Det som visat sig i våra intervjuer och textstudier är att rollspel som undervisningsmetod till stor del handlar om att ge elever motivation och lust att lära sig, samt att rollspel som verktyg fungerar bra för att väcka empati hos elever. Vår studie visar att rollspel är en god metod att använda sig av i klassrummet men att den i många fall kräver mycket tid och stort
engagemang från läraren. Vanja arbetar mycket med rollspel och anser det vara en bra undervisningsmetod, men anser inte tidsbristen vara ett hinder när hon arbetar med enklare rollspel som till exempel att spela upp pjäser på engelskalektionerna. Däremot kan hon känna att tiden saknas för att hinna spela ett klassiskt rollspelsscenario i klassrummet.
De lärare vi intervjuat och den forskning vi läst har i det stora hela varit positivt inställd till användandet av rollspel i klassrummet. Vi har sett en röd tråd genom den forskning vi tagit del av och de intervjuer vi genomfört, vilken handlar om lärares intentioner att vilja skapa ett tryggt pedagogiskt utrymme för sina elever och möjligheten och viljan att lägga energi på detta. För vissa lärare är rollspel ett väldigt tydligt och bra verktyg att använda sig av i sin undervisning, medan andra anser att det borde vara en liten del i det stora hela.
Som lärare kan det vara konstruktivt att ta ett steg tillbaka från sin undervisning och fundera över hur man vill att elever ska känna kring förståelse och empati och om engagemang och förståelse för andra människors livssituationer överträffar ren faktainlärning. Lärande kommer alltid vara ett utbyte mellan läraren och eleverna – är då inte ens roll som lärare också att försöka lära ut förståelse, empati och kreativitet till dessa elever? Det öppnar upp inför nya forskningsmöjligheter kring lärarens ansvar i elevens känslomässiga lärande. Men om man anser att det är ens uppgift som lärare att försöka göra allt i sin makt för att tända gnistan för empati hos elever och samtidigt försöka hitta deras motivation så är rollspel ett verktyg som har påvisade positiva fördelar.
Det vi sett i våra intervjuer, forskningen vi tittat på samt skolans styrdokument är att det är viktigt att variera sin undervisning. Man måste som lärare ge både de elever som har svårigheter att visa sina kunskaper på prov eller inlämningsuppgifter, och elever som har
lättare att visa sina kunskaper genom till exempel rollspel eller andra former av muntliga övningar chansen att få göra det, om man vill eftersträva en likvärdig skola.
Elevdemokrati är viktigt och har man en klass som absolut inte ser någon poäng med att arbeta med rollspel och entydigt uttrycker detta, som var fallet med en klass i intervju ett,91 så
finns det ingen anledning att som pedagog låta rollspel som undervisningsmetod ta allt för stor plats i klassrummet. Dock är detta inte heller en anledning att ta bort rollspel ur sin undervisning helt och hållet. Har man däremot en klass som tycker att det är roligt och man som lärare ser att det ger goda resultat så finns det inga hinder i styrdokumenten att använda sig av metoden oftare.
