”Du kan inte fly från dig själv” – En analys av mobbning i Handbok för superhjältar

ÖREBRO UNIVERSITET Grundlärarprogrammet, inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3 Svenska språket Svenska, Självständigt arbete, avancerad nivå, inriktning f-3, 15 högskolepoäng VT 2020

”Du kan inte fly från dig själv”

– En analys av mobbning i Handbok för superhjältar

Johanna Henriksson

Handledare: Arne Florin

Innehållsförteckning

1. Inledning 1 1.1 Syfte och frågeställning 2 1.2 Presentation av analysobjekt 2 1.2.1 Lärarhandledning 4 1.3 Disposition 4 2. Bakgrund 6 2.1 Vad är mobbning? 7 2.2 Tidigare forskning om mobbning i barnlitteratur 9 3. Metod 11 3.1 Hermeneutik 11 3.2 Tematisk analys 11 3.3 Analytiska verktyg 12 3.3.1 Bild och text i samspel 12 3.3.2 Läsandet av bilderboken 13 3.4 Överväganden 14 4. Analys 15 4.1 Typ av mobbning 16 4.2 Miljö 17 4.3 Mobbare 18 4.4 Offer 20 4.5 Bild och text i samspel 23 4.6 Koppling till litteraturöversikt 26 5. Slutsats och diskussion 28 5.1 Slutsats 28 5.2 Diskussion kring didaktisk användning 29 Referenser 32 Elektroniska källor 32 Tryckta källor 32

Sammanfattning

Johanna Henriksson (2020) ”Du kan inte fly från dig själv”. En analys av mobbning i Handbok för superhjältar. Självständigt arbete, Svenska, inriktning F-3, avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur mobbning framställs i de två första delarna av serien Handbok för superhjältar. Frågeställningarna som svaras på är hur mobbning gestaltas samt hur text och illustrationer samspelar. Arbetet avslutas med en diskussion kring böckernas didaktiska användningsområde. Analysen sker med en hermeneutisk och tematisk orientering där text och illustrationer undersöks. Den sker också med hjälp av analysverktyg som berör typ av bilderbok och läsandet av den. Analysen utförs genom att mobbning delats in i fyra kategorier, miljö, typ av mobbning, mobbare och offer och avslutas med avsnitten bild och text i samspel samt koppling till litteraturöversikt. Analysen visar att mobbningen framförallt sker i skolmiljön. Den typ av mobbning som sker i böckerna är verbal, psykisk och fysisk. Mobbningen utförs av ett killgäng och offret är skolans nya tjej som har stora öron. Offret blir superhjälte och positionerna mellan karaktärerna ändras vilket påverkar mobbningen. Vidare visar analysen att böckerna övergripande är av genuin karaktär men att de i vissa fall kan tolkas vara av episk karaktär. Slutligen diskuteras risker och fördelar med böckernas didaktiska användning och vad de kan bidra med vid samtal om svåra ämnen.

Nyckelord: bilderbok, mobbning, superhjälte, offer, mobbare, miljö, analys, hermeneutik, tematisk

1. Inledning

Begreppet mobbning förekommer på många platser i samhället och kan ses som ett

samlingsnamn för olika upprepade diskriminerande handlingar. Det kan innebära exempelvis utfrysning, våldshandlingar, trakasserier, verbala hot eller retningar. En individ blir utsatt för mobbning då denna vid upprepade tillfällen utsätts för andras avsiktliga handlingar att såra eller skada personen på olika sätt (Skolverket, 2011 s.34).

I skollagens kapitel två, 3§ står att skolans huvudman har ett ansvar att införa åtgärder som bidrar till att förebygga och förhindra mobbning och kränkande handlingar. Huvudmannen ska också agera i de fall som dessa uppkommer. I 6§ framkommer det att skolan har ett ansvar som innebär att alla elever ska kunna vistas i en skolmiljö som präglas av trygghet (SFS 2010:800). Vidare står i läroplanen att ingen ska utsättas för kränkande behandling i skolan och att tendenser till kränkande behandling aktivt ska motverkas (Skolverket, 2019 s. 5).

Trots detta visar en undersökning som organisationen Friends (2019 s.7) genomfört att 25 procent av eleverna i årskurs F-3 är rädda för att bli ensamma på rasten. De elever som känner sig rädda och ensamma är också i större utsträckning utsatta för mobbning än andra elever (s.9). Mobbning kan uttryckas på olika sätt, som psykisk, fysisk eller verbal mobbning och leda till att den utsatta tappar självförtroende och börjar må väldigt dåligt. Den som utsätter ett annat barn för dessa handlingar kan ha brist på förståelse för hur det känns att bli mobbad och inte förstå allvaret i handlingarna (BRIS, 2020).

Då mobbning förekommer i så stor utsträckning syns behovet av att arbeta mot att alla elever ska känna sig trygga. Eftersom skolan har ett ansvar att förhindra att mobbning sker krävs insatser för att arbeta med detta. Litteraturvetaren Maria Nikolajeva (2017 s. 98) skriver att bilderböcker ofta tar upp olika teman och motiv som eleverna stöter på i sin vardag. Hon beskriver vidare att dagens barnböcker gärna har en didaktisk ton och därför används av lärare i undervisningen. Litteraturvetaren Lena Kåreland (2015, s. 205) är inne på samma spår då hon skriver att barnlitteratur kan användas som en ingång till samtal kring svåra ämnen. Genom att läraren ställer frågor utifrån texten kan eleverna uppmuntras att börja reflektera. Att diskutera och jämföra handlingar kan hjälpa eleverna att få förståelse för andra personer och hur andra upplever vissa situationer (s.117).

Ovanstående tankar är utgångspunkten till detta arbete. Jag kommer undersöka hur mobbning framställs i vald barnlitteratur och vidare diskutera hur böckerna kan användas i

undervisningen för att förebygga och motverka mobbning.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mobbning framställs i de två första delarna av Handbok för superhjältar skrivna av Agnes och Elias Våhlund. Syftet är också att undersöka hur bild och text samspelar samt att diskutera vad böckerna kan ha för didaktisk inverkan kring mobbing i samband med att de läses i klassrummet. Frågeställningarna som arbetet svarar på är följande:

• Hur skildras mobbning i böckerna? • Hur samverkar text och bild?

I en avslutande diskussion tar jag upp hur denna barnlitteratur kan användas i undervisningen för att samtala kring mobbning.

1.2 Presentation av analysobjekt

Böckerna som kommer att användas i analysen är de två första böckerna i serien Handbok för superhjältar som finns i fem delar och är skrivna av Elias och Agnes Våhlund. Serien handlar om Lisa som flyttar till sin mormor i en ny stad där hon börjar i en ny skola. Hon blir mobbad av ett killgäng och trivs inte i den nya situationen. Därför tillbringar hon mycket tid på

biblioteket och en dag hittar hon en bok som heter Handbok för superhjältar. Boken lär ut 101 förmågor som gör att läsaren blir superhjälte. Boken verkar ämnad endast för Lisa.

Böckerna är cirka 100 sidor långa och är rekommenderade för barn i åldern 6–9 år. De är skrivna på svenska av författarna Agnes och Elias Våhlund som fått idén till böckerna då Elias dotter utsattes för mobbning (Malou efter 10 2019-05-08). Som författarna säger i en intervju var målet att göra en berättelse där den mobbade gör någonting för att förbättra sin situation (Von Friesen, 2017).

Böckerna återfinns inom kategorierna skönlitteratur och tecknat. De kan benämnas som barnlitteratur eller bilderbok som innehåller drama och action. Formatet har experimenterats

sida. Illustrationerna är detaljrika och samspelet mellan bild och text kan liknas vid en serietidning då texten inte skrivs traditionellt uppifrån och ner utan är placerad i rutor som varierar i sin placering utifrån vad illustrationerna föreställer. Texten är placerad framför de tecknade bilderna och har placerats där de inte är i vägen för det som illustrationerna visar (Von Friesen, 2017).

Den första boken heter Handboken och låter läsaren lära känna Lisa. Det framkommer att Lisa har flyttat till Mormor i Rosenhill för att hennes mamma skulle jobba utomlands. Hon bor hos sin mormor med sina två hamstrar och i boken beskrivs att hon blivit mobbad från första dagen i den nya skolan. Killgänget mobbar Lisa för hennes stora öron och förföljer henne hem från skolan. De jagar henne och talar ofta om för henne hur stora hennes öron är eller

hånskrattar åt henne. Fortsättningsvis beskrivs hur Lisa hittar handboken i biblioteket när hon försöker fly från mobbarna och att hon börjar träna på några av de 101 superhjälteförmågorna. Hon får en röd dress av sin mormor som hon har på sig när hon övar och plötsligt besitter hon flera förmågor. Hon försöker sätta mobbarna på plats men misslyckas trots att hon lärt sig slåss som en superhjälte. Därefter lyckas Lisa med sitt första superhjälteuppdrag och boken avslutas med att Lisa bestämmer sig för att inte vara rädd för mobbarna mer.

