I min aktionsforskning har jag strävat efter att få svar på mina frågeställningar som presenterades i början av mitt arbete. När det gäller den första frågan om hur elever vill tillägna sig nya kunskaper och utveckla sitt lärande i skolan kom det både väntade och oväntade svar. Jag upptäckte skillnader mellan elever på lågstadiet respektive mellanstadiet. Elever på lågstadiet vill arbeta med konkret material medan eleverna på mellanstadiet föredrar datorn och böcker som läromedel. Samtliga elever tycker i relativt hög grad om att lyssna på läraren. Jag trodde dock att det skulle vara fler som tyckte att lyssna på läraren skulle vara bra kunskapskälla. Det jag kan tolka fram ur detta är att elever idag har väldigt många olika sätt att ta till sig kunskap på. För oss lärare handlar det här om att skapa förutsättningar till varje elev och visa på möjligheter som passar den enskilda individen. Det jag också kan utläsa av diagrammet är det är viss skillnad på svaren vad gäller användandet av datorer. Ju äldre eleverna blir desto viktigare blir det att använda sig av datorn. En fråga där jag noterade stora skillnader mellan eleverna på lågstadiet respektive mellanstadiet är den om att vilja bygga saker. För de yngre eleverna är det viktigt medan de äldre verkar bry sig mindre om det. När jag gjorde enkäten tillsammans med eleverna var det en del som sa: ”Det beror på vad jag ska lära mig, hur jag vill lära mig det”. Det är enligt mig viktigt att verkligen lyssna på eleverna som är de som vet bäst på vilket sätt de kan finna motivation, inre lust och engagemang. Aspelin (2010) och Körling (2011) menar att det är viktigt att se eleverna som enskilda individer och inte bara som grupp. Aspelin (2010) trycker mycket på vikten av att skapa relationer med sina elever och därigenom skapar man motivation och engagemang. Min uppgift som lärare är att hjälpa till att hitta detta. Att locka fram dessa så viktiga komponenter för att lärandet ska bli på riktigt. Jag tror lärande mycket handlar om motivation. Att eleven känner att det är viktigt att lära sig en viss sak. Att eleven kan applicera det in till sin verklighet, göra lärandet till något man kan ha nytta av.
Datorn och andra digitala verktyg, såsom ipad, filmkamera osv har fått stort genomslag bara de sista åren har jag märkt. Det som ligger bakom detta, tror jag är att pedagogerna ute på skolorna har fått högre krav på sig att lära sig hantera dessa. Helt enkelt för att kunna möta de elever som kommer till skolan idag. Det krävs att vi hänger med i utvecklingen om vi vill tala samma språk som eleverna, om vi vill kunna förstå dem. Jag har genom denna undersökning blivit övertygad om att vi måste fråga eleverna hur de vill lära sig saker. Jag tycker det är lärarens uppgift och ansvar att förmedla vad som ska läras in men att vi tillsammans kommer
33
överens om hur eleverna ska lära sig saker. Oavsett ålder så har eleverna väldigt klart för sig på vilka sätt man kan lära sig och det måste vi ta tillvara. Williams (2013) beskriver vikten av att läraren och eleven tillsammans gör upp mål. Vidare menar han att det ska vara mål som eleven förstår och har möjlighet att uppnå. Det är läraren som har ansvar för att detta samarbete ska ske.
Min andra fråga jag arbetat utifrån handlar om reflektion och om vi lärare genom reflektion kan möta våra elevers tankar kring sitt lärande.
Under detta arbetes gång har det gång på gång slagit mig hur olika uppfattningar lärare har om elevers lärande. En del ser fortfarande läraren som den enda kunskapskällan där det är elevens fel om något inte går som förväntat under skoltiden. Där det är läraren som
bestämmer vad som ska göras i skolan oavsett vad eleverna kan sedan tidigare. Det finns en speciell ordning man ska lära sig saker på som används på samma sätt år efter år. Tack och lov är detta inte den bild som dominerar. I detta arbete har jag suttit i många och långa härliga diskussioner kring vad lärande är. Ur ett elevperspektiv är det viktigt att utgå från vad
eleverna kan innan. Om detta skriver många av de författare jag läst. Att ta den kunskap de bär med sig på allvar och utmana dem i sina tankar kring det. Att utgå från det som finns i elevernas intresse och närhet och utifrån det utmana dem att ge sig ut på okänt vatten. Bergius & Emanuelsson (2011) pratar mycket om att lust och lärande hör ihop. De menar att lärare måste ge våra elever utmaningar och altenativ. Författarna skriver att det i kurplanerna står att eleverna ska lära sig genom tidigare erfarenheter och i ett sammanhang. De menar att det är viktigt att utgå från det eleven redan kan och utmana dem därifrån. En annan viktig aspekt kring lärandet som författarna tar upp är att behålla elevers nyfikenhet och lust. De menar att det gör man genom engagerande och meningsfulla aktiviteter, lek, skapande och utforskande av olika saker. Att elever är aktiva i sin lärande process är alla författare jag läst i detta arbete eniga om.
