Ämneslärare Religion 2018-05-31 Examensarbete
270p
Termin: 9 - 2018
Examensarbete i fördjupningsämnet
(Religion och lärande)
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Drakar och pedagoger - Rollspel i
klassrummet.
Dungeons and Pedagogues - Roleplay in the Classroom
Hana Bukvic
Emil Hannu
Innehållsförteckning
Förord………...………...s.2 Abstract………..………....……..s.3 1. Inledning……….……….…....s.4 2. Syfte och frågeställningar………..………...…….…...s.5 3. Tidigare forskning………...…………..…...s.6 4. Metod………....…….…...s.9 5. Teori och centrala begrepp..………...…….…s.13 5.1 Centrala begrepp..………....…..…...s.13 5.1.1 Begreppet rollspel………..s.13 5.1.2 Begreppet empati………...s.14 5.1.3 Begreppet upplevelsebaserat lärande…………....………….s.14 5.2 Rollspel som empatiskt verktyg………….………...…....s.15 5.3 Fördelar och nackdelar med rollspel………...……...……...…s.16
5.4 Formativ bedömning……….……s.18 6. Resultat och analys……….………...…..s.19 6.1 Rollspel i praktiken………...….….s.19 6.2 Varför rollspel?...s.21 6.3 Problematiska aspekter med rollspel……….….………...s.28 7. Slutsats och diskussion………....……..s.31 Referenslista………...………..s.35 Bilagor………..s.38
Förord
Under de åren som vi, Hana och Emil, har gått lärarutbildning, har vi kommit att förstå mycket av vårt kall i livet, men även oss själva. Under vår tid har vi varit de enda elever som har läst våra tre ämnen i följden: religion, historia och engelska. Det här arbetet har blivit färgat av vår tid, vår passion och vår glädje inför det kommande yrket.
Vi har när vi har arbetat med detta arbete valt att arbeta mycket gemensamt, vi har nästan uteslutande suttit ihop och arbetat och vid de tillfällen då detta inte gått har vi haft möten via Skype eller liknande och rådgjort med varandra. I arbetet med den här uppsatsen har Emil haft huvudansvaret för att leta forskning, ifrågasätta vårt arbete och komma med synpunkter, medan Hana har haft huvudansvaret för skrivandet och uppstruktureringen av forskningen och resultatet.
Det har varit väldigt lärorikt att arbeta med ämnet och väldigt givande att hålla intervjuer med kollegor som har mycket mer erfarenhet än vi av att arbeta med rollspel, som vi är
Abstract
In this essay we wanted to explore the function of role-playing as a pedagogical tool for learning in a classroom environment. To achieve this we interviewed teachers and looked through related literature and essays. In the literature we found different theories that highlighted the advantages and disadvantages of role-playing, with which we could look through the lens of our interviews and establish that role-play as a method of learning truly is a good way to teach empathy and a way to bring old and stiff material to life. In our result our interviewees shared insightful comments about their professional relationship with role-play and how it has worked for them. Nonetheless, the biggest flaw with role-play is that it consumes a lot of time and resources, but with a motivated teacher, role-play promises a highly inspiring and motivating method of teaching.
1. Inledning
Rollspel kopplas idag ofta till de kontroverser som omgav fenomenet under 1990-talet, med uppfattningar kring lättpåverkade ungdomar, mord och satanism som huvudingredienser.1
Rollspel är en social upplevelse där spelarna agerar ut potentiella scenarion. Vi har i detta examensarbete valt att undersöka rollspel och vilken pedagogisk funktion rollspel kan ha i ett klassrum. Vi vill utreda hur rollspel som pedagogisk metod uppfattas av pedagoger, samt hur mycket de känner att de får ut av undervisningsmetoden som sådan. Vi vill även ta reda på vilka pedagogiska tankar som ligger bakom användandet av rollspel. I vår studie har vi valt att ta avstamp i den undervisning vi själva stött på, samt den undervisning vi själva bedrivit under utbildningen samt vårt yrkesliv. Vår huvudsakliga metod är empati som pedagogisk metod, där vi tittar på hur rollspel kan främja empatiinlärning, som det läggs mycket vikt vid i den svenska läroplanen.
2. Syfte och frågeställningar
Syftet med examensarbetet är att utforska i vilket syfte rollspel kan användas i ett klassrum. Vi vill utforska hur rollspel upplevs som metod för inlärning av lärare i praktiken, samt om rollspel som metod är pedagogisk i egenskap av verktyg för att få eleverna att förstå, och uppnå kunskapskraven. Syftet är även att ta reda på vilken pedagogisk funktion rollspel kan ha för lärare som använder sig av rollspel i sina klassrum.
Vi tycker att det här är intressant utifrån utgångspunkten att en del information för elever kan upplevas som abstrakt och svår att ta till sig. Vi vill därför undersöka om det kan finnas någon poäng med att använda sig av rollspel som pedagogisk metod, samt om rollspel som pedagogisk metod i sig kan hjälpa till att konkretisera stoff och föda analyser. I ett samhälle där skola och skolresultat ständigt är på tapeten anser vi att alternativa pedagogiska metoder för att få eleverna att nå målen är viktiga att undersöka.
För att uppfylla vårt syfte har vi valt att utgå från följande tre frågeställningar: ● Hur upplever lärare att rollspel fungerar i praktiken?
● Vilka pedagogiska tankar finns det bakom att använda rollspel i undervisningen? ● Vilka problematiska faktorer finns det med att använda rollspel i sin undervisning?
3. Tidigare forskning
Den tidigare forskningen om rollspel på svenska har framför allt framförts av två
religionsdidaktiker, Lena Roos och Malin Löfstedt. Båda två har publicerat sina artiklar om rollspel i “Världen genom andra ögon”.2 Där skriver de om de olika fördelar rollspel kan ha
för elevens lärande, till exempel att rollspel är ett bra verktyg för att öva sig i att förstå andra människors världsbilder, med fokus på religionsdidaktik.
