Detta kapitel kommer att inledas med en kort sammanfattning av studiens resultat, som däref- ter kommer att diskuteras. En reflektion av studiens genomförande kommer även att lyftas fram. Avslutningsvis kommer vi att presentera vårt förslag till fortsatt forskning.
Slutsats
Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar språkutvecklande med nyan- lända elever samt vilka insatser som görs av såväl pedagoger som skolledning för att dessa elever ska integreras i den svenska skolan.
Studiens resultat visar att tryggheten är den viktigaste faktorn för all inlärning. Efter att ha tagit del av tidigare forskning och informanternas svar visar det sig att användningen av ele- vens modersmål är en av de faktorer som skapar trygghet för eleven. Det visar sig även att modersmålet har en betydande roll för hur eleven utvecklar det nya språket. Resultatet visar också på den lilla gruppens betydelse för språkanvändningen och den språkliga utvecklingen. De viktigaste språkutvecklande metoderna och materialen som studiens resultat visar är an- vändningen av bilder, gester och kroppsspråk.
Resultatet visar att skolledningen anser att den viktigaste punkten för att integrera de nyan- lända eleverna i skolan är att inte göra någon skillnad på dessa elever bara för att de råkar komma från ett annat land, de är som vilka elever som helst. Resultatet tyder även på att skol- ledningen försöker skapa förståelse hos de svenska eleverna och byns befolkning för männi- skor som har ett annat språk och en annan kulturell tillhörighet.
Pedagogerna menar att det viktigaste för att de nyanlända eleverna ska känna samhörighet är att medverka i skolans alla gemensamma aktiviteter, på det sättet möts eleverna och ges en möjlighet till att integrera med varandra. Resultatet visar även på betydelsen av att alltid fin- nas tillgänglig för både de nyanlända och de svenska eleverna på rasterna.
Diskussion
En av frågeställningarna i denna studie var att undersöka hur man som pedagog kan arbeta språkutvecklande med nyanlända elever.
Studien framhäver trygghet och tydlighet som grunden i allt lärande, utan tryggheten i gruppen och till pedagogen så sker ingen språkinlärning. Att tryggheten var något som skulle ha så stor betydelse för språkinlärningen var inte något som vi hade förväntat oss. Efter att ha tagit del av tidigare forskning och informanternas svar är vi nu införstådda med att tryggheten
38
är det grundläggande för allt lärande. Att arbeta för ett tryggt klassrum där eleverna bl.a. vå- gar prova sitt språk är något vi i vår kommande yrkesroll kommer att sträva efter.
Innan studiens genomförande hade vi den uppfattningen att modersmålet inte borde an- vändas i klassrummet då vi trodde att det skulle hindra det nya språkets utveckling. Dock vi- sar studien att de flesta informanterna är positiva till användningen av modersmålet i klass- rummet. Detta av olika anledningar men framför allt för att eleven ska uppleva känslan av trygghet i för dem något som är välkänt, deras språk. Studiens resultat visar även att moders- målet med fördel kan användas vid utvecklingen av ett nytt språk. Genom att vi tagit del av tidigare forskning och informanternas svar har vi fått andra synvinklar på modersmålsanvänd- ningen i klassrummet. Då studien visar på positiva konsekvenser av att eleverna använder sitt modersmål kommer vi i framtiden att vara öppna med detta. Med det menar vi inte att mo- dersmålet ska användas hela tiden utan vid de tillfällena där det svenska språket brister eller när eleven behöver vila i sitt eget språk.
För att arbeta språkutvecklande och för att kunna kommunicera när samma språk inte talas visar studien att bilder, gester och kroppsspråk är de viktigaste hjälpmedlen. Att dessa hjälp- medel skulle ha en stor betydelse för inlärningen av ett nytt språk var något som vi innan stu- diens genomförande diskuterade. Detta för att vi i vår språkundervisning ute på vår verksam- hetsförlagda tid använder oss av mycket bilder, gester och kroppsspråk som ett komplement till det talade och skrivna språket.
I studien framkommer de mindre gruppernas betydelse för språkanvändningen och den språkliga utvecklingen. Betydelsen av att arbeta i grupp är något vi kan härleda till oss själva då vår erfarenhet talar för att man i mindre grupper känner sig tryggare, vilket i många fall leder till att man vågar använda språket. Precis som resultatet visar menar vi att mindre grup- per bjuder på fler språkliga inflöde och utflöde av det svenska språket än vad en helklassun- dervisning gör. Genom att vi tagit del av relevant forskning och analyserat studiens empiri skulle vi vilja påstå att grupparbete är en bra metod för att utveckla språket hos såväl flersprå- kiga elever som elever med svenska som modersmål. Grupparbete är en metod som vi är väl förtrogna med och redan använder oss av i vår undervisning. Efter att ha genomfört denna studie känns det ännu mer relevant att fortsätta använda grupparbete då studien visar på dess betydande roll för just språkutvecklingen.
Studiens andra frågeställning var att undersöka vilka insatser som görs av skolledningen och pedagogerna för att integrera nyanlända elever i skolans gemenskap.
