Elever och lärares syn på samhällskunskapsämnet -En kvalitativ studie kopplad till socioekonomisk bakgrund

Fakulteten för lärande och samhälle Samhälle – Kultur - Identitet

Examensarbete i samhällskunskap och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Elever och lärares syn på

samhällskunskapsämnet

En kvalitativ studie kopplad till socioekonomisk bakgrund

Teachers and students view on social science

A qualitative study related to socioeconomic background

Jessica Persson

Hjalmar Säbom

Ämneslärarexamen med inriktning mot

arbete i grundskolans årskurs 7-9, 270 hp Handledare: Magnus Persson Datum för slutseminarium: 2019-01-18 Examinator: Jan Anders Andersson

2

Förord

Att en persons bakgrund påverkar livet är givet men hur blir det när man sätter elever med olika bakgrunder i samma skola? Detta examensarbete ämnar att undersöka hur elever, utifrån deras bakgrund, uppfattar ämnet samhällskunskap. Elevernas svar kommer även jämföras med lärares svar på samma frågor.

Under hela arbetsprocessen har vi haft ett mycket nära samarbete för att kunna diskutera och resonera om examensarbetets alla olika delar. Hjalmar har haft större ansvar gällande resultat och analys. Jessica har istället fokuserat mer på metod och teori. Resterande delar av arbetet har vi suttit tillsammans och arbetat med eller delat upp. Det som har skrivits har granskats och godkänts av den andra personen då vi skrivit allting i ett delat dokument. Slutligen är vi båda överens om att arbetsbördan har varit likvärdig för oss båda.

Hjalmar & Jessica

3

Abstract

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det föreligger några skillnader kring hur elever uppfattar samhällskunskapsämnet utifrån tidigare skolgång. Dessa tidigare skolor ligger i områden med olik socioekonomisk status och således är syftet att undersöka om elever ser på ämnet samhällskunskap på ett annorlunda sätt utifrån deras bakgrund. Syftet med studien är även att koppla elevernas svar till verksamma samhällskunskapslärares för att se hur de uppfattar ämnet. Studien har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både lärare och elever på en kommunal högstadieskola i Malmö.

Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur elever ser på ämnet samhällskunskap utifrån vilken skola de tidigare gått på. Vi har även sett att lärarna i större utsträckning ser samhällskunskap på samma sätt som elever som tidigare gått på en skola som legat i ett område med högre socioekonomisk status. Vi har i analysen använt oss av två begrepp av Pierre Bourdieu för att försöka förklara vårt resultat och begreppen är habitus och symboliskt våld.

Nyckelord: Samhällskunskap, Socioekonomisk bakgrund, Socioekonomisk status, Skola, Lärare, Elever, Bourdieu

4

Innehållsförteckning

1. Inledning...6

2. Syfte och problemställning...8

3. Tidigare forskning...9

3.1. Betydelsen av socioekonomisk bakgrund i skolan...9

3.2. Samhällskunskapsämnets roll i skolan...10

4. Teori...11

4.1. Habitus...11

4.2. Symboliskt våld...11

5. Metod och genomförande...13

5.1. Val av metod...13 5.2. Konstruktion av frågor...13 5.3. Genomförande av datainsamling...14 5.4. Urval...15 5.5. Bearbetning av resultat...17 5.6. Forskningsetiska överväganden...17

6. Resultat och analys...19

6.1. Samhällskunskap som bildning eller funktionalitet? ...19

6.1.1. Samhällskunskap som bildning...19

6.1.2. Samhällskunskap utifrån funktionalitet...21

6.1.3. Jämförelse av elevers svar...22

6.1.4. Bildning eller funktionalitet: lärarperspektiv...23

6.2. Samhällskunskapsämnet som fakta eller förmåga? ...24

6.2.1. Samhällskunskapsämnet som fakta...24

6.2.2. Samhällskunskapsämnet som förmåga...26

6.2.3. Fakta eller förmåga: lärarperspektiv...27

6.3. Självbilden i klassrummet...28

6.4. Är klassrummet hierarkiskt? ...30

6.5. Varför skiljer sig svaren utifrån elevers tidigare skolgång? ...31

7. Slutsats och diskussion...32

5 7.2. Diskussion...32 7.3. Yrkesrelevans...33 7.4. Framtida forskning...33 Referenser...35 Bilagor...38

1. Informationsbrev till vårdnadshavare...38

2. Intervjufrågor...40

2.1. Frågor till lärare...40

2.2. Frågor till elever...40

6

1. Inledning

En ny Unicef-rapport har presenterat hur likvärdigheten i skolan i 41 OECD och EU-länder ser ut. Sverige hamnar i denna undersökning på plats 25 och sist av de nordiska länderna. Undersökningen tar bland annat upp skolans förmåga att väga upp den ojämlikhet som finns i föräldrars utbildningsnivå och inkomst. (Unicef 2018) Denna undersökning visar att Sverige är sämst i Norden på att sig an ojämlikheten som finns mellan elever på grund av föräldrars bakgrund. Malmö stad har länge varit en stad som utmärker sig med att vara en stad som består av människor från olika kulturer och ekonomisk status. Vad händer när dessa människor möts i en klassrumsmiljö? Hur påverkar det elevernas och lärarnas syn på samhällskunskapsämnet? Finns det en klyfta mellan hur lärare och elever uppfattar ämnet?

I läroplanen för grundskolan (Lgr 11) står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs

förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper

(Skolverket 2011). Genom intervjuer på en skola i Malmö vill vi undersöka hur skolan anpassar sig utifrån varje elevs förutsättningar och således se om alla elever får samma möjligheter. Här kommer vi utgå från sociologiska teorier för att förklara dels elevernas agerande men även lärarnas.

Det har för varje lärare vid ett eller annat tillfälle blivit uppenbart att det inte finns en undervisningsmetod som fungerar i alla sammanhang. Ibland kan lärare komma ut efter en fantastisk lektion för att sedan mötas att samma lektionsplanering föll pladask i en annan klass. Detta kan vara en utmaning vissa lärare aldrig lyckas överkomma. Hur lärarna arbetar med att anpassa sin undervisning efter elevers behov och erfarenheter är något vi kommer ha i åtanke under arbetets gång.

För att verkligen förstå sambandet mellan lärare och elev tror vi att man måste undersöka frågan från både elevers och lärarnas perspektiv. Vi kommer både diskutera hur elever och lärare uppfattar samhällskunskapsämnet för att få fram en övergripande bild men också jämföra svaren för att kunna se på skillnader. Vem som har rätt och fel är oväsentligt eftersom det är

7

hur svaren förhåller sig mot varandra är det viktiga. Vi hoppas få en inblick i hur lärare i Sverige arbetar för att motverka att elevers olika bakgrunder påverkar deras utbildning.

8

2. Syfte och problemställning

Vårt syfte med studien är att undersöker om det föreligger skillnader mellan hur elever med olika bakgrund uppfattar ämnet samhällskunskap. Vi kommer jämföra elevernas svar med samhällskunskapslärare på samma skola och se hur de skiljer sig. Lärarnas perspektiv är viktigt för att kunna se hur lärarna och eleverna förhåller sig till varandra. Vi vill undersöka om fallet är att vissa grupper av elever kan svara liknande eller mer olikt till hur lärare svarar. Vi kommer att diskutera hur eleverna uppfattar ämnet samhällskunskap och jämföra detta med lärarna.

Utifrån syftet valde vi att utgå från följande frågeställningar:

 Hur påverkar elevers erfarenheter från tidigare skolor med olik socioekonomisk status hur de ser på ämnet samhällskunskap?

 Hur ser elever från olika skolor på ämnet samhällskunskap jämfört med lärares syn på ämnet?

9

3. Tidigare forskning

3.1. Betydelsen av socioekonomisk bakgrund i skolan

Att en persons socioekonomiska bakgrund påverkar hela livet är givet. Under barn- och ungdomsåren i skolan kan familjens socioekonomiska status påverka elevens utbildning. Socioekonomisk indelning är en klassifikation utifrån människors yrken. De övergripande indelningarna brukar vara arbetare, tjänstemän och företagare. (SCB u.å.)

