som de arbetade på.
6.2 Resultatdiskussion
Med de svar som vi har fått fram av de förskollärare som vi har intervjuat kan vi se att det finns en tanke om ett bra och ett mindre bra sätt att använda sig av digitala verktyg på. Likt det som Zevenbergen (2007) tar upp finns det en tydlig bild av vad som är ett bra lärande. Vår studie visar att förskollärarna oftast är medvetna om hur de ska förhålla sig till digitala verktyg och att det finns en plan i hur de ska användas i förskolan. Utifrån dessa intervjuer kan vi se att förskollärare är öppna för att ta in digitala verktyg i förskolan och resonerar att det är lika viktigt som allt annat lärande som sker inom förskolan, något som inte stämmer överens med Dunkels (2018) som menar att det finns en rädsla över att det nya ska ta över det gamla. Förskollärarna i intervjuerna menar dock att det är deras ansvar att se till så att de digitala verktygen används på ett bra sätt för att främja utveckling och lärande. Det anses vara viktigt att man som förskollärare följer med i samhällets utveckling och anpassar förskolans verksamhet på ett sätt som stämmer överens med barn och vuxnas vardag och istället för att undvika digitala verktyg möta den nya digitala världen i ett lärande. Detta går inte i linje med det som Dunkels (2018) tar upp i sin forskning som visade att det finns en rädsla inom skolan och förskolan att ta in det digitala eftersom det kan konkurrera ut annat material, som till exempelvis böcker. Detta visar att de finns en skillnad i Dunkels (2018) forskning gentemot de resultatet i har fått fram från vår analys.
Förskollärarna har WHO’s riktlinjer med sig men vi kan se att tiden inte är det som är mest relevant utan istället verkar det vara av större betydelse vad barnen faktiskt gör när de använder sig av digitala verktyg något som stämmer överens med Dunkels (2020) sätt att se på och förklara skärmtid. Hon säger att det blir fel att prata om skärmtid som
34
en tid eftersom det är vad barnen gör vid skärmen som är det viktiga. Dock visar vår studie även att förskollärare inte vill att barnen ska spendera för mycket tid framför digitala verktyg och att om barnen sitter vid skärmen så kompenserar de gärna tiden med att göra andra saker som att vara utomhus. Vårt resultat visar att förskollärarna anser att det bör finnas en balans i barns tid framför digitala verktyg men att den totala tiden inte är viktig utan vad barn gör med tiden framför skärmen. Vår studie visar att förskollärarna ser digitala verktyg som ett läroplansmål, likt det som står i läroplanen men att förskollärarna resonerar att barnen får möta digitala verktyg olika mycket och på olika sätt beroende på vad förskollärarna har för intressen och erfarenheter.
I vår studie framkom det att fler av förskollärarna hade velat ha fler digitala verktyg på sina avdelningar, och att digitala verktyg inte finns tillgängligt i barngruppen på så sätt att barnen kan leka eller använda dessa när och hur de vill utan behöver i så fall fråga de vuxna. En av anledningar var för att förskollärarna var rädda för att de skulle kunna gå sönder. När digitala verktyg används så används det oftast om inte alltid tillsammans med en vuxen. Kjällander och Moinian (2014) tog i sin forskning upp att de tror att surfplattor kommer bli mer vanligt på förskolorna, vår studie visar dock att det är en brist på surfplattor och att förskollärarna menar att det är av ekonomiska skäl, vilket kan bidra till att barnen inte får leka fritt med digitala verktyg. Vilka verktyg som kommer att användas beror inte bara på hur användbara de är utan också på konkreta ekonomiska förutsättningar.Bird och Edwars (2015) beskriver att barn behöver få leka med de digitala verktygen för att kunna veta hur de ska handskas med dem, att de behöver ha med dessa i sin lek för att bli mer nyfikna och utvecklas både sig själva men också tillsammans med förskollärare. De behöver de digitala verktygen i sin lek för att kunna vidareutvecklas till självständiga individer. I och med att de digitala verktygen som till exempelvis en iPad inte finns tillgängligt hela tiden i barngruppen kan förskollärarna inte heller se att barnen leker med dessa i den fria leken. Däremot blir det synligt att förskollärarna kan se att barnen återskapar digitala verktyg med annat material och på så vis kan leka att de har digitala verktyg som till exempel en dator. Studien visar också att förskollärarna har lagt märke till att äldre barn ibland kan fråga förskollärarna om de kan få låna ett verktyg för att dokumentera något de gjort i sin lek. Det framkom av förskollärarna att digitala verktyg inte ska ersätta leken men att förskollärarna gärna låter de användas som ett redskap i barns lek. Ljung-Djärf och Tullgren (2009) tar i sin forskning upp att barns lek har en central plats i förskolan, de framför att leken
35
förknippas med frihet och digitala verktyg kan upplevas som mer styrt. Något som även går i linje med det vi kunde se i vår studie som visade att digitala verktyg inte får ta över barns lek. Resultatet visade också att digitala verktyg gärna få vara med som ett
komplement för att förstärka leken.