Charlotta Saldert, forskare och lärare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet har tagit fram ett kursmoment för läkar- och logopedstudenter som syftar till att ge studenterna kunskap om kommunikation hos patienter med tal- och språksvårigheter.3 Saldert har även gjort en studie där hon utvärderar metoden, där hon i
slutsatsen menar att en interaktiv workshop kan öka läkarstudenters förmåga att välja funktionella kommunikationsstrategier anpassade till patientens behov.4
Tanya Tierney, lärare i medicin, och Debra Nestel, professor i pedagogik för läkarstudenter, gjorde 2007 en undersökning där läkarstudenter både innan och efter ett moment med rollspelsövningar fick fylla i olika enkäter om rollspel som inlärningsmetod. Innan de utfört övningarna var resultatet som följer: 77,8% av studenterna menade att rollspel var en bra inlärningsmetod, medan resterande 22,2% menade att det inte är det. Efter övningarna framkom att 96,5% tyckte att det var en bra inlärningsmetod.5
Veronica Wirström, författaren av artikeln “Digitalt rollspel i skolan - En designteoretisk analys” har skrivit om både sin egen erfarenhet av att använda rollspel i undervisningen, så väl som den rådande forskningen för att analysera hur rollspel påverkar undervisning. Hon diskuterar även hur rollspel kan användas för att främja undervisningen. Hennes forskning
2Löfstedt, Malin & Roos, Lena. “Världen genom andra ögon: Att lära genom rollspel”. Religon & Livsfrågor:
Tema Rollspel i Re-undervisningen. No 1. 2007, 7
3 Lindström Claessen, Elin, Akademiliv, Rollspel ger djupare förståelse för patienter med afasi. 2015 4 Saldert Charlotta , Forsgren Emma & Hartelius Lena. “Teaching medical students about communication in
speech-language disorders: Effects of a lecture and a workshop”. International Journal of Speech-Language
Pathology, 2016, 578
5Nestel, Debra. Tierney, Tanya. Role-play for medical students learning about communication: Guidelines for
har utgått ifrån ett scenario där elever gestaltar olika religiösa ståndpunkter på ett onlineforum och diskuterar sin tro utifrån givna roller. Även läraren kan göra inlägg i diskussionen för att föra diskussionen framåt.6 Wirström tar stöd av tidigare forskning av
Rostvall och Selander, som menar att eleven lär sig ämnet med annorlunda och nytt perspektiv om de deltar i ett digitalt rollspel, till skillnad från om de hade haft andra inlärningsformer som föreläsningar om ämnet i fråga.7
Utifrån sina egna beprövade erfarenheter av rollspel kommer Wirström fram till att rollspel i undervisningen blir ett väldigt tydligt och konkret sätt att diskutera religion, livsfrågor och identitetsfrågor med elever, på ett sätt som inte förenklar eller generaliserar stora grupper av människor, utan istället ger den komplicerade och nyanserade bilden av grupper som man vill förmedla till elever. Hon varnar även pedagoger för fallgropen av att generalisera och
förenkla till exempel religioner och religiösa grupper i sin undervisning.8
Enligt Skolverkets artikel “Rollspel med politiker ger ökade kunskaper” så har det inte gjorts så mycket forskning på rollspel i samhällsvetenskapliga ämnen,9 däremot menar Broman,
som skrivit en doktorsavhandling om ämnet, att rollspel visat sig fungera lika bra som undervisningsmetod som andra traditionella metoder. Dock har, enligt Broman, rollspel utmärkt sig särskilt positivt när det gäller att ge elever självförtroendet att diskutera politik.10
En rapport som handlar om kompetensutveckling av personal i estetiska uttrycksformer heter ”Kultur och estetik i skolan” av Lena Aulin-Gråhamn och Jan Thavenius. Den avhandlar hur olika estetiska uttryck som rollspel även fungerar som pedagogiska verktyg i klassrummet, och vilka positiva resultat man kan uppnå med användandet av dem.11 Aulin-Gråhamn och
Thavenius menar att alla typer av konst, så som scenisk, rumslig och medial gestaltning, har stora möjligheter att utmana traditionella skolkunskaper. De menar att den här typen av didaktiska verktyg är ett fritt utrymme utan de traditionella maktordningarna, där elever
6 Wirström, Veronica. “Digitalt rollspel i religion - en designteoretisk analys.” Skolportens numrerade
artikelserie för utvecklingsarbete i skolan no 13. 2014, 7
7 Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan. ”Design och meningsskapande – en inledning”. I Design för
lärande. 2008. 19-20
8 Wirström, Veronica. Digitalt rollspel i religion - en designteoretisk analys, 9
9 Skolverket, “Rollspel med politiker ger ökade kunskaper.” Skolverket, Stockholm. 2016
10 Broman, Anders. “Att göra en demokrat? Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan.” 2009 11 Aulin-Gråhamn, Lena, Thavenius, Jan. “Kultur och estetik i skolan.” Rapport/Skolverket. Skolverket, Malmö
uppmanas att vara kritiska och ifrågasätta och att skolan behöver använda sig av detta fria utrymmet i undervisningen.12 I rapporten intervjuar de även en filmpedagog som menar att
estetiska gestaltningar både kan ge en representation och forma elevers verklighet och att elevers förståelse ökar av att utveckla både de gestaltande och berättande förmågorna.13
Det har visat sig att det finns en hel del forskning gjord på ämnet rollspel som pedagogisk metod, till exempel har Tierney och Nestel gjort en undersökning på läkarstudenter som visar att andelen studenter som var positivt inställda till rollspel i undervisningen ökade efter att de hade fått prova på det,14 detta är intressant men säger ingenting om vad studenterna faktiskt
lärt sig utan bara hur de upplever undervisningen efter att ha provat på den en gång.
Än saknas forskning på det vi vill fokusera på här: vad är lärares upplevelse av att använda sig av rollspel som pedagogisk metod och om det som metod, enligt de personer som arbetat med rollspel tidigare, är ett bra verktyg för att få eleverna att tillgodogöra sig kunskaperna som krävs. Används rollspel i högre utsträckning än man kan tro, och är det i så fall
begreppet rollspel i sig som skolvärlden i allmänhet har negativa associationer till? Vi finner även att rollspel är intressant att diskutera ur perspektivet vad det kan ge eleverna som vanlig traditionell undervisning i vissa fall kan ha svårt att göra, empati, förståelse för ett stoff som kanske för vissa är svårt att greppa eller som ett komplement för att få med sig elever med till exempel läs- och skrivsvårigheter.
12 Ibid, 15. 13 Ibid, 48.
14 Nestel, Debra. Tierney, Tanya. Role-play for medical students learning about communication: Guidelines for
4. Metod
För att utreda vårt syfte kommer vi först och främst att använda oss av kvalitativa undersökningar i form av två kvalitativa intervjuer med högstadielärare som arbetar i en storstad och som i någon utsträckning arbetat med rollspel i sin undervisning. Vi valt att endast genomföra två intervjuer för att vi vill att fokus ska ligga på den kvalitativa
informationen av vad lärares upplevelser av att använda rollspel som undervisningsmetod är. Ett större antal intervjuer skulle inte påverka utfallet nämnvärt då syftet med vårt arbete inte är att ta reda på om den breda massan lärare finner det positivt att använda sig av rollspel som undervisningsmetod, utan snarare att visa på vilka positiva och negativa konsekvenser som kan finnas av att göra det. Därför anser vi inte att ett större antal intervjuer skulle tillföra någonting mer än att eventuellt visa på huruvida majoriteten av de intervjuade anser det vara en god pedagogisk metod, vilket inte heller är vårt syfte.
Anna Hedin, leg. psykolog och docent i pedagogik vid Universitetsförvaltningen, skriver i sin lathund om kvalitativ metod att antalet informanter oftast är få eftersom man undersöker var och en detaljerat och inte syftar till statistisk generaliserbarhet.15 Vidare menar hon att man
utgår ifrån att verkligheten inte är definitiv, man utgår alltså inte från att försöka hitta någon definitiv sanning.16 Därför har vi inte heller sett något syfte med att använda oss av fler
intervjuer, eftersom vårt syfte inte varit att ta reda på någon definitiv sanning utan snarare att ge en bild av hur och varför rollspel kan användas, vilket, enligt oss, våra två informanter och vår uppsats besvarar. Visserligen finns det även nackdelar med att ha så få intervjuer som vi valt att göra, dels lämnas mycket åt slumpen; det kan till exempel vara så att just de två personerna vi valt att intervjua råkar tycka att rollspel är positivt, medan en tredje kanske skulle ha en annan syn. Denna möjlighet finns dock även om man använder sig av fyra, fem eller sex intervjuer.
Vi har utfört två kvalitativa intervjuer med högstadielärare som undervisar i olika ämnen så som historia, tyska och engelska. Båda intervjupersonerna kommer arbetar på skolor i en svensk storstad och båda skolorna har elever med blandad socioekonomisk och etnisk
15Hedin, Anna. “En liten lathund om kvalitativt metod med tonvikt på intervju.” 2011, 3 16 Ibid, 3
bakgrund. Båda är behöriga högstadielärare med universitetsbakgrunder från två olika nordiska länder. Båda lärarna har tidigare erfarenhet av rollspel, både av att använda sig av det i klassrummet, och privat genom brädrollspel eller lajv (LARP). Att båda har tidigare erfarenhet av rollspel kan vara problematiskt då det kan leda till en vinklad bild av rollspel, då de, eftersom de arbetar med rollspel uppenbarligen har en positiv bild av rollspel som pedagogiskt verktyg. Detta har vi försökt väga upp med nyanserad litteratur. Vi har valt att hålla våra intervjupersoners identiteter anonyma, och för att underlätta för oss själva när vi refererar till dem har vi valt två andra namn till dem. Intervjuperson ett kommer vi att referera till som Vanja och intervjuperson två kommer vi referera till som Eric. Vi har hittat intervjupersonerna genom att ta kontakt med personer som använder sig av rollspel i
undervisningen, dessa har vi kommit i kontakt med via VFU och arbetsplats. Inför
intervjuerna har pedagogerna blivit tilldelade frågorna för att kunna se över dem och ge egna synpunkter om någonting skulle vara otydligt eller oklart. De har även blivit informerade om de fyra forskningsetiska kraven – informationskravet, konfidentialitetskravet,
samtyckeskravet och nyttjandekravet – och att vi följer dessa.De har blivit informerade om att de får välja att avstå från fortsatt deltagande och att materialet raderas när uppsatsen blivit publicerad.
Innan intervjuerna har vi tillsammans förberett frågor som är relevanta för vårt syfte och våra frågeställningar. Vi har gjort intervjuerna utifrån elva frågor som behandlar lärarens
inställning till, erfarenhet av och insikt i rollspel. I vissa fall uppkom följdfrågor och i vissa fall krävdes ett förtydligande och komplettering av intervjupersonens ursprungliga svar. Intervjupersonerna pratade mellan 20 och 40 minuter och gick med sina svar ibland i väldigt olika riktningar.
