7.1. Slutsats
Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur elevers erfarenheter från tidigare mellanstadieskolor har påverkat hur de ser på samhällskunskapsämnet. Vi vill även undersöka hur elevers syn på samhällskunskap skiljer sig från lärarens syn.
Vi har i studien kommit fram till att det finns tydliga skillnader i hur elever uppfattar ämnet samhällskunskap utifrån vilken tidigare skola de gått på och då var denna skolan ligger i för område utifrån socioekonomisk status. Resultatet visar att elever från skolan med högre socioekonomisk status i större utsträckning gav liknande svar som lärarna. Dessa elever såg att samhällskunskap hade ett bildande perspektiv och utifrån förmågor. Elever vars skolgång har haft lägre socioekonomisk status tenderar att inte upprepa lärarens perspektiv. De såg ämnet utifrån funktionalitet och fakta. Resultatet visade också att klassrummet är hierarkiskt och elever som ser på samhällskunskapsämnet på liknande sätt som lärarna är högre upp i denna hierarkin. Dessa elever kommer i störst utsträckning från skolan med högre
socioekonomisk status. Elever längre ner i hierarkin är de som inte kan upprepa lärarens svar. Dessa elever neutraliserar sin position och accepterar den. Detta är mycket på grund av att läraren säger att de ligger längre ner genom teorin om symboliskt våld. Vi pratade ytterligare om att elevernas habitus påverkar hur de ser på samhällskunskap och hur de lär sig. De elever från skolan med högre socioekonomisk status är mer sannolika att hamna i favör hos läraren och säga det läraren vill att dem ska säga.
7.2. Diskussion
Det har gjorts många studier som har diskuterat vilken påverkan socioekonomisk status kan ha för elevers lärande. Dock fanns det ett tydligt tomrum gällande kopplingen till samhällskunskap och vi ser därför att vi har lyckats fått en översiktlig kartläggning gällande området. Resultatet finner vi adekvat och relevant men givetvis har det sina begränsningar. Vårt material utgår
33
enbart från en skola vilket inte är tillräckligt brett för att kunna generalisera för alla andra skolor. Det skulle behövas ett urval på fler elever med en större spridning av exempelvis kön, etnicitet, religionsuppfattning och andra relevanta aspekter. Det skulle även behövts göras fler intervjuer med lärare som arbetar på andra skolor för att se om de också upplever att ämnet är till för bildning samt att det är förmågor i som är det viktigaste i ämnet. Att vi fick liknande svar av lärarna kan ha att göra med att de arbetar på samma skola, men det kan också ha att göra med att lärare främst ser samhällskunskap utifrån dessa två aspekterna. Därför anser vi att det behövs göras studier kring om det skiljer sig mellan samhällskunskapslärare på olika skolor. Undersökningen är en fallstudie. Resultatet kan skilja sig på en annan skola men det skulle inte nödvändigtvis betyda att den inte är av värde. Det kan också vara så att resultatet går att applicera på andra skolor men för att bekräfta detta måste studier göras kring hur elever och lärare uppfattar de två kategorierna som har präglat vår studie. Det som togs upp i studien kan stå för sig själv och vara relevant för vårt framtida arbete och fortsatt forskning.
7.3. Yrkesrelevans
Studiens relevans för vårt framtida yrke syns tydligt. Vi har funnit samband mellan elevers bakgrund och hur det formar deras åsikter. Att vara medveten om sina elevers förflutna och att det har chans att forma deras åsikter kan vara väldigt viktigt för hur en bäst kan nå eleverna och deras behov. Om läraren inte kan identifiera vad som får eleverna att säga det som de gör så kan det bli mycket svårt att åtgärda elevernas problem eller dilemman. Det har också varit givande för oss i vårt framtida yrke att se hur lärarna svarar och förhåller sig till sina elever. Lärarna uttryckte problematik och dilemman de möter varje dag och detta kan vara nödvändigt för framtida lärare att vara medvetna om.
7.4. Framtida forskning
Framtida forskning kopplat till vår studie skulle kunna vara att få in hur kommuner och Skolverket förhåller sig till det som vår studie diskuterade. Det hade varit intressant att undersöka Skolverkets syn på socioekonomiska förhållande och koppla det till vårt resultat. Ett annat förslag på framtida forskning skulle vara att göra en kartläggning av Malmö stad med
34
liknande tillvägagångssätt som vår studie. Detta för att se vare sig vårt resultat är jämförbart med resten utav Malmö. Det hade även varit intressant att få in ett ledningsperspektiv, exempelvis en rektor, då ledarnas syn på skolors möjligtvis kan skilja sig från lärarnas och elevernas syn.
35
Referenser
Aakvaag, Gunnar (2008). Modern sociologisk teori. Studentlitteratur. Lund.
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Liber. Stockholm.
Berger, N och Archer, J (2016). School socio-economic status and student socio-academic achievement goals in upper secondary contexts. Social Psychology of Education. Volym 19, upplaga 1 sidintervall s 175-194.
https://link-springer-com.proxy.mau.se/article/10.1007%2Fs11218-015-9324-8 (Hämtad 19/12-2018)
Bourdieu, Pierre (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge University Press. Cambridge.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber. Stockholm.