McPake och Plowman (2013) tar upp rädslan kring de digitala verktygen, och olika myter i samhället. En av dessa myter är att digitala verktyg ska ta över barns liv. Detta blev inte synligt i vårt resultat däremot kunde vi i våra intervjuer se att förskollärare nämner att de finns en oro till att de digitala verktygen blir en “barnpassning” när de inte framgår ett tydligt syfte och lärande. I vår studie kunde vi se vid ett fåtal tillfällen att digitala verktyg ibland kunde uppfattas som “barnpassning”. Oftast var det vid tillfällen när förskollärarna inte visste hur de skulle använda sig av digitala verktyg i förskolan eller när förskollärarna ville vara snälla och låta barnen titta på film. Det går i linje med Dunkels (2018) som nämner att det finns olika stadier att se på digitala verktyg utifrån vilken generation man tillhör. I en del av vår studie blev det synligt att två förskollärare kunde se en skillnad i hur digitala verktyg används på förskolorna utifrån förskollärarnas ålder. Vår studie visar att två yngre förskollärare uppfattar att den äldre generationen ibland kan använda digitala verktyg på ett sätt som sågs som
“barnpassning”, eftersom de inte var vana att handskas med digitala verktyg.
6.2.1 Resultat för profession
I vår studie visar resultatet hur förskollärare resonerar kring de digitala verktygen ur ett sociokulturellt perspektiv, antingen som något bra eller som något mindre bra. Vi tänker att detta är något som vi tar med oss från vår studie eftersom dessa resonemang kan vara bra att diskutera med våra kommande kollegor kring hur de digitala verktygen kan användas. Samt hur vi diskuterar och resonerar kring de digitala verktygen utifrån denna studie. Det som har undersökts i vår studie kan förhoppningsvis ge större kunskap till andra förskollärare kring hur de ser på de digitala verktygen men också ge oss större kunskap kring olika resonemang till hur andra förskollärare ser på de digitala verktygen. Vårt resultat visar också att det finns ett utrymme för hur läroplanen kan tolkas. Digitala verktyg kan synas olika mycket i förskolan beroende på förskollärarens intresse och erfarenheter. Det ger oss kunskap om att förstå att vi är ett helt arbetslag och att vi kan
36
ha nytta av varandra. Vi kan använda våra olika intressen och erfarenheter som ett redskap för lärandet i förskolan för att barnen ska få möta så mycket som möjligt.
6.3 Förslag på vidare forskning
Som förslag till vidare forskning har vi kommit på en rad olika förslag, dessa studier vi nämner kan även tolkas som att de behöver göras med större insamlingar av material. För att visa hur det ser ut i större delar av Sverige, i olika kommuner eller län. Ett förslag som vi har på vidare forskning är att göra observationer på förskolor och se hur barn får möta digitala verktyg. Det hade varit intressant att veta om det finns någon skillnad i hur barn handskas med digitala verktyg beroende på hur ofta de får möta dessa. Till exempel se om de barn som får leka fritt med digitala verktyg, om de har ett större intresse och kunskap av det digitala jämfört med barn som inte får leka fritt med digitala verktyg.
Ett annat förslag hade kunnat vara utifrån läroplanen och WHO’s rekommendationer göra en textanalys på vad det är WHO’s rekommendationer verkligen säger och hur de förhåller sig till förskolans läroplan. Om det finns möjlighet hade det även varit
intressant att intervjua förskollärare om det man får fram för att kunna diskutera det med förskollärare och hur de resonerar kring det.
Ytterligare ett förslag som vi pratat om när vi har suttit med vår studie är om man hade valt att göra en kvalitativ eller kvalitativ studie med utgångspunkt från vårdnadshavare. Ta reda på hur de ser på WHO’s rekommendationer och hur de anser att förskollärare bör arbeta med skärmtid i förskolan. Om vårdnadshavarna hade varit mer engagerade, hade barnens utbildning blivit bättre eller sämre? Det hade varit intressant att göra en större studie för att undersöka vårdnadshavarnas åsikter.
37