Örebro universitet
Institutionen för humaniora,
Utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi
Kontakter – Nyckeln till arbetslivet?
En kvalitativ fallstudie om sociologistudenters användning av ett socialt nätverk företablering på arbetsmarknaden
Sociologi, Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng HT 2020 Författare: Alexander Strand & Linnea Ekström Handledare: Jenny Hedström
Förord
Vi vill tacka samtliga som på något sätt har bidragit till denna studie. Vi vill framförallt rikta ett stort tack till vår handledare Jenny Hedström som med ett stort engagemang har varit en stöttepelare och väglett oss under hela processen. Vi vill även tacka studiens respondenter som har lagt ner sin tid och delat sina historier med oss, och på så sätt möjliggjort denna studie.
Alexander Strand & Linnea Ekström Örebro, december 2020
Örebro University
School of Humanities, Education and Social Science Sociology, Advanced course, 30 hp
Essay, 15 hp, autumn 2020
Title: Kontakter – Nyckeln till arbetslivet? En kvalitativ fallstudie om sociologistudenters användning av ett socialt nätverk för etablering på arbetsmarknaden
Authors: Alexander Strand & Linnea Ekström
Abstract
In the year of 2035, it is expected that Sweden will have a surplus of 10 000 people educated within human resources and behavioral sciences as a result of an increase in popularity for non-vocational educations. As a result, many graduates will not have the opportunity to work in their area of competence. Studies show that contacts often are crucial for newly graduated students to find work. The aims of this study are to find an understanding of how newly graduated sociology students experience the importance of contacts; which parts of the social network that are used; and how they use their social network to establish themselves in the labor market. Differences in how males and females use their social network are also examined. Previous findings show that social network and social capital are critical components of an individual’s job search in a saturated labor market. Using qualitative semi-structured interviews and analysis with theories about social network, social capital, and gender, this study finds that a majority of the respondent’s social network comes from previous workplaces and contacts from the university. This study shows that social network is important for gaining access to and establishing oneself in the labor market; that social capital differs during the respondent career; and that women and men use their social network in gender differentiated ways.
Key words: Social network, social capital, gender, sociology, labor market, contacts, newly
Sammanfattning
År 2035 förväntas ett överskott på 10 000 utbildade inom personal- och beteendevetenskap i Sverige som en följd av en intresseökning inom icke-professionsutbildningar. Det innebär att många utbildade inte kommer ha möjlighet att arbeta inom kompetensområdet. Samtidigt visar undersökningar att kontakter kan vara avgörande för att många nyutexaminerade studenter får arbete. Syftet med studien är att söka en förståelse för hur nyutexaminerade sociologistudenter upplever betydelsen av kontakter, vilka delar av det sociala nätverket som används och på vilket sätt de använder deras sociala nätverk vid arbetsmarknadsetablering där även genusskillnader undersöks. Den tidigare forskningen inom ämnet påpekar att sociala nätverk och socialt kapital är en viktig del av individers arbetssökande vid en mättad arbetsmarknad. Studien har genom semistrukturerade intervjuer och analys mot teorier om socialt nätverk, socialt kapital och genus kommit fram till att den största delen av respondenternas sociala nätverk härstammar från tidigare arbeten och kontakter från universitetstiden. Det visar sig också att det sociala nätverket är en viktig del vid arbetsmarknadsetablering, att det sociala kapitalet ändrar form under karriärens gång och att det finns olika mönster för hur kvinnor respektive män använder sina sociala nätverk.