Frågorna var följande:
1. Vad anser du om rollspel som undervisningsmetod? Varför? Hur kommer det sig?
2. Har du någon erfarenhet som har påverkat din attityd kring rollspel? Positiv eller negativ. 3. Använder du dig av rollspel i din undervisning? Varför? Varför inte? I vilken utsträckning använder du dig av rollspel?
4 Hur bedömer du dina elever i rollspel och har du funnit metoder som är bättre/enklare än andra?
5. Anser du att man kan bedöma rollspel framförallt som summativt eller formativt och isåfall varför?
6. Vilka typer av rollspel har du använt dig av och hur skulle du beskriva dem? 7. Vilka fördelar och nackdelar tänker du att det finns med att använda rollspel?
8. Tycker du att rollspel går ihop med läroplanen och skolverkets syfte? Varför och finns det någon annan metod som gör det bättre?
9. Tycker du att man i fördel kan använda rollspel i vissa ämnen framför andra? Motivera. 10. Hur tror du att dina elevers attityd ser ut kring rollspel?
11. Minns du någon konkret händelse då dina elever har uttalat sig eller reagerat kring rollspel?
Utifrån våra intervjuer kan man självklart inte dra några generella slutsatser kring rollspel som undervisningsmetod, utan bara om hur berörda lärare och klasser/elever upplever att det fungerar i klassrummet. När man däremot ställer intervjuerna mot tidigare forskning som gjorts på ämnet och gör en kvalitativ undersökning med textanalys, tidigare forskning och intervjuer samt ställer dem mot varandra, så upplever vi att vi trots allt har en bra grund för att uppfylla vårt syfte.
Vi har alltså som ett andra led av vår undersökning tittat på tidigare forskning som gjorts på ämnet och ställt denna i relation till hur pedagogerna svarat vid intervjuerna samt analyserat detta. Den forskning vi har använt oss av har framför allt varit allmänpedagogisk,
dramapedagogisk, samt religions- eller språkdidaktisk. Denna forskning har vi funnit haft mest relevans för detta arbete. Vi har funnit dessa texter genom SwePub och Malmö högskolas bibliotekssökmotor, där har vi bland annat sökt på “Rollspel+undervisning” “Rollspel+klassrummet” “Rollspel pedagogisk metod”. Vi stötte på en del problem när vår handledare efterfrågade forskning från andra områden än skolvärlden då vi genom vår sökning filtrerat bort denna forskning, som visade sig innehålla en del som var relevant för vårt arbete. Vi har även läst igenom en del stoff och utvärderingar av historiska rollspel som har fått falla bort då de inte gav tillräckligt med relevant eller applicerbar information för vår studie. Detta har följaktligen lett till att vi aktivt haft ett urval av forskning som har fokuserat på rollspel, vilket kan ha lett till att det finns en överrepresentation av positiv affirmation när det handlar om rollspel. Detta är något vi har försökt arbeta kritiskt kring när det kommer till våra frågor och teorier, så att det även kommer fram kritiska ståndpunkter kring rollspel i
5. Teori och centrala begrepp
5.1 Centrala begrepp
5.1.1 Begreppet rollspel
Rollspel är ett ord som kan uppfattas väldigt olika beroende på vem man pratar med. En del kan komma att tänka på 1990-talets kontroverser kring bordsrollspel som satanistiska och farliga,17 medan andra kan se det som till exempel klassrumsdebatter. Enligt
Nationalencyklopedin finns det två breda och mer generella typer av rollspel. Den första typen av rollspel beskrivs som: ”Fantasidrivna sällskapsspel, ursprungligen en avknoppning av miniatyrstridsspel.”18 Den andra typen av rollspel som beskrivs är det pedagogiska
rollspelet. Deltagarna i den typen av rollspel gestaltar enligt Nationalencyklopedin ofta stiliserade roller som “lärare” och “elev”.19 Enligt Lena Roos finns det även en tredje typ av
rollspel, denna typ ligger även till grund för stora delar av hennes undersökning.20 Den typen
kallas för lajv, vilket står för levande rollspel, och utspelar sig i en miljö konstruerad för spelet i fråga.21
Ytterligare definitioner av rollspel kommer från Lena Roos:
Rollspel kan alltså vara många olika saker: det kan vara bordsrollspel där man spelar en roll men spelar sittande runt ett bord som ett vanligt sällskapsspel, utan speciella kläder eller rekvisita. Rollspel kan man också spela på datorn där man ger sig ut på äventyr med personer som man aldrig kommer att träffa. Eller rollspel kan vara att en skolklass klär ut sig i 1800-talskläder och man leker ”skola i 1800-talets Sverige” under en eftermiddag i skolan.22
I det här arbetet utgår vi från Lena Roos definition som ju är väldigt bred, detta för att
17 Linder Krauklis, Anna- Karin & Linder Krauklis, Daniel. Finna Dolda Ting. 2015 18 Nationalencyklopedin, rollspel, 2017
19 Ibid
20 Roos, Lena. “Världen genom andra ögon: Att lära genom rollspel”, 7 21Nationalencyklopedin, lajv, 2017
undersökningarna vi gjort ska kunna vara användbara för så många som möjligt. Den definition vi valt att använda oss av utgår alltså från att rollspel kan vara väldigt många olika saker, allt från sällskapsspel till att klä ut sig och leka skola eller ha en politisk debatt i klassrummet där eleverna ska representera olika partier. Senare diskuteras till exempel rollspel i idrottsundervisningen, där det blir tacksamt att utgå från en så bred definition som möjligt för att ta reda på om det finns områden i alla skolämnen där någon typ av rollspel kan utgöra ett nyttigt verktyg för läraren.
5.1.2 Begreppet empati
Empati är ett hyfsat vardagligt begrepp, men under vårt arbete kommer vi använda det som en pedagogisk teori. Detta är att Empati är något som förhöjer elevernas intresse och i sin tur ger dem större kunskap. Emapti är en metod för att väcka intresse och engagemang hos eleverna. Lena Roos menar att empati är kärnan i rollspelsdidaktik.23
Empati är även något som krävs att lärare inkluderar i sin undervisnining enligt de rådande styrdokumenten och vi tror att empati är en av de svårare utmaningar lärare har och även därför intressant att diskutera som teoretiskt begrepp i relation till rollspel.24
5.1.3 Begreppet upplevelsebaserat lärande
Upplevelsebaserat lärande är en metod för lärande som behandlar verkliga problem i en simulerad miljö. Georg Zyka, socionom och regissör som skrivit Klassrummet som spelplats listar vad upplevelsebaserat lärande handlar om, och menar då att eleven får träna sig i att lösa konflikter, hantera sina känslor, träna sin empatiska förmåga, kommunikativa förmåga och bygga upp sitt självförtroende.25
5.2 Rollspel som empatiskt verktyg
Empati har stor betydelse i den svenska grundskoleutbildningen vilket är varför vi valt att
23 Roos, Lena. “Världen genom andra ögon: Att lära genom rollspel”, 7-10
24 Skolverket. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm, 2011, 199 25 Zyka, Georg. Klassrummet som spelplats. Skara, Pegasus förlag & teaterproduktion. 2011, 32.
använda oss av rollspel som empatiskt metod för lärande som en av våra teorier. I
styrdokumenten är det tydligt att skolan är skyldig att lära ut empati och förståelse, med den tidsbrist för lärare som så flitigt diskuteras idag så är det intressant att se om en pedagogisk metod samtidigt kan avhandla områden i kapitel ett och två i läroplanen, samtidigt som den kan användas som undervisning eller bedömning.