Den andra boken heter Röda masken. Boken börjar med att alla pratar om den nya

superhjälten som flyger över staden. Eftersom det måste vara hemligt att Lisa är superhjälte vet ingen att det är hon. Lisa lyckas med fler av förmågorna och kan därefter rädda en pilot som håller på att krascha med sitt plan. Senare vågar Lisa ryta ifrån när killgänget är elaka mot en annan kille i klassen – Lars, som de börjat ge sig på. Lisa markerar också för mobbarna att hon inte orkar bry sig och berättar för dem hur töntiga de är. Efter en cirkus släpper killgänget ut alla djur i stan, de blir sedan själva attackerade av en stor gorilla och Lisa rycker in som superhjälte för att rädda dem. Det slutar med att hon räddar dem på villkoret att de aldrig ska mobba någon mer. Boken avslutas med att Lars står framför klassen och berättar om hur han såg superhjälten rädda killarna. Alla lyssnar intresserat medan killarna inte vill höra på. Den kvällen syns Lisa sitta framför spegeln och vara nöjd med sina öron.

Som synes utifrån handlingen förenas det vardagliga i skolbarnens liv med något fantasifullt och fantastiskt som kan vara ett led i att förstärka upplevelsen av hur Lisa tar sig ur sin svåra situation. Handlingen visar hur Lisa utvecklas och lyckas som superhjälte och i takt med den

Båda böckerna avslutas med en sida där författarna skriver att de tycker att Lisa borde pratat med någon vuxen om att hon blir mobbad. De skriver att barn som blir mobbade borde prata med en vuxen och att det finns en lag som säger att alla som jobbar i skolan ska arbeta mot att ingen ska bli mobbad. De skriver också att den som blir utsatt eller mår dåligt kan ringa till Bris för att få hjälp och stöd av en vuxen anonymt via telefonen.

1.2.1 Lärarhandledning

Det finns en lärarhandledning till varje bok. De hänvisar till läroplanen och skrivningarna som berör mål kopplade till värdegrundsarbete. Handledningen ger förslag på övningar som kan genomföras med eleverna. Den förmedlar också hur böckerna kan användas ur

läsförståelsesynpunkt och det beskrivs hur läraren kan arbeta med boken både innan, under och efter läsningen. Det ges förslag på vilka frågor läraren kan ställa under tiden som boken används från innan läsning till efter läsning.

Dessa frågor är uppdelade i tre olika kategorier. Det handlar om frågor som står på raderna där svaret finns direkt i texten. En andra kategori är mellan raderna och en tredje bortom raderna. De frågor som benämns bortom raderna uppmuntras att diskutera med eleverna efter att böckerna har lästs. Exempel på frågor som rör mobbning och uppmuntrar till diskussion bortom raderna är:

• ”Varför reagerar ingen annan tror du, när Lisa skäller ut killarna?”

• ”Lisas huvud är fullt med frågor, hon förstår inte varför killgänget hackar på henne. Hon tror att hon kan ha gjort något fel. Vad tror du? Vad skulle du vilja säga till Lisa?” (Raben & Sjögren, u.å)

1.3 Disposition

Närmast följer ett bakgrundskapitel där jag kommer att ta upp väsentlig information om vilket ansvar skolan har vad gäller hanterande av mobbning, hur styrdokumenten förmedlar hur skolan ska hantera situationer som uppkommer kring kränkande handlingar. Kapitlet berör också vad mobbning är och vad rådande forskning kring mobbning i barnlitteratur säger.

Därefter följer metodkapitlet som beskriver vilken metod som kommer användas när analysen av böckerna genomförs. Där beskrivs hermeneutik och tematisk analys. I kapitlet beskrivs också vilka områden inom mobbning som kommer undersökas. Analysen sker även med hjälp av analysverktyg. De handlar om hur läsning av bilderböckerna kan ske samt hur bild och text samverkar.

Efter metoden följer analyskapitlet där själva analysen genomförs. Analysen kommer ske i fem delar där ämnet mobbning är uppdelat i typ av mobbning, miljö, mobbare och offer samt bild och text i samspel.

Arbetet avslutas sedan med slutsats och diskussion. Där kommer mina slutsatser att föras fram. I samma kapitel genomförs en diskussion som kommer utgå från analysen i förhållande till böckernas didaktiska användningsområde och hur de kan nyttjas i undervisningen för att samtala om mobbning med eleverna.

2. Bakgrund

Friends (2019 s.6) skriver att mobbning av barn innebär att någon utsätts för en serie kränkningar över tid och att det finns mönster i de kränkningar som barnet utsätts för. Barnombudsmannen (2015) framför vidare att mobbning innebär att ett barn oftast utsätts av mobbning av ett annat barn. Mobbning innebär handlingar som i brottsbalken är straffbara och barnens rättigheter är att inte utsättas för dessa handlingar. Därmed har samhället ett ansvar som innebär arbete mot nolltolerans vad gäller mobbning.

Barnen tillbringar stor del av sitt liv i skolan och personalen som barnen möter har ett ansvar att förebygga, förhindra och motverka kränkande behandling vilket framkommer såväl i skollagen som i läroplanen.

I skollagens kapitel två, 5§ beskrivs att alla som arbetar inom skolan ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka kränkande behandling. I 6§ framkommer att det är

huvudmannen som har ansvar över att det bedrivs målinriktat arbete inom varje verksamhet för att arbeta förebyggande mot kränkande behandling (SFS 2010:800).

I kapitel två 8§ beskrivs huvudmannens ansvar tydligare. Där förmedlas att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I planen ska det framgå vilka av åtgärderna som avses påbörjas eller genomföras under kommande år. I 10§ beskrivs vad skolans personal ska göra om kränkning ändå uppstår. Personalen är skyldig att anmäla detta till rektorn som i sin tur är skyldig att anmäla till huvudmannen vad som skett. Huvudmannen ska i sin tur skyndsamt utreda omständigheterna och vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden (SFS 2010:800).

I första kapitlet i läroplanen framkommer att ingen ska utsättas för diskriminering. Det beskrivs även vad skolans personal har för ansvar vad gäller kränkande behandling.

Personalen i skolan ska arbeta för att ” varjeelev tar avstånd från att människor utsätts för diskriminering, förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor.” (LGR 11, Skolverket 2018 s. 10). Om diskriminering eller kränkande behandling ändå sker ska de som arbetar i skolan aktivt motverka samt uppmärksamma och vidta åtgärder för att förebygga och motverka att dessa handlingar sker (Skolverket, 2018 s.11).

Som jag nämnde i inledningen skriver Lena Kåreland att barnlitteratur är användbart då svåra ämnen ska behandlas i klassrummet. Det kan vara såväl kränkande behandlingar som andra områden (2015, s. 205). Kåreland menar att om läraren är skicklig och besitter förmågan att ställa rätt frågor utifrån texten uppmuntras eleverna att börja reflektera över sig själva och andras upplevelser av händelser som böckerna tar upp (s.117).

Även Danielle Lowe (2009 s.12) framför att barnböcker kan vara effektivt att använda i undervisningen för att samtala kring ämnen som kan ses som svåra och jobbiga. För att hjälpa barn att ta sig igenom en svår tid kan det vara användbart att låta dem uttrycka sig vilket böcker kan hjälpa till med om de - precis som Kåreland (2015) också skriver - rätta

följdfrågorna sedan ställs. Även om barnet själv inte befinner sig i en svår situation kan det vara givande att använda böcker för att få dem att förstå och skapa empati för någon annan. De kan genom att sätta sig i samma situation som en karaktär få hjälp att hantera sina egna känslor eller förstå någon annans känslor (s.13).

Även Melissa A. Cain (2015 s. 68) skriver att barnlitteratur är en rik resurs för lärare att använda för att arbeta mot emotionell och moralisk utveckling. Vidare skriver Cain (2015 s.69) att våra tidigare erfarenheter kommer att påverka upplevelsen av texterna vi läser och hur vi tolkar dem. Hon menar att påhittade berättelser kan förstärka empati då de kan öka kunskapen om andras liv och hjälper oss att känna hur någon annan känner i en viss situation. Att ta del av litteratur tvingar läsaren att reflektera och engagera sig i någon annans situation och därmed kan tankemönster hos läsaren förändras. I mötet mellan barn och litteratur kan detta ta sig i uttryck genom att nya synsätt och värderingar tydliggörs då barn växer intellektuellt av nya erfarenheter (s. 69).

2.1 Vad är mobbning?

För att kunna genomföra en analys av böckerna utifrån ämnet mobbning och hitta betydande företeelser som kan vara av vikt behövs en förståelse för vad mobbning innebär. Därför kommer jag redogöra för forskning som tar upp ämnet mobbning, vad det innebär och hur det kommer till uttryck.