Angående risken med att läraren kan förlora en del av ledarskapet under rollspelsövningar, kan den enligt oss vara både positiv och negativ då den enligt oss kan sätta eleven i rollen som den som är ansvarig för sitt eget lärande på ett mer praktiskt sätt än att enbart prata om att var och en har ansvar för att tillägna sig kunskaper. Däremot tror och menar vi att man som lärare, eller i detta fall spelledare, måste ha ständig kontroll över att eleverna behåller fokus på uppgiften och inte svävar iväg och i slutändan inte lär sig det som från början var meningen, alltså, att man som lärare måste vara medveten och observant på vad som sker i klassrummet även om själva inlärningen till större del än vanligt sköts av eleverna själva. Något annat som väldigt tydligt kommit fram i den studie vi gjort är att lärarna vi intervjuat anser att rollspel är ett tydligt redskap för att lära ut förståelse och empati till sina elever. Van Ments, som vi återkommer till, presenterar hur rollspel lär ut empati på ett tydligt sätt och förklarar att rollspel ger eleven mer förståelse, för att det sätter eleven i en situation som är en så tydlig simulation av vår egen värld att det är själva miljön och elevens igenkänning i rollen som skapar förutsättningar för förståelse att uppstå.92
Dock anser båda intervjupersonerna att rollspel inte lämpar sig att använda i alla ämnen och båda tar då upp idrott som ett exempel på ett ämne som lämpar sig sämre för rollspel. Vi menar här att rollspel med fördel kan användas i alla ämnen. I det centrala innehållet för idrott och hälsa 7-9 står till exempel att eleverna ska lära sig om “kroppsideal inom idrotten
och i samhället i övrigt”, om “Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta”, samt “Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön”.93 Här menar vi att det skulle vara ytterst fördelaktigt att använda sig av
rollspel för att få eleverna att på något sätt, visuellt, genom text eller genom en improviserad pjäs, gestalta till exempel effekterna av doping eller hur kön kan påverka valet av aktiviteter. Vi har kunnat se att det är just detta som i rätta händer gör rollspel till ett väldigt bra redskap att använda sig av i ett klassrum: det kan få eleverna att gå in i sitt material och skapa sin egen kunskap, snarare än att bara repetera det som står i en lärobok, och det är en enorm drivkraft för elever att få uppleva det de lär sig snarare än att bara läsa om det. Rollspel är ett sätt för elever att interagera med sitt material och sin egen värld för att på så sätt erhålla nya kunskaper om sig själv samt förståelse för andra. I slutändan är det pedagogen som i
samarbete med eleven skapar inlärningen, det vill säga att det är kreativiteten hos både lärare och elev som skapar möjligheter att använda rollspel i klassrummet, då rollspel till sin natur är helt beroende av fantasi och kommunikation för att fungera.
Vi har även kunnat se att när man pratar om rollspel som undervisningsmetod så tänker de flesta endast på fysisk gestaltning framför resten av klassen alternativt läraren, då man som grupp eller enskild elev spelar en roll. Här ser vi att man ofta glömmer att rollspel kan vara så mycket mer än så, då man till exempel kan göra en skriftlig gestaltning genom att exempelvis skriva en text där man ska ikläda sig rollen som någon annan. Detta breddar möjligheten till användning av rollspel som pedagogisk metod avsevärt, då det även motarbetar det vanligaste argumentet mot att använda sig av rollspel, nämligen tidsaspekten. Att istället för att göra ett traditionellt skriftligt prov om exempelvis islam, kan eleverna får skriva ett brev där de ska berätta om religionen för en kompis som blivit vän med en muslim och vill veta mer men skäms för att fråga, och detta behöver absolut inte ta mer tid varken i planerings-,
genomförande- eller bedömningsstadiet.94
Det som väcks efter att ha genomfört denna studie är ett par kompletterande frågor kring rollspel: hur stor del bör och skall skolan ha i att träna elever i mer abstrakta känslor som empati, kreativitet, motivation och förståelse? Kan det finnas tankar bakom rollspel som kan
93 Skolverket. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. 50 94Intervju med Eric, bilaga 2. 2016.
komma fram mer tydligt i en större och mer omfattande undersökning? Hur ser attityden ut kring rollspel bland elever och lärare och vad kan den bero på? Hur ska man tackla de större problemen som har att göra med kostnader i tid, ekonomi och energi för rollspel på en statlig nivå?
Vi ser gärna vidare forskning på ämnet som behandlats i denna uppsats, och då framför allt vad gäller lärares attityd till rollspel i allmänhet, då någon typ av kvantitativ datainsamling kan hjälpa oss att dra en slutsats om hur de generella uppfattningarna i landet är. I samband med en sådan undersökning kan många relevant och intressanta frågor om inställningar till rollspel och dess användande i klassrummet undersökas: blir det någon skillnad på resultatet om man till exempel kallar det gestaltning istället för rollspel? Kan man se någon skillnad på storstäder och mindre städer vad gäller inställningen till att använda sig av rollspel i
undervisningen? Blir det någon skillnad på resultatet beroende på om man gör korta enkätfrågor, eller om man väljer en mer kvalitativ metod för datainsamling, där man kan förklara begrepp närmare etc.?