I ämnets syfte för historia står bland annat att undervisningen skall bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar, och vidare att elever skall få olika perspektiv på sina och andras identiteter och värderingar, för engelska står att elever genom undervisningen skall få möjlighet att utveckla förståelse för olika livsvillkor, och i religionskunskapens läroplan att undervisningen skall skapa förutsättningar för elever att utveckla förståelse för andra människors sätt att leva.26
Empati är enligt Van Ments, en ledande författare vad gäller rollspel som
undervisningsmetod, en av de stora fördelarna med att använda sig av rollspel som
pedagogisk metod, och enligt våra styrdokument kan vi tydligt se att det är någonting vi som lärare skall lägga stor vikt vid.27
Att empati är kärnan i rollspeldidaktik har Lena Roos som huvudsaklig ståndpunkt när hon diskuterar den pedagogiska metodiken kring rollspel i artikeln “Världen genom andra ögon: Att lära genom rollspel”. Hon beskriver där rollspelet som ett verktyg för att öva sig att förstå andra människors världsbilder, även om den skiljer sig markant från ens egen. Hon menar att teoretiskt sett borde rollspel som ett empatiskt läroverktyg kunna användas på flera nivåer av lärande, från förskolan till högskolan.28 Roos menar att det som skiljer rollspel från andra mer
traditionella undervisningsmetoder är att rollspel har en större förmåga att väcka empati hos eleven. Genom att rollspel väcker elevernas intresse, på grund av det känslomässiga och empatiska engagemanget, stannar kunskaperna kvar hos eleverna.29
26 Skolverket. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 199
27 van Ments, Morry. The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning. Kogan Page
Limited, London, 1999, 13
28 Roos, Lena. “Världen genom andra ögon: Att lära genom rollspel.” 2007, 7-10
29 Roos, Lena ”Religionen i rollerna.” I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik
5.3 Fördelar och Nackdelar med Rollspel
I det här kapitlet avhandlar vi fördelar och nackdelar med rollspel för att sedan kunna ställa detta emot vad våra intervjuer har visat.
En av de stora teorierna kring rollspel som pedagogisk metod kommer från The Effective Use
of Role-Play, där van Ments har sammanställt de olika fördelar och nackdelar som kan finnas
med att använda sig av rollspel som undervisningsmetod i praktiken.30 Vi utgår till stor del
ifrån detta i våra undersökningar och i synnerhet när vi ifrågasätter om rollspel är fördelaktigt att använda i lektionsundervisning eller ej. Enligt Van Ments kan rollspel vara positivt bland annat därför att det kan möjliggöra för eleven att känna empati med andra och förstå deras handlingar, och genom att det kan göra akademiska texter och andra typer av material och stoff som för eleven kan vara svårt att greppa förståeligt. Han menar vidare att rollspel har möjlighet att förändra attityder hos elever, och att det till sin natur är motiverande då det förutsätter någon typ av fysisk aktivitet.31 Potentiella nackdelar med att använda rollspel kan
enligt Van Ments vara att läraren kan förlora en del av kontrollen över vad eleverna lär sig och i vilken ordning de lär sig, att rollspel kräver väldigt mycket tid av läraren, samt att det är viktigt att känna till elevernas förkunskaper då en del förkunskaper kan vara en
förutsättning för att kunna genomföra rollspelet.32
Georg Zyka är en socionom och regissör som skrivit boken Klassrummet som spelplats, vilken handlar om elevers möjligheter att bygga upp sig själva inför mötet med omgivningen. Där listar han vad upplevelsebaserat lärande handlar om i fem punkter:33
1. Konflikthantering: Eleven får träna sig att lösa konflikter som kan uppstå i skolan, hemma eller på fritiden.
2. Känslomässig träning: Eleven övar sig på att hantera sina och andras känslor i olika situationer.
3. Empatiträning: Eleven får en möjlighet att sätta sig in i hur en annan människa kan
30 van Ments, Morry. The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning., 13 31 Ibid, 13
känna och uppleva olika situationer. Det kan ge eleven en ökad kunskap och förståelse för andra människors beteende.
4. Kommunikation: Eleven tränar rösten och kroppen samt språket för att bli mer framgångsrik i kommunikationen med andra.
5. Tillit: Eleven får öva sig på att agera inför andra för att bygga upp ett ökat självförtroende i olika situationer.
Detta är väldigt intressant när man ställer det mot vad skolans styrdokument säger om skolans, och ibland enskilda ämneslärares ansvar att träna eleverna i förståelse och empati genom att, som vi ovan nämnt, till exempel få eleverna att utveckla förståelse för människor utifrån vilken tid de lever i och skapa förutsättningar för elever att utveckla förståelse för andra människors sätt att leva. Man kan även här dra tydliga paralleller till Lena Roos tankar om att rollspel är ett sätt att öva sig i att förstå andras världsbilder.34
I skolans värdegrund och uppdrag står bland annat att skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.35 Detta kan i högsta grad kopplas till rollspel då bland
andra Malin Löfstedt menar att rollspel som metod ökar förståelsen för andra människors synvinklar.36 I skolans värdegrund står även att undervisningen skall anpassas till varje elevs
individuella förutsättningar och behov,37 vilket även det främjas av rollspel då elever med till
exempel läs- och skrivsvårigheter, genom gestaltning, får en helt annan möjlighet att visa sina kunskaper. Ett engagerande klassrumsklimat har även påvisats ha en signifikant positiv påverkan på elevernas resultat.38
5.4 Formativ bedömning
Formativ bedömning har en mängd olika definitioner, men det som samtliga definitioner som boken Embedded Formative Assessment av Dylan Williams presenterar har gemensamt är att det är ett redskap för att bedöma en process snarare än en produkt som produceras vid ett
34 Roos, Lena. “Världen genom andra ögon: Att lära genom rollspel”. Religon & Livsfrågor: Tema Rollspel i
Re-undervisningen, 7-10
35 Skolverket. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm, 2011 36 Löfstedt, Malin. “Rollspel för förståelse och respekt.”, 12
37 Skolverket. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm, 2011. 38 Williams, Dylan. Embedded formative assessment. Bloominton, 2011.
enda givet tillfälle.39 På grund av att elever inte naturligt lär sig det man lär ut och att det är
omöjligt att förutse vad en elev kommer att lära sig eller inte lära sig, så är valet av
bedömning en essentiell del av alla pedagogiska moment.40 Då inkluderar det även rollspel
och hur man bedömer rollspel utifrån sin funktion som som ett pedagogiskt moment. Formativ bedömning handlar enligt Williams om att få fram bästa möjliga bevis på vad eleven lärt sig för att sedan kunna använda sig av den informationen för att finna eventuella utvecklingsområden hos eleven i fråga. 41 Vid användning av formativ bedömning är inte
lärarens uppdrag att överföra kunskap eller underlätta lärandet för eleverna, snarare är det att skapa effektiva lärandemiljöer som engagerar eleverna och tillåter både lärare och elever att försäkra att lärandet fortskrider i den tänkta riktningen. Williams menar att det enda sättet vi kan göra detta är genom formativ bedömning.42Eftersom formativ bedömning är så viktigt
vill vi utreda om rollspel är ett bra arbetssätt, och om det till och med kanske kan underlätta för både elever och lärare vid formativ bedömning.
39 Ibid, 38 40 Ibid, 47-48 41 Ibid, 50
6. Resultat och analys
6.1 Rollspel i praktiken
Rollspel, både i allmänhet och i skolan, kan genomföras på en mängd olika sätt. I boken
Religionsdidaktik skriver Lena Roos först om metoden där endast en elev spelar en roll.