I de olika sociala sammanhang som uppstår i samhället är individer ofta segregerade utifrån sin socioekonomiska ställning. En individ har därmed en högre sannolikhet att möta någon annan med liknande social position, än att möta någon från en annorlunda socioekonomisk miljö. Ett exempel på detta är skolsegregation: barn går ofta i skolan tillsammans med andra barn med liknande socioekonomisk bakgrund. (Böhlmark, Holmlund och Lindahl 2015, s 3)

En enkätstudie har gjorts med elever kring om det föreligger skillnader mellan elevers inställning till läsning utifrån deras socioekonomiska bakgrund. Dessa svar jämförs sedan med elevernas betyg på läsförståelse på nationella prov i svenska. Studien kommer fram till att elever med föräldrar som pratar om litteratur hemma har större möjlighet att klara kraven som skolan ställer. Bibliotek, öppna förskolor, barnomsorg, förskola och fritidshem som är till för alla i samhället utgör därför ett tydligt syfte med att främja barns språk- och läsutveckling. Dessa ställen har därför en stor betydelse för att utjämna de sociala, kulturella och ekonomiska klyftorna som finns i samhället. (Pajkin 2014, s 2 och 54)

Det har gjorts många studier om hur tidigare socioekonomisk bakgrund påverkar livet. Många av studierna lyfter hur socioekonomisk status också påverkar elevernas skolgång. Det finns således studier som lyfter både betyg, beteende och framtida jobb. I en studie av Russel Rumberger och Gregory Palardy (2005), där 913 skolor undersöktes, uppenbarade det sig att en skolas socioekonomiska status låg till grund för elevernas kunskapsprestationer. Studien visar således att i en skola som har lägre socioekonomisk status är det också sämre kunskapsprestationer hos eleverna. (Rumberger och Palardy 2005, s 2003) Det är intressant då

10

även om eleverna var lika i alla andra aspekter så spelar skolans socioekonomiska status en stor roll i elevers resultat. Selcuk Sirin (2005) fann i sin metaanalys på 74 forskningsstudier att elevernas föräldrars socioekonomiska status också är en av de tydligaste faktorerna mellan elevernas resultat inom skolan. De elever som kommer från en familj med hög socioekonomisk status presterar generellt sett bättre än de med lägre socioekonomisk status. (Sirin 2005, s 438)

3.2. Samhällskunskapsämnets roll i skolan

Samhällskunskap är ett ämne som ska vara i nuet och ständigt ta upp aktuella händelser. Kursplanen bestämmer vad som ska tas upp i ämnet och kan på så sätt förändras utifrån vad som är aktuellt just nu. Samhällskunskapsämnet befinner sig därför i en oavbruten förändring och påverkas ständigt av samhällsförändringar både i Sverige och i världen. (Olsson 2016, s 59-60)

Under en lång tid har det funnits en otydlighet i den svenska skolan kring vad ämnet samhällskunskap ska bidra till. En som var tidig att påpeka denna otydligheten i ämnet var Birger Bromsjö. Han menade redan 1965 att ämnet saknade en huvudsaklig inriktning när man såg till läroplanen. Det fanns otydligheter både gällande ämnets innehåll men även kring de mål som fanns för ämnet. Han ansåg även att lärarna hade för stor frihet till att själva bestämma kring sin undervisning i ämnet. (Bromsjö 1965, s 71) Detta kunde då leda till att lärare tidigare själva fick bestämma mer kring vad som ansågs relevant i ämnet och då lära ut det till eleverna. Konsekvensen av detta ledde till att det inte blev en kontinuerlig undervisning för alla elever i Sverige. Det blev på så sätt skillnader mellan skolor endast utifrån vad läraren ansåg var relevant att ta upp i samhällskunskap. Efter Bromsjö så har även andra forskare uttalat sig och bekräftat att det finns en otydlighet i kursplanen för samhällskunskap med en för stor splittring och bredd inom ämnet. (Bronäs & Selander 2002, s 75).

11

4. Teori

4.1. Habitus

Habitus är en av Pierre Bourdieus teorier och viktigt för att förstå hans teori om aktörers handlande. Bourdieu menar att habitus är ett inkorporerat förkroppsligat socialt system som finns i alla människor och påverkar allt som personen tänker och gör. Habitus är även det som föreskriver hur varje person uppfattar, värderar och handlar i situationer och kan då ses som det centrala i en persons identitet. När en människa handlar sker det oftast inte en reflektion eller något övervägande kring hur man ska agera. Det sker istället intuitivt och det kan upplevas som att man bara vet vad man ska göra i en plötslig situation och Bourdieu menar att detta är habitus. Om vi människor inte haft något habitus skulle vi inte kunna orientera oss i samhället på ett begripligt sätt. Habitus är svårt att förändra då det är någonting varaktigt och någonting som alla bär med sig genom sina erfarenheter. Habitus är därför någonting som är starkt präglat av personens bakgrund och den sociala miljön man befinner sig i. Personer som växer upp i olika delar av samhället kommer därför att få olika habitus. Bourdieu menar därför att habitus är klasspecifik samt återger och visar en persons position i det sociala rummet. (Bourdieu 1977, s 72)

Teorin om habitus kommer vi använda för att försöka förklara varför vissa elever i vår studie resonerar på ett sätt medans andra i större utsträckning tenderar att resonera på att annat sätt. Vi kommer att koppla habitus till att eleverna bär med sig det utefter deras erfarenheter från tidigare skola och tidigare socioekonomisk bakgrund.

4.2. Symboliskt våld

Det finns en paradox i Bourdieus teorier som handlar om att människor tycks acceptera sin plats i det sociala rummet. Bourdieu menar att alla är präglade av sin mängd kapital och genom det kvalificerar in sig på en viss plats i det sociala rummet. Det sociala rummet innebär att det finns objektiva positioner för alla människor i samhället och att dessa

12

positioner bestäms utifrån mängden kapital som personen innehar. De typer av kapital som Bourdieu brukar tala om är ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital. Bourdieu menar vidare att kapital ger makt genom att vara en resurs som kan användas för att uppnå fördelar. Genom exempelvis högt ekonomiskt kapital kan man dominera människor genom att anställa dessa. (Aakvaag 2008, s 165-166)

Bourdieu menar att människor hela tiden vill behålla och/ eller öka sitt kapital för att komma högre upp i den objektiva hierarkin som finns. Bourdieu menar vidare att denna uppdelning anses som godtycklig. Samhället kan betraktas som rätt stabilt så varför väljer då inte fler underlägsna grupper i samhället att göra uppror? Svaret på den frågan är begreppet

neutralisering. Hierarkier, dominans och godtyckligt herravälde är någonting som kan ändras till att framstå som någonting vanligt, naturligt och legitimt efter rimliga principer. En uppdelning av människor utifrån kapital blir inte någonting problematiskt utan blir istället bara “som det ska vara”. Detta är neutralisering genom att man accepterar hierarkin i det sociala rummet. Symboliskt våld blir då den makt som de dominerande grupperna i samhället utövar genom att deras privilegier naturaliseras. (Aakvaag 2008, s 164, 167 och 171-172)

Pierre Bourdieu har följande exempel gällande symboliskt våld i skolan;

För att ett förutbestämt livsförlopp ska kunna framstå som en fritt vald levnadsbana eller som resultat av individuella förtjänster […] är det nödvändigt och tillräckligt att skolan förmår överbevisa individerna om att de är de själva som valt eller erövrat de yrkesbanor som en social nödvändighet på förhand tilldelat dem. (Bourdieu 1977, s 73)

Teorin om symboliskt våld är den teorin vi till störst del kommer fokusera på i vår resultat och analysdel i arbetet då den till störst del passar vår studie. Vi kommer bland annat att använda teorin för att diskutera hierarkier i klassrummet, över- och underordning samt neutralisering.

13

5. Metod och genomförande

5.1. Val av metod

I vår undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Det som kvalitativ metod kan bidra med är människors erfarenheter och tolkningar. (Alvehus 2013, s 20) Detta kan menas med att en kvalitativ metod fokuserar på ord istället för på siffror. (Bryman 2018, s 454) Det som är bra med en kvalitativ studie är att man får möjlighet till djupare diskussioner och mer information från intervjupersonen.