Langmann och Säfström (2018 s. 344) skriver att mobbing mellan elever som vistas i skolan är ett problem som ofta återkommer, är uppmärksammat och får stora konsekvenser. Det kan beskrivas som upprepande negativa handlingar och ofta verkar en maktobalans mellan mobbare och offer. Det kan vara såväl fysiskt våld som utfrysning eller återkommande trakasserier. Vanligtvis är en person utsatt under en längre tid (s. 345).

Även BRIS (2020) framför att mobbning kan se ut på olika sätt. De ger exempel på suckar, fniss eller utfrysning som en del av psykisk mobbning. De beskriver att verbal mobbning kan ske genom öknamn, att få höra negativa saker om sitt utseende, hot eller hån. Vidare skriver de att fysisk mobbning kan vara slag, knuffar eller förstörelse av kläder eller ägodelar. Att bli utsatt för mobbning leder ofta till att offret tappar självförtroende, försöker ändra på sig själv eller att barnet håller sig undan för att inte skapa situationer som ger mobbarna tillfälle att vara elaka.

Organisationen Friends (2019 s.9) skriver att var fjärde elev i skolan känner sig ensam och på ett eller annat sätt utsatt för handlingar som känns kränkande. Det visar att mobbning är vanligt förekommande i skolmiljö. Även sociologiforskaren Björn Eriksson (2001 s.15) framför att mobbningen till synes minskar med ökad ålder. Även om mobbning förekommer på universitet och arbetsplatser så är mobbningsproblematiken större i grundskolan (s.15). Friendsrapporten (2019 s.13) visar att de barn som är utsatta för mobbing känner sig väldigt ensamma vilket kan leda till att hälsan försämras och att elevens skolgång blir lidande. Det kan leda till ogiltig frånvaro, oro, ångest, och depression. Vidare framförs att intresse, klädstil eller utseende ofta är sådant som mobbningen handlar om. Det kan också handla om vem man blir kär i, etnicitet eller könsidentitet.

Enligt Eriksson (2001 s.14) är maktspel en anledning till att mobbning sker. I social interaktion finns makt och inflytande som styrs av rådande rutiner. Så fort rutinerna ändras eller ifrågasätts kan makten regleras. Någon eller några besitter makten till dess att den utmanas och situationen blir instabil vilket kan ske om någon eller något förändrar

situationen. En anledning till mobbning är osäkerhet kring positioneringar som bildas av den sociala interaktionen. I den situationen finns det de som tar makten och de som inte lyckas med att få en maktposition. De som tar makten är ofta de som mobbar (s.14).

Psykologen Caroline Dyrefors Grufman (2015) skriver att de som mobbar ofta mår dåligt själva och att den som mobbar kan behöva hjälp för att hantera sitt mående. Det kan handla om att de är utsatta på andra sätt och känner sig otrygga och osäkra. När grupper ligger bakom mobbning menar Dyrefors Grufman (2015) att det ofta finns en ledare som mobbar medan de andra hänger på för att inte riskera att själva bli utsatta för mobbningen.

2.2 Tidigare forskning om mobbning i barnlitteratur

I sökningar som genomförts hittas ingen svensk forskning som berör mobbning i

barnlitteratur. Det finns några studentuppsatser som behandlar annan litteratur än den jag valt att analysera, utöver dessa visas inga resultat i mina sökningar. Dock finns forskning

genomförd i USA. En del av den kommer jag redogöra för nedan.

Wiseman och Jones (2017) har analyserat hur mobbning framställs i amerikanska bilderböcker från 1997 till 2017. De har analyserat mobbningens egenskaper, hur den framkommer, vem som är mobbare och vem som är offer. De tar även upp vilken typ av mobbning som är vanligast. Resultatet visar att mobbning i bilderböckerna vanligtvis är av verbal karaktär och utförs av killar med ljus hudfärg men att offrets härkomst ofta varierar. De tar också upp bilderbokens användningsområde och framför att litteratur kan användas för att stödja barns förståelse. Barnlitteratur har stor potential att användas för diskussion och bidra till medkänsla. Böcker kan användas för att samtala kring kritiska sociala frågor och har visat sig kunna hjälpa barn att lära sig metoder för att hantera sitt uppträdande och förstå vad som förväntas av omvärlden (Wiseman & Jones, 2017 s. 199).

Oppliger och Davies (2016 s. 515) har analyserat mobbning i sex barnböcker. De skriver i likhet med Wiseman och Jones (2017 s.199) att användning av bilderböcker i undervisningen har en lång historia. De menar också att det kan hjälpa eleverna att förstå sig själva och det omgivande samhället. Det kan leda till att barnen får möta problem som förekommer i ”den riktiga världen” som de tidigare inte mött och därefter få rikare erfarenheter. De skriver att barn redan i fyraårsåldern blir medvetna om att mobbing finns och kanske även utsatts. Därför är ämnet viktigt att ta upp. I de böcker som de har analyserat framkommer att hälften av mobbningen skedde i skolan, att det är offrets perspektiv som berörs och att det allt som oftast är personer av manligt kön som är mobbare. De former av mobbning som vanligen förekom var verbal, att retas och kalla personen för öknamn. Andra former av mobbning som skedde

var av fysisk karaktär som förstörelse och våld. Även utfrysning, hån eller suckar var en del av mobbningen. (Oppliger & Davies 2016 s. 516).

I en annan studie från USA (Moulton, 2011 s. 119) analyserade 38 böcker där mobbning figurerade. Analysen resulterade i att det framkom fysisk mobbning som slag eller förstörelse, verbal mobbning som öknamn eller retande samt psykisk mobbning som utfrysning eller suckar. Verbal mobbning var vanligast medan fysisk och psykisk mobbning förekom mer sällan.

Den miljö där mobbningen skedde var allmänna områden som skola, grannskap och karaktärernas normala livsmiljöer. Vanligast var skola och gator eller kvarter som var kopplade till tiden som tillbringades i skolan. När mobbningen skedde i skolan var klassrum och skolgård vanliga arenor, men även matsal och idrottshall förekom (s. 131).

I de flesta böcker var mobbaren ensam och agerade själv, men i nio av de 38 böckerna skedde mobbningen av ett gäng i grupp. Böckerna framställde dock ofta åskådare som bevittnade mobbningen och på något sätt uttryckte sig åt mobbarens fördel. Det skedde exempelvis genom att skratta åt offret. I få av böckerna gavs stöd åt offret och i endast två böcker berättas det om mobbningen för någon vuxen (s. 130).

För att lösa problemet med mobbningen framkom i 29 böcker att offret stöttades på något sätt. Detta kompletterades i flera böcker med att mobbaren skulle ändra sitt beteende och i några av böckerna löste sig situationen med att endast mobbaren ändrade sig. I 24 av böckerna slutade mobbaren mobba men insikt om felhandling hos mobbaren framgick inte. Endast i 13 böcker insåg mobbaren att han eller hon gjort fel (s. 132).

En annan vanlig lösning var att offrets självförtroende ökade och personen fick ökad insikt i hur mobbningen kunde hanteras. Ökat självförtroende växte ofta i samspel med stöd från någon annan (s.132).

3. Metod

Analysen kommer att utgå från metoden och de analytiska verktygen som presenteras nedan. Den kommer att genomföras genom att huvudtemat mobbning delas upp i olika områden för att nå en helhetsbild av hur mobbningen framställs i böckerna.

Ämnet mobbning har delats in i delarna: Typ av mobbning, miljö, mobbare, offret. Analysen avslutas med avsnitten bild och text i samspel samt koppling till litteraturöversiskt.

Litteraturöversikten syftar på bakgrundskapitlet och den forskning som togs upp där. Hur analysen genomförs kommer jag beskriva nedan.

3.1 Hermeneutik

Analysen kommer att ha en hermeneutisk inriktning vilket innebär att den har som mål att tolka, förstå och förmedla upplevelser av i detta fall fenomenet mobbning. Det empiriska material som används i en hermeneutisk analys är ofta texter. En hermeneutisk ansats innebär att en förståelse av texten som analyseras eftersträvas. Textens författare behöver inte

inkluderas utan texten i sig är analysobjekt. Det som vanligtvis analyseras är innebörden, mönster, symboler eller handlingar (Fejes & Thornberg, 2012 s. 62).

Att använda sig av en hermeneutisk metod innebär att den egna förståelsen utnyttjas för att tolka texten utifrån upplevelser och erfarenheter. Tillvägagångssättet kan liknas med en spiral eller en cirkel. Först tolkas helheten som sedan bryts ner den till delar för att sedan förstå helheten igen. Det kan ske upprepande gånger och ger i sin tur en ny förståelse som därefter kan återtolkas (s. 68).

I relation till hermeneutiken kommer böckerna att läsas utifrån en närläsning där intressanta händelser, tendenser och mönster kommer att plockas ut för att sedan tolkas och analyseras. Detta kommer först att ske genom en läsning av böckerna som helhet innan jag går in på de olika delarna som ska analyseras.

