I detta kapitel drar vi slutsatser av resultatet i vår studie med utgångspunkt i våra frågeställningar. Vi diskuterar också resultatet i relation till den tidigare forskning vi har presenterat. Dessutom diskuteras undersökningens generaliserbarhet, metod och tillvägagångssätt utifrån ett kritiskt perspektiv. Slutligen diskuterar vi och argumenterar för vad vårt arbete kan bidra med till yrkesverksamheten och ger förslag på framtida forskning.
Vårt syfte med denna studie var att öka förståelsen för digitaliseringens roll i svenskämnet. Detta gjorde vi genom att analysera den reviderade kursplanen och undersöka fyra svensklärares förhållningssätt till digitaliseringen och implementeringen av denna. I vår dokumentstudie har vi i synnerhet lyft de skillnader som återfinns i kursplanens syfte och centrala innehåll. Vårt resultat visar att de tillägg och omformuleringar som har gjorts fungerar som tydliggöranden för i vilka sammanhang digitala verktyg och medier ska användas. Fraser som innehöll ordet digital var återkommande i tillägg och omformuleringar, vilket vi menar är förtydliganden om att lärare ska använda digitala verktyg och medier snarare än att enbart förhålla sig till mer svårdefinierade ord som andra och olika. Med hjälp av omskrivningar har Skolverket skapat ett nytt styrdokument med ett mer specifikt fokus på digitaliseringen och implementeringen av denna. Det resultat vi fått fram har dessutom tolkats i relation till de två teoretiska infallsvinklar vi använt oss av, konnektivismen och det sociokulturella perspektivet på lärande. Det är svårt att konstatera att dessa teorier ligger till grund för revideringarna, men vi har gjort kopplingar som visar att konnektivismens grundtankar och principer likväl finns representerade i den reviderade kursplanen. Det uttryckligen källkritiska förhållningssättet kan ses som en följd av det ständigt föränderliga informationsflödet. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande finns bevarat i kursplanen då samspel mellan eleverna genomgående uppmuntras, både vad gäller det som är sig likt sedan tidigare i kursplanen och det som har reviderats.
Genom våra kvalitativa intervjuer och analys av dessa har vi fått förståelse och bakgrund till lärarnas förhållningssätt till digitaliseringen och deras implementering av digitala verktyg i undervisningen. I intervjuerna är det återkommande att lärarna anser att omskrivningen känns en aning forcerad och i ett fall hindrar det läraren att fortsätta med implementeringen som äger rum i dag på grund av omskrivningarna. Samtliga lärare i
35
intervjuerna anser i stort att de är förberedda inför den kommande reviderade kursplanen. Vi tolkar dock resultatet från de kvalitativa intervjuerna som att det krävs mer kompetensutveckling gällande digitalisering och eventuella förtydliganden från Skolverket över hur implementeringen ska ske och även en tidsram för den digitaliserade undervisningen. Detta menar vi eftersom det i en av intervjuerna framkom osäkerhet kring brist på tydliga och praktiska exempel som visar hur digitaliserad undervisning kan se ut. I en av de andra intervjuerna hänvisade respondenten till förändringar i kunskapskraven, som dock inte är förändrade, vilket tyder på att det finns en osäkerhet gällande var i kursplanen revideringarna har skett.
När vi presenterade den tidigare forskningen valde vi att tematiskt dela upp den i tre avsnitt med anknytning till våra frågeställningar. Kapitlet med tidigare forskning inkluderar även flera rapporter och utredningar som vi ansåg vara relevanta till den studie vi själva genomfört.
I det första avsnittet presenteras forskning gällande digital kompetens. Digital kompetens är ett mångfacetterat begrepp och för att tydliggöra detta begrepp valde vi att bland annat lyfta fram en rapport från Digitaliseringskommissionen (SOU, 2015) som satte ord på digital kompetens genom att beskriva det som att man är förtrogen med digitala verktyg och tjänster samt har förmågan att följa med i den digitala utvecklingen och hur det påverkar ens liv. Efter att ha tagit del av denna korta sammanfattning insåg vi att den digitala kompetensen är helt avgörande för om en lärare ska lyckas med digitaliserad undervisning. Att följa med i den digitala utveckling som präglar både samhället och skolan i den digitala åldern vi befinner oss i, är en förutsättning för att kunna implementera de digitala element som Skolverket i den reviderade kursplanen kräver. Att dessutom inse att digitaliseringen påverkar samhället, och i förlängningen ens liv, är ett stort steg i att använda sig av digitala verktyg och medier som är med och påverkar enskilda elevers identitetsskapande. Att den digitala kompetensen dessutom räknas som en av Europeiska Unionens (2013) nyckelkompetenser, tillsammans med bland annat kommunikation på modersmålet och kulturell medvetenhet, visar på vilken tyngd som läggs i begreppet. Det faktum att hälften av respondenterna i vår studie dock upplever att elevernas textproduktion har försämrats som en följd av digitaliseringen visar att det fortfarande finns mycket att arbeta vidare med.