Vi ansåg att en kvalitativ metod skulle ge oss en större möjlighet att kunna svara på vår frågeställning. Vi vill undersöka vad ett mindre antal elever och lärare på en skola tycker. Vi gick därför in med öppna frågor i våra intervjuer med både lärare och elever då vi inte på förhand visste vart vårt resultat skulle ta oss. Frågorna i sin helhet finns i bilaga 2. Vi ville få chans att diskutera med elever och lärare på ett öppet sätt och prata om komplexa frågor och detta tror vi hade varit svårt utan en kvalitativ metod.

5.2. Konstruktion av frågor

Vi arbetade fram en del förutbestämda frågor som vi ställde till eleverna och lärarna. Utöver dessa förutbestämda frågor var vi fria till att själva styra intervjuerna och välja följdfrågor. Vi delade in våra frågor till lärare och elever i tre kategorier. Den första är visionen och det ideala klassrummet i samhällskunskap. Den andra är realiteten och hur det verkligen är. Den tredje är ambitionen i hur man kan gå från realiteten till visionen, alltså vad som måste ändras enligt eleverna och lärarna för att förändra situationen. (Bilaga 2) Frågorna tar upp

komparationen mellan lärare och elever och kopplas till tidigare skolor.

Vi valde intervjufrågor till lärare och elever som båda är knutna till varandra och lätta att jämföra. Det kan vara problematisk att få lärare och elever att hålla sig till det givna ämnet. Risken är att de vi intervjuar börjar sväva ifrån ämnet och då måste vi styra de på rätt håll.

14

5.3. Genomförande av datainsamling

Vi valde i vår studie att genomföra semistrukturerade intervjuer. Det innebär att intervjun består av ett visst antal förutbestämda frågor som ställs till intervjupersonerna. Frågorna ska vara öppna för att det ska finnas en chans till ett brett samtal. De förutbestämda frågorna kompletteras med relevanta följdfrågor. Fördelarna med en semistrukturerad intervju är att det ger deltagarna en större möjlighet att påverka innehållet i intervjun då personen själv kan tolka frågorna. Något som man som intervjuare måste vara medveten om i en semistrukturerad intervju är att ställa följdfrågor och lyssna aktivt för att detta ska kunna ske. (Alvehus 2013, s 83)

Vi skickade ut lappar till elevers vårdnadshavare i årskurs sju och nio för att få ett godkännande. Alla intervjuer skedde vid fysiska träffar på Malmöskolan. Vi bokade tid med lärarna och dessa intervjuer gjorde vi båda två tillsammans. Vi valde då att den ena av oss ställde de övergripande frågorna och den andra fokuserade mer på att ställa följdfrågor. Då lärarnas intervjuer var lite längre och lite mer omfattande så ansåg vi att det var bra att vi båda deltog i dessa intervjuer. Lärarnas intervjuer blev ca. 20 minuter.

Elevernas intervjuer skedde under deras ordinarie SO-undervisning. Vi tog under tiden ut eleverna en och en för att intervjua de. Den första intervjun med en elev gjorde vi tillsammans för att vi båda skulle få känna av hur frågorna togs emot. Vi ville även diskutera exempel på följdfrågor som även hade kunnat uppstå under andra elevintervjuer. Vi valde efter den första gemensamma intervjun att fortsätta intervjua eleverna var för sig. Då en av oss sedan tidigare kände till skolan vi gjort intervjuerna på så resulterade det i att eleverna bekanta med en av oss. Vi valde därför att dela upp intervjuerna utifrån hur den med erfarenhet av eleverna har uppfattat deras verbala potential. Den av oss som inte sedan tidigare kände till skolan fick intervjua de elever som den andra upplevt som pratglada och som inte skulle hämmas av att prata med en obekant person. Den av oss som redan var bekant med eleverna intervjuade de som personen hade uppfattat som mer tillbakadragna för att de, enligt vår förhoppning, skulle öppna upp sig mer då de redan hade en relation. Elevernas intervjuer blev ca. 10-15 minuter.

Alla lärare, elever och elevers vårdnadshavare gick med på att ljudupptagning skedde. Detta hjälpte oss i vår studie då det var lättare att gå tillbaka till varje deltagares svar. Det var även

15

bra för att vi båda inte närvarade på alla intervjuer. Fördelen med ljudupptagning är också att det kan anses vara behagligt för personen som blir intervjuad då hen vet att det är svårare för misstolkning i efterhand. (Alvehus 2013, s 85) Efter intervjuerna så transkriberades allt med fiktiva namn på deltagarna.

5.4. Urval

Efter att ha diskuterat fram syftet med vår studie kom vi fram till att vi endast ville göra vår undersökning utifrån en skola och på den skolan intervjua både elever och lärare. Efter diskussion kom vi fram till att vi ville genomföra studien på en skola som någon av oss under vår lärarutbildning kommit i kontakt med. Vi ansåg att elevunderlaget på den skolan skulle passa bra in i vår undersökning för att få en chans att kunna svara på vår frågeställning då eleverna kommer från olika socioekonomiska bakgrunder. I arbetet så kommer skolan där intervjuerna genomförts att kallas för Malmöskolan. Malmöskolan är en kommunal högstadieskola i Malmö och har upptagningsområde för flera mellanstadieskolor. Intervjuerna gjordes med åtta elever och fyra lärare. Av dessa åtta elever är fyra från tidigare skolor med låg socioekonomisk status och fyra elever från skolor med högre socioekonomisk status.

Alla lärare i vår studie är utbildade till att undervisa i samhällskunskap och alla arbetar som SO-lärare på Malmöskolan. När vi beslutade kring vilka elever vi ville intervjua så var det viktigt för studien att eleverna kom från olika tidigare mellanstadieskolor. Elevernas tidigare skolor har olik a socioekonomisk status. Då de enskilda elevernas svar inte är intressanta så kommer inga namn på elever att nämnas i studien utan endast deras tidigare skola. Vi kommer i arbetet att använda oss av fiktiva namn på elevernas tidigare mellanstadieskolor. Röda skolan är samlingsnamn för de elevernas vars tidigare mellanstadieskolor ligger i stadsdelar med lägre socioekonomisk status. Gula skolan blir då samlingsnamn för de mellanstadieskolor som återfinns i stadsdelar i Malmö med högre socioekonomisk status.

På Röda skolan låg snittet i betyg i samhällskunskap i sexan på 12,1 poäng år 2017. Detta motsvarar att snittbetyget i samhällskunskap var mellan ett E och ett D. På Gula skolan hade eleverna i sexan 2017 15,2 poäng i samhällskunskap. (Skolverket u.å.) Detta innebär att snittbetyget för Gula skolan låg mellan ett B och ett C. Ett E motsvarar 10 poäng och ett A

16

motsvarar 20 poäng som är max. Poängen för betygen B, C och D sprids därefter ut i spektrumet och motsvarar således 17,5, 15 och 12,5 poäng. (Skolverket 2018 1) I hela Malmö så låg genomsnittet år 2017 i samhällskunskap för årskurs sex på 12,0 poäng. I hela Sverige så ligger genomsnittet istället på 13,1 år 2017. (Skolverket u.å.) Genom denna statistik ser vi att skolorna i Malmö har lägre genomsnittspoäng än i resten av Sverige. När vi kopplar den nationella och regionala statistiken till de skolor vi undersökt ser vi att Röda skolan har ungefär samma snittpoäng i samhällskunskapsämnet som genomsnittet i Malmö. Gula skolan däremot har högre snittpoäng än genomsnittet i hela Sverige.

Det är 58,5% av föräldrarna till eleverna på Röda skolan som har eftergymnasial utbildning. På Gula skolan var det 76% av elevernas föräldrar som hade eftergymnasial utbildning. Genomsnittet i alla Malmös skolor ligger på 57% och vi ser då att Röda skolans statistik över föräldrar med eftergymnasial utbildning är liknande med snittet i hela Malmö. (Skolverket u.å.) Det finns ingen statistik över hur detta ser ut med alla skolor i Sverige utan endast på kommunal nivå. Om eleverna i sexan har högre betyg i samhällskunskap så är det ofta ett tecken på att man bor i ett högre socioekonomiskt område, (Berger 2016, s 175) Om föräldrar till större grad har vidareutbildat sig så har föräldrarna tillgång till fler bra betalda jobb jämfört med om man ej hade utbildat sig.

