I det här kapitlet vill jag sammanföra alla delar i min undersökning för att kunna dra slutsatser och föra fram en diskussion. Jag kommer att utgå ifrån mitt syfte som är samverkans olika strategier på två olika skolor där samverkan med föräldrar fungerar olika. Jag utgår från mina frågeställningar som är:
1. I skolans värdegrund står det att föräldrar har rätt till inflytande och påverkan på skolan. Hur fungerar samverkan i praktiken i skolan?
2. Om vårdnadshavaren inte tar sitt ansvar och inte deltar i samverkan, vad kan man då göra som ansvarig på skolan för att informera vårdnadshavaren?
3. Hur informerar man i den målstyrda svenska skolan för föräldrar som kommer från skolor där skolan är regelstyrd? T.ex. Syrien, Irak och Afghanistan.
Jag vill diskutera skillnader och likheter i samverkan mellan skolorna. Min intention är att få en fördjupad inblick i processen där samverkan sker i båda skolor och hur forskning och olika studier ställer sig till det.
Det jag utläste i min undersökning är att lärarna på båda skolorna vet att samverkan är viktigt och man måste anstränga sig för att den ska fungera. Jag såg olika aspekter som jag tycker gör att samverkan fungerar olika. Den formella kontakten på individnivå fungerar likadant på båda skolorna t.ex. utvecklingssamtal och vilka iakttagelser som tas om inte föräldrarna kommer till mötena.
Den informella kontakten på individ nivån och grupp nivå fungerar inte lika väl på Safariskolan som på Sotjiskolan t.ex. utflykter, blogg, spontana besök i klassen, samverkan mellan föräldrar och föräldrarnas egna initiativ till att vara aktiva i skolrådsfrågor. Men det allra viktigaste är dialogen med föräldrar som ett stöd i barns lärande på individnivå då förälder eller läraren behöver det. Tilliten och förtroenden till att föräldrar dyker upp eller läraren kan ställa upp för en dialog. Det visar sig också att ofta är föräldrar inte medvetna om möjligheterna till inflytande på skolan.
De formella kontakterna som föräldramöten där min och båda skolors önskan var/är att det kommer flera föräldrar till föräldramötena såg också annorlunda ut. På Sotjiskolan är det föräldrar som står för anteckningsföring, kontakt med de som inte kommer och detta ser helt annorlunda ut på Safariskolan. Lärarna gör sitt yttersta för att föräldrarna
30
kommer till mötena genom olika aktiviteter med barn osv. Men ändå önskar man att det kom fler.
Alla föräldrar som har sina barn i skolan önskar en bra skola till sina barn. Det jag hörde från nästan alla lärare är att föräldrarnas utbildning inte har så stor betydelse för hur elever klarar sig i skolan utan det som har betydelse är medvetenhet om skolan och ansvarsfördelning genom och förtroende för barnets lärare. Den målstyrda skolan upplevs inte heller som ett större problem. På Sotjiskolan tycker lärarna att alla får samma information oavsett föräldrarnas härkomst. Många inhemska föräldrar har också gått en regelstyrd skola och därför väljer de att vara tydliga med var barnet är och var målet är. Lärarna poängterade mycket om just vikten att vara tydlig, förklara .t.ex. ”Kom till oss och fråga, gå inte och fundera! ”Detta har även lärarna på Safariskolan berättat, tydligheten och att föräldrarna inte går och funderar över frågor eller går till varandra och diskuterar så att det blir en massa spekulationer. Detta har lärarna upplevt. Det som jag fick lära mig är att trenden om föräldrarnas omedvetenhet om dem möjligheter som finns på skolan till inflytande inte är ett problem i Sverige utan ett
problem i hela Europa enligt en OECD-rapport24. Detta skedde med decentraliseringen
av skolsystemet då olika beslut sker på skolnivå. I och med detta upplever många föräldrar att om de höjer sina röster får kanske deras barn ta konsekvenserna av det. Detta leder till att många byter skola istället för att bli aktiva i skolans samverkans processer. Slutsatsen i detta kan vara att kommunen och staten måste vara med och ta sitt ansvar för att skolan ska bli jämlik i hela Sverige.
På båda skolor har rektor haft en relativ liten roll i samverkansprocessen och det vekar vara en lärare ansvar att stå för samverkans process med föräldrar på skolan. Det upplevs att varje lärare måste hitta en egen väg för att lyckas. Men jag såg att på båda skolor saknar lärare stöd från rektorer i det stora hela. För de flesta föräldrar är rektor en väldigt auktoritär person på skolan även för barnen. Om rektor är med i dem formella mötena i grupp upplevs att samverkan får en annan skepnad.