Slutligen kan vi konstatera att utifrån det vi läst, sett, hört och diskuterat så är klassrummet ett rum som passar rollspel bra. Fördelarna av rollspel som undervisningsmetod som har
diskuterats i den här uppsatsen skapar gedigna möjligheter för nytt, demokratiskt och engagerande lärande, där eleven själv får ta stor del i sitt eget lärande. Som van Ments konstaterade: känner eleven sig motiverad till att arbeta med sig själv och sin inlärning så är halva slaget redan vunnet.95 Det enda som behövs då är en lärare som kan motivera sig själv
att möta sin elev i förståelse.
Referenslista
Andersson, Fredrik. När föreläsaren blir spelledare - Utmaningar och 45 möjligheter för
rollspel inom högskolepedagogiken. Tänk efter Tänk nytt Tänk om
Universitetspedagogisk konferens i Umeå 2 – 3 mars 2005 Konferensrapport. 2005
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:898876/FULLTEXT02.pdf Hämtad: 2018-0115
Aulin-Gråhamn, Lena & Thavenius, Jan . Kultur och estetik i skolan. Rapporter om
utbildning. Lärarutbildningen, 2003.
http://www.pigmedia.se/Kultur_estetik_i_skolan_nagra_forskningsperspektiv.pdf
Hämtad: 2017-01-04
Broman, Anders. Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska
gymnasieskolan. Doktorsavhandling, Karlstads universitet, fakulteten för samhälls-
och livsvetenskaper. 2009.
Länk: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:233087/FULLTEXT01.pdf Hämtad: 2018-01-15
Hedin, Anna. En Liten Lathund om Kvalitativt Metod med Tonvikt på Intervju. 2011
https://www.scribd.com/document/348099643/Liten-Lathund-Om-Kvalitativ-Metod- Med-Tonvikt-P%C3%A5-Intervju-11-08-25
Hämtad: 2018-01-15
Linder Krauklis, Anna- Karin & Linder Krauklis, Daniel. Finna Dolda Ting. Stockholm, Galago. 2015
Lindström Claessen, Elin , Akademiliv, Rollspel ger djupare förståelse för patienter med
afasi 2015.
Länk: http://www.akademiliv.se/2015/09/26883/ Hämtad: 2018-01-13
Löfstedt, Malin. Rollspel för förståelse och respekt. Religion & Livsfrågor: Tema Rollspel i
Re-undervisningen. No 1. 2007: 6-10
Nationalencyklopedin, rollspel.
http://www.ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rollspel-(psykodrama)
https://www-ne-se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/rollspel (hämtade 2018-06-10)
Nestel Debra, Tierney Tanya . Role-play for medical students learning about
communication:
Guidelines for maximising benefits, BMC Medical Education 2007
Länk:: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1828731/
Hämtad: 2018-01-15
Roos, Lena . Världen genom andra ögon: Att lära genom rollspel. Religon & Livsfrågor:
Tema Rollspel i Re-undervisningen. No 1. 2007: 12-15
http://www.flr.se/tidningar/rol-0701.pdf Hämtad 2015-12-22
Roos, Lena. “Religionen i rollerna”. I Religionsdidaktik-Mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Malin Löfstedt (red.) 177-186. Studentlitteratur, 2011.
Rostvall, Anna-Lena, Selander, Staffan. Design och meningsskapande-En inledning; I Design
för lärande. Anna-Lena Selander, Staffan Selander. 13-26. Finland, Norstedts
akademiska förlag. 2008.
Saldert Charlotta , Forsgren Emma & Hartelius Lena. Teaching
medical students about communication in speech-language disorders: Effects of a lecture and a workshop, International Journal of Speech-Language Pathology. 2016
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.3109/17549507.2016.1143975 Hämtad: 2018-01-15
Skolverket. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket, Stockholm. 2011.
