Vi har i vårt arbete visat hur elever ser historieämnet som ett verktyg för att dels hantera historien men också för att förstå nuet och att ge perspektiv på framtiden. De anser att historieundervisningen i gymnasiet bygger på det de lärt sig i grundskolan, men att det är en progression av grundskolans historieundervisning med ett mer analytiskt inslag. Hur väl detta sammanfaller med rådande styrdokument kan vara svårt att besvara. Ämnets syfte som historiemedvetande, teori och begrepp är något som diskuterades. Det som fattades lite var stoffet. Historisk kunskap nedprioriteras utan att eleverna problematiserar det. Vi tycker ändå att deras definition ligger i relativt bra alignment med rådande styrdokument och visar tecken på att eleverna tar till sig historieämnets syfte väl.
Våra intervjuer med fokusgrupperna kom att visa sig intressanta. Grupperna var i grunden överens om hur de såg på ämnet. Deras syn på historieämnet stod i stark kontrast till vad Hammarlund och Lindahl skrev i Att lära historia – inte bara lära om
historia. De elever vi intervjuade hade inte alls samma upplevelse. De menade att
stoffet spelade mindre roll och att historieutbildningen i sig fokuserade mer på den analytiska aspekten. Det som kan sägas är att båda grupperna menade att de hade fått mer stoff-fokuserad undervisning under sin tid i grundskolan än på gymnasiet. Det fanns undantag men majoriteten visade på detta. Haydn och Harris nämnde i sin undersökning Pupil perspectives on the purposes and benefits of studying history in
high school: a view from the UK att elever i England generellt sett hade svårt att
förklara varför det var viktigt att läsa historia, även om de ansåg att så var fallet. Vi såg inte samma mönster i vår undersökning då eleverna snabbt kom in på historiemedvetande och det direkta syftet med att läsa historia. De nämner alla delar som ingår i läroplanen på ett eller annat sätt. Det som kanske kan liknas vid Haydn och Harris resultat är att de hade svårare att resonera runt vissa punkter i syftet. Historisk kunskap prioriterades lågt även om de nämnde vikten av att kunna dåtiden för att förstå nutiden. Vikten av historisk metod och ett historiemedvetande var det som prioriterades. Perspektiv prioriterades också i grupperna fast på olika sätt. Barton skrev att eleverna i hans studie endast använde ett aktörsperspektiv med idealistisk historiesyn. Vi tyckte inte det var konstigt då det elever som gick i motsvarande 4:e till 5:e klass. Vad vi kom
33
fram till var att aktörsperspektivet sitter väldigt fast rotat tills det att eleven inte bara har lärt sig andra perspektiv utan även blivit bekväm i hur dessa skall implementeras. Våra gymnasieelever visade på att det krävdes en viss “ställtid” innan dessa begrepp blir bekväma att arbeta med. Detta ligger i linje hur de ser på historieutbildningen på gymnasiet, att den skall ge en djupare teoretisk förståelse för ämnet med fler perspektiv.
I Skolinspektionens undersökning Undervisningen i historia blev det tydligt att elever hade svårigheter att skapa samband mellan olika tidsdimensioner och att det finns en risk att eleverna inte ser sig själva som en del av historien. Det som är viktigt att poängtera här, är att denna undersökning gjordes på grundskolor och inte på gymnasiet. I våra fokusgrupper ansåg vi att de inte hade några svårigheter att knyta an olika tidsdimensioner. Däremot fanns där ett problem att sätta sig själva och sin egen tid in i de temporala narrativen. Nutiden åsidosattes och blev en konstant i en egen tidsdimension. Dåtiden fick förklara nuet och nuet fick förklara framtiden. Linjer drogs sällan genom alla tidsdimensioner. Vanja Lozic menar att elever har svårt att greppa hur historieämnet skall ge perspektiv på framtiden. Som vi skrev ovan är detta inget vi har sett i våra fokusgrupper. Detta kan ha att göra med att de elever vi intervjuade har undervisats i Gy11 en längre period. Det kan även bero på vilken lärare eleverna har haft. De elever vi intervjuade hade alla samma lärare och det är mycket möjligt att denne lärare har haft större fokus kring dessa perspektiv. Vi såg att eleverna i vår undersökning hade många liknande tankegångar som Karlegärd skrev att svenska elever hade i studien Youth and History: a Comperative European Survey on Historical
Consciousness and Political Attitudes among Adolescents. Våra elever visade upp ett
liknande historiemedvetande, att se möjliga framtidsscenarion om Sverige, som de elever Karlegärd beskriver. Detta skulle kunna bero på att vissa av våra frågor ligger nära i formuleringen med frågor i deras undersökning. Trots att undersökningen gjordes för ca 20 år sedan, har detta spelat mindre roll kanske på grund av den gemensamma historiska kontexten runt Sverige och fred.