Samarbete med föräldrar i projektet som Laid Bouakaz i boken Vi lämnar till skolan det käraste vi har, var jag en av de fyra lärarna. Materialet delades ut av Laid för översättning till de olika språken till tema kvällarna. Projektets ide var god, att föräldrar
31
skulle lära sig hur skolan fungerar i Sverige i jämförelse med hemlandet. Föräldrar var positiva till kunskaperna. Många hade fått en förhoppning om att kunna få ett jobb på skolan efter temakvällar. Några föräldrar fick genom projektet anställning på skolan och även nycklar till skolan. Personalen på skolan reagerade starkt och samtidigt fördes stora diskussioner mellan språkgrupper, vilka som hade fått jobb och vilka inte. Föräldrar fanns på skolan utan att dem viste vad de skulle syssla med. Det saknades helt enkelt struktur, regler och ramar för dem. Jag håller med Laid att alla föräldrar som kommer till en svensk skola upplever skolan positivt och respekterar lärarna oerhört. Detta framgick även av mina intervjuer där lärarna upplever nyanlända föräldrar som oerhörd tacksamma när de kommer till den svenska skolan.
Det första citratet i mitt arbete syftar på att enligt skollagen har skolan och vårdnadshavare ett gemensamt ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningar för deras utveckling och lärande. För att eleverna ska nå målen är det viktigt att skolan samtalar, tillvägavisar hur viktiga föräldrarna är för sina barn. Att under de individuella samtalen ge föräldrarna ett moraliskt stöd för att höja deras föräldraroll i det nya landet. Att tala om att det språk du talar är lika viktigt som svenska för dina barn, det kulturarv du har med dig är en del av dig men att ni bor här och att lära sig ett nytt språk och känna till den nya kulturen är det allra viktigaste båda för dig och dina barn.
I min föra undersökning (2008) om föräldrasamverkan mellan skola och hem som inte fungerade kom vi då fram till att det brast i kommunikation med föräldrar. Att föräldrar saknade insyn i skolan som organisation. Detta upplever jag också nu när jag har gjort denna undersökning. Här skulle skolråd som finns på Sotjiskolan, kunna vara en positiv möjlighet till ökad kommunikation med föräldrar. Lärarnas auktorisation är också en viktig del i samverkans process. Läraren är en viktig person på skolan båda för eleverna och föräldrarna. En ledare med lärande i fokus.
Jag tycker att jag har uppnått det syfte jag hade med i den här undersökningen. Svaret på de frågor jag fick är jag ganska nöjd med, varför det fungerar så olika från skola till skola. Jag kommer ta med mig de kunskaper som jag har lär mig på individ nivå och som jag själv kan ha användning för. Att skapa förtroende för föräldrar och på det viset stärka samarbetsvilja. Skapa en dialog med föräldrar om att de har en viktig roll i sina barns skolgång. Att jag som lärare ska bära med mig alltid de här orden som ansvar,
32
förtroende, tydlighet, medvetenhet, dialog och tillit för att samverka i skolan med personalen, elever och föräldrarna. Jag tycker det är viktigt att vara båda lärare och ledare samtidigt båda för elever och för föräldrar.
Till sist vill jag tacka alla lärare som har ställ upp på en intervju. Önskar alla en lyckad föräldrasamverkan i framtiden!
33
Bilaga
Intervjufrågor:
1. I skolans värdegrund står det att föräldrar har rätt till inflytande och påverkan på skolan.
På vilket sätt påverkar vårdnadshavare på den här skolan?
2. Om vårdnadshavaren inte tar sitt ansvar och inte deltar i samverkan. Vad gör man då
som ansvarig på skolan att informera vårdnadshavaren?
3. Om inte vårdnadshavarna kommer till skolan, har man prövat andra sätt att locka dem?
4. Har ni provat att få barnen integrerade i möten med att visa sina arbeten, spela teater
eller… samtidigt ge vårdnadshavarna den information de ska ha?
5. Har ni tänkt på att inte använda för mycket termer och fackspråk på mötena?
6. Om föräldrar är medvetna och engagerade i elevernas skolarbeten, hur ser ni deras
framgångar?
7. Hur ser inbjudan till föräldramöten ut, finns det information om möten ex. vad som
kommer att tas upp? Varför är det här mötet viktigt att komma till?
8. Om möten närmar sig, hur går det till med informationen? Följer ni upp det med
eleverna då det är möten?
9. Får föräldrarna information om de inte kommer till möten? Hur gör man då eftersom i
riktlinjerna står det klart och tydligt att läraren ska informera fortlöpande föräldrarna elevens skolsituation?
10. Rektor är ansvarig för formerna att samarbeten ska utvecklas mellan skolan och hemmen. Hur ser det ut på den här skolan?
11. Begär ni hjälp från modersmålslärare för att underlätta för föräldrar med språksvårigheter?
12. Hur informerar ni den målstyrda skolan för föräldrar som kommer från skolor där skolan är regelstyrd?
34
13. I en målstyrd skola är det läraren och eleven själva som bestämmer utbildningens mål. Hur kan den förälder vara aktiv i sitt barns skolgång om de inte känner till detta?
14. För en del föräldrar som kallas till skolan för olika samtal som utveckling samtal eller föräldramöte, betyder det att barnet har gjort något fel. Har ni upplevt detta? Om ja, vad har ni gjort för att föräldrarna ska förstå syftet med mötet? Barnets integritet?
35