Jag tror att det handlar om att som elev känna tillit till sina lärare och våga vara med och påverka sin utbildning. Det handlar om att våga dela med sig av sina tankar till sina kamrater. Om någon kommer på en bra tanke, har man inte ensamrätt på den utan en skyldighet att dela med sig och på så vis föra sitt eget och sina kamraters lärande framåt, tillsammans. Som elev handlar det om att äga sitt lärande. Att göra lärandet till sitt eget. Att skapa sammanhang och förståelse och att kunna applicera sina kunskaper in i samhället. Att lära sig på riktigt! William (2013) skriver mycket om detta. Han betonar vikten av att lära av varandra och
34
använda eleverna som läranderesurser. Han menar att i detta samspel elever och lärare emellan sker det optimala lärandet. Körling (2011) och Illeris (2007) resonerar mycket kring motivation och drivkraft. De menar att detta är viktiga komponenter när det gäller att nå det optimala lärandet. Jag håller med dessa författare. Jag kan i min undersökning se att
drivkraften och motivationen ökar hos eleverna om de får vara med och påverka sin
undervisning. Jag tycker mig kunna utläsa att det är viktigt att läraren visar en lyhördhet då det gäller elevernas engagemang och förslag.
För lärare i skolan idag, handlar det om att ta ansvar med allt vad det innebär. Vi måste känna oss förtrogna med våra styrdokument och förankra dem in i undervisningen. Vi måste skapa goda relationer med våra elever för att nå det optimala lärandet. Om detta resonerar Körling (2011). Hon menar att det är ett stort ansvar att vara lärare idag. Lärare har ansvar för möten med elever, lärandet som ska vara för livet och säkerhet kring att förankara styrdokumenten in i elevernas vardag.
När det gäller reflektion som verktyg för att få syn på sin undervisning tycker jag mig ha upptäckt att det har fått ta en mindre plats i lärarens dagliga arbete nuförtiden om man jämför med för bara några år sedan. Jag tror detta beror på att man ser detta som en extra arbetsbörda som ska göras plus allt annat man har omkring sig. Det handlar då, enligt min mening om att man inte har förstått vad reflektionen har för syfte, nämligen att underlätta i bemötandet av eleverna. Att kunna möta dem i sin kunskapsutveckling och att ta tillvara på deras tankar kring hur de vill lära sig saker. Jag tror att om man får in reflektionen som ett dagligt moment blir det till en hjälp. Att skriva ner sina tankar tror jag är viktigt eftersom man då kan gå tillbaka till tidigare reflektioner och jämföra och därifrån våga förändra och utveckla.
”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur
kunskapsutveckling sker” (Skolverket 2011 s.10)
I min undersökning där 120 elever och nio lärare ingått har jag glädjande nog sett att broar börjat byggas. Broar mellan lärare och elev där lärare vågat släppa på det som man brukar göra och vågat testa annat. Vågat prova saker som varit elevernas förslag om hur de vill lära sig saker. När jag sedan pratat med lärarna har ord och fraser som ”engagemang, motivation, glädje och lära på riktigt, inte bara för lärandets skull” kommit fram. Dessa ord har om och om igen kommit tillbaka i den litteratur jag har läst. Man har sakta men säkert bjudit in
35
eleverna till sitt eget lärande och sett små framsteg och att det gett resultat i form av glädje, engagemang med mera. Vi har inte kunnat mäta några resultat i form av kunskap nu kontra innan men det vi sett hitintills är glädjande. Jag vågar nästan lova att om vi fortsätter arbeta med dessa två mål för våra ögon, nämligen reflektion, där vi tittar på oss själva och att bjuda in elevernas tankar i sin undervisning, så når vi framgång.
