Följande kapitel besvarar studiens frågeställningar utifrån analysen och avslutas med en diskussion av det empiriska materialet samt tips till framtida forskning.
6.1 Slutsats
Hur var nyutexaminerade sociologistudenters sociala nätverk utformade innan examen och hur har det utvecklats efter examen?
De nyutexaminerade sociologistudenternas sociala nätverk var utformade på olika sätt. Hur deras sociala nätverk såg ut påverkades framförallt av deras ålder och tidigare arbetslivserfarenhet, men också av familjemedlemmarnas sociala nätverk och yrkesposition. Som en följd av detta fanns olika behov av att utveckla det sociala nätverket. Innan examen har framförallt praktikplatser inom universitetets regi utformat det sociala nätverket med kontakter inom kompetensområdet. Ytterligare relationer från universitetet som utformat det sociala nätverket är exempelvis kurskamrater.
Efter examen utökas det sociala nätverket genom kontakt med andraledskontakter och potentiella arbetsgivare. Ytterligare beskrivs att relationer till rekryterare har överbryggat till två olika sociala nätverk, kandidatdatabaser samt andra rekryterare. Däremot poängteras att den största utvecklingen av det sociala nätverket sker vid första anställningen inom kompetensområdet. Det utökas dels oavsiktligt eftersom den nyanställda exponeras för nya personer och dels avsiktligt genom organiserade nätverksträffar för att exempelvis främja en karriärutveckling eller lösa diverse arbetsuppgifter.
Hur använder nyutexaminerade sociologistudenter sina sociala nätverk vid deras arbetsmarknadsetablering? Skiljer sig användandet mellan kvinnor och män?
Återkommande i intervjumaterialet är att nyutexaminerade sociologistudenter använder sina sociala nätverk vid arbetsmarknadsetablering. Till den första anställningen inom kompetensområdet används framförallt referenser som kan lämna en uppriktig rekommendation och som den arbetssökande litar på. Till det andra arbetet används ytterligare kontakter utöver referenser, vilka framförallt är kollegor från tidigare arbeten eller kurskamrater från universitetet. Gemensamt är att de nyutexaminerade sociologistudenterna använder sina
30 sociala nätverk strategiskt genom att kontakta personer som kan bidra med resurser som gynnar deras individuella syften. Detta kan exempelvis vara att de väljer mentorer som kan främja en karriärutveckling, att de endast kontaktar personer inom ett specifikt arbetsområde eller att de strategiskt valt praktikplats i syfte att få fortsatt anställning alternativt att ”få ett attraktivt organisationsnamn på CV:t”. Ett strategiskt nätverksanvändande har också identifierats genom att nyutexaminerade sociologistudenter avstår att kontakta personer som inte kan främja en arbetsmarknadsetablering, exempelvis kontakter inom offentlig sektor. Vidare använder de sina sociala nätverk för att komma i kontakt med andraledskontakter och potentiella arbetsgivare, dels genom personlig kontakt och dels genom digitala nätverkssidor. Digitala nätverkssidor används också för att söka arbeten samt underhålla befintliga relationer.
Det har identifierats en tydlig tendens av att nätverksanvändandet skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnorna förlitar sig på sina sociala nätverk, medan männen är mer benägna att kontakta personer utanför deras befintliga sociala nätverk. I intervjumaterialet är det återkommande att kvinnorna använder sina sociala nätverk på ett diskret tillvägagångssätt genom att framförallt “hinta” om att de är arbetssökande, medan männen är mer benägna att ställa krav på deras omgivning. Ytterligare mönster som identifierats är att männen använder kontakter för att främja en karriärutveckling, vilket är ett mönster som inte har identifierats för kvinnorna.
Hur upplever nyutexaminerade sociologistudenter betydelsen av deras sociala nätverk för arbetsmarknadsetablering inom kompetensområdet?
Nyutexaminerade sociologistudenter upplever att det sociala nätverket har betydelse för deras arbetsmarknadsetablering, vilka kontakter som har betydelse till den första anställningen inom kompetensområdet förändras dock till den andra anställningen inom kompetensområdet. Till den första anställningen upplevs referenser ha störst betydelse, dels genom hur referenserna rekommenderar den arbetssökande och dels genom vilken organisation referensen representerar. Mot den bakgrunden upplever respondenterna att det sociala nätverkets bredd inte har betydelse till den första anställningen, det handlar istället om enstaka kontakter som kan “låsa upp” arbetsmarknaden genom att rekommendera dem inför potentiella arbetsgivare. Däremot upplevs storleken på det sociala nätverket ha större betydelse till den andra anställningen inom kompetensområdet. Det är både personer och organisationer som upplevs betydelsefulla, det kan exempelvis vara förturssystem inom organisationer, personliga
31 rekommendationer inför arbetsgivare, mentorskap samt erbjudna tjänster. Avslutningsvis kan det tolkas som att nyutexaminerade sociologistudenter upplever att nyckeln till arbetsmarknaden är trogna referenser medan nyckeln till karriärutveckling är ett stort kontaktnät.