I det andra avsnittet om tidigare forskning fokuserade vi på digital didaktik med utgångspunkt i OECD:s rapport Student, Computers and Learning: Making the Connection (2015) som till stora delar bekräftade den bild vi sedan tidigare fått av IT-
36
användningen i den svenska skolan. IT används i stor utsträckning i den svenska skolan, vilket även stämde överens med det resultat vi fick fram av intervjuerna med lärarna i vår studie som samtliga praktiserade en-till-en-undervisning på sina respektive arbetsplatser. Den stora frågan är snarare en didaktisk sådan, det vill säga hur dessa digitala verktyg används i undervisningen. Denna fråga låg till grund för vår tredje forskningsfråga, om och hur den reviderade kursplanen har implementerats i undervisningen. Det visade sig att samtliga lärare i vår studie redan har implementerat digitala verktyg och medier i sin undervisning, genom att till exempel använda sig av digitala plattformar, arbeta med respons i digitala dokument och ställa frågor samt lyfta åsikter i program som Kahoot och Mentimeter. Den reviderade läroplanen har däremot tydliggjort många av de tidigare skrivningarna och öppnat upp för vidare frågor och diskussioner hos våra tillfrågade lärare. Att använda digitala medier i skapandeprocesser och låta elevernas dokument vara mer levande för att upprätthålla ett interaktivt klassrum var några av funderingarna som lyftes fram.
Det tredje avsnittet om tidigare forskning kretsade kring lärarnas förhållningssätt till digitaliseringen. Som vi tidigare har nämnt anser lärarna som har intervjuats att deras förhållningssätt till digitaliseringen är positiv och att de redan har implementerat digitalisering i sin nuvarande undervisning. Detta resultat liknar det i Skolverkets (2013) studie där nio av tio lärare ansåg att IT-användningen ger möjligheter att anpassa undervisningen för eleverna utifrån behov och förutsättningar. Följaktligen skapar IT förutsättningar i kommunikationen mellan lärare, vårdnadshavare och elever i högre utsträckning än tidigare (Skolverket, 2013). I likhet med Skolverkets studie (2013) anser respondenterna i vår studie att IT är ett betydelsefullt verktyg med goda framtidsutsikter. Dock finns det risker med digitala verktyg i undervisningen. Surfplattor, datorer och sociala medier i klassrummet gör att läraren möter nya utmaningar i hanteringen av digitala redskap och även förståelsen för hur dessa ska användas i undervisningen.
Urvalet av intervjuade lärare hade kunnat vara större och det hade då bidragit till en bättre generaliserbarhet. Samtidigt är kursplanen tolkningsbar och två lärare har sällan exakt samma uppfattning och tolkningar av kursplanens innehåll. Vi anser därför att fyra lärares tolkningar av den reviderade kursplanen, i kombination med en dokumentstudie av den reviderade kursplanen, har bidragit till tillräckligt underlag för att kunna göra jämförelser och dra paralleller och på så sätt kunna dra slutsatser i relation till tidigare forskning.
37
Vi hoppas att vår studie, i symmetri med studiens syfte, kan bidra med en ökad förståelse för vilken roll digitaliseringen spelar i svenskämnet och att detta är till nytta för yrkesverksamheten inklusive oss själva som blivande svensklärare. Genom att få en överblick av skillnaderna i den reviderade kursplanen jämfört med den föregående, titta på hur ett urval av lärare förhåller sig till revideringen och hur de arbetar med digitala verktyg och medier i praktiken hoppas vi att detta öppnar upp för funderingar och nya tolkningar som kan bidra till att utveckla undervisningen ytterligare.