Nyckelord: Socialt nätverk, socialt kapital, genus, sociologi, arbetsmarknad, kontakter,
Innehållsförteckning 1. Inledning ... 1 1.1 Syfte ... 2 1.2 Frågeställningar ... 2 1.3 Avgränsningar ... 2 1.4 Begreppsdefinitioner ... 3 1.5 Disposition ... 3 2. Tidigare forskning ... 4
2.1 Det sociala nätverkets utformning ... 4
2.2 Betydelsefulla relationer vid arbetsmarknadsetablering ... 5
2.3 Det sociala nätverkets betydelse för kvinnor respektive män ... 6
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 7
3. Teori ... 8 3.1 Socialt nätverk ... 8 3.2 Socialt kapital ... 9 3.3 Genus ... 10 3.4 Val av teori ... 11 4. Metod ... 13 4.1 Kvalitativ metod ... 13 4.2 Urval ... 13
4.3 Insamling och bearbetning av data ... 14
4.4 Etiska överväganden ... 15
4.5 Metodens styrkor och svagheter ... 16
5. Analys och resultat ... 18
5.1 Det sociala nätverkets utformning innan examen ... 18
5.2 Det sociala nätverkets utveckling efter examen ... 19
5.3 Användandet av det sociala nätverket ... 21
5.3.1 Kvinnor och mäns användande av det sociala nätverket ... 24
5.4 Det sociala nätverkets betydelse ... 26
6. Slutsats och diskussion ... 29
6.1 Slutsats ... 29
6.2 Diskussion ... 31
6.2.1 Analys mot tidigare forskning ... 31
6.2.2 Bidrag till framtida forskning ... 32
7. Referenser ... 33 Bilagor
1
1. Inledning
Det förväntas råda en brist på den svenska arbetsmarknaden som en följd av ett kommande generationsskifte med stora pensionsavgångar där det i dagsläget inte finns ersättande kompetens. Bristen förväntas framförallt omfatta professionsyrken som exempelvis lärare och sjuksköterskor där den ökade befolkningsmängden medför en större efterfrågan. För icke-professionsyrken är skillnaderna mellan pensionsavgångar och ersättande kompetens inte lika omfattande. Dessutom påverkar inte den ökade befolkningsmängden efterfrågan av dessa yrken i samma utsträckning. Till viss del ökar kravet på universitetsutbildning för tjänster inom human resources, utredning och administration. Men samtidigt ökar intresset för icke-professionsutbildningar, vilket riskerar att det på sikt kommer resultera i ett överskott av kompetens i förhållande till efterfrågan (SCB, 2017).
År 2035 räknar SCB (2017) med ett överskott på nästan 10 000 utbildade inom personal- och beteendevetenskap, vilket tyder på att ett stort antal examinerade inte kommer ha möjlighet att arbeta inom utbildningens kompetensområde. Ytterligare en undersökning från SCB (2013) visar att endast cirka 50 procent av personer med en kandidatexamen inom sociologi har ett arbete inom tre månader efter examen.
Jusek (2019) konstaterar att den vanligaste vägen till arbete efter examen är via kontakter. Likartat resonerar Håkansson och Tovatt (2017, s. 82–83) att kontakter och sociala nätverk nyttjas för att främja en arbetsmarknadsetablering. De beskriver dock att betydelsen och användningen av kontakter har förändrats genom tiderna. I förmoderna samhällen användes framförallt familjära kontakter eftersom barnen oftast började arbeta inom föräldrarnas yrkesområden. Numera varierar istället det sociala nätverkets betydelse utifrån samhällets ekonomi och arbetslöshetssituation. Vidare beskriver Behtoui (2007, s. 395) att personer inom ett socialt nätverk som har betydelse och kan främja en arbetsmarknadsetablering är en del av den arbetssökandes sociala kapital.
Det har däremot visats att män har större tillgångar i deras sociala nätverk och nyttjar det mer målinriktat än kvinnor vid en arbetsmarknadsetablering (Behtoui, 2016, s. 719; Drake & Solberg, 1996). Det framgår på så sätt att det finns genusskillnader som påverkar effekten av sociala nätverk vid en arbetsmarknadsetablering.
2 Mot bakgrund av att kontakters betydelse för arbetsmarknadsetablering varierar beroende på samhällssituation och att det förväntas ett överskott av personal- och beteendevetare är förhoppningen att denna studie kan bidra med en ökad medvetenhet om hur nyutexaminerade sociologistudenter använder deras sociala nätverk vid en arbetsmarknadsetablering. I och med att genusskillnader påverkar effekten av sociala nätverk är det även intressant att undersöka om manliga och kvinnliga studenters nätverksanvändande skiljer sig. Ytterligare förhoppning är att studien bidrar med kunskap om hur de upplever betydelsen av deras sociala nätverk, samt var i det sociala nätverket det kan finnas ett socialt kapital vid en arbetsmarknadsetablering. Med hjälp av Bourdieus (1997) begrepp socialt kapital vill vi lokalisera vilka delar av det sociala nätverket som upplevs betydelsefulla för nyutexaminerade sociologistudenters arbetsmarknadsetablering.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att söka förståelse för hur sociala nätverk påverkar nyutexaminerade sociologistudenters arbetsmarknadsetablering inom utbildningens kompetensområde. Det fokuseras på hur respondenternas sociala nätverk var utformat innan examen och hur det har utvecklats efter examen. Vidare syftar studien att undersöka hur respondenterna har använt deras sociala nätverk vid arbetsmarknadsetableringen, där även skillnader mellan kvinnor och män studeras. Slutligen syftar studien att undersöka respondenternas upplevelser av det sociala nätverkets betydelse för deras arbetsmarknadsetablering.