Vår undersökning stötte på många problem på vägen. Vi hade stora problem att få tag på elevgrupper. Flera skolor svarade aldrig när vi försökte kontakta dem angående detta arbete. Det slutade med att vi genomförde undersökningen på en skola med högpresterande elever vilket inte var vår ursprungstanke. Till en början var det även tänkt att genomföra tre fokusgruppsintervjuer, men på grund av avhopp så slutade det
34
med endast två grupper. Även om vi fick mycket material anser vi att en ytterligare grupp hade gett undersökningen mer grund att stå på och kanske visat på ett tydligare mönster. Vi anser fortfarande att fokusgrupper var rätt metod för denna undersökning. Att eleverna fick sitta i grupp och diskutera stimulerade deras tankar och vi fick svar som vi förmodligen inte hade fått i enskilda intervjuer eller enkäter. Om vi hade fått tag på fler grupper att kunna genomföra denna studie med kanske vi hade fått ett mer representativt svar. Frågorna som intervjuerna kretsade kring kan problematiseras. De frågor som står i detta dokument är de frågor vi hann ställa. Det fanns fler frågor formulerade men de var vid ett eller annat tillfälle tvungen att bortprioriteras. Ifall vi hade haft fler veckor på oss hade vi kunnat träffa grupperna vid mer än ett tillfälle. Detta hade gett oss möjlighet att koncentrera oss på olika frågor och ämnen. Vad som är viktigt att säga är att båda grupperna han med att besvara samma frågor och att eleverna aldrig stressades när de besvarade dessa.
Vi ser vår undersökning mer som en pilotstudie till vidare forskning gällande elevers syn på historieämnet och dess korrelation med rådande styrdokument. Vårt resultat påvisade att elever nedprioriterar stoffkunskap och värderar de analytiska delarna i ämnet högre. Det hade varit intressant att se vidare forskning i form av en större undersökning, som undersöker detta fenomen närmre och huruvida detta synssätt på ämnet påverkar elevers historiekunskap och historiemedvetande. Denna studie har gett oss en förståelse för vikten av att elever förstår varför de läser historia. Eleverna i denna undersökning förstod vad historieämnet på gymnasiet skulle hantera. Det fanns vissa punkter som de behövde en större förståelse för, men för att gå första kursen på gymnasiet förstod de ämnets syfte väldigt bra. Vi tror att förståelsen för vad ämnet skall hantera och att undervisningen har en konstruktiv alignment bidrar till att eleverna lättare tar till sig teoretiska verktyg och förståelsen för då, nu och framtid. Vi anser att vår undersökning har yrkesrelevans då den belyser den skillnad som finns mellan hur elever tolkar historieämnet mot hur de tolkar historia. Vi tror att denna separation där elever ser historia som stoff och historieämnet som analytiska verktyg, kan genom att stoffet nedprioriteras i historieämnet leda till bristande historiemedvetande och svårigheter att orientera sig i tid.
