I detta avsnitt kommer vi att dra egna slutsatser baserat på resultatet av studien samt resultat från tidigare forskning med utgångspunkt i studiens syfte, att undersöka vilka uppfattningar lärare har om att använda digitala verktyg i den tidiga läs- och skrivutvecklingen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vi kommer även att diskutera och problematisera vårt resultat i förhållande till tidigare forskning. Avslutningsvis kritiskt granskar vi vår studie och ger förslag till vidare forskning inom det aktuella området.
7.1 Slutsats
Vårt syfte för denna studien var att undersöka vilken uppfattning lärare har av att använda digitala verktyg i den tidiga läs- och skrivutvecklingen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Av de intervjuade lärarna har vi hittat att den generella uppfattningen är att digitala verktyg fungerar som stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter att komma runt sina svårigheter. Lärarna menar att detta i sin tur leder till att elever i läs- och skrivsvårigheter får ett bättre självförtroende då de upplever att de lyckas, vilket bidrar till att de blir mer motiverade och engagerade att utföra och delta i läs- och skrivaktiviteter. De intervjuade lärarna menar att detta bidrar till att eleverna även tränar och övar på sina svårigheter utan att de upplever lärsituationen som frustrerande. Samtliga av lärarna inkluderar digitala verktyg i undervisningen för att kunna individanpassa vilket de menar gör det möjligt att inkludera alla elever i ordinarie undervisning utifrån elevens egna förutsättningar och behov. Dessa utsagor är något som styrks i tidigare forskning.
Vi kan även dra slutsatsen att det finns en stor efterfrågan av utbildning när det kommer till digitala verktyg vilket bidrar till att lärarna på egen hand måste sätta sig in i olika applikationer och funktioner. Slutsatsen av detta är att det krävs mycket tid och eget intresse för att bemästra detta för att vidare kunna visa eleverna hur de ska hantera de digitala verktygen. En annan konsekvens av att sakna utbildning om digitala verktyg är att lärarna upplever att de kan gå miste om relevanta stöd som kan gynna elever i läs- och skrivsvårigheter. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att lärare generellt delar en uppfattning om att digitala verktyg inte enbart gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter, utan att det gynnar samtliga elever.
7.2 Diskussion
Nedan redogör vi för diskussionen utifrån 5 framtagna teman som var gemensamma för samtliga av de lärarna som intervjuades i studien. För att stärka vårt resultat diskuterar vi studiens resultat i förhållande till tidigare forskning.
7.2.1 Digitala verktyg stöttar läs- och skrivutvecklingen
Utifrån intervjuerna har samtliga lärare uttryckt att digitala verktyg kan vara ett stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter. Elever i läs- och skrivsvårigheter får med stöd av olika applikationer och funktioner hjälp att fördela sina kognitiva resurser åt alla delmoment i läs- och skrivutvecklingen istället för att fastna vid ett delmoment. Vi upplever även att lärare väljer att använda digitala verktyg som ett stöttande redskap i syfte att elever ska uppnå de mål som finns formulerade i läroplanen för ämnet svenska. I Lärare B:s klassrum använder eleverna rättstavningsprogram och Inläsningstjänst som stöd. Lärare E använder liknande stöttning och berättar explicit att sådana program stödjer elever i läs- och skrivsvårigheter genom att de tränas på olika delmoment i läsning och skrivning. Forgrave (2002) styrker ett sådant resultat. I Forgraves (2002) sammanställning presenteras tidigare forskningsresultat som visar att elever med läs- och skrivsvårigheter kan med stöd av applikationer och funktioner träna på olika läs- och skrivfärdigheter. Det framkommer även att ett sådant stöd gör det möjligt för elever att delta i läs- och skrivaktiviteter utan att hindras av sina svårigheter (ibid). Vi tolkar det som, att digitala verktyg kan fungera som stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter för att de inte ska fastna vid olika delmoment i läsningen och skrivningen.Däremot ser vi att för att fungera i dagens samhälle krävs det både färdigheter att använda digitala verktyg samt att ha en fungerande motorik som gör det möjligt för elever att också skriva för hand. Med detta sagt menar vi därför att det bör finnas en balans, att träna sig på att använda digitala verktyg samt att träna på motoriken. Vi får inte bortse från att det i läroplanen står formulerat att eleverna ska ha en läslig handstil vilket gör att vi som lärare måste se till så att detta kunskapskrav uppfylls.