Undersökningen visar på olika insatser som skolledningen gjort som ett försök för att jämna ut de etniska skillnaderna som finns och förhindra eventuella fördomar. Vi upplevde ett
39
trivsamt och jämlikt klimat mellan de svenska och de nyanlända eleverna på skolan. En av anledningarna till detta tror vi är skolledningens sätt att bemöta och informera pedagogerna och eleverna på skolan om de nyanlända eleverna och den situation som de befinner sig i. Att skolan även har arrangerat öppna möte för byns befolkning ser vi som ett aktivt försök till att skapa förståelse för sina medmänniskor i hopp om att det ska motverka eventuella fördomar som kan leda till utanförskap. Vi är av den uppfattningen att barn är modeller till vuxnas atti- tyder, framförallt till sina föräldrars. Genom att försöka nå ut till föräldrarna och ge dem en förståelse för familjerna tror vi att det i sin tur kan motverka eventuella fördomar och spegla av sig på barnen. Vi ställer oss frågan hur bemötandet hade sett ut om skolledningen inte lagt någon vikt vid att informera befolkningen, lärarna och eleverna. Vi vågar påstå att om kun- skap och förståelse finns för de nyanlända familjerna leder det till en ökad möjlighet för inte- grering.
En annan slutsats vi kan dra av skolledningens försök till integrering är att inte medvetet göra någon skillnad på de nyanlända eleverna och eleverna som redan går på skolan. Börjar man särbehandla dessa elever tror vi precis som skolledningen att man skapar ett problem, ett problem som egentligen inte finns. Vi menar att de nyanlända eleverna självklart ska få ett språkligt stöd men förutom det ska de behandlas som vilka elever som helst.
För att känna samhörighet menar pedagogerna att det är av stor vikt att de nyanlända ele- verna deltar i skolans alla gemensamma aktiviteter. Genom att delta i alla aktiviteter tror vi att eleverna får tillfälle att mötas på samma villkor, vilket leder till en möjlighet till att integrera med varandra. Att följa samma regler och delta i samma aktiviter på lika villkor som de svenska eleverna menar vi är en förutsättning för att de nyanlända eleverna ska känna gemen- skap.
Studien lyfter också upp viken av att pedagogerna ska vara tillgängliga ute på rasterna och finnas som en förlängd arm. Detta är något som vi redan tidigare förespråkade då vi av erfa- renhet vet att det kan hända mycket saker under rasterna. Som vi ser det är det speciellt viktigt vid situationer där eleverna inte pratar samma språk, då språkliga missförstånd kan före- komma. Är man då tillgänglig som pedagog kan man fungera som ett språkligt stöd mellan de nyanlända och de svenska eleverna och tvärtom.
Reflektion
Vi är medvetna om att studiens resultat inte är generaliserbart då endast en skolledning och fem pedagoger har medverkat. Hade andra eller fler skolor och pedagoger deltagit hade det förmodligen blivit ett annat resultat.
40
För att nå ett bredare resultat anser vi nu efter studiens genomförande att mer tid skulle be- höva läggas på observationerna. Vi menar att hade vi kunnat följa pedagogerna och eleverna en längre tid hade vi sett om de arbetssätt som presenteras i resultatdelen verkligen är språk- utvecklande. Resultatet visar nu mer på språkutvecklande arbetssätt som pedagogerna använ- der och förespråkar.
Våra intervjufrågor ansåg vi vara relevanta och tillräckliga för att besvara studiens fråge- ställningar även om svaren ibland inte alltid var så utförliga som vi hade hoppats på. Trots detta anser vi oss ha uppnått tillfredsställande svar på studiens frågeställningar.
Fortsatt forskning
Syftet med denna studie var att undersöka vilka material och metoder pedagoger använder sig av för att arbeta språkutvecklande med nyanlända elever, samt vilka insatser som görs av så- väl skolledning som pedagoger för att integrera dessa elever i skolans gemenskap. Vi finner det intressant att fortsätta med en studie med liknade frågeställningar, men då med elevernas perspektiv i fokus istället för som nu, skolledningens och pedagogernas perspektiv. Upplever eleverna i studien att till exempel bilder och kroppsspråk är hjälpmedel för att främja språkin- lärningen? Vad anser eleverna att skolledningen och pedagogerna bör göra för att öppna upp för integration.
41
Referenslista
Arnberg, Lenore (2004). Så blir barn tvåspråkiga: vägledning och råd under
förskoleåldern. Rev. och uppdaterad [utg.] Stockholm: Wahlström & Widstrand
Benckert, Susanne (2000). Flerspråkiga barn i förskolan- hur gör man? I: Skolverket.
Att undervisa elever med svenska som andraspråk: ett referensmaterial. 2., omarb.
uppl. (2000). Stockholm: Statens skolverk
Benckert, Susanne (2000). Hur man kan arbeta med svenska som andraspråk med yngre elever, några exempel. I: Skolverket. Att undervisa elever med svenska som
andraspråk: ett referensmaterial. 2., omarb. uppl. (2000). Stockholm: Statens
skolverk
Bergman, Pirkko & Forshage, Patrik (2000). Organisation och innehåll. I: Skolverket.
Att undervisa elever med svenska som andraspråk: ett referensmaterial. 2., omarb.
uppl. (2000). Stockholm: Statens skolverk
Bunar, Nihad (2009). När marknaden kom till förorten: valfrihet, konkurrens och
symboliskt kapital i mångkulturella områdens skolor. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bunar, Nihad (2001). Skolan mitt i förorten: fyra studier om skola, segregation,
integration och multikulturalism. Diss. Växjö: Univ. 2001
Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 2. uppl. Stockholm:
Hallgren & Fallgren
Gottberg, Maria-Pia (2008). Social och emotionell träning för alla barn: en praktisk
handbok för skolan, förskolan och föräldrar. Jönköping: Brain Books
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i
42
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets: att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Schjellerup Nielsen, Helle (2006). Gemenskap och utanförskap: om marginalisering i
skolans värld. 1. uppl. Stockholm: Liber
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
Viberg, Åke (1996). Svenska som andraspråk i skolan. I: Hyltenstam, Kenneth (red.).
Tvåspråkighet med förhinder?: invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige.
Lund: Studentlitteratur