Skolverket, Rollspel med politiker ger ökade kunskaper. Skolverket, Stockholm. 2016. Länk:https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/so- amnen/samhallskunskap/undervisning/rollspel-med-politiker-ger-okade-kunskaper- 1.244458
van Ments, Morry.The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving
Learning. 2 uppl. Kogan Page Limited, London, 1999.
Williams, Dylan. Embedded formative assessment. Bloominton, 2011.
Wirström, Veronica. “Digitalt rollspel i religion: En designteoretisk analys” Skolportens
numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan no 13. 2014.
http://www.skolporten.se/app/uploads/2014/12/Undervisning_Larande_13_2014.pdf
Hämtad: 2015-12-15
Zyka, Georg. . Klassrummet som spelplats. Skara: Pegasus förklag & teaterproduktion. 2011.
.
Bilaga 1
Vad anser du om rollspel som undervisningsmetod?
Intervjuperson- Jag tycker att det är jättebra. Dels för att eleverna får utforska sin egen personlighet och sina egna tankar och åsikter, men också för att då kan man ta sig an rätt så tuffa ämnen. Och så behöver de inte riktigt vara sig själva fast dom är det ändå. Och sen är det jättebra om man är engelsklärare, för då vågar även elever som inte alltid vågar prata… pratar.
Har du någon erfarenhet som har påverkat din syn på rollspel?
Intervjuperson- Jag har spelat ganska mycket rollspel själv. Vilket såklart har påverkat min erfarenhet. Det är ganska bra om mina elever får för sig att spela rollspel själv eftersom nästan alla rollspel är skrivna på engelska, och …häftena är på engelska så de lär sig ganska mycket engelska av det. Det har påverkat mig såklart för jag tycker att det är ganska kul, och jag vill göra roliga saker i min undervisning. Sen hade jag väldigt tidigt på min praktik en … såhär väldigt enkel rollspelsövning där vi dramatiserade afternoon tea och de fick gå in i olika roller så det var något barn och någon tant, och de fick rätt så mycket åsikter. Så de fick karaktärspapper som de skulle läsa in sig lite på innan. Och det var jättebra! För då vågade även de eleverna som inte vågade prata… prata! Sen numera sen onlinerollspels…
dataspels… ja, sen det har blivit stort så är det ett mycket mindre problem i skolan att eleverna vågar prata för de pratar hela tiden på nätet. Så nu är det nästan att man inte får tyst på dem istället. Men det är såklart också jättebra eftersom det får dem att lära sig ännu mer engelska.
När jag läste historia tyckte jag att det var väldigt, väldigt roligt att ha historiska rollspel. När jag läste ekonomi så hade vi ett ekonomispel som också var en form av rollspel då vi låtsades vara ett företag och råkade ut för olika scenarier, då vi gick i konkurs hela tiden och det var också väldigt bra.
Använder du dig av rollspel i din undervisning? Och i så fall vilken typ av rollspel, och i vilken utsträckning?
Intervjuperson- Jag använder mig av… alltså oftast ganska enkla rollspel. Att de får.. de får lite åsikter som de har och så ska de spela att de är en person med de åsikterna i diskussioner
också när vi pratar om tuffa ämnen. Jag skulle vilja spela ett riktigt scenario någon gång. Men, det är ofta tiden som ställer till det, det är svårt att få så mycket tid så att det blir någonting vettigt gjort.
Kan du bara klargöra vad du menar med scenario?
Intervjuperson- mm, jaa. Men ett klassiskt rollspelsscenario till exempel call of cthulhu, och spela en del där.. det skulle vara jätteroligt där eleverna fick sitta i grupper runt bord med tärningar och verkligen gå in i det här… och göra det på engelska så klart. Så någon gång tror jag att jag kommer få ha en halvklass så jag kommer kunna få till det här.
Min lärarstudent hade ett rollspel med eleverna där de pratade om etiska värderingar i samspel med religionen, det var jättebra. Där fick eleverna skriva sina egna
karaktärsbeskrivningar. Det kommer jag stjäla och göra igen. Afternoon tea kommer vi göra igen för att det är enkelt, snabbt och det är lätt att göra med unga elever. Mycket annat tror jag att man kan göra med nior och det är alltid det som är problemet, att allting funkar bättre med nior.