Det var endast Lärare C som uttryckte sina erfarenheter av att digitala verktyg inte är den huvudsakliga lösningen för elevernas läs- och skrivutveckling när det kommer till elever i läs- och skrivsvårigheter. Här menar Lärare C att stöd av digitala verktyg bör kombineras med
mycket färdighetsträning, och att det är viktigt att eleverna får prata om böcker. Fenty m.fl (2015) bekräftar en sådan uppfattning. Deras resultat visar att det inte fanns några signifikanta skillnader i elevers läsförståelse när de jämförde två elevgrupper, en elevgrupp som använde digitala verktyg som stöd och den andra elevgruppen som enbart hade stöd av läraren. Den enda signifikanta skillnaden som forskarna fann när de jämförde grupperna var att de elever som använde digitala verktyg hade utvecklat ett bättre ordförråd. Därför menar vi att lärare inte enbart kan förlita sig på att digitala verktyg löser allt för elever i läs- och skrivsvårigheter, utan istället kan de digitala verktygen inkluderas som ett komplement. Det är viktigt att lärare förstår att det inte bara går att ge elever som har svårigheter en dator med applikationer som tränar läs- och skrivfärdigheter och tror att det är löser allt. Lärarna måste ha en tanke bakom varför de väljer att använda digitala verktyg för att stötta eleverna i läs- och skrivsvårigheter.
Utifrån vår intervju med Lärare E framkommer det att visuella stöd, i form av bildstöd och digitala böcker, är gynnsamma för elever i läs- och skrivsvårighet för att de ska kunna utveckla, hantera och förstå språket. Mphahlele och Nel (2018) styrker ett sådant argument. Forskarnas resultat visar att visuella stöd bidrar till att elever i läs- och skrivsvårigheter konkret kan få se orden kopplat till bilder, vilket i sin tur leder till att eleverna får övning och träning. Vi menar att bildstöd kan vara ett komplimenterande stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter för att kommunicera och förtydliga ord, vilket vi tror kan främja att utveckla elevernas ordförråd. Däremot tänker vi att det är viktigt att i en heterogen elevgrupp se till elevernas kulturella referensramar så att bilderna fyller sitt syfte och inte blir missvisande.
7.2.2 Lärare använder digitala verktyg för att motivera och stärka
elevernas självförtroende
Vi tolkar att lärarna anser att digitala verktyg skapar ett lustfyllt lärande, vilket motiverar och engagerar elever i läs- och skrivsvårigheter. Här kan vi se att digitala verktyg kan vara en motivationskälla för elever i läs-och skrivsvårigheter. Ett arbetssätt som motiverar elever i deras lärande tror vi gör det möjligt för elever i läs-och skrivsvårigheter att ingå i läs-och skrivaktiviteter som de annars hade undvikit. Tjernberg (2013) menar att motivation är en av de avgörande faktorerna för en framgångsrik läs- och skrivutveckling. Genom att finna strategier för barn att komma runt sina svårigheter bidrar detta till att elever får stöd i sina svårigheter och därmed en bättre självbild. Detta i sin tur bidrar till att elever känner att de
lyckas och därmed blir de mer motiverade att utföra uppgifter som vanligtvis hade varit väldigt krävande för dem.
7.2.3 Digitala verktyg gör det möjligt för lärare att individanpassa läs-
och skrivundervisningen
Samtliga lärare berättar i intervjuerna att syftet med digitala verktyg bör vara att utgå från alla elevers olika förutsättningar och behov för att på så sätt stödja dem. Ett sådant uttryck ser vi är utgångspunkten för att skapa en individanpassad undervisning som inkluderar elever i läs- och skrivsvårigheter att ingå i den ordinarie undervisningen. Jacobson och Svensson (2007) redogör för att digitala verktyg gör det möjligt för lärare att individanpassa undervisningen utifrån elevens individuella behov. När elever får stöd av digitala verktyg får de förutsättningar att kunna vara lika delaktiga i undervisningen som resterande klasskamrater vilket skapar en inkludering. Vi menar att när eleverna får det stöd som de behöver för att kunna ingå i den ordinarie undervisningen bidrar detta till att alla elever får en likvärdig utbildning.