1.2 Frågeställningar
• Hur var nyutexaminerade sociologistudenters sociala nätverk utformade innan examen och hur har det utvecklats efter examen?
• Hur använder nyutexaminerade sociologistudenter sina sociala nätverk vid deras arbetsmarknadsetablering? Skiljer sig användandet mellan kvinnor och män?
• Hur upplever nyutexaminerade sociologistudenter betydelsen av deras sociala nätverk för en arbetsmarknadsetablering inom kompetensområdet?
1.3 Avgränsningar
Studien är avgränsad till att undersöka tidigare sociologistudenter från Örebro universitet. Vi har valt att undersöka hur studenters sociala nätverk är utformade, hur de använder deras sociala
3 nätverk samt hur de upplever betydelsen av deras sociala nätverk vid arbetsmarknadsetablering på grund av att det finns en brist av deras subjektiva berättelser inom ramen för tidigare forskning. För att få fördjupad förståelse inom studiens begränsade tidsram undersöktes endast ett perspektiv. Mot bakgrund av detta har exempelvis arbetsgivarens perspektiv uteslutits.
1.4 Begreppsdefinitioner
I arbetet används uttrycket “arbete inom kompetensområdet” som syftar till yrken som kan anknytas till utbildningar med huvudområdet sociologi. Detta kan exempelvis vara yrken som berör samhälls- eller personalfrågor som exempelvis handläggare, utredare, analytiker eller konsulter med specifik kompetens (Örebro universitet, 2019a; Örebro universitet, 2019b).
Ytterligare ett begrepp som används är arbetsmarknadsetablering. I denna studie syftar begreppet till nyutexaminerade sociologistudenters inträde på arbetsmarknaden fram till en varaktig anställning inom kompetensområdet. Begreppet beskriver därför endast nyutexaminerade sociologistudenters arbetsmarknadsetablering och tar således inga andra definitioner av begreppet i beaktande.
1.5 Disposition
Det första kapitlet inleder med en presentation av forskningsområdet följt av studiens syfte, frågeställningar, avgränsningar och begreppsdefinitioner. Det andra kapitlet redovisar tidigare forskning inom området, och avslutas med en diskussion om denna studies bidrag till forskningsområdet. Vidare presenterar det tredje kapitlet teorier om socialt nätverk, socialt kapital samt genus. Kapitlet utgör studiens teoretiska referensram som ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. Det fjärde kapitlet redogör för studiens metod som redovisar studiens tillvägagångssätt, etiska hänsynstaganden samt studiens styrkor och svagheter. Det femte kapitlet innehåller en analys av det empiriska materialet. Utifrån analysen följer det sjätte kapitlet som redogör för studiens slutsatser. Kapitlet innehåller även en diskussion samt upptäckter i studiens empiriska material utanför studiens forskningsfrågor, vilket kan vara ett bidrag till framtida forskning.
4
2. Tidigare forskning
I följande kapitel presenteras tidigare forskning om socialt nätverk, socialt kapital och könsskillnader vid arbetsmarknadsetablering. Kapitlet har tematiserats efter det sociala nätverkets utformning, betydelsefulla relationer för arbetsmarknadsetablering och det sociala nätverkets betydelse för kvinnor respektive män. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning av den tidigare forskningen samt hur den har bidragit till denna studie. Det motiveras även för vad vår studie kan bidra med till forskningsområdet.
Litteratursökningen genomfördes på databasen Sociological Abstracts. Sökningarna innehöll ord och fraser som förknippas med socialt kapital, socialt nätverk, genus och rekryteringar. Huvudsökningen bestod av sökorden: “social capital”, “social network*”, contact*, connect*, gender*, female*, male*, job*, work*, labour*, employmen*, “job search*”, recruit*. Sökningen avgränsades till peer reviewed och engelska/svenska som gav drygt 100 träffar. Samtliga abstracts lästes och därefter valdes de relevanta ut. Även referenser från litteratursökningens artiklar har använts.
2.1 Det sociala nätverkets utformning
Behtoui (2007, s. 393–395) undersöker hur det sociala kapitalet och det sociala nätverkets storlek påverkas av olika faktorer. Det framkommer att universitetsexaminerade individer tenderar att ha större tillgång till socialt kapital och socialt nätverk. Vidare identifieras det ett positivt samband mellan det sociala nätverkets storlek och att ingå äktenskap och/eller delta i volontärarbete. Det ska dock poängteras att McDonald och Elder (2006, s. 526) redogör för att kvinnors sociala nätverk tenderar att krympa vid giftermål, vilket Behtoui (2007) inte undersöker.