Metoden har enligt Roos fördelar därför att den gör det lättare att aktivera elever till att vara aktiva lyssnare, dvs. ställa frågor, istället för att passivt lyssna som vid till exempel en genomgång eller föreläsning. Den här metoden lämpar sig enligt Roos väl för att belysa skillnader och likheter när man jämför historiska perioder med samtiden. Historiska rollspel där alla spelar en roll kan vara krävande för läraren, då det krävs omfattande planering vilket kräver både tid och resurser av pedagogen i fråga. Här föreslår Roos samarbete med andra aktörer till exempel museum och dylikt, vilket även använts en hel del i Storbritannien.43
Här kan man även argumentera för att det, precis som det framkommer i intervjun med Vanja, kan vara så att eleverna blir aktiva lyssnare därför att eleven i fråga som spelar en roll i ett sådant rollspel som beskrivs av Roos, just ikläder sig en annan personlighet.44 Om man
som klasskamrat då ställer kritiska frågor skulle det kunna vara så att det känns lättare att ifrågasätta just för att eleverna spelar en roll och kan gömma sig bakom det. Man kritiserar således med kritiska frågor inte personen i sig utan rollen eleven i fråga spelar för stunden. Rollspel är enligt Roos idealt för att möjliggöra för elever att anamma nya roller, bli medvetna om de roller de själva har och på ett tydligare sätt förstå andras synsätt.45 Detta
synsätt stöds även av van Ments potentiella fördelar och nackdelar med rollspel, där han bland annat menar att elever genom rollspel får möjlighet att uttrycka dolda känslor.46I The Effective use of Role-Play skriver van Ments att det är stor skillnad på att läsa eller höra talas
om någonting och att själv uppleva detsamma. Han menar att det ofta är endast genom att uppleva någonting själv som man faktiskt kan förstå det. Som ett exempel tar han upp att det är lätt att rent intellektuellt förstå att det finns fattigdom, men att det är en helt annan sak att
43 Roos, Lena ”Religionen i rollerna.” I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik
i skolan., 178
44 Intervju med Vanja, 2016
45 van Ments, Morry.The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning, 19 46 Ibid, 13
faktiskt uppleva det.47
En annan typ av rollspel som en kan använda sig av är bordsrollspel. Denna typ kan
genomföras utan någon rekvisita alls eller som ett rent bordsspel där hela spelet utspelar sig i fantasin hos de som spelar. Denna typ av rollspel leds av en spelledare och målet är att lösa uppgifter i äventyret. Tärningar används då för att konstruera deltagarnas eller karaktärernas egenskaper och för att avgöra utgången av till exempel olika typer av konflikter. Dessa rollspel kan vara färdigskrivna av en författare eller konstruerade av spelledaren under spelets gång.48Detta refererar informant nummer ett, Vanja till då hon berättar att hon har en önskan
om att spela ett klassiskt rollspelscenario med sina elever. Hon nämner Call of Cthulhu som ett exempel på ett sådant rollspel, då eleverna skulle få sitta i grupper runt bord med tärningar och verkligen gå in i spelet på engelska för att på så sätt träna språkfärdigheter.
Denna typ av rollspel har vid båda intervjuerna framstått som svåra att använda sig av i undervisningen, främst på grund av tidsbrist, precis som van Ments framhåller som en av de potentiella nackdelarna med rollspel som pedagogisk metod i allmänhet.49 De båda
intervjuade lärarna framhåller att de gärna hade velat spela sådana rollspel i klassrummet, och tror att det är fullt möjligt att göra, men att det krävs väldigt mycket tid och planering av läraren som skall genomföra en sådan undervisning.50 En annan svårighet med sådana här
rollspel skulle kunna vara att visa kopplingen till läroplanen för elever som till exempel de som nämns i Vanjas intervju, som har svårt att se poängen med en undervisning som inte direkt går att koppla till läroplanen och bedömningskriterierna. I sådana fall gäller det att som pedagog på ett väldigt tydligt sätt konkretisera syftet med det man gör, oavsett om det handlar om rollspel eller någon annan undervisningsform. Vad gäller tidsaspekten finns det dock ingenting som säger att ett rollspel skulle behöva ta mer tid än traditionell undervisning eller en traditionell examination.
Vanja och Eric går isär i sin uppfattning om vilken sorts bedömning som främjas av rollspel som undervisningsmetod. Vanja å ena sidan, anser att rollspel till sin natur är mest tacksamt
47 Ibid, 11
48Roos, Lena ”Religionen i rollerna.” I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik
i skolan., 179
att bedöma formativt. Hon säger att:
..till exempel om de ska skriva någonting, då är det väldigt lätt att jobba formativt. För att då skriver de, lämnar in, får feedback, förbättrar. Även när de pratar, om man spelar in deras rollspel så kan man ju sitta med dem och så kan de lyssna så kan man prata om vad de kunde ha gjort bättre.51
Eric å andra sidan menar att rollspel till sin natur är lättare att bedöma summativt då man som lärare kan arbeta med checklistor där man checkar av elevens specifika ämneskunskaper under rollspelets gång. Han anser att formativ bedömning vad gäller rollspel är en svårare väg att gå, som kräver långt mer tid än att bedöma det summativt.
6.2 Varför rollspel?
I kapitel ett av läroplanen för grundskolan står att: “skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.” Detta visar egentligen i en mening varför det kan vara fördelaktigt att använda sig av rollspel i undervisningen. Precis som den tidigare forskningen visar så främjar rollspel i undervisningen elevernas förmåga att leva sig in i andras situation, vilket tydligt går att koppla till läroplanens första kapitel generellt, men till citatet vi valt att använda oss ovan i synnerhet.52
Intervjuperson två, Eric, menade i sin intervju då vi pratade om erfarenheter kring rollspel i klassrummet att metoden är intressant även för att utmana den traditionella elev- och
lärarrelationen. Han menar att vi lärare i rollspelssituationer för en stund måste ta ett steg bort från att vara den som förmedlar kunskapen, till att det istället är eleverna själva som ska tillägna sig kunskapen:
…det är ju vad vi lärare blir, vi är inte längre lärare utan spelledare och guider, och där får även vi lärare träda bort från den där ordinarie rollfördelning som vi har dvs lärare/elev förhållande. Vi blir en guide som tar ett steg bort ifrån att vara ledande rollen som ska förmedla kunskapen för här är det eleven själv som måste skapa kunskapen, tillägna sig kunskapen själva och hur man ska
51 Intervju med Vanja, bilaga 1, 2016
använda dem.53
Detta är en intressant aspekt av rollspel som undervisningsmetod, då det utmanar mer traditionell undervisning på ett sätt som kan vara nyttigt i en tid då skolan försöker ta ett steg bort från traditionen av den auktoritära läraren. Van Ments tar även upp rollspelens utmaning av traditionell undervisning, både som en potentiell fördel och potentiell nackdel med rollspel. Som fördel menar han att rollspel fokuserar mycket på eleven och anpassar sig till elevgruppens behov och svårigheter. Gruppen kan alltså enligt van Ments till viss mån själva kontrollera i vilken takt de går igenom material. Som nackdel menar han att läraren i viss mån förlorar kontrollen över vad eleverna lär sig och i vilken ordning de lär sig.54 Detta skulle i praktiken kunna leda till att eleverna upplever
en särskild del av till exempel Andra världskriget som speciellt intressant och därför uppehåller sig allt för länge vid det, vilket kan få som följd att de inte hinner med allt man som lärare planerat att de ska gå igenom under spelet.
Under intervjun ansåg Vanja att rollspel i språkundervisning blir en naturlig situation där eleverna blir tvungna att prata mycket, men kan skydda sig bakom rollen de blivit tilldelade och spelar. Vanja menade vidare i intervjun att det kan vara bra för elever som inte riktigt vet vad de tycker i olika frågor att prova på olika åsikter och synsätt genom rollspel för att komma till insikt om vad man själv tycker. Hon menar även att detta underlättar för att på ett lättare sätt kunna behandla känsliga ämnen.55
När det kommer till religionsundervisning kan pedagoger enligt Roos, trots att den svenska skolan inte är konfessionell, finna inspiration i Svenska kyrkans rollspel som används för konfirmander. Ett exempel är rollspelet Quo vadis? som handlar om de första kristna. Roos menar att församlingspedagoger hon intervjuat om liknande rollspel menar att den här typen av spel kan vara en utmärkt form för att få elever att engagera sig i diskussioner och ta ställning till frågor de annars inte hade haft lika lätt att ta ställning till, eftersom de i rollen som någon annan inte blottar sig själva på samma sätt som vid klassrumsdiskussioner då man representerar sig själv.56Även detta diskuterades vid den första intervjun med Vanja som en
53 Intervju med Eric, bilaga 2. 2016
54 van Ments, Morry.The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning., 16. 55 Intervju med Vanja, bilaga 1. 2016.