Skolverket har också en lista där samtliga skolor i Sverige listas och jämförs utifrån deras socioekonomiska index. Vi har tagit ut index för Malmö stad och de skolor som eleverna tidigare har gått på. På indexlistan så är skolans socioekonomiska status placerad på en lista med de andra skolorna. Om skolan har hög socioekonomisk status får den ett lägre indexvärde. Om skolan har låg socioekonomisk status får den ett högre indexvärde. (Skolverket 2018 2) Vi kommer presentera det gemensamma värdet från Gula skolan och det gemensamma värdet på Röda skolan. Det gemensamma indexvärdet på Gula skolan är 66 medan det gemensamma värdet på Röda skolan är 138. Den Gula skolan ligger således långt högre upp i rankningen.

Vårt syfte med studien är att koppla svaren till elevernas tidigare skola utifrån skolans socioekonomiska status. Det är här viktigt att poängtera att endast för att en elev har gått på en skola med lägre socioekonomisk status betyder det inte att eleven i sig har en lägre socioekonomisk bakgrund. Samma sak gäller tvärtom att en elev med hög socioekonomisk bakgrund kan tidigare ha gått på en skola med låg socioekonomisk status. Vi kommer inte i studien att analysera elevens socioekonomiska bakgrund utan endast fokusera på skolan.

17

5.5. Bearbetning av resultat

Efter utförandet av våra intervjuer, transkribering och bearbetning av materialet uppenbarade det sig att en kategorisering av elevernas svar var i behov. All intervjudata blev så pass stor så att försöka återge allt skulle göra det omöjligt för läsaren att ta till sig budskapet. Den första kategorin är utifrån om elever ser samhällskunskap som bildning eller utifrån funktionalitet. Den andra kategorin är om eleven ser samhällskunskap utifrån fakta eller förmåga. I resultatet kommer nödvändiga citat som är tagna från de elever och lärare att finnas med för att påvisa varför kategorisering behövs och varför citaten passar in i respektive kategori.

I resultatet vid elevernas citat så kommer även deras tidigare mellanstadieskola att presenteras för att läsaren ska kunna urskilja vilken skola eleven tidigare gått på. I längre citat från elever står E för elev och I för intervjuare.

5.6. Forskningsetiska överväganden

Under hela vårt arbete har vi förhållit oss till de forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Den första principen är informationskravet som handlar om att informera deltagarna om syftet med undersökningen och vilka villkor som finns för deras medverkan. (Vetenskapsrådet 1990, s 7) Innan varje intervju med en lärare så informerade vi om syftet med studien. Vi informerade även deltagaren att det är frivilligt att delta samt att deltagaren när som helst kan välja att avbryta sin medverkan i studien. I fallen för elevintervjuer började vi varje intervju med att informera om att det är frivilligt och att eleven när som kan avbryta sin medverkan. Vi hade även tidigare informerat eleverna kring syftet med studien. Innan vi började intervjuerna, både med elever och lärare, frågade vi om vi fick göra en ljudupptagning på vår telefon för att senare kunna transkribera intervjun. Vi informerade slutligen även deltagarna att dessa inspelningar kommer att raderas när studien är klar.

Den andra principen är samtyckeskravet som innebär att man måste ha deltagarnas samtycke för att vara med studien. Det innebär att alla deltagare själva ska ha rätt att bestämma över sin medverkan och kan välja att när som helst lämna studien. (Vetenskapsrådet 1990, s 9) Lärarna hade vi endast en muntlig överenskommelse kring samtycke för att delta i studien. Med eleverna

18

så fick vi en dag ta en liten del av deras lektion för att informera om vår studie och lämna ut en lapp till alla elever (se Bilaga 1). På lappen stod det information till vårdnadshavare och för att eleven skulle få delta i studien så ville vi att vårdnadshavare skulle skriva på lappen. Detta gjordes även om eleven vid tillfället var över 15 år. Vi informerade både lärare, elever och elevers vårdnadshavare om att deltagaren när som helst kan välja att avbryta sin medverkan i studien.

Konfidentialitetskravet är den tredje principen som handlar om att deltagarnas uppgifter ska

behandlas så att inga utomstående kan ta reda på vem som sagt vad. (Vetenskapsrådet 1990, s 12) När vi berättade för deltagarna om att vi ville spela in intervjuerna för att kunna transkribera dessa så informerade vi om att de skulle få vara helt anonyma. Dessutom fick också alla deltagare information om att ingen annan än vi två samt lärare på Malmö universitet kommer få ta del av intervjuerna i sin helhet. De informerades också om att vi kommer byta ut deras namn och namnet på deras skola för att ingen utomstående ska kunna få reda på vem som sagt vad. I ljudinspelningarna nämns inte intervjupersonens namn och direkt i transkriberingen får personen ett fiktivt namn. I ljudinspelningen kan dock andra personers namn nämnas som lärare eller andra elever och dessa transkriberas också som fiktiva namn.

Den sista forskningsetiska principen är nyttjandekravet som innebär att uppgifter som samlats in om enskilda personer i studien endast får användas som ändamål för forskningen. (Vetenskapsrådet 1990, s 14) Vi har endast använt oss av intervjudatan från elever och lärare för studiens skull.

19

6. Resultat och analys

6.1. Samhällskunskap som bildning eller funktionalitet?

Den inledande kategorin kommer diskutera elevers syn på vad syftet med samhällskunskap är och bör vara. Vi ställde frågan “Varför behöver vi ämnet samhällskunskap?” till alla elever och lärare vi intervjuade för att få en uppfattning av varför ämnet anses vara viktigt och för att se hur lärares svar förhöll sig gentemot elevernas. Elevernas svar visade att elever både kan se samhällskunskap som bildning och som funktion. Det som skiljer dessa kategorier åt är främst två aspekter. Personen som utgår från bildningsperspektivet utgår också från ett större makroperspektiv där personen främst pratar om samhället. De med funktionalitetsperspektivet utgår i större utsträckning från ett mikroperspektiv dvs. sig själv eller sin nära omkrets. Den andra aspekten är att se samhällskunskap som ett verktyg eller ej. De med funktionalitetsperspektivet ser samhällskunskap som ett verktyg för sig själva så de kan klara sig i väldigt specifika situationer.

6.1.1. Samhällskunskap som bildning

Den första kategorin är elever som ser samhällskunskap som bildande. En elev från Gula skolan svarar på frågan varför vi behöver samhällskunskap följande;

Jag tycker det är jätteviktigt nu när vi lever också i en tid där det är väldigt oroligt. Mycket hur det styrs och demokratin är skadad och jag tycker att det är viktigt att man är välutbildad så man vet i politiken och allt så. Tror jag asså. Ja asså för att det är så mycket som hotar nu och så mycket problem i världen och det är lätt att man dras in då till någon extrem organisation eftersom du inte har kunskap och det finns väldigt många outbildade människor. Och kolla typ USA, hälften har ju ingen kunskap och det är därför de bara klagar och därför de röstar på Trump och sådär jämfört med andra välutbildade. Det blir ofta större klyfta då också mellan rika och fattiga och mellan de som har mer kunskap och de som inte har det. Så jag vill väldigt mycket ja jag vill inte ha de klyftorna för jag tycker de är jättefarliga i samhället och om vi då

20

inte fixar de så kommer de bara bli större nu när vi ser mer problem som växer fram och då konsekvenser av typ miljö och kring och sådär. - Elev (Gula skolan)

Eleven förespråkar att klyftorna i samhället beror på okunskap som hade kunnat förebyggas med hjälp av samhällskunskap. Genom en mer utbildad befolkning hade inte den “outbildade befolkningen” orsakat det hen anser negativt som att rösta för Trump. Perspektivet är därför ett förespråkande av att samhällskunskap är viktigt då det är bildande och utifrån ett makroperspektiv. Det skapar mer intelligenta människor och förebygger klyftor.

