Det är en tydlig bild som framträder vid analysen. Det är få tillfällen funktionshindrade personer får synas i läroböckerna, och ännu färre där de får synas i egenskap av människor. Om böckerna skulle ha speglat verkligheten i text och bild skulle runt 15-30 procent av personerna haft någon form av funktionsnedsättning, vilket inte är fallet. Även om en del människors funktionsnedsättning inte behöver framträda i text eller bild borde några vara synliga i varje läromedel. Denna mindre studie bekräftar till stor del tidigare forskning på området (Gustavsson & Nyberg, 2006, Eilard, 2008, Martines- Bello & Martines-Bello, 2016) undantaget är främst läroboken i svenska, Zick Zack
läsrummet 6 (Lundenmark och Modig, 2014).
Normen som framträder i flertalet av de granskade läroböckerna är människor med funktionsnedsättningar som något ovanligt och annorlunda som ger upphov till ett eventuellt besvärligt liv där enda fokuset är funktionsnedsättningen. Enda anledningen till att få synas i läroboken om man har en funktionsnedsättning är för att vara en representant för aktuell funktionsnedsättning, ens egenskaper och åsikter som människa räknas inte.
I ljuset av detta resultat är Selanders (2003) mening att skolans läromedel visar på vad som är normalt och onormalt mycket viktig att vara medveten om, för att inte bidra till en segregerande och uteslutande undervisning. Även de internationella artiklarna jag tagit del av poängterar skolböckernas roll i elevernas socialisation, vilka normer och värden som förmedlas genom skolans läromedel måste analyseras (Martines-Bello & Martines-Bello, 2016, Táboas-Pais & Rey-Cao, 2012, Hodkinson, 2012). Eftersom eleverna inte heller väljer själva vilka läroböcker de ska läsa i skolan (Selander, 2003) blir lärarens makt, och därmed ansvar än större. Hur personer syns och framställs i läromedel blir av största vikt. Om funktionshinder ständigt framställs som en problematisk avvikelse är det vad skolan förmedlar till eleverna, om inte läraren uppmärksammar och aktivt jobbar med detta. Hodkinson (2012) menar att det faktiskt är så det ser ut i en del engelska skolor, en del elever har en negativ syn på funktionshinder generellt och att det delvis kan bero på den bild skolan visar av funktionshindrade personer. Det är inte orimligt att det samma kan gälla under svenska förhållanden, att skolan bidrar till att förmedla en stereotyp bild av funktionshinder som något negativt, vilket då påverkar eleverna. Om eleverna istället skulle mötas av en mer
31
nyanserad bild av människor med funktionshinder, t.ex. ADHD som en superkraft som i
Zick Zack läsrummet 6 (Lundenmark och Modig, 2014) lite oftare skulle kanske även
deras attityd påverkas?
Ett sätt att hantera problematiska texter i läromedel är att lärare och elever tillsammans granskar dessa (Berge, 2011). Det kan finnas ett läromedel som är utmärkt ur andra aspekter som lärare gärna vill använda sig av, då kan en svaghet som frånvaro av funktionsnedsättningar istället användas för att väcka dessa frågor tillsammans med eleverna.
Eilard (2008) menar att läroböckerna speglar vår samtid, i ljuset av detta är det rimligt att se att de frågor gällande jämställdhet och etnicitet som diskuterats under en tid, har läromedelsförfattarna försökt föra in i läroböckerna på ett genomtänkt sätt. Fortfarande saknas dock det inkluderande perspektivet gällande övriga diskrimineringsgrunder. Intressant är att detsamma verkar gälla de colombianska skolböckerna som Martines- Bello och Martines-Bello (2016) har analyserat. Medvetenheten och ambitionen hos läromedelsförfattarna och förlagen gällande genus och jämställdhet mellan könen är stor, men ofta näst intill obefintlig gällande funktionshinder. Utan en medvetenhet om detta från lärarnas sida kan det få stora negativa effekter för den enskilde eleven. Bland elever med en måttlig till stor funktionsnedsättning är det tre gånger så vanligt med mobbing och utanförskap än för andra barn (Folkhälsomyndigheten, 2012). Lärarnas ansvar här är stort, och att få synas i skolans läroböcker kan vara en pusselbit på vägen mot delaktighet och gemenskap, vilket de internationella artiklarna jag tagit del av poängterar mycket starkt (Martines-Bello & Martines-Bello, 2016, Táboas-Pais & Rey- Cao, 2012, Hodkinson, 2012).
Frånvaron av mångfald i läroböckerna i min undersökning, att de flesta individer är väldigt lika gäller främst läroböckerna i engelska och matematik kan förmodas bero på att läromedelsförfattaren menar att boken fokuserar på ämnet och därför har valt bort mångfald, man har dock valt att lyfta in kön och genus så varför inte bredda sitt register? Bilder utan pedagogisk funktion i läroböcker verkar sällan vara föremål för analys, det är ändå något som barnen möter i stor utsträckning. Eftersom den norm som framträder i flertalet är att osynliggöra funktionsnedsättningar finns det en risk för att elever generellt ser på funktionshinder som något avvikande och negativt (Hodkinson, 2012).
