Det övergripande syftet med studien var att belysa pedagogers syn på barn i behov av stöd. Både i genomgången av tidigare studier och det empiriska materialet framkommer den syn som finns ute i verksamheterna. En bild träder fram som påvisar betydelsen av engagerade pedagoger. En pedagog som har tillräckliga kunskaper inom området, men även tillräckliga resurser. Till det här kommer behovet av utrymme, både tidsmässigt och miljömässigt, för att skapa lärande situationer. Pedagoger som kan se det stora i det lilla, där till och med två små ord som ”i” och ”med” kan göra skillnad. Men, även pedagoger som kan se sina egna begränsningar och inte vara rädda för att be om hjälp när så krävs. Det behövs chefer som har förståelse för att även pedagogerna har sina begränsningar. Om de ska kunna hjälpa barn i behov av stöd behöver även de själva emellanåt få stöd, till exempel i form av handledning från en specialpedagog. En specialpedagog som kan stötta och vägleda pedagogerna utan att fördöma och kritisera dem. Någon som kan se det positiva och bygga vidare på det. Även betydelsen av att vara ödmjuk inför föräldrarna och deras roll som experter på sina barn framgår. Genom att respektera deras känslor och ha tålamod är en stor del vunnet i samarbetet kring barnet. Att forcera fram någonting är ingen lösning i längden och tålamod visar på ett professionellt förhållningssätt. Ett förhållningssätt vilka alla yrkeskategorier i studien uppvisar. Samarbete är ett återkommande tema och enligt Vygotskij (1978) en
nödvändighet för att skapa lärande situationer. Situationer i vilka pedagogerna har möjlighet att utmana barnen i den proximala utvecklingszonen (a.a.). Vilket är speciellt viktigt för barn i behov av stöd.
Att använda begreppet problembarn i en intervjusituation kan ses som provocerande. Men just provokation kan locka fram tankar som annars inte uppdagas. Frågan är om det hade blivit samma resultat om begreppet barn i behov av stöd hade använts från början? Svaret på den här frågan går det endast att spekulera kring. För att kunna ge ett svar skulle en jämförande studie behöva genomföras där begreppet problembarn helt och hållet utesluts. Att själva provokationen var effektiv visade sig då pedagogerna även efter intervjutillfällena tog upp tankar och funderingar kring ämnet. Genom att
40
konfrontera intervjupersonerna med ett begrepp som kan anses provocerande, tvingades deltagarna till eftertanke och reflektion. Enligt Ann Ahlberg (2013, sid. 132) är syftet med reflektionen ”att skapa struktur och att distansera sig från gamla tankemönster och utveckla nya.” Förmågan att kunna reflektera och värdera sina egna föreställningar, men även kunna omvärdera dessa, är en betydelsefull kompetens. Kan man inte granska sig själv, är det svårt att kunna göra en objektiv granskning av barnen och deras beteenden och skapa en verksamhet där samarbete står i fokus. Ett sätt att få pedagogerna att reflektera över det förhållningssätt som råder i verksamheten är kompetensutveckling (Sandberg, 2007b). För att säkra kvalitén i förskolan är, förutom kompetensutveckling, även handledning viktig (a.a.). Det här stämmer överens med de resultat som har framkommit i föreliggande studie.
En vidareutveckling av föreliggande studie vore att undersöka föräldrarnas syn på samarbetet med pedagoger och andra yrkeskategorier. Då med den specifika inriktningen på föräldrar till barn i behov av stöd.