3.2 Tematisk analys

Den hermeneutiska analysen kommer att ha en tematisk orientering. En tematisk analys kan ske utifrån vida eller snäva teman och ta upp de drag som utmärker sig inom temat. Om fler texter analyseras bestäms ett eller flera gemensamma teman som kan analyseras på samma

sätt i samtliga texter (Fejes & Thornberg, 2012 s.204). Det innebär att denna analys kommer att utgå från ett snävt specifikt tema som innebär mobbning. Då mobbning är gemensamt för de båda böckerna kan det analyseras på samma sätt.

Utifrån ett tematiskt perspektiv delas huvudtemat in i olika delar för att vara säker på att få med det som krävs för att genomföra en allsidig analys. Jag kommer att kolla efter hur mobbningen framställs i text och illustrationer utifrån de olika teman jag valt.

3.3 Analytiska verktyg

Nedan följer en redogörelse för de analytiska verktyg jag kommer ha i åtanke när analysen genomförs. Analysen kommer att genomföras med hjälp av barnboksforskarna Rhedin (2001) och Nikolajevas (2000) teorier om hur bild och text samspelar samt hur en bilderbok kan läsas.

3.3.1 Bild och text i samspel

Rhedin (2001) skriver att bilderboken fungerar som ett dubbelmedium där såväl text som bild kan vara huvuddel av boken. Syftet med detta är att berätta en historia genom att text och bild samverkar på olika sätt för att berätta någonting (s. 17). När text och bild samspelar kan det bidra till att läsaren får en större förståelse för berättelsen. Barn som ännu inte kan läsa problemfritt kan ändå förstå historien som förmedlas (s. 130).

Rhedin (2001) menar att det finns tre olika bilderbokskoncept vilket betyder att bilderboken kan vara uppbyggd på olika sätt. Den episka bilderboken innebär att texten kan stå på egna ben och att illustrationerna nödvändigtvis inte behövs för att boken ska kunna läsas

fullständigt. Texten varken behöver eller ”vet om” att bilderna finns utan är fullständig i sig (s. 81).

Den expanderande bilderboken innebär att bilderboken är fulländad först då bilderna är ritade. Det finns svårigheter att förstå berättelsens budskap och handling utan att ta del av bilderna. Författaren lämnar ofta miljö och personbeskrivningar till bilderna, även handlingen kan vara illustratörens uppgift att framföra. Den expanderande bilderboken kan förstås och användas även då läsaren inte besitter förmågan att läsa fullt ut eller inte har ordförrådet som krävs för att förstå texten (s. 88).

Den genuina bilderboken innebär att text och bild har skapats på ett dialogiskt sätt där bokens helhet är uppbyggd av text och bild som samspelar med varandra. Text och bild förekommer inte lika mycket vardera, utan samspelar snarare i symbios för att nå ett gemensamt uttryck. Enligt Rhedin (2001 s. 96) är det den mest komplicerade typen av bilderbok. Bokens helhet skapas av text och illustrationer. Det innebär att text och bild är i samspel med varandra då bilderna fyller ut berättelsen genom att framställa sådant som texten inte förmedlar. Det kan också vara åt andra hållet, att texten förmedlar sådant som inte framkommer i illustrationerna.

Rhedin (2001 s.104) tar även upp att en bilderbok inte måste höra till endast en av hennes beskrivningar. De tre koncepten ska användas som hjälp när bilderböcker ska beskrivas, läsas eller analyseras. En bilderbok kan höra till en eller flera av beskrivningarna och vara typisk för fler av koncepten men luta mer åt ena eller andra hållet.

I analysen av hur text och illustrationer samspelar kommer Rhedins (2001) bilderbokskoncept att tas i beaktande. Text och bild kommer att analyseras för att se hur böckerna är uppbyggda. I ett vidare perspektiv kommer det att finnas i åtanke när den didaktiska diskussionen sker.

3.3.2 Läsandet av bilderboken

Maria Nikolajeva (2000 s.11) menar att en bilderbok skapar förväntningar hos läsaren oavsett om bilden eller texten är det som läsaren först möter. Texten i sin tur skapar förväntningar på illustrationerna och illustrationerna skapar förväntningar på texten. När läsaren sen möter text eller bild skapas nya erfarenheter hos läsaren. Detta kan enligt Noklajeva liknas med en hermeneutisk cirkel. Den hermeneutiska cirkeln har beskrivits ovan och innebär att delar blir till en helhet som sedan kan delas in i delar igen för att sedan bli till en ny helhet och skapa ny förståelse. Nikolajeva menar att läsaren varierar mellan text och bild under läsandets gång och att detta leder till att dessa två delar skapar en helhet som bidrar till en djupare förståelse hos läsaren (s.13).

Nikolajeva (2000 s.13) skriver också att det finns oändligt många möjligheter att uttrycka något i en bilderbok. Hon menar att den verbala texten ofta har luckor och att illustrationerna kan fylla ut dessa. Åt andra hållet har även illustrationerna luckor som kan fyllas ut av texten. Därav kan text och bild tilltala läsaren på olika sätt oberoende och beroende av varandra och senare leda till en gemensam förståelse.

I analysen kommer läsandet av böckerna att ske med Nikoljaevas (2000) beskrivning i åtanke då såväl illustrationer som text kommer tas i beaktande under läsandet. De tendenser och mönster som väljs ut som intressanta kommer att analyseras med hjälp av beskrivningen att text och bild ofta fyller ut varandra i en bilderbok. Hennes beskrivning som rör kopplingen till den hermeneutiska cirkeln motiverar att detta analytiska verktyg kommer väl till pass.

3.4 Överväganden

För att kunna besvara mina frågeställningar har jag valt ovanstående metod eftersom en hermeneutisk inriktning öppnar upp för tolkning av analysobjektet. Vidare har tematisk inriktning valts för att möjliggöra en djupare förståelse av mobbningen. En tematisk analys ger möjlighet att djupare undersöka flera områden inom mobbningen vilket är av vikt för att få en rättvis helhetsbild av vad böckerna förmedlar.

En kritik kan möjligen riktas mot att endast två böcker analyseras. Dock är ett övervägande som gjorts att arbetet inte ämnar resultera i generaliserbarhet utan snarare syftar till att undersöka mobbningen i de valda böckerna och diskutera hur just dessa kan användas i undervisningen.

4. Analys

Detta kapitel börjar med en tolkning av vad böckernas förmedlar följt av de olika områden som nämndes i metoden. Analysen avslutas sedan med ett avsnitt kring hur text och bild skiljer sig samt samverkar och vad som framkommer i vilket medium.

Ur en aspekt kan böckerna tolkas som skönlitterära verk för barn med syfte att endast

underhålla. Detta kan diskuteras utifrån att superhjältar är populära bland barn, aktiviteter som cirkus är underhållande och barn är ofta intresserade av djur vilka framkommer en del i

böckerna. Troligtvis tycker också barn att det är spännande med en superhjälte och blir intresserade kring om Lisa kommer klara sina uppdrag. Dock menar jag att bokens fokus inte ligger på just de underhållande aktiviteterna då mobbning, mobbare och offer är

återkommande från start i böckerna. Därför är ett resonemang att syftet med böckerna är relationen mellan det underhållande och mobbningsproblematiken och hur det leder till processen från mobbad och mobbare till en situation som snarare kan tolkas som likvärdig och mer rättvis. Syftet kan således vara att förstå processen som startar när Lisa hittar handboken vilket kan tolkas som en hjälp för att hantera sin utsatthet och därifrån aktivt handla mot att på ett eller annat sätt få hjälp av någon eller något. Utifrån denna tolkning kan skälet till att Lisa hittar handboken vara början på en process, från en mobbad tjej som sitter i en icke önskvärd situation till någon som inte bara förändras själv utan även skapar positiv förändring för andra.

Tolkningen ovan kan ses ur fler aspekter då det skulle kunna handla om att Lisa får mod att sätta dit stadens skurkar i sin superhjälteskepnad och bidrar med förändring för andra. En teori är dock att författarna vill förmedla ett annat djup i berättelsen som kan rikta sig mot

”vanliga” barn som inte är superhjältar. Lisa kan med tiden hantera mobbningen på ett positivt sätt medan mobbarnas överlägsenhet sjunker vilket är en motivering till att bokens syfte kan vara att förmedla hopp. Ett resonemang är att både utsatta barn och mobbare då får sätta sig in i den utsattes situation och dra nytta av det. Mobbaren kan förstå hur dennes handling känns hos den utsatte och förhoppningsvis få nya insikter.

4.1 Typ av mobbning

Den typ av mobbning som framkommer i böckerna kommer att analyseras nedan. I boken förekommer såväl verbal som fysisk och psykisk mobbning. Mobbningen kan vidare tolkas utifrån ett maktutövande.