av rollspelets stora fördelar, att man på ett lättare sätt kan ta upp och diskutera känsliga ämnen med elever om de redan blivit tilldelade roller med tydliga riktlinjer om vad respektive roll ska tycka, eller får välja åsikt själv men ändå har ett “skydd” i det att det är en roll de spelar.57Rollspel tillgodoser alltså en plats som både är positiv och trygg. Positiv för att det är
en legitim plats för diskussion och analyser, och tillhandahåller en möjlighet att lära sig hur man kontrollerar känslor. Trygg för att studentens eget beteende inte är ett problem,
problemet och diskussionen ligger istället i rollen som studenten spelar för stunden.58
Rollspel är ett bra exempel på en metod som kan överbygga avståndet mellan de olika delarna av religionsstudiet. Genom att delta i ett historiskt rollspel kan man ta del av religionernas utveckling under en viss tidsperiod. Genom att spela en karaktär kan man få reflektera över viktiga värderingsfrågor och över likheter och skillnader mellan den egna livssituationen och den fiktiva rollkaraktärens. Ett sådant rollspel kan med fördel genomföras i klassrummet, helt eller nästan helt utan hjälp av rekvisita. Dessutom ger det oss tillfälle att själva reflektera över dessa frågor och ta ställning, vilket även ingår i religionskunskapens syfte.59
Rollspel är enligt Roos fördelaktigt att använda sig av i skolan. Hon menar först och främst att lärande genom rollspel har en större förmåga att väcka empati och andra känslor hos eleverna än mer traditionella undervisningsformer, till exempel föreläsningar och genomgångar där eleverna blir passiva åhörare snarare än aktiva deltagare i lärandet. Dessutom menar Roos vidare att det känslomässiga engagemanget gör att kunskaperna fastnar bättre och att det dessutom kan leda till intresse hos eleverna att lära sig mer.60 När en
elev har upplevt frustrationen av att befinna sig i en liknande situation själv kommer de kanske ha mer sympati och förståelse för det.61
Detta är något som båda intervjupersonerna berättar om. I sin intervju berättar Vanja hur hon anser att rollspel kan öka förståelse för andra och att det till och med kan vara skönt för
i skolan. Studentlitteratur. 2011, 180
57 Intervju med Vanja, bilaga 1. 2016.
58 van Ments, Morry.The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning, 13-14 59Roos, Lena. ”Religionen i rollerna.” I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik
i skolan, 180
60 Ibid, 184
eleverna att slippa vara sig själva under tuffare diskussioner.62 Hon säger i intervjun att:
det blir en naturlig situation där de måste prata mycket och att de kan skydda sig bakom att de är någon annan om de inte riktigt vågar prata. Om de inte riktigt vet vad de har för åsikter så kan de prova åsikter, fortfarande i skydd av att de är någon annan, så man kan behandla tuffa ämnen.
Eric talar väldigt mycket om hur rollspel kan ge perspektiv på framför allt historiska
skeenden som annars skulle te sig obetydliga för elever, då historia är någonting som hänt i det förflutna och därför inte pågår just nu. Han beskriver att detta kan göra det svårt för elever att se poängen och vikten av historia och att rollspel då kan hjälpa eleven att göra historien levande. Han fortsätter med att beskriva hur rollspel för honom är en metod som ger
förståelse för värderingar, framför allt i ett historiskt perspektiv.63 Detta överensstämmer med
van Ments potentiella fördel med att använda sig av rollspel i klassrummet som handlar om att rollspel kan ge liv åt “livlös” information.64 Rollspel placerar eleven i en situation som
medför samma typer av begränsningar, motivation och press som finns i den verkliga världen och kan därför användas i en mängd olika undervisningssituationer där olika ämnen såsom historia, litteratur, sociologi, ekonomi och politik kan belysas med hjälp av simulerade aktiviteter som engagerar studenten i en rad händelser som syftar till att belysa en viss miljö och öka förståelsen för andra människors ageranden.65
Eric tar i sin intervju upp att rollspel är ett fantastiskt redskap för att skapa förståelse hos eleverna av hur det var att leva på den tiden och hur folk tänkte, han pratar som ett exempel om historia och säger att historia är död och därför kan vara svår för elever att ta sig till och fullt ut förstå.66 Eric säger i intervjun att:
För att skapa diskussion bland eleverna, till att gå in och skapa empati till exempel i svenska och historia, eller samhällskunskap, varför gjorde Pol Pott som han gjorde? Hur var det att ryssarna och amerikanerna krigade under kalla kriget? Hur var det med Kubakrisen? Hur var det att vara viking? Varför gjorde egyptierna och grekerna som de gjorde? För att skapa empati hos eleven för den personen som levde på den tiden, därför gjorde jag det iallafall för att skapa den här formen av empati. Att eleverna kan sätta sig in i tiden vilket ju är svårt när man pratar om död
62 Intervju med Vanja, bilaga 1. 2016. 63 Intervju med Eric, bilaga 2. 2016.
64 van Ments, Morry.The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning., 13. 65 Ibid. s. 12.
tid, historia är ju död, det är inget som hände just nu men det är någonting som har hänt, och varför gjorde de egentligen så? 67
Detta stöds av Roos som menar att rollspel främjar en djupare förståelse för andra människor och deras värderingar och ger även förståelse för motiven bakom vissa historiska och samtida händelser och rörelser. Genom att inta en roll och genom rollen även en annan
världsåskådning kan man få en uppfattning om logiken bakom värderingar och åsikter som för oss kan te sig ologiska. Detta främjar enligt Roos förståelsen både för andra historiska perioder och händelser, men även för värderingar och trosuppfattningar i vår tid som vid första anblick kan ses som oförståeliga.68
Eric nämner vidare att rollspel lämpar sig bra för samarbete mellan ett språk och något annat ämne, framför allt ur bedömningssynpunkt.69 även Roos menar att rollspel lämpar sig för att
arbeta tematiskt och ämnesöverskridande, och att undervisning genom rollspel ofta leder till ett ovanligt effektivt lärande då det leder till att flera sinnen tas i bruk och att flera olika minnessystem aktiveras till skillnad från vid traditionell undervisning.70 Till exempel kan
man arbeta med rollspel i historia och engelska samtidigt, då man på historielektionerna letar efter källor och sätter sig in i skeendena och på engelsklektionerna arbetar med att förbereda, skriva och spela upp rollspelet. På samma vis kan man arbeta ämnesöverskridande inom till exempel SO, då man genom ett rollspel om till exempel Ansgar blandar historia och religion. Detta skulle även kunna vara en lösning på tidsaspekten som ofta tas upp som ett problem av lärare i alla ämnen. Skulle man ha ett rollspel som i exemplet ovan som både behandlar religion och historia, så skulle man kanske kunna få tid att gå mer in på djupet i
undervisningen, även om planeringen av rollspel även den kan vara tidskrävande. Detta skulle kunna vara en väg för att undvika en av de potentiella nackdelarna med rollspel som van Ments listar, vilken handlar om att rollspel är tidskrävande för läraren att genomföra.71
Georg Zyka, regissör och socionom, menar i sin bok Klassrummet som spelplats att upplevelsebaserat lärande främjar konflikthantering. Elever får genom denna typ av
67 Ibid
68 Roos, Lena ”Religionen i rollerna.” I Löfstedt, Malin (red.) Religionsdidaktik – Mångfald, livsfrågor och etik
i skolan, 184
69 Intervju med Eric, bilaga 2. 2016. 70 Ibid, 184
undervisning lära sig att lösa konflikter som kan uppstå i skolan, hemmet eller på fritiden. Det blir en känslomässig träning där eleven övar sig på att hantera både sina egna och andras känslor i olika situationer i vardagen. Detta kan enligt Zyka vara bra att använda sig av i skolor med mycket konflikter och där eleverna gentemot varandra har en stor social
problematik för att öva sig i hur man kan använda rollspel istället för till exempel andra, mer fysiska, tillvägagångssätt för att lösa och hantera en konflikt.72 Även van Ments menar att
fördelarna av att använda rollspel i klassrummet är den emotionella träning som eleverna får ta del av.73Även här blir Erics tanke om att det är svårt att utföra ett historiskt rollspel och
inte ta hänsyn till relationer eleverna mellan i verkliga livet intressant74. Det är ju absolut en
typ av emotionell träning att tvingas vara emot någon man är vän med i verkliga livet i ett rollspel i klassrummet, för att sedan kanske gå ut och leka tillsammans på rasten.