41
8. Referenslista
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Stockholm: Liber AB
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber
Aspelin, Jonas & Persson, Sven (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerup Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2010). Barndomens historiska framväxt. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur
Björck-Åkesson, Eva (2014). Specialpedagogik i förskolan. I Sandström, Anette (red):
Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur
Bråten, Ivar (red.)(1998). Om Vygotskijs liv och lära. I: Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva (2003). I problembarnens tid: förnuftets moraliska
ordning. Stockholm: Carlsson Bokförlag
Diskrimineringsombudsmannen – DO (2014). Bristande tillgänglighet – en ny form av
diskriminering. Stockholm: Agneta Broberg
Engström, Ann (2014). En tillbakagång betyder inte att börja om från ruta ett. I Hedström, Hasse (red): Barn som oroar – bemötande och metoder i förskola och
förskoleklass. Stockholm: Lärarförlaget
Hartman, Sven (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och Kultur
Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i
behov av särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur
Johannisson, Karin (2010). Problembarn blir aldrig omoderna. Pedagogiska magasinet, nr. 4, sid. 50
Kimber, Birgitta (2009). Att stå ut med busungar - Boken som lockar fram kraften hos
de vuxna. Malmö: Epago/Gleerup Utbildning AB
Kinge, Emelie (2000). Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Lund: Studentlitteratur
42
Lillvist, Anne (2014). Social kompetens och barn i behov av särskilt stöd. I Sandström, Anette (red): Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola – möte med
det som inte anses lagom. Stockholm: Liber
Lärarens handbok (2011). Läroplaner, skollag, yrkesetiska principer, FN:s
barnkonvention. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. Utg] (2010). Stockholm: Skolverket
Nationalencyklopedin, problembarn,
http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/problembarn, hämtad 2015- 05-06
Norling, Martina (2007). Tidig intervention i förskolan för barn i behov av särskilt stöd samt gråzonsbarn. Specialpedagogisk tidskrift ATT UNDERVISA, nr. 1, 2007, s. 7-9 Ottosson, Lisbeth (2014). Samverkan mellan föräldrar, förskollärare och andra
professionella. I Sandström, Anette (red): Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Studentlitteratur: Lund
Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet – om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik. Malmö: Holmbergs
Palla, Linda (2013). Konstruktioner av det behövande barnet: Om ”vad”, ”vem” och intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext. I Jonas Aspelin (red):
Relationell specialpedagogik - i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University
Press
Sandberg, Anette (2007a). Hur definieras barn i behov av särskilt stöd?
Specialpedagogisk tidskrift ATT UNDERVISA, nr. 1, 2007, sid. 9-11
Sandberg, Anette (2007b). Vilket pedagogiskt stöd erbjuds i förskolan till barn i behov av särskilt stöd? Specialpedagogisk tidskrift ATT UNDERVISA, nr. 1, 2007, sid. 12-14 Sandberg, Anette, Lillvist, Anne, Eriksson, Lilly, Björck-Åkesson, Eva & Granlund, Mats (2010). ”Special Support” in Preschools in Sweden: Preschool staff's definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education, Vol. 57, No. 1, March 2010, 43-57
Sandberg, Anette & Ottosson, Lisbeth (2010). Pre-school teachers`, other professionals`, and parental concerns on cooperation in pre-school – all around children in need of special support: the Swedish perspective. International Journal of Inclusive Education, Vol. 14, No. 8, December 2010, 741-754
43
Sjödén, Stellan (2007). Vad som är problembarn varierar över tid. Psykologtidningen, nr. 13, sid. 27
Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer om förskolan. Stockholm: Skolverket
Svensson Höstfält, Sonja (2011, tr. 2014). Specialpedagogik 1. Stockholm: Sanoma Utbildning AB
Tallberg Broman, Ingegerd (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Vygotskij, Lev S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Vygotskij, Lev S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological
processes. Harvard U.P, Cambridge, Mass.
Zakirova Engstrand, Rano & Roll-Pettersson, Lise (2014). Inclusion of preschool children with autism in Sweden: attitudes and perceived efficacy of preschool teachers.
Journal of Research in Special Educational Needs, Vol. 14, No. 3, 170-179
Åkesson, Helen (2014). Möjlighet att möta barn och föräldrar på ett djupare plan. I Hedström, Hasse (red): Barn som oroar – bemötande och metoder i förskola och
förskoleklass. Stockholm: Lärarförlaget
Åmot, Ingvild (2012). Etikk i praksis – Barn med samspillsvansker og medvirkning i barnehagen. Nordisk Förskoleforskning, Vol. 5, Nr. 18, sid. 1-11