Ett uttryck för den verbala mobbningen är när killarna använder ord för att utöva mobbningen. Det är den typ av mobbning som sker flest gånger. Lisa blir kallad för öknamn vilket kan beskrivas som verbal mobbning. De kallar henne för Fladderöra och Fjant-Lisa (s. 11). De framför ofta verbala pikar som ”Med de öronen borde du flaxat iväg för längesen.” och ”Var din pappa en elefant eller?”. En typ av verbal mobbning är hot (Bris, 2020) vilket killarna utövar där de säger ”Snart tar vi dig!” (S.11) och hotar Lisa med stryk på måndag (s. 56). Även Lars blir mobbad verbalt av killgänget, bland annat då de härmar honom på grund av hans stammande. De imiterar honom genom att säga ”Pa-pa-pa-passa dig!” och ”Du står i vä-vä-vä-vägen.” (s. 22)

Det förekommer fysisk mobbning vid flera tillfällen där killarna jagar Lisa och hon springer så fort hon kan ifrån dem (s. 11). De slår ner henne på vägen till skolan och böjer sig över henne (s. 52). Fysiskt råkar både Lisa och Lars ut för killgänget. I texten framkommer att ”Robert knuffade undan en liten kille som hette Lars” (s. 22). Killarna kastar papperstussar på Lisa och sätter krokben för henne i matsalen (s. 35).

Vidare sker psykisk mobbning. Den psykiska mobbningen pågår i ett större sammanhang än killarnas konkreta handlingar då den psykiska mobbningen beskrivs av Bris (2020) som bland annat utfrysning, suckar eller fniss. Lisa är ensam när alla andra skrattar, berättar hemlisar eller leker (s. 19). Det visas då de andra står i klungor på skolgården medan Lisa står ensam och funderar över varför ingen ser henne eller hjälper henne (s. 37). Den psykiska

mobbningen uttrycks även då hon antingen blir jagad eller får gå ensam (s. 24) och hur då hon får teckningar med självporträtt av henne med jätteöron uppsatta på sitt skåp (s. 35). Lisa blir också utskrattad av killarna vid flertalet tillfällen där de andra eleverna också fnissar (s. 24 & 56).

En typ av den psykiska mobbningen ses utifrån ett maktspel som framkommer då Lisa till synes är utfryst. Killarna förklarar för Lisa att hon inte har rätt bråka med dem (s. 51) och

dig.” De väntar utanför skolan när Lisa kommer där de står för att skymma vägen (s.51). Det tolkas som psykisk mobbning då killarna är tydliga med att Lisa ska ”veta sin plats” vilket får till följd att Lisa känner sig underlägsen och obetydlig. Det syns då Lisa tänker att ingen skulle märka om hon försvann (s. 37) och då hon vill packa för att lämna staden (53).

4.2 Miljö

De miljöer där mobbningen sker är övergripande kopplade till skoldagen, skolan och skolområdet. Mobbningen är även återkommande i tankarna hos Lisa större delen av tiden läsaren får följa henne.

Även om mobbningen sker på vissa platser så förekommer mobbarna under hela Lisas dagar i hennes tankar. Max, Robert och Nick återkommer i texten även då de inte är fysiskt

närvarande (s. 53 & 79). Det visar att mobbningen aldrig tar slut utan påverkar offret hela tiden. Därför kan det tolkas som att mobbningen pågår i alla miljöer. Även vid tillfällen där Lisa ser mobbarna utan att de utför elaka handlingar mot henne (s. 62) får läsaren ta den av hennes tankar kring mobbningen och hennes rädsla för killarna. Det visar att mobbningen förföljer Lisa hela tiden även om det är vid vissa tillfällen och i vissa miljöer som de kränkande handlingarna sker.

Den miljö där mobbning oftast sker är vid skolan och i skolmiljön. Det sker också på vägen till och från skolan där Lisa blir jagad eller stoppad av killarna (s.12). Mobbningen pågår även vid biblioteket dit Lisa springer när hon är jagad av killarna (s. 14). Att mobbningen sker vid biblioteket förstås då det skrivs i texten att bibliotekarien kommer ut och skrämmer bort killarna. Efter skolan förekommer mobbningen på skolgården vilket beskrivs i texten. Det står att Lisa blir mobbad nästan varje dag efter skolan när hon ska promenera hem (s.19).

Även inne i skolan sker mobbningen. I kapprummet inför de andra eleverna ger killarna sig på Lisa (s. 54). Även i klassrummet under lektioner och i matsalen när de ska äta lunch blir Lisa utsatt för mobbning (s. 24). Även på cirkus (s. 62) och i sin roll som superhjälte (s. 84) stöter Lisa på mobbarna och hennes känslor kring mobbningen beskrivs även då. Det är en

motivering till att mobbningen aldrig pausas hos offret oavsett vilken miljö denne befinner sig i.

4.3 Mobbare

Utifrån analysen kan vissa tendenser och mönster urskiljas vad gäller beteende och känslor hos de som utövar mobbningen. Analysen fokuseras kring mobbarnas relationer och

anledningen till varför de mobbar. En tolkning som kommer beröras är att mobbarna utför ett maktutövande som med tidens gång ifrågasätts.

Relationerna i killgänget framkommer i texten där det står att Robert är den blonda ledaren och att Max står bakom de andra (s. 13). Vidare skriver författarna att Nick flinade elakt medan Robert drog i Lisas öron och Max skrattade bakom (s. 14). Vid flertalet tillfällen är det Nick och Robert som för mobbningen vilket visar att de är givna i gänget och att Max inte är drivande i sammanhanget. Det kan styrkas då fler verbala uttalanden leds av Robert eller Nick (s. 22 & 23).

Utifrån relationerna mellan killarna kan anledningen till att de utför mobbning diskuteras. I illustrationerna visas ilska i Roberts ansikte övervägande i de flesta bilder, såväl vid

kvarsittning, i matsalen som på skolgården (s. 19, 23 & 24). Det kan resoneras kring vart den ilskan kommer ifrån och hur han hanterar sin ilska. Det skulle kunna vara så att han behöver få utlopp för sina känslor och att ilskan tas i uttryck med att ge sig på andra för att känna sig bättre själv. Utifrån böckerna är det svårt att tolka vart ilskan kommer ifrån och hur den tas i uttryck. Ilskan skulle kunna bero på hans egna känslor som kan uppkomma av negativa erfarenheter vilket Caroline Dyrefors Grufman (2015) som nämndes i bakgrunden menar kan vara en orsak till att mobbningen sker. Mobbare mår ofta dåligt själva och egen otrygghet är ofta en orsak till mobbning (2015). I böckerna får läsaren ingen information om mobbarnas bakgrund, dock är ilskan tydlig hos Robert då han även är arg på Max som till synes är hans kompis (s. 22). Ilska framkommer också i ansiktsuttrycket hos honom då killarna släpper ut djuren från cirkusen vilket Robert först beskriver som roligt (s. 63). Det nämns dock aldrig någon anledning till ilskan.

Alla i killgänget mobbar såväl Lisa som Lars. Som sagt framställs Robert som ledare vilket tolkas som att gängmedlemmarna hänger på och mobbar själva. Det kan tolkas som att de har egen osäkerhet och rädsla för att själva bli utsatta. Illustrationerna visar att Max har en övervikt vilket också syns då han inte springer lika fort som de andra (s. 12) och Nick har ögonbryn som sitter ihop. Det skulle kunna vara så att de själva har attribut som leder till

osäkerhet och rädsla för att själva bli mobbade vilket Dyrefors Grufman (2015) menar kan vara en orsak till mobbningen.

Ett fortsatt resonemang kring relationerna hos mobbarna är att två av dem genomför ett maktutövande där den tredje endast får vara med på vissa villkor. Max har till synes inte en given plats i gänget vilket syns upprepande gånger. Exempelvis då Robert och Nick

ifrågasätter honom då de är på cirkus och Max säger att cirkusen är häftig varpå de svarar ”Häftig? Det är den väl inte?” (s. 63). Efter att killarna bett Lisa om förlåt i slutet av andra boken säger Max att Lisa är helt okej och att hon skulle kunna vara med i deras gäng. Vid det tillfället har Robert och Nick redan börjat gå ifrån platsen (s. 93). Händelserna visar att Max inte är en självklar del av gänget. Dock kan det diskuteras kring om Max inte förstår hur mobbningen känns och tror att Lisa vill vara med i deras gäng. Emellertid har Max inte varit ledande i mobbningen vilket kan motivera att han vet att det är felaktiga handlingar och att han vill gottgöra sig.

En tolkning är att maktutövandet även sker med de andra eleverna inkluderande. Det kan urskiljas då de ger sig på den ”nya tjejen” samtidigt som killen i klassen som stammar blir utsatt. En teori är att det är ett led i att skapa rädsla hos fler elever och även där hävda sin maktposition. Det visar sig i skolmiljön där inga andra elever interagerar med killgänget och vid flera tillfällen visar illustrationerna avstånd mellan andra elever och killarna (s. 23). I och för sig kan det betyda att de andra eleverna tar avstånd för att dessa killar inte är önskvärda kompisar. Dock låter de andra eleverna mobbningen ske utan att säga ifrån, rycka in, visa på felaktig handling eller hjälpa de mobbade vilket kan motivera att de är rädda eller inte vill vara inblandade i det som sker. Det kan uppfattas som att tystnaden betyder att de inte vågar göra sig hörda av rädsla för att själv bli utsatt. Ett exempel på det är då killarna knuffas med elever på skolgården utan tidigare förklaring om varför detta sker (s. 22). Det framkommer även i texten att killarna får kvarsittning och släpper ut djur som bor på en cirkus av

anledningen att ”det skulle vara häftigt” (s. 63). De händelserna kan tolkas som att killarna inte bara mobbar utan även utför handlingar som är icke-önskvärda på andra håll.