Min övertygelse är att vi lärare måste inse att våra elever ska lära för livet, inte för stunden. Det är ett livslångt lärande vi strävar efter och då måste vi ha våra ledord med oss, motivation, inspiration, äga sitt lärande, kreativitet och många fler. Enligt mig handlar det om att aktivera alla sinnen och möta varje elev där den befinner sig. Genom att ta vara på elevernas vardag och intressen ”här och nu” kan jag entusiasmera, motivera och skapa intresse för ett livslångt lärande. Genom att som lärare ta ansvar för det som är mitt ansvar, nämligen att vara en vuxen som barnet känner tillit till, genom att kunna mina styrdokument på mina fem fingrar, genom att våga släppa in eleverna i sitt eget lärande når vi tillsammans framgång. I skolan handlar det om att göra på riktigt, att ha tydliga mottagare till det vi gör. Då blir det viktigt både för eleverna själva och för andra. Jag hoppas att man i framtiden skapar ett mer funktionationellt lärande som tillsammans med andra skapar meningsfullhet, sammanhang och en bra grund till det fortsatta livet och dess utmaningar.
Jag saknade som jag tidigare nämnt, intervjuer med eleverna. Jag vill komma ner på djupet när det gäller vilken påverkan eleverna kan ha i frågan om hur de vill lära sig saker. När det gäller reflektionsboken som nio lärare använt sig av vill jag att vi alla på skolan använder oss av den i vårt dagliga arbete. Detta kommer att vara mina ambitioner framöver, i mina fortsatta aktioner inom detta område. Mitt mål med detta arbete var att få upp ögonen på lärare om vår roll och vårt ansvar. Att vi tillsammans med eleverna ska lära oss saker. Att ingen sitter på färdiga lösningar utan att vi lyssnar på varandra. Tillsammans är vi starka!
36
7. Litteratur
Aili Carola, Blossing Ulf & Tornberg Ulrika(2008) Läraren i blickpunkten – olika perspektiv
på lärares liv och arbete. Lärarförbundets förlag
Aspelin, Jonas.(2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Gleerups utbildning; AB, Bell, Judith.(2000). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur; Lund
Bergius Berit & Emanuelsson Lillemor.(2011). Hur många prickar har en gepard. Litorapid Media AB; Göteborg
Blossing, Ulf. (2008). Kompetens för samspelande skolor, om skolorganisationr och
skofbättring. Studentitteratur AB; Lund
Illeris, Knud.(2007). Lärande. Studentlitteratur AB; Lund
Körling, Anne-Marie.(2011). Nu ler Vygotskkij –eleverna, undervisningen och Lgr 11. Liber AB; Stockholm
Liberg, Caroline.(2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Studentlitteratur AB; Lund Nämnaren Tema 8, Matematik – ett grundämne. Litorapid Media AB; Göteborg
Skolverket.(2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Edita; Västerås, Stockholm
Timperley, Helen.(2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur AB; Lund
Wiliam, Dylan.(2013). Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Studentlitteratur AB; Lund
37
Länkar
http://ncm.gu.se/media/ncm/sbm/loggbok_ed.pdf http://sv.wikipedia.org/wiki/Lärande
38
Bilaga 1 (lärare)
I vår reflektionsbok har vi valt att utgår från boken Lärande av Illeris (2007). I boken redogör Illeris för lärandets tre dimensioner dvs. innehåll, drivkraft och samspel. Illeris illustrerar lärandet som en triangel, där samspelet mellan de tre hörnen är en förutsättning för allt lärande. När ni reflekterar kring era lektioner, vill vi att ni tittar på figuren nedan:
R
Drivkraft
Känsla och vilja.
Ex. Finns motivation för uppgiften? Engagerar uppgiften eleven? Kan eleven få hjälp att bli motiverad/ engagerad? Hur? Innehåll Kunskap, förståelse, färdighet och mening. Ex. Är det för lätt/svårt? Är det meningsfullt? Får eleven stöd? Samspel Handling, kommunikation och integration.
Ex. Hur sitter eleverna? Hur sker kommunikation? Vilken respons ges?
39
REFLEKTION
Datum:________________Aktivitet (kortfattat)
Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra?
Vad kunde JAG gjort annorlunda?
40
Bilaga 2 (elever)
(måla dina 5 bästa sätt)
Jag vill bygga saker Jag vill spela in filmer Jag vill läsa en bok
Jag vill använda mig av färg
och pysselsaker Jag vill jobba med datorn
Jag vill arbeta med läroböcker
Jag vill jobba med kompisar Jag vill sitta på bestämd plats
Jag vill jobba själv Jag vill lyssna på fröken
Jag vill titta på filmer Jag vill bestämma var jag ska