En annan elev uttrycker sig på samma fråga på följande sätt;

Det som skiljer samhällskunskap från de andra ämnena för att det är till för att bilda uppfattning på ett annat sätt. [...] till exempel när vi läser ideologier om vad du tycker om dem medan din uppfattning av hinduismen är inte lika viktig som din uppfattning av socialism t.ex. Det får dig att bli engagerad i samhället. - Elev (Gula skolan)

Den här eleven likt eleven för citatet ovan lyfter att samhällskunskapsämnet bildar folk. Den här eleven förespråkar dock en mer passiv inriktning. Olikt eleven ovan är denna eleven inte lika tydlig med att det finns ett rätt och ett fel snarare att det är viktigt att var och en bildar sig en uppfattning kring viktiga områden. Hen säger att samhällskunskap är viktigt då det skapar engagemang i samhället men uttrycker ingen direkt fara för vad som skulle kunna hända om folk inte var kunniga i samhällskunskap. Båda elevernas syfte är detsamma med att ha en bildad befolkning som gynnar samhället men deras perspektiv är olika. Eleven ovan beskriver klyftor och plockar fram syndabockar olikt eleven med citatet nedan.

Den tredje eleven som uttrycker att samhällskunskap är viktigt då det är bildande säger såhär;

E: För att unga ska förstå hur det är i omvärlden och att vi ska förstå att det är på riktigt. I: Har du något du tänker på då?

E: Ja men att vi förstår vem som styr och vem som har makten i Sverige att vi förstår vad som händer.

I: Varför tycker du det är viktigt?

E: För annars så hade vi väl inte riktigt… svårt att förklara. Vi hade inte… Det hade varit konstigt om vi inte hade haft det så. - Elev (Röda skolan)

21

Den här eleven är inte lika utförlig i sin beskrivning av varför samhällskunskap är viktigt som de tidigare eleverna. Hen uttrycker en önskan av ungdomar ska vara förstående och medvetna om sin omgivning dock erbjuder eleven ingen förklaring till varför hen faktiskt tycker som hen gör. Det framstår som att det är en inlärd fras som hen lärt sig dock utan konkretisering till varför.

6.1.2. Samhällskunskap utifrån funktionalitet

I denna kategori kommer det första citatet från en elev från röda skolan;

E: Man vet regler i landet. Så att man inte gör något fel. Till exempel i sjuan visste inte alla att man inte får cykla med paraply. Men nu vet alla det så nu gör dem inte det. - Elev (Röda skolan)

Eleven påpekar att samhällskunskap är viktigt för att man måste veta lagar. Det går att säga att eleven förespråkar en form av bildning då unga ska veta lagarna i landet men olikt bildningsperspektivet är det mer ur ett mikroperspektiv för sig själv och sina kompisar. Eleven lyfter detta för att det är något hen och hens kamrater har lärt sig och att eleven tyckte det var viktigt. Hen utgår inte för ett större perspektiv utan endast från sig själv i ett mikroperspektiv. Eleven är också betydligt mer konkret än eleverna i bildningsperspektivet. De i bildningskategorin förespråkar ett tankesätt som unga människor ska ha för att föra landet framåt medans denna eleven lyfter att det är viktigt att man själv inte bryter lagen för annars kan det gå illa för en.

Ett annat exempel på att se samhällskunskap utifrån funktionalitet är en elev som säger följande;

I: När känner du att samhällskunskap är viktigt för dig utanför skolan? Har du någon gång känt såhär att, ja det här har jag haft användning av?

E: Nä men det är väl varje dag så här, åh jag borde tänka på att tända cykellampan för annars får jag böter på 800 spänn eller vad det är. - Elev (Gula skolan)

Hen likt eleven ovan uttrycker det ur ett funktionellt perspektiv, för det egna livet. Hen beskriver det ur ett mikroperspektiv och ser samhällskunskap snarare som ett medel för att undvika trubbel än ett sätt att utveckla samhället.

22

En annan elev sätter sig lite mellan de båda perspektiven och säger följande;

Så att vi ungdomar vet att vi inte ska förstöra samhället eftersom det är väldigt många som jag typ känner som gör dumma grejer och i fall de hade lärt sig i skolan och från deras föräldrar att de inte skulle göra dessa grejer så hade de inte gjort dessa dumma grejer som gör att de hamnar i problem. - Elev (Gula skolan)

Eleven uttrycker dels en vilja att ha utbildade ungdomar vilket ska gynna samhället. Detta skulle vi placera som bildningsperspektivet. Dock säger också eleven senare i intervjun att hen främst tänker på människor hen känner. Detta fick oss att överväga vårt svar då det framstår som att eleven pratar om samhällskunskap som ett redskap för att själv undvika bekymmer på ett mikroplan snarare än ett större perspektiv som handlar om att föra samhället som helhet framåt. Därför blev det att elevens svar placerades i kategorin för funktionalitet.

Den sista eleven vi tänker diskutera i denna kategori svarar följande på frågan kring varför vi behöver samhällskunskap;

För att vi liksom ska veta vad som händer utanför ens egna liv och när jag bli vuxen och ska leva själv behöver jag veta vad som finns där ute och hur jag ska bete mig och att jag inte kan göra vad jag vill med lagar som säger vad jag får och inte får göra. Om jag inte hade haft ämnet då hade jag inte klarat mig lika bra efter skolan. Ska jag flytta hemifrån och ta hand om mig själv då kan jag inte göra vad jag vill. - Elev (Röda skolan)

Eleven pratar om att samhällskunskapsämnet är viktigt för att hen själv ska veta hur hen ska bete sig och hur hen ska navigera utifrån vad som är tillåtet och inte tillåtet. Eleven pratar utifrån ett mikroperspektiv och att det är viktigt för att själv kunna klara sig. Det är också funktionellt enligt eleven och att ämnets syfte är att se till så hen inte gör något fel.

6.1.3. Jämförelse av elevers svar

Eleverna från Gula skolan gav mer utförliga svar som utgick från bildningsperspektivet än elever från Röda skolan. De flesta eleverna från Röda skolan pratade om sig själva och deras kamrater och hur skolan kan rädda dem. Vi kan förklara det beteendet utifrån deras habitus. Habitus är det varje person bär med sig och vad som formar ens åsikter och tankar. Eleverna

23

från Röda skolan tänker mer på samhällskunskap från ett mikroperspektiv och i större utsträckning som ett medel för att undvika trubbel. Elever från Gula skolan ser samhällskunskap utifrån ett större perspektiv. Enligt dessa elever är det viktigare att ha en utbildad befolkning än att veta exakt vilka lagar som finns .

6.1.4. Bildning eller funktionalitet: lärarperspektiv

Lärarna som vi intervjuade fick också frågan gällande varför vi behöver samhällskunskap. Vi insåg i samband med transkribering och bearbetning av materialet att samtliga lärare utgick från att samhällskunskap är nödvändigt då det har ett bildande uppdrag. Därför kommer vi inte presentera det som vi gjorde med eleverna där lärarna sätts som motpoler. Istället ser vi lärarna som en homogen grupp där svaren är relativt närliggande. De följande citaten är tagna direkt från lärarna;

Störst grund för vår folkbildning kan jag tycka. Vi behöver liksom utbilda våra medborgare i hur man kan tänka i vissa frågor. - Lärare

Oavsett om det är samhällskunskap eller inte så är det ju jätteviktigt att knyta an till viktiga politiska frågor eller samhällsfrågor. Just för att eleverna ska kunna få en förståelse, få en allmänbildning för att sen kunna fatta både egna kloka beslut men också få en förståelse för hur samhället fungerar. - Lärare

Mer som dem kommer ha nytta av senare i livet när vi ska forma de som demokratiska medborgare. - Lärare

Tittar man i läroplanens första del så handlar det om att vi ska fostra demokratiska medborgare och utan kunskap om samhället är det svårt att uppfylla det målet. - Lärare

Utifrån våra empiriskt drivna kategorier ser vi att samtliga lärare beskriver samhällskunskap som bildning. Två lärare påpekar att skolan ska fostra demokratiska medborgare och att detta kommer till stor del från samhällskunskapsämnet. Kopplingen till demokratiska medborgare kommer från läroplanen (Lgr 11) där det står att undervisningen ska bedrivas i demokratiska

24

de två lärarna lyfter men det motiveras inte varför det är viktigt att medborgarna är demokratiska.