Hur bedömer du då eleverna i detta? Upplever du att det finns bedömningsmetoder som är mer effektiva än andra när det kommer till rollspel? Och är de summativa eller formativa?
Intervjuperson- till exempel om de ska skriva någonting, då är det väldigt lätt att jobba formativt. För att då skriver de, lämnar in, får feedback, förbättrar. Även när de pratar, om man spelar in deras rollspel så kan man ju sitta med dem och så kan de lyssna så kan man prata om vad de kunde ha gjort bättre. Sen är det ju summativt också för att det är väldigt lätt att göra en bedömning när de gå in i och pratar, och pratar helt naturligt. Jag tycker att det är bättre än nationella provet där det blir så uppstyltat. Där blir det så konstigt. Och det är… jag upplever att i de här situationerna så är det lättare för de eleverna som är duktiga att faktiskt få visa hur duktiga dom är. Men alla elever kan göra bra ifrån sig.
Vilka fördelar tror du att det finns det med att använda rollspel i undervisningen?
Alltså ja… att det blir en naturlig situation där de måste prata mycket och att de kan skydda sig bakom att de är någon annan om de inte riktigt vågar prata. Om de inte riktigt vet vad de
har för åsikter så kan de prova åsikter, fortfarande i skydd av att de är någon annan, så man kan behandla tuffa ämnen. Det är roligt också. alltså faktiskt, allting som är roligt är ofta bra för att det vill eleverna göra, och då kommer man längre med dem.
Vilka nackdelar tror du att det finns med rollspel?
Intervjuperson- Jag kan inte säga några nackdelar. Det är klart att om man bara gör det så missar man kanske en del andra kunskapskrav men jag kan inte se några nackdelar med det över huvudtaget. det skulle vara om man… det kan väl kanske vara någon förälder om man spelar vissa rollspel som får för sig att man försöker påverka eleverna att bli satanister eller någonting. eller att man försöker få dem att tro på konstiga hedniska seder och gudar, ja… eller att någon tycker att det är läskigt kanske. men så länge man håller sig till väldigt enkla vardagsnära rollspel så är ju inte det någon fara så nej, jag kan inte se någon nackdel med det.
Tycker du att rollspel går ihop med läroplanen och skolverkets syfte? I så fall varför? Kan du tänka dig att det finns någon annan pedagogisk metod som gör det bättre än rollspel.
Intervjuperson- Alltså vad gäller pedagogiska metoder så ska man blanda väldigt mycket. jag tror att om man bara gör en sak så blir det enformigt och tråkigt oavsett vad det är man gör. och det är bra att kunna fånga elevernas intresse och alla tycker inte att samma saker är roligt därför är det bra att variera sig. Men jag tror att rollspel är väldigt bra för att öka förståelsen och för att öva analysförmåga, och för att prata. sen är det ibland lättare för vissa elever att ha muntliga redovisningar till exempel, ibland är det lättare för vissa elever att skriva en uppsats än att skriva en karaktärsbeskrivning, fast samtidigt så ju en karaktärsbeskrivning en del av att skriva en uppsats så att jag tänker att det går rätt så mycket att binda ihop det. jag tycker att det passar som handen i handsken med syftet i läroplanen och man kan också väva in ganska mycket av kapitel ett och två, utan att man för den sakens skull inte jobbar med kunskapskraven.
Intervjuperson- Mm, det tycker jag. men jag är inte säker på att det har med att man inte kan använda rollspel i alla ämnen lika mycket som att jag inte har full koll på att man gör i alla ämnen. språken är ju givna, historia, samhällskunskap, alltså alla SO-ämnena är givna. men jag kan också tänka mig att man skulle kunna använda det inom vissa delar i NO. Jag vet inte hur mycket idrott man kan få in i det till exempel, alltså de praktiska ämnena vet jag inte