5.1 Slutsats
Som jag konstaterat i analysen sker mobbningen verbalt, psykiskt och fysiskt. Den sker framförallt i skolmiljön som biblioteket, matsalen, klassrummet, kapprummet och skolgården men även på vägen till och från skolan. Analysen visar att mobbningen följer offret genom hela hennes vardag även när hon lämnar den miljö där mobbningen sker.
Mobbarna genomför även andra oönskade handlingar utöver mobbningen. Det har också visat sig att andra elever håller avstånd till mobbarna. En tankegång är att de mobbar på grund av sitt mående, för att få utlopp för sina känslor, hävda sin position och undvika att själva bli utsatta.
Offret har i analysen beskrivits som skolans nya tjej. Hon är ny, ensam och har ett attribut som är utmärkande vilket i det här fallet är stora öron. En slutsats är att hon drabbas på grund av att hon är ”på fel plats vid fel tillfälle” då mobbarna visar vilka som bestämmer och hävdar sin plats. Offret utvecklar självförtroende då hon utför superhjälteuppdrag och lyckas med dem. I takt med det får hon mod att ifrågasätta mobbarna. Vidare har analysen visat att mobbningen sker på grund av ett maktperspektiv som inkluderar både mobbare och offer. I början av böckerna kopplas mobbningen ihop med negativa känslor där mobbare ger sig på sitt offer. Offrets känslor är kantade av ensamhet och hopplöshet och hon skildras som underlägsen innan hon får självförtroende och mod att göra något åt sin situation. Maktpositionerna ifrågasätts vilket leder till att andra kan ta plats.
En slutsats är att böckerna syftar till att bringa hopp och tröst för någon som är utsatt för mobbning. Analysen har också visat att böckerna förmedlar hur ett offer känner sig i positionen som mobbad. Därav gör boken nytta för såväl mobbare som offer.
I analysen framkom att böckerna till störst del kan tolkas vara av genuin karaktär där bild och text samspelar för att föra handlingen framåt och förmedla betydande detaljer. Dock kan böckerna vid vissa tillfällen upplevas vara av episk karaktär.
5.2 Diskussion kring didaktisk användning
Som jag nämnde i bakgrunden skriver Danielle Lowe (2009) att litteratur kan användas i undervisning för att samtala kring svåra ämnen som exempelvis mobbning. Lowe (2009) menar att barnlitteratur kan användas för att hjälpa någon att ta sig igenom en svår tid. Utifrån analysen vill jag påstå att Lisa har en svår tid på grund av mobbningen. Ur undersökningar som gjorts av BRIS (2020) och Friends (2019) framkommer att mobbning är vanligt bland skolelever. Som också beskrivits i bakgrunden har skolan ett ansvar utifrån skollagen och styrdokument att motverka och förebygga kränkande handlingar. De har även ett ansvar att handla när kränkande handling sker. Av den anledningen är en åsikt att dessa böcker är möjliga att använda i undervisningen vilket kommer diskuteras nedan.
Att dessa böcker är användbara i klassrummet kan styrkas då de bemöter kränkande handlingar som mobbning och att lärarhandledningen ger en hjälp till att ställa rätt frågor. Som tidigare beskrivits menar Lena Kåreland (2015) att böcker om svåra ämnen kan vara användbara om rätt frågor ställs.
Å ena sidan är en synvinkel att läraren får hjälp att ställa de problematiska frågorna och att böckerna då blir användbara utifrån ett didaktiskt perspektiv med motiveringen att
lärarhandledningen är kopplad till Lgr 11. Å andra sidan är en åsikt att det finns svårigheter med att ha böckerna som utgångspunkt i undervisningen. En aspekt är att det finns företeelser som kan uppkomma i en klass och behöva diskuteras som inte nämns i lärarhandledningen. Utifrån erfarenheter tar elever själva ofta upp sådant som de undrar över vilket gör läraren tvungen att diskutera ämnen som kanske inte berörts annars. Ett anseende är att de attribut som förekommer hos karaktärerna även finns hos elever i en klass. Exempelvis blir Lisa mobbad för stora öron, Lars har rött hår och stammar samtidigt som Max är kraftigt byggd. I ett didaktiskt perspektiv är en teori därför att arbetet med böckerna behöver inkludera
eftertanke för att ske på ett givande sätt.
Ovanstående tankar kan diskuteras utifrån hur en elev kan känna om denne har rött hår eller stora öron. I ett tillfälle där detta sker är en åsikt att läraren behöver vara medveten om sina val för att undervisningen ska landa rätt hos eleverna. En åsikt är vikten av att vara beredd på oväntade frågor eller känslor hos eleverna som kanske inte förväntades innan undervisningen startade. Detta kan diskuteras utifrån att Mellissa A. Kain (2015) anser att litteratur kan tvinga
litteratur bidrar till nya tankesätt. Om en elev har ett av ovanstående attribut och påbörjar ett tankemönster kring att det är något negativt är en teori att läraren medvetet måste arbeta kring att stora öron, rött hår eller andra attribut inte är en anledning till att man blir mobbad. Att som lärare realisera att det inte är attributen som gör att mobbning sker och vara beredd på att hantera frågor kring detta om det skulle dyka upp anses vara av vikt i undervisningen.
En tanke om vidare utmaning för läraren är att uppenbarelser hos eleverna kan komma att ske. Jag tror att det kan uppkomma situationer där elever medvetandegörs och kanske inser att de mobbar eller själva blir utsatta för mobbning. Då är en teori att det kan komma att bidra till behov av vidare samtal och diskussion med elever och kanske även föräldrar vilket kan bidra till mer jobb för läraren. En tanke är dock att det kan vara av stort behov att detta sker för att gällande elever ska få hjälp. Positiva aspekter med dessa böcker anser jag väger över de negativa. Nedan preciseras fler synvinklar som böckerna kan bidra med utifrån didaktiska glasögon.