32
En svaghet med studien är att det endast är ett läromedel per ämne som analyserats. För att få en bredare bild hade det behövs läroböcker från olika författare och förlag. Gällande svenskämnets läromedel hade det varit särskilt intressant att analysera ett bredare urval då fynden från den analysen skiljde sig från tidigare forskningsresultat, samt att läroböcker i svenska för mellanåren är väldigt lite beforskat ur denna aspekt. Är det en tillfällighet, eller är det i svenskämnets läroböcker funktionsnedsättningar får synas ur flera aspekter?
Studien kan bidra till ny kunskap inom området då det finns lite skrivet om funktionsnedsättningars synlighet i Svenska läroböcker, särskilt för skolans mellanår. I skolämnet svenska har jag inte hittat någon studie som belyser dessa frågor, samtidigt som det var läroböckerna i svenska som innehöll de mest positiva resultaten.
Studiens analysschema kan vara ett redskap för lärare i läroboksgranskning och kan även användas på läromedel i ett vidare perspektiv för att analysera innehållet. Det kan vara tidskrävande att analysera ett läromedel, med ett analysschema kan det bli effektivare och mer rättvist i jämförelse med andra.
Selander (2003) anser att det finns ett behov av fortsatt utveckling och forskning kring pedagogiska texter som ser till helheten. Jag tolkar honom som att det är anpassningen av läromedel i användandet av eleverna, han syftar på. Jag vill även addera aspekten av synlighet av funktionsnedsättningar i läromedlen.
Intressant att notera är att även i viss forskning som behandlar hur människor framställs i skolans texter och bilder är fokus på funktionsnedsättningar frånvarande, till skillnad från genus och etnicitet. Se Bildens tysta budskap, Interaktionen mellan bild och text
(Eriksson, 2009) och Att skildra mångfald i läromedel (Eilard, 2009).
Nästa steg är att ta reda på hur det ser ut i ett större flertal av dagens aktuella läromedel, för att i en förlängning kunna påverka läromedelsförfattare och förlag till att alla ska få synas i våra nya läromedel. I illustrationer är det inte svårare att rita en hörapparat än ett hårspänne, och i skönlitterära texter finns rika exempel till inspiration för ett inkluderande förhållningssätt, även med människor med en funktionsnedsättning.
33
Referenser
Abrahamsson, M. (2011). Puls Religion. Stockholm: Natur & Kultur
Ammert, N. (2011). Om läroböcker och studiet av dem. I: Ammert, N. (red.) Att spegla
världen, Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Berge, B-M. (2011). Jämställdhet och kön. I: Ammert, N. (red.) Att spegla världen,
Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Bolander, E. & Fejes, A. (2015). Diskursanalys. I. Fejes, A. & Thornberg, R. (red.)
Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Carlsson, S., Falck, P., Liljegren, G. & Picetti, M. (2012). Matte Direkt Borgen
Grundbok 6A. Stockholm: Sanoma Utbildning
Eriksson Barajas K. Forsberg C. & Wengström Y. (2013) Systematiska litteraturstudier
i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Eriksson, Y. (2009). Bildens tysta budskap, Interaktionen mellan bild och text. Falun: Nordstedts Akademiska förlag
Eilard, A. (2009). Att skildra mångfald i läromedel. Hur en inkluderande intention kan skapa underordning. Tidskrift för genusvetenskap nr 4. Hämtad 2015-10-15, från http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2447
Eilard, A. (2008). Modern, svensk och jämställd – Om barn, familj och omvärld i
grundskolans läseböcker 1962 – 2007. Malmö: Malmö högskola
Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Falck, P. & Picetti, M. (2012). Matte Direkt Borgen Grundbok 5A. Stockholm: Sanoma Utbildning
Falck, P., Picetti, M., & Sundin, K. (2011). Matte Direkt Borgen Grundbok 4A. Stockholm: Sanoma Utbildning
Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med
funktionsnedsättning. Hämtad 2015-10-19, från
http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12782/A2012-02-Halsa-och-valfard-hos-barn- och-unga-med-funktionsnedsattning.pdf
Fällman-Bajagic, K, Hansson, C. & Nieland, S. (2013). Zick Zack Skrivrummet åk 6. Stockholm: Sanoma Utbildning
Fällman-Bajagic, K, Hansson, C. & Nieland, S. (2012). Zick Zack Skrivrummet åk 5. Stockholm: Sanoma Utbildning
34
Fällman-Bajagic, K, Hansson, C. & Nieland, S. (2011). Zick Zack Skrivrummet åk 4. Stockholm: Sanoma Utbildning
Gustavsson, A. & Nyberg, C. (2006). En granskning av hur funktionshinder framställs i
ett urval av läroböcker. Stockholm: Stockholms universitet
Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: studentlitteratur.