Zyka listar vidare vilka fördelar och vilket syfte rollspel har som pedagogisk metod. Den första fördelen är att det tränar elevernas empati, precis som Eric i sin intervju framhåller, och vilket även Lena Roos skriver mycket om.75 Det ger eleven förståelse och ökad kunskap för
andra människors handlingar och beteende. Nästa fördel är kommunikation, eleven får träna rösten och kroppen samt sitt språk för att bli mer framgångsrik i sin kommunikation med andra. Detta går tillbaka dels till det ämnesövergripande vi tidigare nämnt, att detta gör det lätt att arbeta tematiskt i till exempel de samhällsorienterande ämnena och språkämnena då rollspel kan öva upp elevens retorik och kommunikation vilket kan ge fördelar och bättre resultat även i språkämnena. Man kan även koppla detta till Vanja som ju arbetar mycket med rollspel just i språk, hon menar att elever som annars sällan vågar prata kan bli mer benägna att våga göra det i rollspelsuppgifter.76 Slutligen menar Zyka att eleven får bygga upp en tillit
då hen får öva sig på att agera inför andra för att bygga upp ett ökat självförtroende och tilltro till att våga ställa sig framför människor och framföra någonting.77
Vanja pratar i sin intervju en hel del om rollspel som pedagogiskt verktyg i
språkundervisning, vilket faller sig naturligt då hon är språklärare. Hon nämner att hon gärna, i mån av tid, hade tyckt att det hade varit givande att spela traditionella brädrollspel på
72 Zyka, Georg. Klassrummet som spelplats. 32
73 van Ments, Morry.The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning,. 13. 74 Intervju med Eric, bilaga 2. 2016.
75 Georg Zyka, Klassrummet som spelplats. 32 76 Intervju med Vanja, bilaga 1. 2016.
engelska och därmed få eleverna att prata engelska, och samtidigt göra någonting givande som att spela brädspel.78 Drivkraften att ta plats i rollspel är väldigt hög, och genom att ta
plats så använder man språk och andra sätt att kommunicera vilket leder till att språkinlärning blir en integrerad del av uppgiften. Genom att gestalta vardagsscener, särskilt de situationer där man kan använda ord som man håller på att lära sig, blir eleverna uppmuntrade att använda sig av språket på ett fritt och intressant sätt. Detta är applicerbart både på modersmålet såväl som andra språk.79
Van Ments menar även att rollspel ger elever enkla och direkta konsekvenser av deras
handlingar och att de flesta elever uppskattar detta. Han menar att de minns kunskapen de fått vid rollspelsundervisning längre, eftersom de fått känna sig engagerade och involverade i undervisningen vilket leder till roliga lektioner för eleverna. Den motiverande aspekten är, enligt Van Ments, den centrala aspekten av rollspelsundervisning som nämns av lärare, de menar att halva arbetet är gjort om man lyckas hitta ett sätt att motivera och engagera eleverna.80 Detta framhåller även Vanja i sin intervju där hon säger följande: “Det är roligt
också. Alltså faktiskt, allting som är roligt är ofta bra för att det vill eleverna göra, och då kommer man längre med dem.81
78 Intervju med Vanja, bilaga 1. 2016.
79 van Ments, Morry.The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning, 19 80 van Ments, Morry.The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning, 15 81 Intervju med Vanja, bilaga 1. 2016.
6.3 Problematiska aspekter med rollspel
Under intervju två tog Eric upp en negativ aspekt som vi inte hittat i tidigare forskning och som vi inte pratat om innan, nämligen den att elevernas relationer i verkliga livet faktiskt kan förstöra rollspelet i klassrummet. Som exempel på detta tar han till exempel upp att en elev som i rollspelet inte ska tycka om bönder helt plötsligt blir böndernas förkämpe därför att hen råkar vara kompis med en som spelar bonde.82 Detta kan ju tveklöst bli problematiskt då
syftet med rollspelet till exempel är att gestalta ett historiskt skeende så korrekt som möjligt, och få eleverna att känna med människorna som var med vid händelsen. Spelar IRL (i riktiga livet) relationer in här så har ju rollspelet i någon mån misslyckats med sitt syfte.
En annan negativ aspekt av rollspel är enligt van Ments bland annat tidsaspekten, det vill säga att det kan vara svårt för lärare att hitta tid både att planera och att ha tillräckligt mycket lektionstid att lägga på rollspel.83 Detta är intressant med tanke på den diskussion om lärares
arbetsbelastning som just nu pågår i Sverige, meningen med vårt arbete är ju att ta fram aspekter av rollspel som eventuellt kan underlätta för både pedagoger och elever och inte någonting som ska bli en ytterligare belastning tidsmässigt.
När det gäller argumentet om tidsbrist kan man se flera möjliga lösningar på detta, till
exempel att man skulle kunna ha ett längre projekt där man samverkar mellan till exempel två olika SO-ämnen eller mellan ett SO-ämne och ett språkämne men detta kan vara
problematiskt, dels då elever som inte presterar som bäst i den här typen av undervisning kan bli lidande av att göra längre projekt, och dels då man som lärare behöver tid både till att göra sin egen planering men även att sitta och planera tillsammans med till exempel språk- eller SO-lärare vilket i skolvärlden ofta kan vara svårt.
En annan sak som enligt van Ments skulle kunna vara negativ med att använda sig av rollspel är att läraren förlorar kontrollen över vad eleverna lär sig och i vilken ordning de lär sig.84
Detta diskuterades även i intervjun med Eric, då med vinkeln att den traditionella lärare-elev hierarkin som kan finna, på ett positivt sätt utmanas och ställs på ända när man arbetar med
82 Intervju med Eric, bilaga 2. 2016.
rollspel i undervisningen. Det är eleverna som skall tillägna sig kunskaperna istället för att man som lärare skall förmedla kunskapen.85
Van Ments menar vidare att rollspel av elever kan ses som någonting flummigt och “för roligt”.86 Detta gör att man som lärare måste vara tydlig med hur man bedömer uppgiften,
vilken förmåga som övas och på ett bra sätt konkretisera läroplanen så att eleverna förstår att det är skolarbete även om det kan ses som en lek. Vanja tar upp detta i ett av sina svar då hon berättar om elever i en klass som inte tycker om att arbeta med rollspel då det för eleverna blir otydligt hur de bedöms och hur läroplan, kunskapskrav samt betygsättning har med rollspel att göra.87
Eric säger i sin intervju att rollspel enligt honom är allra lättast att arbeta med när det är ren faktainlärning man vill bedöma, han själv har bara arbetat summativt med rollspel88 vilket är
intressant då Andersson i sin artikel i konferensrapporten “Tänk efter, tänk nytt, tänk om” menar att man för att avgöra hur lämpligt det är att använda sig av rollspel som pedagogisk metod måste ta reda på vad målet med undervisningen är. Han menar att rollspel inte lämpar sig väl att använda om det är inlärning av stora mängder information som är målet med undervisningen, däremot menar han att det lämpar sig desto bättre om syftet skulle vara att tvinga fram ett självständigt tänkande hos studenterna.89
Eric menar i intervjun att en problematisk aspekt med rollspel som han själv har upplevt är att personliga relationer kan påverka spelet. Han tar upp ett exempel då han själv använt rollspel i ett klassrum där två elevgrupper, som spelade grupper som enligt Eric historiskt inte alls hade samma intressen, ändå började samarbeta på ett nytt sätt på grund av goda personliga relationer i verkliga livet.90Detta är någonting som inte framkommer av den tidigare
forskning vi tagit del av och således ett nytt problem med rollspel som pedagogisk metod. Eric menar vidare i intervjun att det kan vara problematiskt att vissa elever gömmer sig i gruppen och att man måste vara observant som lärare för att få med sig alla elever, medan
85 Intervju med Eric, bilaga 2. 2016.
86 van Ments, Morry.The Effective use of Role-Play: Practical Techniques for Improving Learning, 16. 87 Intervju med Vanja, bilaga 1. 2016
88 Intervju med Eric, bilaga 2. 2016
89 Fredrik Andersson, När föreläsaren blir spelledare - Utmaningar och 45 möjligheter för rollspel inom
högskolepedagogiken. Tänk efter Tänk nytt Tänk om Universitetspedagogisk konferens i Umeå 2 – 3 mars
2005 Konferensrapport. 2005
Vanja menar att det inte riktigt finns några nackdelar med att använda sig av rollspel. Hon menar dock att det skulle kunna vara problematiskt om någon förälder skulle tro att man försöker påverka eleverna och deras tro, eller att någon elev skulle kunna tycka att det är obehagligt med till exempel brädrollspel, men hon säger vidare att så länge man håller sig till enkla och vardagsnära rollspel så är det ingen fara.
7. Slutsats och diskussion
Det som visat sig i våra intervjuer och textstudier är att rollspel som undervisningsmetod till stor del handlar om att ge elever motivation och lust att lära sig, samt att rollspel som verktyg fungerar bra för att väcka empati hos elever. Vår studie visar att rollspel är en god metod att använda sig av i klassrummet men att den i många fall kräver mycket tid och stort
engagemang från läraren. Vanja arbetar mycket med rollspel och anser det vara en bra undervisningsmetod, men anser inte tidsbristen vara ett hinder när hon arbetar med enklare rollspel som till exempel att spela upp pjäser på engelskalektionerna. Däremot kan hon känna att tiden saknas för att hinna spela ett klassiskt rollspelsscenario i klassrummet.
