Syftet med studien var undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle. Parallellt med det socialkonstruktivistiska perspektivet utmärker sig resultatet av hur människan upplever det sammanhang vi deltar i vilket betyder att verkligheten är beroende av den kulturella kontexten samt att den är konstruerad av människan (Brinkkjaer & Høyen 2013). I det här fallet hur lärare och rektorer språkar om forskning och beprövad erfarenhet som visar på den bild och konstruktion av deras yrkespraktik i förhållande till de rådande förändringar som skolan genomgår i dagens samhälle. Det mest påfallande är de satsningar regeringen gör i form av Läslyftet som en motsvarighet till PISA och PIRLS mätningarna som visat på sjunkande resultat i svenska elevers läsförmåga samt den etableringen som John Hatties metastudie gjort i svenska skolvärlden.
Alla tre diskurser interagerar med varandra och mynnar ut i en förståelse av dessa två skolor utifrån lärarnas och rektorernas språkbruk. Genom att undersöka det rådande samhället och skolvärlden idag kan man försöka urskilja förändringar och identifiera behov som kan uppfyllas för en sammanhållen praktik i skolan som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jag kan se en motsvarighet mellan de identifierade diskurserna och det som presenterade i avsnitt 3 Tidigare forskning vilket kan medverka till ytterligare en sammanhållning av de identifierade diskurserna i den här studien som kanske kan visa på en förekommande bild i skolor.
Tidsdiskursen går att utläsa när lärare uppmanas att ta del av ny forskning, förstå och implementera den i undervisningen och verksamheten samtidigt som det har påvisats olika svårigheter för lärare och rektorer att finna tid för att ta del av den nya forskningen (Hattie 2009; Hargreaves 1998). Tiden är en aspekt som kan tolkas utifrån olika faktorer men även utifrån varje enskild individ. När människan konstruerar sin värld är det av vikt att se till de rådande diskurser och dess påverkan på våra handlingar, verbalt och fysiskt. Det sker kontinuerligt förändringar i samhället som skolan ska förhålla sig till och detta medför även förändringar och anpassningar för rektorer och lärare i form av nya arbetsuppgifter. Nihlfors (2012) menar att utifrån en lärares perspektiv är det av vikt om organisationen är flexibel och
35
tillhandahåller möjligheter att möta olika behov. Berg (2011, s.69) understryker att skolan ska fungera som en ”aktiv kraft anpassad till ständigt pågående samhälls- och arbetslivsförändringar”. De identifierade diskurserna i det empiriska materialet utgör ett resultat i form av en bild av två skolor i dagens samhälle som påverkats av nya förändringar som skett inom skolvärlden och samhället vilka utgör en påverkansfaktor på lärares och rektorers praktik. Nihlfors (2012) påpekar att:
När vi betraktar dagens livslånga lärande kan det vara värt att reflektera över vilka stora förändringar som har skett av utbildningen under en historiskt sett kort tid (ibid. s.36)
Behovsdiskursen och forskningsdiskursen interagerar med varandra och tyder på en rådande bild gällande hur lärare och rektorer är i behov av mer kunskap och vägledning för att tillämpa forskning och beprövad erfarenhet i sina praktiker (jfr Håkansson & Sundberg 2012b; Minten 2013). Här är det av vikt att nämna hur man som lärare och rektorer ska bemöta den nya forskning i form av att reflektera över hur den passar i undervisningen, för en specifik elevgrupp och i skolan (jfr Scherp 2013). Den beprövade erfarenheten var svårare att fastställa hos lärarna utifrån deras språkbruk varav det identifierades ett behov om mer kunskap om begreppens betydelse i förhållande till hur man tolkat begreppen. Nihlfors (2012) menar att ett systematiskt arbete med uppföljning och utvärdering av den egna praktiken ingår i läraryrket. Behovet kanske handlar om att fastställa en gemensam tolkning av begreppen beprövad erfarenhet och utifrån det forma en gemensam grund att stå på i skolans värld där lärare utövar sin professionalism i klassrummet samt i det kollegiala rummet utifrån ett etablerat yrkesspråk. Liberg (2005, s.41) menar att det språk som används när man talar om läro- och undervisningsprocesser är viktigt likaså att forskare och lärare skapar ett språk som är verksamt i arbetet med att reflektera över det som sker i en utbildningsverksamhet. Vilket även påpekas ”med nya lagar och förordningar krävs det en samordning av de olika aktörernas inflytande och ett enhetligt språkbruk” (Andersson 2011, s.114). Implementeringsbristen (Jarl & Rönnberg 2013; Hur kan ny kunskap komma till bättre
användning i skolan 2013) kan vara en tolkning till den identifierade behovsdiskursen i dessa
två skolor där det går att urskilja en medvetenhet om en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samtidigt som behov finns för ytterligare uppfyllelse.