Hjernquist, A. & Rudstedt, K. (2014). Koll på NO 4. Stockholm: Sanoma Utbildning Hjernquist, A. & Rudstedt, K. (2013). Koll på NO 6. Stockholm: Sanoma Utbildning Hjernquist, A. & Rudstedt, K. (2012). Koll på NO 5. Stockholm: Sanoma Utbildning Hodkinson, A. (2012). "Inclusive education and the cultural representation of disability and disabled people within the English education system: the influence of electronic media in the primary school", Journal of Research in Special Educational Needs, vol. 12, no. 4, pp. 252-262
Körner, G. & Lindberg, P. (2012). Puls Historia. Stockholm: Natur & Kultur
Lundenmark, P & Modigh, A. (2013). Zick Zack Läsrummet Textsamling åk 6. Stockholm: Sanoma Utbildning
Lundenmark, P & Modigh, A. (2012). Zick Zack Läsrummet Textsamling åk 5. Stockholm: Sanoma Utbildning
Lundenmark, P & Modigh, A. (2011). Zick Zack Läsrummet Textsamling åk 4. Stockholm: Sanoma Utbildning
Magne Holme, I & Krohn Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik, Om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Martínez-Bello, V.E. & Martínez-Bello, D.A. (2016). "Depictions of Human Bodies in the Illustrations of Early Childhood Textbooks", Early Childhood Education Journal, vol. 44, no. 2, pp. 181-190.
Mot nya höjder. (2015). Skolprojektet, utmaning två. Hämtad 2015-10-19 , från http://motnyahojder.com/utmaning-2/
Pettersson, R. (2008). Bilder i läromedel 2 (elektronisk resurs), Institutet för infologi. Hämtad 2016-05-02 från http://www.bilderlernen.at/Bilder%20i%20l%E4romedel.pdf
Selander, S. (2003) Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och
kommunikation. Bilaga 2 till SOU 2003:15 Läromedel – specifikt. Hämtad 2015-10-19,
från http://www.regeringen.se/contentassets/67f8c3d1db4f4b4db39716e40e9792dd/sou- 200315-laromedel-specifikt-bilagor
Selander, S. (2011). Didaktisk design av pedagogiska texter. I: N. Ammert (red.), Att
35
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2003). Nyhetsbrev nr 2. Hämtad 2015-10-19 från, http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.13165!/Menu/article/attachment/nyh030204.pdf
Stockholms universitet. (2015). Undervisa tillgängligt, Funktionsnedsättningar.
Hämtad 2016-04-18 från,
http://www.su.se/medarbetare/service/undervisning/undervisa- tillg%C3%A4ngligt/funktionsneds%C3%A4ttningar-1.109221
Stålnacke, A-L. (2012). Puls Samhällskunskap. Stockholm: Natur & Kultur
Sutcliffe, C.,Thunman, I. & Timling, M. (2011). Happy Textbook Year 6. Stockholm: Gleerups
Sutcliffe, C.,Thunman, I. & Timling, M. (2010). Happy Textbook Year 5. Stockholm: Gleerups
Sutcliffe, C.,Thunman, I. & Timling, M. (2009). Happy Textbook Year 4. Stockholm: Gleerups
Sjöberg, S. (2013). Puls Teknik. Stockholm: Natur & Kultur
Táboas-Pais, M.I. & Rey-Cao, A. (2012). "Disability in physical education textbooks: an analysis of image content", Adapted physical activity quarterly : APAQ, vol. 29, no. 4, pp. 310.
Wallin Wictorin, M. (2011). Bilder i läroböcker. I: Ammert, N. (red.) Att spegla
världen, Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur
Winther Jörgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
36 Bilaga1
37 Bilaga 2
Kodningstabell
Lärobok: Koll på NO 4 Koll på NO 5 Koll på NO 6 Puls Religion Puls Historia Puls Samhälls- kunskap Puls Geografi Puls teknik Funktions-nedsättningen i fokus 7 7625 5 5 58 Personen i fokus Möjlig funktions-nedsättning Typ av funktionsnedsättning: 1. Dyslexi2. Dövhet och hörselskada
3. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (t.ex. ADHD, autism mm.) 4. Psykisk funktionsnedsättning (t.ex. depression, ångest mm.) 5. Rörelsehinder (t.ex. CP-skada, ryggmärgsbråck mm.)
6. Synskada och blindhet
7. Annat (t.ex. astma, allergi, epilepsi, MS, mm.)
38 Lärobok: Matte- borgen 4a Matte- borgen 5a Matte- borgen 6a Happy 4 Happy 5 Happy 6 Zick Zack läs- rumme4 Zick Zack läs- rumme5 Zick Zack läs- rumme6 Zick Zack skriv- rummet 4 Zick Zack skriv- rummet 5 Zick Zack skriv- rummet 6 Funktionsnedsättning en i fokus 2 2 Personen i fokus 5 235 2 2 Möjlig funktionsnedsättning 4 36 Typ av funktionsnedsättning: 1. Dyslexi
2. Dövhet och hörselskada
3. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (t.ex. ADHD, autism mm.) 4. Psykisk funktionsnedsättning (t.ex. depression, ångest mm.) 5. Rörelsehinder (t.ex. CP-skada, ryggmärgsbråck mm.)
6. Synskada och blindhet
7. Annat (t.ex. astma, allergi, epilepsi, MS, mm.)