6.2. Samhällskunskapsämnet som fakta eller som förmåga?

Den andra kategorin som skilde elevernas svar åt var att se samhällskunskap utifrån fakta eller förmåga. Detta menas med att vi kategoriserade det utifrån först om eleven ser samhällskunskapsämnet som fakta och då att man ska ta till sig fakta inom ämnet och lära sig detta. Den andra kategorien är om eleven uppfattar ämnet samhällskunskap som ett medel för att lära sig förmågor och något som är användbart bortom faktan. Frågan vi ställde till elever var “Känner du att samhällskunskap är viktigt för dig utanför skolan?”. Denna fråga ställde vi då vi ville se hur elever ser på ämnets betydelse. Vi använde oss också av frågan “Vad tycker du är intressant med ämnet och varför?”. (Se bilaga 2)

6.2.1. Samhällskunskapsämnet som fakta

Den första kategorin behandlar de elever som ser samhällskunskapsämnet som fakta och någonting man ska lära sig. Gemensamt för elevernas svar i denna kategori är att de ser att fakta och stoffet i samhällskunskap är det som man ska ta med sig från ämnet.

Nu vet jag vem Stefan Löfven är och då kan man få sammanhang. Man hör ju honom mycket på nyheterna. Och då förstår man ju lättare att det är han de pratar om. - Elev (Röda skolan)

Eleven beskriver det viktiga med samhällskunskap utifrån att hen nu förstår namn och vet vem Stefan Löfven är. Detta hjälper hen i att hänga med i diverse situationer. Eleven lyfter inget gällande förmågor som hjälper hen att använda faktan. Enbart att veta vem Stefan Löfven är anser eleven vara det viktiga.

Regering och såna saker med val och politik och framtiden kommer det påverka mig på ett eller annat sätt antingen om jag blir politiker eller att jag själv ska gå och rösta och då känns det bra att veta vad som gäller och hur man gör i såna saker. Och då känns det bra att veta även när man är liten. Så man vet vad som händer. - Elev (Röda skolan)

25

Denna här eleven likt eleven ovan lyfter politik och att det är vad som är viktigt. Hen vill veta hur man röstar och hur det fungerar. Hen diskuterar inget kring att samhällskunskap hjälper hen med logiska uppfattningar utan fokuserar på att det viktiga är att hen kan mer fakta.

I: När tycker du att samhällskunskap är viktigt utanför skolan? E: Religion.

I: På vilket sätt då?

E: Till exempel om jag har en kompis som är jude, kan jag inte bjuda honom på mcdonalds. I: Och i samhällskunskap?

E: Ekonomiska kretsloppet. I: När är det viktigt för dig?

E: Ibland snackar jag med kompisar om banker. Då kan jag lite extra. - Elev (Röda skolan)

Elevens svar kring varför samhällskunskap är viktigt är tydligt faktabaserat. Hen menar att man måste ha fakta om olika religioner om man skulle få kompisar som tillhör en annan religion än en själv så man gör rätt val. Hen menar också vidare att det är bra att ha fakta om saker inom samhällskunskap som exempelvis banker om man skulle delta i en diskussion kring detta med någon. Hen lyfter inte något gällande förmågor utan använder istället fakta för att social positionera sig.

Nä men samhällskunskap är väl allt vi lär oss typ lagar är ju bra att veta grundläggande. Hur man röstar har vi lärt oss typ. Ekonomi så man vet varför man gör saker kanske och varför. -

Elev (Gula skolan)

Denna elev berättar att hen ser samhällskunskap som ett viktigt ämne för det är “allt vi lär oss”. Hen säger att det både handlar om att lära sig lagar, hur man röstar och fakta om ekonomi. Även om det hen lyfter kan vara användbart är det mer fakta än förmågor.

För det mesta jag känner det är viktigt när det är de personer jag känner och t.ex. en president ska bli vald eller något viktigt för vår familj. - Elev (Gula skolan)

Eleven lyfter fakta som det viktiga och dessutom mycket fokus på vad som direkt kan påverka hen eller hens familj. Det är dock ingen utförlig diskussion gällande hur eleven använder faktan eller på vilket sätt hen anser att den är nödvändig.

26

6.2.2. Samhällskunskapsämnet som förmåga

I den andra kategorien gällande förmågor så uttrycker sig eleverna på olika sätt. De ser ämnet samhällskunskap som något mer än fakta och något som man kan använda sig av i vardagen utan att enbart ha memorerat stoff. Den första intervjun är från en elev som säger följande;

Jag har vänner till exempel som inte vet riktigt har den bakgrunden hemma så dem vet inte hur man ska tänka så när dem kommer ut i verkligheten kan det bli väldigt märkliga situationer. Dem vet inte hur man ska föra sig. - Elev (Gula skolan)

Elevens perspektiv på samhällskunskap är rätt så annorlunda från de som tidigare lyfts. Hen påpekar att samhällskunskap främjar ens beteende och förnuft. Utan samhällskunskap vet man inte hur man ska föra sig och detta kan leda till att man framstår som märklig. Hen påpekar det inte från perspektivet att man behöver det för att förstå fakta.

Nästa elev säger följande;

Vi har haft lite olika delar så här hur Sverige styrs och sånt där och nu på vårterminen kommer vi koppla ihop det med hur det ser ut internationellt. Jag tror det internationella kommer vara det roligaste även om vi inte haft det än eftersom vi kommer få se hela bilden och hur allting hänger samman. - Elev (Gula skolan)

Här kopplar eleven ihop det hen har lärt sig i samhällskunskap och diskuterar dess vikt av att kunna koppla det till ett internationellt perspektiv. Detta är viktigt då det hjälper hen då man får en global förståelse. Detta är mer kopplat till förmågor och eget tänk snarare än att som tidigare elever säger att de vill veta vem som är statsminister.

En annan elev diskuterar kring förmågor på följande sätt;

Man ska resonera och begrepp och använda begrepp. - Elev (Röda skolan)

Den här eleven uppfattar samhällskunskap som något som är kopplat till förmågor. Begreppsanvändning är en tydlig uttryckt förmåga i samhällskunskap i läroplanen (Lgr 11) och ger sitt uttryck genom citatet genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

27

samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. (Skolverket

2011) Ytterligare tycker eleven att det är viktigt att en kan resonera. Hen förtydligar inte på vilket sätt eller förklarar varför utan poängterar endast att det är viktigt.

6.2.3. Fakta eller förmåga: lärarperspektiv

När elevernas svar skiljde sig åt utifrån om de tyckte samhällskunskapsämnet var mer kopplat till fakta eller förmågor så är lärarnas svar liknande. Precis som kategorin ovan så placerade sig lärarnas svar in i samma kategori och lärarna blir således även här en homogen grupp. Vi ser på så sätt att det finns ett uppenbart mönster hos lärarna eftersom samtliga lärare uttrycker att de prioriterar förmågor över fakta. I läroplanen (Lgr 11) finner vi sex stycken förmågor i ämnet samhällskunskap och alla fyra lärare nämner på ett eller annat sätt vikten av att arbeta med dessa förmågor. (Skolverket 2011)

Vi tittar jättemycket på det som händer just nu. Vi tittar på nyheter och vi läser artiklar och det gör vi för att dem ska förstå att det som händer utanför fönstret är kopplat till dem vi läser nu. Så läser vi om klimatförändringar då tittar vi ju på det som händer i samhället just nu. - Lärare

Den här läraren ger exempel på detta genom att ständigt försöka få eleverna att förstå att det som man läser om i samhällskunskapen i skolan kan man koppla till det som händer i världen. Detta är likt en elevs resonemang gällande att eleven ville veta hur saker och ting hängde ihop utifrån ett internationellt perspektiv.

Det [ämnet samhällskunskap] tar upp och diskuterar aktuella politiska frågor och hur samhället ser ut idag. - Lärare

Det här är läraren som ser vikten av att ta upp och diskutera aktuella frågor. Det kan vara politiska frågor eller föra en diskussion kring hur samhället ser ut idag. Läraren säger då att det är viktigt att eleverna får chans att diskutera det som händer i världen så de kan skapa en förståelse för ämnet. Hen lyfter vikten av att elever kan använda resonemang som en elev också ansåg viktigt.