Böhlmark, Anders., Holmlund, Helena och Lindahl, Mikael (2015). Skolsegregation och
skolval. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2015/r-2015-05-skolsegregation-och-skolval.pdf (Hämtad 18/12-2018)
Pajkin, Maria (2014) Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för läsförmåga och betyg. Linnéuniversitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:774443/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 19/12-2018)
Rumberger, R och Palardy, G (2005). Does segregation still matter? The impact of student
composition on academic achievement in high school. Teachers College Record.
https://pdfs.semanticscholar.org/4674/ad128d87ed33c401dc9ed0fe259b4b3db383.pdf?_ga=2. 58818733.1863757888.1545137504-36238760.1545137504 (Hämtad 18/12-2018)
36
SCB (u.å.). Socioekonomisk indelning (SEI). Statistiska centralbyrån.
https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk- indelning-sei/ (Hämtad 13/1-2019)
Sirin, Selcuk (2005). Socioeconomic status and academic achievement: A meta-analytic
review of research. Review of Educational Research.
https://www.researchgate.net/publication/235356240_Socioeconomic_Status_and_Academic _Achievement_A_Meta-Analytic_Review_of_Research
Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Stockholm.
Skolverket (2018) 1. Statistik om prov, betyg och meritvärde. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/om-skolverkets-statistik/statistik-om-prov- betyg-och-meritvarde (Hämtad 17/12-2018)
Skolverket (2018) 2. Lista över socioekonomiskt index och den förväntade andelen obehöriga elever till gymnasieskolan. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a7418133b/1535448111495/Lista_so cioekonomiskt_index-2019.pdf (Hämtad 27/1-2018)
Skolverket (u.å.). Sök statistik. Skolverket.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och- vuxenutbildning (Hämtad: 17/12-2018)
Unicef (2018). An Unfair Start: Inequality in Children’s Education in Rich Countries. Innocenti Report Card 15
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 10/12-2018)
Alla intervjuer i sin helhet finns i författarnas ägo Lärare 1: 20/11-2018.
37 Lärare 3: 22/11-2018. Lärare 4: 22/11-2018. Elev 1: 21/11-2018 Elev 2: 22/11-2018 Elev 3: 22/11-2018 Elev 4: 22/11-2018 Elev 5: 22/11-2018 Elev 6: 22/11-2018 Elev 7: 22/11-2018 Elev 8: 23/11.2018
38
Bilagor
1. Informationsbrev till vårdnadshavare
Hej! Vi heter Hjalmar Säbom och Jessica Persson och studerar till SO-lärare på Malmö universitet. [En av oss] har under sin utbildning [kommit i kontakt med skolan] och har således lärt känna eleverna.
Vi skriver för tillfället vårt examensarbete i samhällskunskap. Syftet med arbetet är att
undersöka hur elever uppfattar ämnet samhällskunskap och om det föreligger några skillnader mellan vilken skola eleven tidigare gått på. Vi söker därför elever som vill delta i studien.
Eleverna kommer enskilt att delta i studien och under skoltid bli intervjuade av oss två. Intervjun kommer ta runt 10-15 minuter. Vi kommer att spela in intervjun och inspelningen kommer endast att lyssnas på av oss och lärare från universitetet. När examensarbetet är färdigt kommer inspelningarna att raderas. Att delta i studien är helt frivilligt och ni och era barn kan när som helst välja att gå ur. Genom att delta i studien är du/ ni garanterad
anonymitet så varken ditt barns namn eller skola kommer att nämnas.
Intervjuerna kommer äga rum under v. 47-48. Den exakta tiden och platsen kommer vi överens om vid visat intresse men det kommer ske under ordinarie SO-lektioner. När uppsatsen är färdig så kommer ni att erhålla ett exemplar.
Om du tillåter ditt barn att delta i studien och om eleven själv vill delta i studien så skriv under och ta med lappen och lämna till [er SO-lärare] senast fredag v. 46 (16
november).
Har ni frågor så är det bara att kontakta oss! Med vänliga hälsningar Hjalmar och Jessica
39 Jessica: [Jessicas mejl och telefonnummer]
--- Jag som vårdnadshavare har läst informationen ovan och ger tillstånd för mitt barn att delta i studien. Jag som elev vill delta i studien och vet att jag när som helst kan avbryta min medverkan.
... ... Datum Klass Elevens namn
... ... Vårdnadshavares namnteckning Elevens namnteckning
40
2. Intervjufrågor
2.1. Frågor till lärare
1. Varför behöver vi samhällskunskapsämnet? 2. Hur förmedlar du detta till dina elever?
3. När känner du att elever tappar koncentrationen/ intresset? 4. Hur motiverar du dina elever i ämnet samhällskunskap?
5. Händer det ibland att vissa elever ”lämnas efter” på grund av tidsbrist?
6. Finns det nya möjligheter som uppstår med att ha elever med olika bakgrunder? På vilket sätt?
7. Anpassar du stoffet utifrån olika elevers bakgrund?
8. Vad önskar du skulle ändras för att få ett mer inkluderande klassrum?
2.2. Frågor till elever
1. Varför behöver vi samhällskunskapsämnet? 2. Tycker du någonsin att ämnet är tråkigt? 3. Om ja när tappar du intresse för ämnet? 4. Vad tycker du är intressant med ämnet?
5. Känner du ibland att du inte hänger med på lektionerna? Vad gör du då och vad gör läraren?
6. Hur påverkar dina klasskamrater dig på samhällskunskapslektioner? 7. När känner du att samhällskunskap är viktigt för dig utanför skolan?
8. Om du skulle bli lärare i samhällskunskap imorgon, vad skulle du tänka på då?