Forskning och skolutveckling utgör en helhet samtidigt som forskning visar på att det saknas en tydlig kommunikation i dess olika former mellan forskare och skolans aktörer (Håkansson & Sundberg 2012a) vilket även går att urskilja i forskningsdiskursen.
36
Skolledaren utmärker sig i sitt ledarskap genom att leda med ett aktivt deltagande och stöd (Ståhlkrantz 2011) och läraren utmärker sig utifrån kunskapen om teoretiska metoder och i deras praktiska yrkesutövande (Selander 2005). Samtidigt utmärker sig lärare och rektor utifrån deras samarbete i en skola som vilar på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Jönsson (2007) påvisar i sin avhandling på exempel på en lärare som har en tydlig pedagogisk vision, grundad på omfattande teori samt den egna beprövade erfarenheten som lärare.
Hans-Åke Scherp (2013) påvisar att människors kunskap om verkligheten är en social konstruktion och att människan agerar utifrån den förståelse och föreställningar av den verklighet hon lever i. Människan agerar rationellt, på ett meningsfullt sätt för henne, utifrån sin egen föreställningsvärld. En lärare agerar utifrån sin förståelse av skolans uppdrag och de föreställningar läraren har om hur man bäst tillämpar det. Vidare menar Scherp (2013):
För att lärare ska förändra sitt sätta att agera och för att dessa förändringar ska bli varaktiga, krävs antingen en förändrad förståelse av uppdraget eller förändringar av de föreställningar man har om hur man förverkligar detta uppdrag. Den som vill bidra till förändring i skolan behöver därför skapa förutsättningar för reflektion och kritisk granskning av egna förgivettaganden som kan bidra till att man drar nya lärdomar som omsatta i praktisk handling leder till ökad kvalitet i elevernas lärprocesser (ibid. s.22).
Denna studie sätter perspektiv på behovet av kunskap och en implementering av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan. I min lärarroll som blivande F-3 lärare är det av vikt att jag bland annat har kunskap om elevers läs- och skrivutveckling och de metoder som påvisar effektiva resultat utifrån den beprövade erfarenheten. Detta genom att söka och ta del av den rådande forskningen med elevgruppen som utgångspunkt och ha ett kritiskt förhållningssätt för att urskönja det som passar just den elevgruppen. Men även vikten av det kollegiala samtalet och lärandet vilket bäst genereras när jag tar del av den erfarenhet mina blivande kollegor besitter. Jag är medveten om tidsdiskursen som kan bli en avgörande del i mina val som blivande lärare och utifrån denna identifikation hoppas jag kunna urskilja och prioritera det som är avgörande för min lärarroll i elevers fortsatta lärande och kunskapsutveckling.
6.2 Vidare forskning
Studien har identifierat hur tidsdiskursen, forskningsdiskursen och behovsdiskursen sammanlänkar skola A och skola B utifrån de mönster jag kunde urskilja från lärarnas och
37
rektorernas språkbruk. Skola A och skola B skiljer sig från varandra på några punkter varav något dessa skolor har gemensamt är hur lärarna och rektorerna på båda skolorna talar om forskning och beprövad erfarenhet vilket är av intresse att följa upp. Som tidigare nämnts är jag medveten om att skola A och skola B med tillhörande informanter utgör en liten del av alla skolor i vårt avlånga land men resultatet påvisar ändå på en slående likhet mellan två till synes olika F-9 skolor. Vilket resultat skulle man kunna få om man studerade fler skolor och fler lärares och rektorers språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet i förhållande till deras praktiker? Skulle de identifierade diskurserna återfinnas i andra skolor? Då skulle det kunna ge en rådande legitim bild av skolan i samhället i förhållande till implementering av skollagen om att all verksamhet i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vilket i sin tur skulle bidra till förändringar från olika myndigheter för att skolans aktörer ska kunna tillämpa forskning och beprövad erfarenhet i gynnsamma förhållanden.
38