Eftersom samhällskunskapsämnet för många elever är ganska svårt då det täcker mer det är fler begrepp som de ska kunna i just samhällskunskapen till skillnad från de andra SO-ämnena

28

så kan jag uppfatta det som att det blir svårt för de eleverna som kämpar mot mot ett E att förstå hur begreppen hänger ihop. Att man har svårt att om vi säger Sverige hur Sverige styrs så det är ju jättemycket begrepp och då kanske det är så att de pluggar in begreppen men man ser inget helhet man får ingen helhet av vad som är rent konkret vad som är skillnad mellan riksdag och regering utan man har pluggat in begreppen. - Lärare

Den här läraren tar upp begrepp i samhällskunskap och att det är en viktig del utav ämnet. Utan begreppen så kan man inte få full förståelse för ämnet. Detta kopplas tillbaka till eleven som också tog upp begreppens betydelse i ämnet.

Lärarna har ett kontinuerligt inslag av samhällskunskaps betydelse och varför det är viktigt. De eleverna som till slut har lärt sig att replikera lärarnas uppfattning med konkreta exempel och argument bör således hamna i favör. De har förstått. De har lärt sig lärarens budskap och kan själva ta del utav det. Detta är vad Bourdieu beskriver som symboliskt våld. De elever som lyckas replikera lärarens svar får någon form av belöning. De elever som inte lyckas får istället någon form av bestraffning. Bestraffningen är inte fysisk men den uppenbarar sig eftersom eleven inte lyckas säga vad läraren säger. Vi ser två elever från Gula skolan lyckas upprepa lärarnas svar på ett utförligt sätt. Vi har två elever från Röda skolan som också lyfter förmågor men inte lika utförligt och utan lika många begrepp som de från Gula skolan. Gula skolan som kantas av hög socioekonomisk status lyckas prestera bättre utifrån lärarnas förväntningar.

6.3. Självbilden i klassrummet

Efter resultatet ovan gjordes det tydligt att lärarna var väldigt närliggande i sina svar där samtliga placerades in i samma kategorier. Däremot så såg inte resultatet för eleverna likadant ut utan majoriteten av eleverna placerade sig i den motsatta kategorin gentemot lärarna. Få elever placerades in i bildningskategorin och kategorin med samhällskunskap utifrån förmågor, där även lärarnas svar hamnade. De elever som gjorde det kommer båda från Gula skolan. Dessa elever har placerat sig högt inom den hierarkiska ordningen i klassrummet. Dessa elever är kapabla till att replikera lärarnas svar väl och de ser sig själva som duktiga. Till exempel säger en av eleverna följande i sin intervju;

29

Sen då om vi ska diskutera så har jag ganska mycket kunskap då jag tycker SO är väldigt kul och då kanske dem inte har lika mycket kunskap men jag tycker ändå det är roligt att diskutera för att visa mina kunskaper. [...] Eller ja inte aktiv men jag lyssnar ändå på lektionerna men sitter jag med en kompis så kan det ofta bli att vi börjar prata om annat. Oftast men eftersom vi är duktiga elever så brukar vi kanske ibland prata om betyg eller andra ämnen så kanske inte att vi just pratar om just det vi pratar om på just den lektionen. - Elev (Gula skolan)

Eleven har funnit sin roll som en duktig elev och att hen har mer kunskap än sina klasskamrater samtidigt tycker eleven att det är okej då det är en möjlighet för hen att visa att hen kan mer. Elevens hierarkiska status gör hen bekväm och säker i sig själv.

Det motsatta gentemot eleven ovan som sitter ser sig själv ha en hög status är en elev som uttrycker sig såhär;

I: Ibland i samhällskunskap måste man diskutera eller säga vad man tycker. Hur känner du för det?

E: Det är nog ett av det svåraste. Speciellt om gruppen inte är så aktiv. Då blir man bara själv den som pratar och det kan bli lite jobbigt. [...] Det är svårt nu när vi har ny klass. Då är det svårare att prata med kompisen. Men läraren känns tryggt att fråga. Men jag är rädd ibland att jag frågar en dum fråga som kanske är självklar. Det gillar jag inte.

I: Hur är det att ha en sådan här ny klass. Hur påverkar dina klasskompisar dig?

E: Det kan vara jobbigt. Speciellt man vet inte helt var man är liksom om man är cool eller inte cool. Det kan vara jobbigt. - Elev (Röda skolan)

Eleven finner det jobbigt att diskutera i grupp där ingen annan pratar för då kan hen vara den som behöver prata. Eleven ovan såg det som sin chans att skina medan denna eleven finner det svårt. Hen är också rädd för att sticka ut och ställa “en dum fråga”. Eleven ovan såg det naturligt att hen och elevens kamrater var “duktiga elever” medan eleven under är osäker på sin plats i det sociala rummet och ifall hen är “cool eller inte cool”. Det båda eleverna har gemensamt är att de är eniga om att det finns naturliga hierarkier i klassrummet som de befinner sig i vilket kopplas till Bourdieus teori gällande naturalisering.

30

6.4. Är klassrummet hierarkiskt?

Är det verkligen möjligt att motivera att klassrummen är hierarkiskt uppordnat på grund av dessa elevers kommentarer? För att svara på den frågan är det relevant att vi får in ett lärarperspektiv för att bredda resonemanget. Vi ställde lärarna frågan om det händer att vissa elever ibland måste lämnas efter på grund av tidsbrist. Samtliga lärare svarade “ja” på frågan och så här sa en av de;

Dessvärre är det så, tyvärr. Och det är inget man gör medvetet men det får man vara ärlig med att säga man hinner inte med att fånga upp alla även om vi hela tiden pratar om en likvärdig skola för alla elever så ser ju det så olika ut vart man kommer in med som elev. - Lärare

Även om lärarens ambition är att ha en likvärdig undervisning och att fånga alla är det inte alltid en realistisk möjlighet enligt läraren. Det blir här bekräftat att olika elever har olika roller i klassrummen och att vissa ligger över och under i hierarkin. Med lärare i maktposition som själva uttrycker att vissa elever ligger efter andra är det naturligt att även eleverna kommer identifiera sig med det lärarna säger. Detta går att kopplas till Bourdieus teori om symboliskt våld. Detta är vad som gör att den underordnade gruppen inte gör uppror mot den överordnade. Eleverna finner sig i rollerna som över och under i klassrummet. Ifall de skulle försöka gå emot mot hierarkin finns det lärare som trycker tillbaka och säger att eleverna inte har rätt. Läraren vet bäst och kan genom symboliskt våld förstärka detta perspektivet. Detta kan låta som grymt eller tyranniskt men symboliskt våld sker hela tiden och överallt. Det är lärarens roll att utvärdera elevernas kunskap och att anpassa deras uppgifter utifrån elevernas förmågor. Skulle en elev säga att den förtjänar högre betyg så måste läraren motivera varför den satte betyget som den gjorde. Med detta sagt är det därför tydligt att klassrummet är hierarkiskt ordnat och gör att eleverna finner sin roll och accepterar den.

I detta steget av arbetet är det i behov att diskutera vilka elever det är som placerar sig högre upp i hierarkin. De elever som återgav samma svar som lärarna i båda kategorierna var från Gula skolan och det är samlingsnamn för de skolor som ligger i ett högt socioekonomiskt område. I texten ser vi vid några tillfällen att elever från Röda skolan återger samma svar som lärarna. I många av dessa fall saknas en tydlig konkretisering och förtydligande.

31

6.5. Varför skiljer sig svaren utifrån elevers tidigare skolgång?

En fråga som kan väckas nu kan möjligtvis vara att “Varför kategoriseras eleverna överhuvudtaget? Varför svarar inte alla elever vars tidigare utbildning haft liknande socioekonomisk status liknande?” Det stämmer väl att alla elever med tidigare bakgrund inte svarar exakt lika. Vi har sett flera exempel som bryter mot dessa kategorier av elever. Vi ser inte detta som ett problem för vår studie, snarare tvärtom. Eftersom vi undersöker människor och människors åsikter och tankar kan vi inte förvänta oss att svaren ska komma tillbaka exakta och identiska. Även om eleverna växt upp i samma område så kan det vara stora skillnader mellan elever. Även om eleverna gått på samma tidigare skola har de olika habitus och svarar således även olika på våra frågor. Habitus är svårt att ändra och man är präglad av det i allt man gör. Dock så kan man anta att elever som tidigare har gått på Gula skolan i större mening har ett mer likt habitus jämfört med elever som tidigare gått på Röda skolan.