Trots ovanstående tankar anses att det finns fördelaktiga anledningar till att använda böckerna i undervisningen. En motivering till att böckerna är användbara är uppbyggnaden av dem. Analysen visade att böckerna är av genuin och episk karaktär. Bilderböcker av den typen menar Rhedin (2001) är användbara även då elever inte besitter läsningen ordentligt eller inte har det ordförråd som behövs för att förstå vissa texter. Utifrån erfarenheter är elever i årkurs F-3 ofta på olika nivå vad gäller läsning och i skolorna finns barn som inte besitter svenska språket på grund av olika ursprung där de bott olika länge i Sverige. Därav är en tolkning att dessa böcker fördelaktigt kan användas då förhållandet mellan text och bild till synes främjar förståelsen.
Vidare fördelar diskuteras utifrån vad Lowe (2009) skriver om att användning av
barnlitteratur som tar upp svåra ämnen kan bidra till att eleven bättre kan uttrycka sig och förstå sig själv eller någon annan.
Utifrån de tankarna sker en problematisering kring vad som händer hos eleverna när de får ta del av boken och bli varse vad som sker hos offer och mobbare. En aspekt är vad som
inträffar när mobbare får ta del av killgängets handlingar och offrets upplevelser av den kränkande behandlingen. A. Kain (2015) skriver att läsandet av böcker kan bidra till moralisk
har utvecklats och en förhoppning är att man inte vill utsätta någon för handlingar som bringar dessa känslor.
För att koppla till skolans uppdrag är en teori att ett utfall som nämndes ovan kan leda till att de skrivelser angående skolans uppdrag från såväl skollagen som läroplanen kan beröras och arbetas med ur en positiv synvinkel. Om en emotionell och moralisk utveckling sker med hjälp av dessa böcker är en tankegång att det bidrar till förebyggande och motverkande av mobbning vilket kan tolkas vara en hjälp för läraren att arbeta mot sitt uppdrag.
I fall där detta sker är en tankegång att det hjälper elever som både är utsatta och utsätter andra för mobbning. Att utsatta elever också kan få en hjälp av böckerna kan motiveras utifrån Lisas mod och målmedvetenhet som senare visar sig ha gett resultat i och med att mobbarna ber henne om ursäkt. Att som utsatt elev få höra att hon förbättrar sin situation kan visa att andra också kan. Dock kan ett resonemang vara att elever tänker att det är omöjligt att rubba sin situation eftersom de inte är superhjältar. Emellertid tror jag att det kan motverkas genom ett korrekt agerande av läraren. En teori är att barn kan se superhjälterollen som en metafor för att hitta sin egen superkraft i fall där läraren arbetar mot att boken ska landa rätt hos eleverna. Utifrån den aspekten återkommer diskussionen till att rätt frågor bör ställas och att läraren i fråga bör vara beredd på att ta upp oväntade frågor eller känslor som uppkommer hos eleverna.
Referenser
Elektroniska källor
Barnombudsmannen (2015). Att se mobbning för vad det är. https://www.barnombudsmannen.se/barnombudsmannen/vart-
arbete/skrivelser/20021/2002/4/att-se-mobbning-for-vad-det-ar---barnombudsmannens- forslag-mot-mobbning/ [2020-04-12]
BRIS (2020). För vuxna om barn.
https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/forskola-och-skola/mobbning-och- krankningar/ [2020-04-12]
Elevhälsan (2015). Elever som mobbar är barn som ofta själva mår dåligt.
https://www.elevhalsan.se/blogs/beo/elever-som-mobbar-ar-barn-som-2.htm [2020-04-02]
Von Friesen, Anna (2017). Elias och Agnes vill bygga ett universum kring handbok för superhjältar. https://www.boktugg.se/2017/10/23/elias-och-agnes-vill-bygga-ett-universum- kring-handbok-superhjaltar/ [2020-04-12]
Tryckta källor
Cain A. Melissa (2015). Children’s Books for Building Character and Empathy. Journal of Invitational Theory and Practice 2015:21
Eriksson, Björn (2001) Mobbning: en sociologisk diskussion. Sociologisk forskning. 2001:38, s. 15–13
Friends (2019). Friendsrapporten. Solna: Friends.
Langmann & Säfström (2018). Varför tar våldet aldrig slut och vad kan vi göra åt det? Nordic Studies in Education, 2018:38, s. 344–345
Lowe F. Danielle (2009). Helping children cope through literature. Forum on Public Policy. 2009:1, s.12–13
Moulton, Emily. Heath, Allen, Melissa. Prater, Anne, Mary. Dysches, Taylor, Tina (2011). Portrayals of Bullying in Children ́s Picture Books and Implications for Bibliotherapy. Reading Horizons. 2011:51 s. 119–132
Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur
Oppliger & Davies (2016). Portrayals of Bullying: A Content Analysis of Picture Books for Preschoolers. Early childhood education journal. 2016:44, s 515–516
Rhedin, Ulla (2001). Bilderboken: på väg mot en teori. Stockholm: Alfabeta
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning (Rapport 353). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning. Stockholm, skolverket
Skolverket (2019) Läroplan för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet 2011 Stockholm: skolverket.
Wiseman & Jones (2017). Examining Depictions of Bullying in Children’s Picturebooks: A Content Analysis From 1997 to 2017. Journal of researach in childhood education. 2018:32, s. 199–200