7.2.4 Lärare behöver mer kompetens och utbildning i hur digitala
verktyg kan användas som stöd
En sak som noterades i intervjuerna var att lärarna ansåg att avsaknad av utbildning gav upphov till att det var tidskrävande och försvårade inkluderingen av digitala verktyg som stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter. Detta bekräftas av Brodin och Lindstrand (2003). Deras resultat visar att om lärare får utbildning om hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen kan detta bidra till att lärarna inte behöver tillägna mycket tid till att hitta och hantera applikationer och funktioner som passar den enskilde eleven i läs- och skrivsvårigheter. Lärare E berättar i intervjun att det är viktigt att läraren har den kompetens som behövs för att vidare kunna visa eleven hur de kan använda och hantera de digitala verktygen. Lärare E menar att detta är en förutsättning för att de digitala verktygen ska kunna fungera som ett stöd för läs- och skrivutvecklingen. Det tycks vara så att lärare måste ha ett eget intresse för att söka fristående kurser utanför skoltid för att kunna få den kompetens som behövs för att kunna inkludera digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Vi menar att det först och främst bör vara verksamhetens ansvar att tillhandahålla relevant utbildning till lärare. Eftersom det är något som poängteras av samtliga lärare i vår studie så är det uppenbart
en brist som skolorna bör se över. Vi kan även dra sådana paralleller till vår egen utbildning. Vi som lärarstudenter har inte heller fått någon utbildning om digitala verktyg. Detta leder till att vi kommer som nyexaminerade lärare, själv måste införskaffa oss kompetens för digitala verktyg.
7.2.5 Lärare har svårt att ha uppsikt över hur eleverna använder de
digitala verktygen
Trots att vi inte fann några artiklar som berörde problematiken med att som ensam lärare se vad alla elever gör på sina datorer eller datorplattor tyckte vi ändå att det var ett intressant fynd att lyfta eftersom det kan påverkar undervisningen. När eleverna använder digitala verktyg i andra syften än att arbeta med uppgifter som är relaterade till undervisningen går de miste om viktiga tillfällen som de behöver för att öva och träna på sina svårigheter och därmed att nå en framgångsrik läs- och skrivutveckling. Detta är något som vi ser gäller samtliga elever och inte enbart elever i läs- och skrivsvårigheter.
7.3 Kritisk granskning av studien
Ser vi till vår studie kan resultatet ha påverkats av att det är ett begränsat antal lärare som deltagit i studien vilket var ett resultat av att många skolor avböjde att delta i undersökningen. Ett större antal informanter hade kunnat bidra till en bredare insamling av data vilket hade kunnat påverka resultatet i studien. Utifrån ett tidsperspektiv ansåg vi att det inte fanns tid att inkludera elevperspektivet i studien. Detta hade kunnat stärka vårt resultat i undersökningen då vi hade haft två perspektiv att utgå från vilket hade kunnat jämföras. Samtidigt ser vi ändå att det är intressant att få undersöka vilka uppfattningar lärare har av att använda digitala verktyg i läs- och skrivutvecklingen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Hade vi haft mer tid så hade det varit intressant att inkludera klassrumsobservationer vilket hade kunnat påverka resultatets utfall då det hade kunnat ge oss ytterligare material att arbeta med. Utifrån den tidsram vi haft anser vi ändå att materialet vi fått in har varit bra och gett oss intressanta fynd.
Vår studie har bidragit till att vi har fått en djupare kunskap i ämnet om digitala verktyg som stöd i läs- och skrivutvecklingen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Som framtida lärare kan vi ta med oss de verksamma lärarnas uppfattningar och erfarenheter för att på bästa sätt