De lärare vi intervjuat och den forskning vi läst har i det stora hela varit positivt inställd till användandet av rollspel i klassrummet. Vi har sett en röd tråd genom den forskning vi tagit del av och de intervjuer vi genomfört, vilken handlar om lärares intentioner att vilja skapa ett tryggt pedagogiskt utrymme för sina elever och möjligheten och viljan att lägga energi på detta. För vissa lärare är rollspel ett väldigt tydligt och bra verktyg att använda sig av i sin undervisning, medan andra anser att det borde vara en liten del i det stora hela.
Som lärare kan det vara konstruktivt att ta ett steg tillbaka från sin undervisning och fundera över hur man vill att elever ska känna kring förståelse och empati och om engagemang och förståelse för andra människors livssituationer överträffar ren faktainlärning. Lärande kommer alltid vara ett utbyte mellan läraren och eleverna – är då inte ens roll som lärare också att försöka lära ut förståelse, empati och kreativitet till dessa elever? Det öppnar upp inför nya forskningsmöjligheter kring lärarens ansvar i elevens känslomässiga lärande. Men om man anser att det är ens uppgift som lärare att försöka göra allt i sin makt för att tända gnistan för empati hos elever och samtidigt försöka hitta deras motivation så är rollspel ett verktyg som har påvisade positiva fördelar.
Det vi sett i våra intervjuer, forskningen vi tittat på samt skolans styrdokument är att det är viktigt att variera sin undervisning. Man måste som lärare ge både de elever som har svårigheter att visa sina kunskaper på prov eller inlämningsuppgifter, och elever som har
lättare att visa sina kunskaper genom till exempel rollspel eller andra former av muntliga övningar chansen att få göra det, om man vill eftersträva en likvärdig skola.
Elevdemokrati är viktigt och har man en klass som absolut inte ser någon poäng med att arbeta med rollspel och entydigt uttrycker detta, som var fallet med en klass i intervju ett,91 så
finns det ingen anledning att som pedagog låta rollspel som undervisningsmetod ta allt för stor plats i klassrummet. Dock är detta inte heller en anledning att ta bort rollspel ur sin undervisning helt och hållet. Har man däremot en klass som tycker att det är roligt och man som lärare ser att det ger goda resultat så finns det inga hinder i styrdokumenten att använda sig av metoden oftare.
Angående risken med att läraren kan förlora en del av ledarskapet under rollspelsövningar, kan den enligt oss vara både positiv och negativ då den enligt oss kan sätta eleven i rollen som den som är ansvarig för sitt eget lärande på ett mer praktiskt sätt än att enbart prata om att var och en har ansvar för att tillägna sig kunskaper. Däremot tror och menar vi att man som lärare, eller i detta fall spelledare, måste ha ständig kontroll över att eleverna behåller fokus på uppgiften och inte svävar iväg och i slutändan inte lär sig det som från början var meningen, alltså, att man som lärare måste vara medveten och observant på vad som sker i klassrummet även om själva inlärningen till större del än vanligt sköts av eleverna själva. Något annat som väldigt tydligt kommit fram i den studie vi gjort är att lärarna vi intervjuat anser att rollspel är ett tydligt redskap för att lära ut förståelse och empati till sina elever. Van Ments, som vi återkommer till, presenterar hur rollspel lär ut empati på ett tydligt sätt och förklarar att rollspel ger eleven mer förståelse, för att det sätter eleven i en situation som är en så tydlig simulation av vår egen värld att det är själva miljön och elevens igenkänning i rollen som skapar förutsättningar för förståelse att uppstå.92
Dock anser båda intervjupersonerna att rollspel inte lämpar sig att använda i alla ämnen och båda tar då upp idrott som ett exempel på ett ämne som lämpar sig sämre för rollspel. Vi menar här att rollspel med fördel kan användas i alla ämnen. I det centrala innehållet för idrott och hälsa 7-9 står till exempel att eleverna ska lära sig om “kroppsideal inom idrotten
och i samhället i övrigt”, om “Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta”, samt “Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön”.93 Här menar vi att det skulle vara ytterst fördelaktigt att använda sig av
rollspel för att få eleverna att på något sätt, visuellt, genom text eller genom en improviserad pjäs, gestalta till exempel effekterna av doping eller hur kön kan påverka valet av aktiviteter. Vi har kunnat se att det är just detta som i rätta händer gör rollspel till ett väldigt bra redskap att använda sig av i ett klassrum: det kan få eleverna att gå in i sitt material och skapa sin egen kunskap, snarare än att bara repetera det som står i en lärobok, och det är en enorm drivkraft för elever att få uppleva det de lär sig snarare än att bara läsa om det. Rollspel är ett sätt för elever att interagera med sitt material och sin egen värld för att på så sätt erhålla nya kunskaper om sig själv samt förståelse för andra. I slutändan är det pedagogen som i
samarbete med eleven skapar inlärningen, det vill säga att det är kreativiteten hos både lärare och elev som skapar möjligheter att använda rollspel i klassrummet, då rollspel till sin natur är helt beroende av fantasi och kommunikation för att fungera.
Vi har även kunnat se att när man pratar om rollspel som undervisningsmetod så tänker de flesta endast på fysisk gestaltning framför resten av klassen alternativt läraren, då man som grupp eller enskild elev spelar en roll. Här ser vi att man ofta glömmer att rollspel kan vara så mycket mer än så, då man till exempel kan göra en skriftlig gestaltning genom att exempelvis skriva en text där man ska ikläda sig rollen som någon annan. Detta breddar möjligheten till användning av rollspel som pedagogisk metod avsevärt, då det även motarbetar det vanligaste argumentet mot att använda sig av rollspel, nämligen tidsaspekten. Att istället för att göra ett traditionellt skriftligt prov om exempelvis islam, kan eleverna får skriva ett brev där de ska berätta om religionen för en kompis som blivit vän med en muslim och vill veta mer men skäms för att fråga, och detta behöver absolut inte ta mer tid varken i planerings-,
genomförande- eller bedömningsstadiet.94
Det som väcks efter att ha genomfört denna studie är ett par kompletterande frågor kring rollspel: hur stor del bör och skall skolan ha i att träna elever i mer abstrakta känslor som empati, kreativitet, motivation och förståelse? Kan det finnas tankar bakom rollspel som kan
93 Skolverket. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. 50 94Intervju med Eric, bilaga 2. 2016.
komma fram mer tydligt i en större och mer omfattande undersökning? Hur ser attityden ut kring rollspel bland elever och lärare och vad kan den bero på? Hur ska man tackla de större problemen som har att göra med kostnader i tid, ekonomi och energi för rollspel på en statlig nivå?
Vi ser gärna vidare forskning på ämnet som behandlats i denna uppsats, och då framför allt vad gäller lärares attityd till rollspel i allmänhet, då någon typ av kvantitativ datainsamling kan hjälpa oss att dra en slutsats om hur de generella uppfattningarna i landet är. I samband med en sådan undersökning kan många relevant och intressanta frågor om inställningar till rollspel och dess användande i klassrummet undersökas: blir det någon skillnad på resultatet om man till exempel kallar det gestaltning istället för rollspel? Kan man se någon skillnad på storstäder och mindre städer vad gäller inställningen till att använda sig av rollspel i
undervisningen? Blir det någon skillnad på resultatet beroende på om man gör korta enkätfrågor, eller om man väljer en mer kvalitativ metod för datainsamling, där man kan förklara begrepp närmare etc.?
Slutligen kan vi konstatera att utifrån det vi läst, sett, hört och diskuterat så är klassrummet ett rum som passar rollspel bra. Fördelarna av rollspel som undervisningsmetod som har
diskuterats i den här uppsatsen skapar gedigna möjligheter för nytt, demokratiskt och engagerande lärande, där eleven själv får ta stor del i sitt eget lärande. Som van Ments konstaterade: känner eleven sig motiverad till att arbeta med sig själv och sin inlärning så är halva slaget redan vunnet.95 Det enda som behövs då är en lärare som kan motivera sig själv
att möta sin elev i förståelse.