35
Referenslista
Alvén, Fredrik, Historiemedvetande på prov: en analys av elevers svar på uppgifter som prövar strävansmålen i kursplanen för historia, Forskarskolan i historia och
historiedidaktik, Lunds universitet, Lic.-avh.,Lund, 2011
Ashby, Rosalyn & Lee, Peter, “Progression in historical understanding among students ages 7-14”. I Knowing, teaching, and learning history: national and international
perspectives, Stearns, Peter N., Seixas, Peter C & Wineburg, Samuel S (red.), 199-222,
University Press, New York, 2000
Balan, Andreia & Jönsson, Anders, 'Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning' 2014
Barton, Keith C, “Bossed around by the queen': Elementary students' understanding of individuals and institutions..”, Journal Of Curriculum & Supervision, Education Research Complete, 1997, 12, 4, 290-314
Biggs, John. ”Enhancing teaching through constructive alignment”. I Higher
education. vol. 32 no. 3 1996: 347–364
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Upplaga 2, Malmö, 2011
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, Upplaga 3, Stockholm, 2018
Cohen, Louis, Manion, Lawrence & Morrison, Keith, Research methods in education, Eighth edition., Abingdon, 2018’
Eliasson, Per. “Progression i historiskkunskap och nationella prov i historia”, I
Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning, Karlsson, Klas-
Göran & Zander, Ulf (red), 273-294, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014
Eliasson, Per, “Historieämnet i de nya läroplanerna”. I Historien är närvarande:
historiedidaktik som teori och tillämpning, Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.),
249-272, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014
Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders, Att bedöma och sätta betyg: tio
36
Hammarlund, Karl Gunnar, “Historisk kunskap I Svenska grundskola – ett försök till begreppsbestämning”, I Historiedidaktik i Norden 9. Del 2 Historisk kunskap, Eliasson, Per (red.), 15-33. Malmö högskola, Malmö, 2012, s. 25.
Hammarlund, Karl Gunnar & Lindahl, Helena, Att lära historia – inte bara lära om
historia [Elektronisk resurs], 2009
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-4846
Haydn, Terry & Harris, Richard, “Pupil perspectives on the purposes and benefits of studying history in high school: a view from the UK”, Journal Of Curriculum Studies, Academic Search Elite, 2010, 42, 2, 241-261 EBSCOhost
Karlegärd, Christer. I Youth and history: a comparative European survey on historical
consciousness and political attitudes among adolescents, Angvik, Magne & Borries,
Bodo von (red.); 252-256 Vol. A, Description, Körber-Stiftung, Hamburg, 1997
Karlsson, Klas-Göran. “Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv”. I Historien är närvarande: historiedidaktik som teori och tillämpning, Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.), , 13-90, 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014
Karlsson, Klas-Göran, ”Historiedidaktik: Begrepp, teori och analys”. I Historien är nu:
en introduktion till historiedidaktiken, Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red), 23-70,
2.uppl, Studentlitteratur, Lund, 2009
Kommentarmaterial till kursplanen i historia, Skolverket, Stockholm, 2011
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2559
Lilliestam, Anna-Lena, Aktör och struktur i historieundervisning: om utveckling av
elevers historiska resonerande, Göteborgs universitet, 2013
Lozic, Vanja, Historieundervisningens utmaningar: historiedidaktik för 2000-talet, upplaga 1, Gleerups, Malmö, 2011
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm, 2011
37
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2016, 3., kompletterade uppl., Skolverket, Stockholm, 2016
Sandahl, Johan, “'Being Engaged and Knowledgeable: Social Science Thinking
Concepts and Students’ Civic Engagement in Teaching on Globalisation'” 2013,
Nordidactica, 1, p. 158-179,
Sandahl, Johan. Civic consciousness: “A viable concept for advancing students’ ability to orient themselves to possible futures?”, I Historical Encounters: A journal of
historical consciousness, historical cultures, and history education, vol. 2, no. 1,
(2015), 1-15
Thorp, Robert, Historical Consciousness, Historical Media, and History Education [Elektronisk resurs], Forskarskolan Historiska medier, Umeå universitet, Lic.-avh. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2014,Umeå, 2014, s. 18-19
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88599
Transkriberat material från intervju med grupp A, 2018-04-18
Transkriberat material från intervju med grupp B, 2018-04-20
Undervisningen i historia [Elektronisk resurs], 2015
http://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och-
rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/undervisningen-i- historia/