Den process som mobbarna genomgår under berättelsens gång kan beskrivas som ett maktperspektiv som utmanas då de blir ifrågasatta av Lisa. En tolkning är att mobbningen sker på grund av att maktpositioner vill bibehållas, vilket Eriksson (2001) som nämndes i

foten som killarna blir ifrågasatta eller stoppade. Innan det skedde är en tolkning att de handlade utifrån att de själva var maktinnehavarna som bestämde villkoren. En tolkning är att Lisas ifrågasättande rubbar maktpositionen och rollerna ifrågasätts. Därpå framkommer Lars som offer (s. 22) vilket kan förklaras som att killarna behöver förflytta sitt fokus för att kunna hävda sin maktposition.

Efter att killarna blivit satta på plats av Lisa i superhjälterollen (s. 87) ber de Lisa om förlåt. Då tar både Lars och Lisa plats och de andra eleverna visar intresse för dem medan mobbarna ser ledsna och ångerfulla ut (s. 92). Det illustreras då Lars självsäkert står framför hela klassen och pratar (s. 91). Det finns en svårighet med att tolka varför killarna ber Lisa om förlåt. En synvinkel är att de förstår att de gjort fel och är ångerfulla. De har dock lovat Lisa i

superhjälterollen att aldrig mobba mer för att det inte ska gå illa för dem senare (s. 87). En tanke är att de ber om ursäkt för att de är rädda att bli utsatta för något samtidigt som illustrationerna visar att killarna är ledsna och ser ångerfulla ut (s. 90). Deras ansiktsuttryck styrker ändå tolkningen att killarna är medvetna om att de gjort fel.

I skolan sker därefter inga kränkande handlingar, varken mot killarna eller någon annan elev. Det beskriver att deras maktposition inte tagits över på ett felaktigt sätt. Däremot tar andra elever plats och de elever som tidigare tagit avstånd från de mobbade eleverna visar intresse för dem (s. 91). Det tolkas som att rädslan för att själv bli utsatt för mobbarna har minskat vilket skulle kunna ses som ett led i att maktpositionerna förändrats mot ett mer jämställt förhållande.

4.4 Offer

Analysen visar tendenser och mönster som kan urskiljas hos offret. Känslor som hopplöshet, ensamhet, målmedvetenhet och positivitet kan urskiljas. Vidare resoneras kring anledningen till att Lisa blir offer och den process som hon genomgår under berättelsens gång. Ett

resonemang är att framställningen av Lisa ska ha en tröstande funktion för den som befinner sig i liknande omständigheter.

Genom att läsa texten visar det sig att Lisa är ensam och vantrivs med sin situation. Det syns då de andra eleverna står i grupp och skrattar eller pratar hemlisar medan Lisa går för sig själv (s.19). Det framkommer också när Lisa tänker att hon avskyr att vara ensam varje rast. Hon

skriker vid ett tillfälle att hon hatar staden och vill packa en väska för att resa därifrån (s.53). Ensamheten framkommer även då hon funderar över hur den kunnat uppstå och ifrågasätter varför alla bara tittar på när killarna mobbar henne. I den situationen känner Lisa hopplöshet vilket syns då hon undrar hur hon ska orka med mobbningen och är rädd för att vara mobbad hela livet. Hon undrar i texten hur hon ska orka springa ifrån mobbarna när hon blir gammal (s. 21) och tänker att ”Hon måste få ett slut på det här.” (s. 21).

Lisas känslor beskrivs på första sidan i första boken. Där syns en springande flicka med texten ”Du kan fly från dina fiender, men du kan inte fly från dig själv.” Citatet beskriver Lisas tillstånd, då hon fysiskt försöker fly från sina mobbare genom att springa ifrån dem vilket framkommer vid flertalet tillfällen (s. 8 & 12) men hennes mående stannar hela tiden hos henne själv. I detta skede går Lisas tankebanor mot att förändra sig själv för att undkomma mobbningen. Det får läsaren ta del av då hon sover med händerna tryckta mot öronen varje natt för att de ska krympa och tänker att om hennes öron varit mindre så hade allt varit bra (s. 16).

En tolkning är att Lisa hamnat i situationen som offer då hon är ny i skolan och inte har hunnit få några vänner (s. 15). Hon kan till synes vara ett ”lätt offer” då hon redan är ensam och har ett kroppsligt attribut som sticker ut från normen över hur ”man ska se ut” (s. 8). Lisa som person är inte anledningen till att hon råkar ut för mobbningen vilket förstås vid flertalet tillfällen där det framkommer att killarna är de som betett sig illa. Lisa beskriver att hon avskyr killarna eftersom de gett sig på de som är svagare (s. 87) och i slutet av böckerna ser killarna ångerfulla ut över mobbningen de utfört (s. 91). Utifrån det är en tolkning att hon blev offer på grund av positionen som ny och ensam i förhållande till att mobbarna försöker hävda att de är överlägsna. Eriksson (2001) skriver att maktpositioner kan vara en anledning till att mobbning sker. Vid flertalet tillfällen syns rädsla även hos andra elever vilket tolkas som att ingen vågar ifrågasätta, försvara eller bli vän med Lisa då de själva är rädda för att bli utsatta. Exempel på det är då killarna knuffar andra elever på skolgården utan anledning (s. 22) samt då illustrationernas framställer avstånd mellan andra elever och killgänget (s. 37 & 52).

Att Lisa hittar handboken tolkas som starten till den process som sker hos henne. Efter att hon börjar träna på förmågorna kan hennes situation alltjämt ses utifrån en variation mellan

målet att klara nya superkrafter eller vågar ifrågasätta mobbningen (s. 51). Att Lisa blir målmedveten beskrivs i texten på flera ställen. Bland annat när Lisa ska börja öva och tänker ”Jag har ingen tid att förlora!” eller när hon gör ett schema för hur hon ska träna på krafterna under helgen (s. 24). Lisas iver till att lyckas med sitt mål framkommer då författaren skriver ”Kvart i sju ringde väckarklockan trots att Lisa brukade sova till nio på helgerna.” eller då Lisa glömmer att äta för att hon övar så mycket (s. 31).

En tolkning är att Lisas målmedvetenhet är ett försök i att hantera sina känslor och att hon finner tröst i sitt nya intresse när hon blir bra på någonting. Det framkommer när Lisa vågar ifrågasätta killarnas mobbning mer och mer i takt med att hon blir bättre på de krafter hon tränar på. Emellertid kan den tid hon lägger ner på övning förklaras utifrån att hon tycker att det är väldigt roligt att lära sig detta, dock framställs det snarare handla om ett sätt att hantera sin situation eftersom Lisa har som mål att lära sig slåss för att sätta dit mobbarna (s. 22). Ett annat exempel på det är då hon börjar dagen efter all träning med att hota killarna med att slå ner dem om de vill henne något (s. 51).

När Lisa kommer till skolan första dagen i andra boken står alla och pratar om den nya superhjälten som dykt upp i stan (s. 20). Det är ett startskott för det självförtroende som Lisa sen uppvisar. En tröst i den tuffa situationen syns vid detta tillfälle då de andra ser upp till henne utan att veta att det är Lisa som är superhjälten. Självförtroendet och

målmedvetenheten gör Lisa handlingskraftig. Trots att killarna fortsätter mobba henne (s.22) och även fast hon är ensam (s. 23) och fortfarande sover med händerna för öronen (s. 32) vågar Lisa sätta ner foten (s. 52). Det visar sig då hon stoppar killarna från att mobba Lars (s. 54) och berättar för killarna att de gör fel (s. 55). Hon knölar i samma tidsperiod ihop en bild som killarna ritat på henne med jättestora öron och tänker ”Vem bryr sig” vilket visar att hon tröttnat på killarna och börjat förstå att det inte är henne det är fel på (s. 35). Lisas

självförtroende tar sig också i uttryck då det beskrivs att hon är trött på att vara rädd, och sprudlande flyger i luften när hon lyckades med superhjältedåd (s. 78) och när hon förmedlar till mobbarna att hon inte tänker springa ifrån dem mer (s. 51).

Den process som har beskrivits hos Lisa har positiv utgång för offren. Det skildras då

mobbarna ber Lisa om förlåt och lovar att inte mobba mer (s. 93). Lars vågar ta plats, de andra eleverna lyssnar intresserat på honom (s. 92) och Lisa trivs med sina öron (s. 95). Lisa har

och tycker att öronen passar perfekt. På kvällen somnar hon utan att hålla in dem vilket motiverar att Lisa inte längre tror att hon behöver ändra sig för att slippa mobbningen (s. 95).