32

7. Slutsats och diskussion

7.1. Slutsats

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur elevers erfarenheter från tidigare mellanstadieskolor har påverkat hur de ser på samhällskunskapsämnet. Vi vill även undersöka hur elevers syn på samhällskunskap skiljer sig från lärarens syn.

Vi har i studien kommit fram till att det finns tydliga skillnader i hur elever uppfattar ämnet samhällskunskap utifrån vilken tidigare skola de gått på och då var denna skolan ligger i för område utifrån socioekonomisk status. Resultatet visar att elever från skolan med högre socioekonomisk status i större utsträckning gav liknande svar som lärarna. Dessa elever såg att samhällskunskap hade ett bildande perspektiv och utifrån förmågor. Elever vars skolgång har haft lägre socioekonomisk status tenderar att inte upprepa lärarens perspektiv. De såg ämnet utifrån funktionalitet och fakta. Resultatet visade också att klassrummet är hierarkiskt och elever som ser på samhällskunskapsämnet på liknande sätt som lärarna är högre upp i denna hierarkin. Dessa elever kommer i störst utsträckning från skolan med högre

socioekonomisk status. Elever längre ner i hierarkin är de som inte kan upprepa lärarens svar. Dessa elever neutraliserar sin position och accepterar den. Detta är mycket på grund av att läraren säger att de ligger längre ner genom teorin om symboliskt våld. Vi pratade ytterligare om att elevernas habitus påverkar hur de ser på samhällskunskap och hur de lär sig. De elever från skolan med högre socioekonomisk status är mer sannolika att hamna i favör hos läraren och säga det läraren vill att dem ska säga.

7.2. Diskussion

Det har gjorts många studier som har diskuterat vilken påverkan socioekonomisk status kan ha för elevers lärande. Dock fanns det ett tydligt tomrum gällande kopplingen till samhällskunskap och vi ser därför att vi har lyckats fått en översiktlig kartläggning gällande området. Resultatet finner vi adekvat och relevant men givetvis har det sina begränsningar. Vårt material utgår

33

enbart från en skola vilket inte är tillräckligt brett för att kunna generalisera för alla andra skolor. Det skulle behövas ett urval på fler elever med en större spridning av exempelvis kön, etnicitet, religionsuppfattning och andra relevanta aspekter. Det skulle även behövts göras fler intervjuer med lärare som arbetar på andra skolor för att se om de också upplever att ämnet är till för bildning samt att det är förmågor i som är det viktigaste i ämnet. Att vi fick liknande svar av lärarna kan ha att göra med att de arbetar på samma skola, men det kan också ha att göra med att lärare främst ser samhällskunskap utifrån dessa två aspekterna. Därför anser vi att det behövs göras studier kring om det skiljer sig mellan samhällskunskapslärare på olika skolor. Undersökningen är en fallstudie. Resultatet kan skilja sig på en annan skola men det skulle inte nödvändigtvis betyda att den inte är av värde. Det kan också vara så att resultatet går att applicera på andra skolor men för att bekräfta detta måste studier göras kring hur elever och lärare uppfattar de två kategorierna som har präglat vår studie. Det som togs upp i studien kan stå för sig själv och vara relevant för vårt framtida arbete och fortsatt forskning.

7.3. Yrkesrelevans

Studiens relevans för vårt framtida yrke syns tydligt. Vi har funnit samband mellan elevers bakgrund och hur det formar deras åsikter. Att vara medveten om sina elevers förflutna och att det har chans att forma deras åsikter kan vara väldigt viktigt för hur en bäst kan nå eleverna och deras behov. Om läraren inte kan identifiera vad som får eleverna att säga det som de gör så kan det bli mycket svårt att åtgärda elevernas problem eller dilemman. Det har också varit givande för oss i vårt framtida yrke att se hur lärarna svarar och förhåller sig till sina elever. Lärarna uttryckte problematik och dilemman de möter varje dag och detta kan vara nödvändigt för framtida lärare att vara medvetna om.

7.4. Framtida forskning

Framtida forskning kopplat till vår studie skulle kunna vara att få in hur kommuner och Skolverket förhåller sig till det som vår studie diskuterade. Det hade varit intressant att undersöka Skolverkets syn på socioekonomiska förhållande och koppla det till vårt resultat. Ett annat förslag på framtida forskning skulle vara att göra en kartläggning av Malmö stad med

34

liknande tillvägagångssätt som vår studie. Detta för att se vare sig vårt resultat är jämförbart med resten utav Malmö. Det hade även varit intressant att få in ett ledningsperspektiv, exempelvis en rektor, då ledarnas syn på skolors möjligtvis kan skilja sig från lärarnas och elevernas syn.

35

Referenser

Aakvaag, Gunnar (2008). Modern sociologisk teori. Studentlitteratur. Lund.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Liber. Stockholm.

Berger, N och Archer, J (2016). School socio-economic status and student socio-academic achievement goals in upper secondary contexts. Social Psychology of Education. Volym 19, upplaga 1 sidintervall s 175-194.

https://link-springer-com.proxy.mau.se/article/10.1007%2Fs11218-015-9324-8 (Hämtad 19/12-2018)

Bourdieu, Pierre (1977). Outline of a Theory of Practice. Cambridge University Press. Cambridge.

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber. Stockholm.

Böhlmark, Anders., Holmlund, Helena och Lindahl, Mikael (2015). Skolsegregation och

skolval. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2015/r-2015-05-skolsegregation-och-skolval.pdf (Hämtad 18/12-2018)

Pajkin, Maria (2014) Socioekonomisk bakgrund och dess betydelse för läsförmåga och betyg. Linnéuniversitet. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:774443/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 19/12-2018)

Rumberger, R och Palardy, G (2005). Does segregation still matter? The impact of student

composition on academic achievement in high school. Teachers College Record.

https://pdfs.semanticscholar.org/4674/ad128d87ed33c401dc9ed0fe259b4b3db383.pdf?_ga=2. 58818733.1863757888.1545137504-36238760.1545137504 (Hämtad 18/12-2018)

36

SCB (u.å.). Socioekonomisk indelning (SEI). Statistiska centralbyrån.

https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/socioekonomisk-indelning-sei/ (Hämtad 13/1-2019)

Sirin, Selcuk (2005). Socioeconomic status and academic achievement: A meta-analytic

review of research. Review of Educational Research.

https://www.researchgate.net/publication/235356240_Socioeconomic_Status_and_Academic _Achievement_A_Meta-Analytic_Review_of_Research

Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. Stockholm.

Skolverket (2018) 1. Statistik om prov, betyg och meritvärde. Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/om-skolverkets-statistik/statistik-om-prov-betyg-och-meritvarde (Hämtad 17/12-2018)

Skolverket (2018) 2. Lista över socioekonomiskt index och den förväntade andelen obehöriga elever till gymnasieskolan. Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.4fc05a3f164131a7418133b/1535448111495/Lista_so cioekonomiskt_index-2019.pdf (Hämtad 27/1-2018)

Skolverket (u.å.). Sök statistik. Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning (Hämtad: 17/12-2018)

Unicef (2018). An Unfair Start: Inequality in Children’s Education in Rich Countries. Innocenti Report Card 15

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 10/12-2018)

Alla intervjuer i sin helhet finns i författarnas ägo Lärare 1: 20/11-2018.

37 Lärare 3: 22/11-2018. Lärare 4: 22/11-2018. Elev 1: 21/11-2018 Elev 2: 22/11-2018 Elev 3: 22/11-2018 Elev 4: 22/11-2018 Elev 5: 22/11-2018 Elev 6: 22/11-2018 Elev 7: 22/11-2018 Elev 8: 23/11.2018