Under arbetets gång har vi noterat att digitaliseringen har en stor roll i dagens skola. Att digitaliseringen kommer få en större roll har vi noterat genom både dokumentstudiens och intervjuernas resultat och analys. Vi anser dock att vi saknar ett elevperspektiv och att det hade varit givande att observera och analysera lärares undervisning för att få mer djup och större insikt i det dagliga arbetet. Genom vidare forskning kring lärarens förhållningssätt med både observationer och intervjuer samt ett elevperspektiv hade resultatet kunnat bidra till fördjupad forskning kring digitalisering i svenskämnet.
38
Referenser
Alexandersson, Mikael, Limberg, Louise, Lantz-Andersson, Annika. & Kylemark, Mimmi (2007). Textflytt och sökslump: Informationssökning via skolbibliotek. (Forskning i fokus; 18). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.
Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Europeiska Unionen (2013). Nyckelkompetenser för livslångt lärande. http://eur- lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=LEGISSUM:c11090 (hämtad 2017-11-20).
Fleischer, Håkan, & Kvarnsell, Helena (2015). Digitalisering som lyfter skolan: Teori möter praktik. Stockholm: Gothia fortbildning.
Goodlad, John I. (1979). Curriculum inquiry: the study of curriculum practice / John I. Goodlad and associates. New York: McGraw-Hill.
Hoel, Torlaug Løkensgard (2012). Skriva och samtala: Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur AB.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbetet i lärarutbildning:
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel & Utbildning.
Mangen, Anne, Walgermo, Bente R. & Brønnick, Kolbjørn (2013). Reading linear texts on paper versus computer screen: Effects on reading comprehension. International Journal of Educational Research, 58.
39
Naeslund, Lars (2001). Att organisera pedagogisk frihet. Fallstudie av självständigt arbete med datorstöd vid grundskola. Linköping: Läspedagogiska institutet EMIR (Eve Malmqvist Institute for Reading).
Nationalencyklopedin, digitalisering.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/digitalisering (hämtad 2017-11-14).
Nationalencyklopedin, interaktiv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/inter aktiv (hämtad 2018-01-15)
OECD (2015). Students, Computers and Learning: Making the Connection, PISA, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/9789264239555-en (hämtad 2017-11-23).
Regeringskansliet (2017). Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i- laroplaner-och-kursplaner/ (hämtad 2017-11-14).
Riksdagen (2016). Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen. https://data.riksdagen.se/fil/24B42258-6038-470F-80C6- F5CE149F401B (hämtad 2017-11-20).
Siemens, George (2004). Connectivism: A Learning Theory for the Digital Age. Elearnspace.
http://202.116.45.236/mediawiki/resources/2/2005_siemens_Connectivism_A_Learning TheoryForTheDigitalAge.pdf (hämtad 2017-11-23).
Skolverket (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna: Lpo 94:Lpf 94. http://hdl.handle.net/2077/31298 (hämtad: 2018-01-15).
Skolverket (2011a). Kursplan - Svenska. https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen- och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/svenska (hämtad 2017-11-14).
40
Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261815!/lgr11.pdf (hämtad 2017-12-05).
Skolverket (2012). It-användning och elevresultat i PISA 2012. https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3504.pdf%3Fk%3D3504 (hämtad 2017- 11-23).
Skolverket (2013). It-användning och it-kompetens i skolan.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolb ok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3005.pdf%3Fk%3D3005 (hämtad 2017- 11-20).
Skolverket (2016). En-till-en-miljö gör undervisningen mer formativ.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/en-till-en- miljo-gor-undervisningen-mer-formativ-1.226252 (hämtad 2017-12-11).
Skolverket (2017a). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå. https://www.skolverket.se/publikationer?id=3783 (hämtad 2017-12-11).
Skolverket (2017b). Kursplan - Svenska.
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.264929!/Kursplan_Svenska_Gr.pdf (hämtad 2017-11-20).
Skolverket (2017c). Kursplan – Svenska.
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261615!/svenska.pdf (hämtad 2018-01-15).
SOU 2014:13. (2014). En digital agenda i människans tjänst: en ljusnande framtid kan bli vår. Stockholm: Digitaliseringskommissionen.
SOU 2015:28. (2015). Digital kompetens, delbetänkande av Digitaliseringskommissionen.
41
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Tallvid, Martin (2010). En-till-En: Falkenbergs väg till framtiden? Falkenberg: Falkenbergs kommun.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (hämtad 2017-12-11).
42