Emellertid skulle det kunna tolkas omöjligt och svårt för ett ”vanligt” barn att hamna i Lisas situation där hon tar sig ur sin offerposition med hjälp av att bli superhjälte. Det kan

diskuteras kring hur sanningsenliga böckerna är och huruvida ett barn förstår att superhjältar med krafter som att flyga och teleportera sig inte finns i verkligheten. Därför kan Lisas handlingar tolkas utifrån ett verklighetstroget perspektiv som berör hanterandet av mobbning utifrån ett offerperspektiv. Ett resonemang skulle då vara att superhjälterollen är en synonym för att hitta sin egen superkraft som ger självförtroende och hopp om en bättre situation. En tankegång är att utsatta elever kan få motivation till att övervinna sina rädslor och våga utmana sig själva för att hitta den superkraft de besitter. Dock skulle Lisas superhjältedåd kunna vara hennes egna dagdrömmar, om så är fallet fortsätter historien med att Lisa får självförtroende att ifrågasätta mobbarna (s. 51) vilket kan tolkas som att hon fått nya krafter att ta sig ur problemet. Oavsett anledning till de nya känslorna syns en utveckling och förändring hos henne som i ett utsatt barns ögon skulle kunna leda till en insikt i att

mobbningen inte beror på en själv utan att mobbarna genomför handlingar som inte är okej. Att mobbarna gör fel förmedlar böckerna då Lisa påpekar att mobbarna inte ska behandlas med samma handlingar som de behandlat henne med eftersom dessa handlingar inte är acceptabla (s. 86). Via sista sidan i båda böckerna förmedlar författarna att mobbarna gör fel då de uppmuntrar utsatta barn att ta hjälp av en vuxen.

Ovanstående resonemang visar att böckerna kan läsas med syfte att inge hopp och tröst för någon som befinner sig i samma situation som Lisa. De kan också läsas för att skapa

förståelse för hur kränkande handlingar känns hos någon som blir utsatt för dessa. Det visar att såväl mobbare som offer drar nytta av att få höra berättelsen.

4.5 Bild och text i samspel

Genom att läsa böckerna med endast texten eller illustrationerna i fokus har analysen visat att texten skulle kunna stå för sig själv och föra berättelsen framåt. Dock skulle även

illustrationerna kunna ses som självständiga och läsaren skulle förstå helheten av böckernas handling. Det finns också fall där texten inte är komplett och en mer detaljerad bild av handlingen framkommer i illustrationerna (s. 24 & 52). Likaså framkommer tillfällen där

illustrationerna behöver texten för att handlingen ska kunna följas (s. 11 & 51). Därav har läsandet av böckerna visat att de kan uppfattas som vad barnboksförfattaren Ulla Rhedin (2001) skriver, genuin karaktär. Dock förekommer tillfällen där böckerna är av episk karaktär.

Att böckerna skulle vara av expanderande karaktär kan uteslutas då illustrationerna inte förmedlar fullständiga detaljer. Det kan vid första anblick kännas som att illustrationerna förmedlar allt som läsaren behöver veta. När läsaren även tar del av texten sker dock en djupare förståelse av händelserna. Texten behövs för att få en uppfattning om hur karaktärerna känner, tänker eller handlar och varför det sker. Bland annat syns i illustrationerna att killarna är elaka mot Lisa och att hon blir ledsen, dock är det först då texten läses som det

framkommer att de sagt något elakt vilket styrker hennes ledsna min (s. 36). I många fall kan ändå handlingen förstås av illustrationerna, dock inte på ett sådant sätt att läsaren får med sig alla detaljer. Exempelvis då Lisa illustreras leka med sina hamstrar men texten förmedlar att hon försöker lära sig prata deras språk (s. 28).

I förhållande till den mobbning som sker förmedlar illustrationerna den verbala mobbningen genom ansiktsuttryck, miner och skratt. Mobbarna står exempelvis böjda över Lisa som sitter ner och ser ledsen ut. Killgänget har då munnarna öppna vilket kan tolkas som att de säger någonting (s. 52). Vad som styrker att de utför mobbning är deras skadeglada ansiktsuttryck där de blockerar Lisas möjlighet att resa sig upp i förhållande till Lisas ledsna min. Det är dock texten som förmedlar vad killarna säger och det är först då som läsaren förstår vad de säger och att det är verbal mobbningen som genomförs. Det skulle kunna vara så att de genomför fysisk mobbning om inte de elaka orden framkommer i texten.

Till skillnad från den verbala mobbningen illustreras den fysiska mobbningen oftare än den förekommer i text. Illustrationerna föreställer killarna springande efter Lisa med hånflinande ansiktsuttryck, hur de står böjda över Lisa, drar henne i öronen eller smäller till henne på näsan (s. 52). Killarna håller upp Lars mot skåpen och fäller krokben på Lisa vilket i texten beskrivs som att killarna ger sig på Lisa eller Lars, men inte detaljerat vilken typ av mobbning det handlar om (s. 24 & 52). Den verbala mobbningen illustreras vidare som hånflin,

gapskratt, ilska och skadeglädje i de fall där texten framför att killarna mobbar verbalt. I flera fall förekommer inga beskrivningar om känslor, utseenden eller ansiktsuttryck i dessa fall men läsaren får ändå ta del av känslor och utseende via bilderna (s. 13 & 36). Det motiverar

att text och illustrationerna sker i samspel. Framställning som nämnts ovan är typisk för den genuina bilderboken (Rhedin, 2001).

Makten som utövas av killarna tolkas utifrån kroppsspråk, lägesbeskrivningar och

ansiktsuttryck som är sällsynta beskrivningar i texten men utmärks i illustrationerna. De står i vägen för Lisa med skolan i bakgrunden när hon ska fram och böjer sig över Lisa med

bestämda ansiktsuttryck (s. 52). Illustrationerna visar att andra elever inte står nära de tre killarna och när de genomför mobbning ser några nervösa eller rädda ut (s. 23). I texten får läsaren inte veta hur de andra eleverna känner vid tillfällen då de bevittnar mobbningen. Dock kan en tolkning vara att de känner rädsla för mobbarna vilket inte framkommer i texten men visas i illustrationerna och ger läsaren en känsla av att andra håller sig undan från killarna (s. 23). Det visar sig i illustrationerna då de andra eleverna har ansiktsuttryck som visar på rädsla eller håller avstånd när mobbningen sker (s. 24 & 52).

Miljön levandegörs snarare i illustrationerna än i texten då platserna som handlingen utspelar sig på är detaljerade i bilderna. Mobbningen förekommer flest gånger på vägen till och från skolan. Det beskrivs i texten men detaljerna får läsaren se på illustrationerna. Vägen är liten med hus på båda sidor och smala gränder runt om. Skolan, skolgården, klassrummet,

korridoren och matsalen är andra ställen som mobbningen genomförs på. Texten förmedlar att mobbningen sker och ofta vilken typ av mobbning men inte den exakta handlingen som killarna utför. I texten framkommer exempelvis att Lisa blir fälld på matrasten medan illustrationerna visar att det sker i matsalen när hon har en bricka med mat i handen (s. 24).

Med tidens gång förändras bilden av Lisa. Lisas ansiktsuttryck kan i början tolkas som ledset, osäkert och besvärat med hängande kroppsspråk. Fortsättningsvis blir Lisas uttryck och kroppsspråket självsäkert. Hon är rak i ryggen (s. 51) när hon vågar ifrågasätta mobbarna och ansiktsuttrycket kan snarare tolkas frustrerat och i vissa fall ilsket. I jämförelse med tidigare ansiktsuttryck syns säkerhet och självförtroende. I det här fallet är orsaken till förändringen svårtolkad då det framkommer olika anledningar till att Lisa sätter ner foten. Texten uttrycker att hon tröttnat på killarna (s. 35) medan såväl text som bild visar Lisas glädje och säkerhet när hon lyckas med sina uppdrag som superhjälte. Ser vi endast till illustrationerna

framkommer inte att Lisa tröttnat utan endast den glädje och säkerhet hon utstrålar. Om text och bild slås samman tolkas Lisas mod att sätta stop för mobbningen som en kombination av

att hon tröttnat i förhållande till att hon får självförtroende i rollen som superhjälte vilket hon sedan tar med sig när hon möter mobbarna.

Att text och bild samspelar som ovanstående resonemang visar åter igen att dessa delar av böckerna är uppbyggda av den genuina typen.