6.2 Diskussion
Strukturella skillnader som exempelvis klass och etnicitet kan påverka hur individer förhåller sig till sina sociala nätverk. Som en följd av studiens kriterier som endast eftersökte variationer av kön, saknas variationer av andra olikheter. Resultatet kan därför påverkas eftersom respondenterna är en tämligen homogen grupp vad gäller övriga strukturella skillnader. Studien kan dock beröra ett visst intersektionalistiskt perspektiv eftersom vi, utöver könsskillnader, fick större åldersskillnader än vad vi förväntat.
Samtliga respondenter var födda i Sverige, vilket medför att studien inte kan analyseras mot etnicitet. Detta kan vara en positiv aspekt eftersom det kan uteslutas att etnicitet påverkar variationer i respondenternas svar. En avsaknad av olikheter bidrar dock till en begränsning eftersom studien inte kan analysera samtliga aspekter som kan påverka.
Vidare kan även klass påverka det sociala nätverket. Utifrån frågor om föräldrarnas yrke och utbildning framkom inget mönster som påtalar att respondenterna har olika klasstillhörighet. En del av studiens analys visar att några respondenter har fått delar av deras sociala nätverk “gratis” från familjära kontakter, vilket skulle kunna påverkas av olika klassbakgrunder.
6.2.1 Analys mot tidigare forskning
Utifrån den tidigare forskningen har det identifierats både likheter och skillnader i denna studies empiriska material. I likhet med McDonald och Elders (2006) nämner respondenterna att det sociala nätverket växer exponentiellt när de börjar arbeta, både av att antalet kontakter ökar men också genom att befintliga kontakter blir mer betydelsefulla när de går vidare i karriären.
Ytterligare resultat som stämmer överens med tidigare forskning är Behtouis (2007) studie om att det framförallt är bekanta kontakter som genererar betydelsefulla fördelar. Detta överensstämmer med denna studies resultat då respondenterna fått anställningserbjudande och tips från kontakter de inte umgås med dagligen.
32 Denna studies respondenter har också svarat att en god relation till deras kontakter och referenser har varit avgörande för deras arbetsmarknadsetablering. Detta överensstämmer med Trimble O´Connor (2013) som påtalar att starka band med kontakter är avgörande för vilken hjälp som erbjuds. Detta synliggörs även genom att defekta relationer till referenser har orsakat negativ effekt.
Resultatet av denna studie finner dock inget stöd i Behtoui (2016) om att det ur ett nätverk- och socialt kapitalperspektiv är negativt att vara kvinna, utan det har framkommit att både männen och kvinnorna i studien har haft liknande utgångspunkter för arbetsmarknadsetableringen med hjälp av sociala nätverk och socialt kapital. Det finns aspekter som kan ha påverkat att resultaten inte stämmer överens. Dels kan det handla om urvalets utformning och dels är Behtouis (2016) undersökning inte inriktad på en specifik yrkesgrupp, vilket kan förklara att resultaten skiljer sig.
6.2.2 Bidrag till framtida forskning
Under studiens gång har det framkommit intressanta aspekter av vad respondenterna tror att det sociala nätverket har för strukturell betydelse för nyutexaminerade sociologistudenters möjlighet till arbetsmarknadsetablering. Det har framkommit att respondenterna tror att ett socialt nätverk har större betydelse för kvinnor än för män, eftersom det finns en uppfattning om att män har en naturlig fördel gentemot kvinnor i en rekryteringsprocess. Återkommande beskriver respondenterna att kontakter kan göra det möjligt för kvinnan att övermanna en social reproduktion i form av homosocialitet, det vill säga att män väljer män i en tjänstetillsättning. Det beskrivs även att kvinnan är i större behov av kontakter än vad männen är eftersom kontakterna kan intyga att hon exempelvis inte har tänkt att vara föräldraledig inom den närmsta framtiden. Mot bakgrund av detta hade det varit intressant att vidare undersöka rekryteringsprocesser genom exempelvis observation för att belysa om det finns könsskillnader gällande betydelsen av det sociala nätverket vid en arbetsmarknadsetablering. Det ska också tilläggas att det är intressant att undersöka andra eventuella könsskillnader för personer med en kandidatexamen inom sociologi eftersom utbildningen tenderar att vara relativt kvinnodominerad, samtidigt som respondenterna uppger att deras arbetsplatser har en relativt jämställd könsfördelning.
33