I förhållande till att Rhedin (2001) menar att en bok kan höra till fler av hennes

kategoriseringar visar analysen att vissa delar av boken snarare är av episk karaktär. Vissa delar av böckerna är svårtolkade utifrån vilken typ av bilderbok den tillhör. Texten skulle vid flera tillfällen kunna stå för sig själv och vid händelserna kan läsaren hänga med i handlingen och få med sig majoriteten av detaljerna. Då är en tes att boken skulle kunna vara av episk karaktär. Det sker framförallt då Lisa gör andra saker som inte är kopplade till

superhjälteuppdragen eller mobbningen. Ett exempel är då hon är på cirkus (s. 62) eller när de tittar på flyguppvisning (s. 39). Vid de tillfällen där böckerna till synes är av episk karaktär är en tolkning att detaljerade känslor, miljöbeskrivningar och ansiktsuttryck inte är av lika stor betydelse som i de fall där mobbningen eller superhjälteuppdragen sker. Illustrationerna bidrar dock till en mer levande berättelse (s. 38 & 43) vilket motiverar att även denna del av boken är av genuin karaktär.

4.6 Koppling till litteraturöversikt

Det som framkommit i analysen kan kopplas till den litteratur jag tog upp i bakgrunden. Såväl likheter som skillnader kring mobbning och mobbning i litteratur har visat sig.

Bris (2020) menar att den som utsätts för mobbning ofta försöker fly från sina mobbare, att denne håller sig undan och vill ändra på sig själv för att undkomma kränkningarna. I likhet med detta gör offret i dessa böcker på samma sätt i början av berättelsen. Lisa flyr och håller sig undan, springer ifrån mobbarna och gömmer sig på biblioteket samtidigt som hon vill ändra på sig själv. Den förändring som sen sker i det beteende skiljer sig från vad Bris (2020) skriver då Lisa vågar sätta ner foten och ifrågasätta mobbarna. Där syns en skillnad i vad undersökningar från såväl Bris (2020) och Friends (2019) resulterat i. De skriver att offret ofta försöker hålla sig borta från mobbaren och att ogiltig frånvaro är vanligt bland elever som utsätts för mobbning. Till skillnad från detta tar sig Lisa till skolan och närmar sig mobbarna.

Utifrån det är en tolkning är att framställningen av Lisas handlingar ska skilja sig från verkligheten för att lyfta en känsla av hopp i offrets situation.

Precis som nämnts i analysen skriver såväl Langman och Säfström (2018) som Eriksson (2001) att mobbningen ofta beror på en maktobalans då rådande roller och maktpositioner rubbas. I böckerna får vi följa med när killarna berättar för Lisa att hon inte har rätt att bråka med dem och vi får läsa att Lisa känner sig obetydlig vilket visar på att de har olika

maktpositioner. Det framkommer dock inte någon anledning till att killarna skulle känna sig hotade av henne. Därför är det svårtolkat om en maktobalans sker. En teori är att killarna behöver hävda sin makt och visa ”den nya flickan” vilka som bestämmer.

Moulton (2011) skriver att barnlitteratur som handlar om mobbning framställer skolmiljön och barnens vanliga livsmiljöer som arena för mobbning och att det vanligtvis är en ensam mobbare. Det skiljer sig i detta fall då mobbarna är tre. Dock framkommer en av dem som ledare och något som diskuterats i analysen är om de andra hänger på av anledningen att de själva skulle blivit utsatta annars. Det framkommer dock att de också mobbar vilket visar att böckernas mobbare är tre i antalet.

En likhet med Moultons (2011) forskning är att offret inte får något stöd och att vuxna sällan kopplas in. Dock skiljer sig offrets väg ut ur mobbningen då Lisa till synes tar sig ur

mobbningen själv vilket var ovanligt i de undersökta böckerna. Dock är en tolkning Lisas väg ut ur mobbningen sker med hjälp av handboken vilket kan liknas med hjälp av något annat. Det leder till en återkoppling till böckernas syfte och resonemanget att de vill framhäva att det går att ta sig ur en jobbig situation.

Moluton (2011) skriver vidare att det sällan framkommer hjälp av någon vuxen i böckerna som undersökts. Inte heller i dessa böcker framkommer någon vuxen som hjälper varken Lisa eller mobbarna. Dock avslutas båda böckerna med en sida där författarna förklarar att de tycker Lisa borde gått till en vuxen och att det finns hjälp att få för barn som är utsatta. De skriver också numret till Bris dit barn kan ringa om de mår dåligt. Således framkommer både Lisas egen väg ur mobbningen och hjälp som finns att få för barn i skolan och samhället.

5. Slutsats och diskussion

5.1 Slutsats

Som jag konstaterat i analysen sker mobbningen verbalt, psykiskt och fysiskt. Den sker framförallt i skolmiljön som biblioteket, matsalen, klassrummet, kapprummet och skolgården men även på vägen till och från skolan. Analysen visar att mobbningen följer offret genom hela hennes vardag även när hon lämnar den miljö där mobbningen sker.

Mobbarna genomför även andra oönskade handlingar utöver mobbningen. Det har också visat sig att andra elever håller avstånd till mobbarna. En tankegång är att de mobbar på grund av sitt mående, för att få utlopp för sina känslor, hävda sin position och undvika att själva bli utsatta.

Offret har i analysen beskrivits som skolans nya tjej. Hon är ny, ensam och har ett attribut som är utmärkande vilket i det här fallet är stora öron. En slutsats är att hon drabbas på grund av att hon är ”på fel plats vid fel tillfälle” då mobbarna visar vilka som bestämmer och hävdar sin plats. Offret utvecklar självförtroende då hon utför superhjälteuppdrag och lyckas med dem. I takt med det får hon mod att ifrågasätta mobbarna. Vidare har analysen visat att mobbningen sker på grund av ett maktperspektiv som inkluderar både mobbare och offer. I början av böckerna kopplas mobbningen ihop med negativa känslor där mobbare ger sig på sitt offer. Offrets känslor är kantade av ensamhet och hopplöshet och hon skildras som underlägsen innan hon får självförtroende och mod att göra något åt sin situation. Maktpositionerna ifrågasätts vilket leder till att andra kan ta plats.

En slutsats är att böckerna syftar till att bringa hopp och tröst för någon som är utsatt för mobbning. Analysen har också visat att böckerna förmedlar hur ett offer känner sig i positionen som mobbad. Därav gör boken nytta för såväl mobbare som offer.

I analysen framkom att böckerna till störst del kan tolkas vara av genuin karaktär där bild och text samspelar för att föra handlingen framåt och förmedla betydande detaljer. Dock kan böckerna vid vissa tillfällen upplevas vara av episk karaktär.

5.2 Diskussion kring didaktisk användning

Som jag nämnde i bakgrunden skriver Danielle Lowe (2009) att litteratur kan användas i undervisning för att samtala kring svåra ämnen som exempelvis mobbning. Lowe (2009) menar att barnlitteratur kan användas för att hjälpa någon att ta sig igenom en svår tid. Utifrån analysen vill jag påstå att Lisa har en svår tid på grund av mobbningen. Ur undersökningar som gjorts av BRIS (2020) och Friends (2019) framkommer att mobbning är vanligt bland skolelever. Som också beskrivits i bakgrunden har skolan ett ansvar utifrån skollagen och styrdokument att motverka och förebygga kränkande handlingar. De har även ett ansvar att handla när kränkande handling sker. Av den anledningen är en åsikt att dessa böcker är möjliga att använda i undervisningen vilket kommer diskuteras nedan.

Att dessa böcker är användbara i klassrummet kan styrkas då de bemöter kränkande handlingar som mobbning och att lärarhandledningen ger en hjälp till att ställa rätt frågor. Som tidigare beskrivits menar Lena Kåreland (2015) att böcker om svåra ämnen kan vara användbara om rätt frågor ställs.

Å ena sidan är en synvinkel att läraren får hjälp att ställa de problematiska frågorna och att böckerna då blir användbara utifrån ett didaktiskt perspektiv med motiveringen att

lärarhandledningen är kopplad till Lgr 11. Å andra sidan är en åsikt att det finns svårigheter med att ha böckerna som utgångspunkt i undervisningen. En aspekt är att det finns företeelser som kan uppkomma i en klass och behöva diskuteras som inte nämns i lärarhandledningen. Utifrån erfarenheter tar elever själva ofta upp sådant som de undrar över vilket gör läraren tvungen att diskutera ämnen som kanske inte berörts annars. Ett anseende är att de attribut som förekommer hos karaktärerna även finns hos elever i en klass. Exempelvis blir Lisa mobbad för stora öron, Lars har rött hår och stammar samtidigt som Max är kraftigt byggd. I ett didaktiskt perspektiv är en teori därför att arbetet med böckerna behöver inkludera

eftertanke för att ske på ett givande sätt.

Ovanstående tankar kan diskuteras utifrån hur en elev kan känna om denne har rött hår eller stora öron. I ett tillfälle där detta sker är en åsikt att läraren behöver vara medveten om sina val för att undervisningen ska landa rätt hos eleverna. En åsikt är vikten av att vara beredd på oväntade frågor eller känslor hos eleverna som kanske inte förväntades innan undervisningen startade. Detta kan diskuteras utifrån att Mellissa A. Kain (2015) anser att litteratur kan tvinga