Behtoui (2016, s. 716–722) poängterar att socialt kapital är ojämnt fördelat i samhället. Han konstaterar att föräldrarnas utbildning påverkar i vilken utsträckning barn väljer att vidareutbilda sig. En högre utbildning genererar ett större socialt nätverk och påverkar tillgången till socialt kapital. Föräldrarnas påverkan på vidareutbildning bidrar därför till en reproduktion av samhällets ojämna fördelning av socialt kapital.
McDonald och Elder (2006, s. 521–526) beskriver att unga individer sällan erbjuds arbeten via deras sociala nätverk. Detta beror på att deras kontakter sällan arbetar i ledande yrkespositioner.
5 Det är mer sannolikt att äldre individer har kontakter med ledande yrkespositioner som kan påverka anställningar. Detta leder till att äldre individer har större möjlighet att erbjudas arbete inom sina sociala nätverk och det är därför mer sannolikt att de har större tillgång till socialt kapital.
Sammanfattningsvis kan det utifrån Behtoui (2007; 2016) konstateras att universitetsutbildade individer har ett bredare socialt nätverk och större tillgång till socialt kapital. Vidare beskriver McDonald och Elder (2006, s. 521–526) att äldre individers sociala nätverk genererar mer kvalitativa fördelar. Mot den bakgrunden bidrar den tidigare forskningen till en ökad förståelse för vilka teorier som är lämpliga för studiens teoretiska referensram. Utifrån litteratursökningen hittades ingen forskning om hur individer använder sina sociala nätverk vid arbetsmarknadsetablering, vilket denna studie syftar till att bidra med kunskap om.
2.2 Betydelsefulla relationer vid arbetsmarknadsetablering
Håkansson och Tovatt (2017, s. 82–83) förklarar att det finns en historisk förändring av det sociala nätverkets betydelse vid arbetsmarknadsetablering. I nutida samhällen påverkas det sociala nätverkets betydelse av faktorer som samhällets ekonomi och arbetslöshetsnivå. Vid hög arbetslöshet är det sociala nätverket viktigt för att den arbetssökande ska få fördel gentemot resterande arbetssökande.
Behtoui (2007, s. 395) undersöker om familjära, vänskapliga eller bekanta kontakter ger flest fördelar vid en arbetsmarknadsetablering. Det visar sig att bekanta kontakter leder till flest antal ledande yrkespositioner som kan ge fördel i arbetssökandet.
Trimble O´Connor (2013, s. 598–599) fokuserar istället på hur relationsbandets styrka till den arbetssökande påverkar kontaktens ambitioner att erbjuda hjälp. Det poängteras att kontakten har större vilja att hjälpa den arbetssökande om relationsbandet är starkt. Det framkommer också ett positivt samband som visar att kontaktens uppfattning av den arbetssökandes arbetsmoral och skicklighet inom arbetsområdet har stor betydelse för huruvida hjälp erbjuds eller inte.
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att tillgång till ett socialt kapital har varit och är av betydelse för individers arbetsmarknadsetablering. Håkansson och Tovatt (2017, s. 82–83)
6 samt Behtoui (2007, s. 395) beskriver att det sociala kapitalet har förflyttats från familjära till bekanta kontakter vid arbetsmarknadsetablering. Vidare presenterar Trimble O´Connor (2013, s. 598–599) att starka relationsband till den arbetssökande ökar viljan att erbjuda hjälp. Inom tidigare forskning presenteras det att bekanta kontakter erbjuder störst fördelar vid arbetssökande, vilket bidrar med förståelse om hur det sociala nätverket kan påverka tillgången av socialt kapital. Det diskuteras däremot mindre om var i det sociala nätverket de bekanta kontakterna finns, vilket denna studie syftar till att bidra med förståelse om.
2.3 Det sociala nätverkets betydelse för kvinnor respektive män
Behtoui (2016, s. 719) visar att det finns negativa samband mellan tillgång till socialt kapital och att vara kvinna. Jämfört med männen har kvinnor inte lika stora tillgångar i sina sociala nätverk vid en arbetsmarknadsetablering.
Trimble O´Connor (2013, s. 599) konstaterar att arbetssökande som söker hjälp via kvinnliga kontakter inte erbjuds hjälp i samma utsträckning som via manliga kontakter, vilket hon kopplar till att det främst är kvinnor som söker hjälp av andra kvinnor. McDonald (2011, s. 323) redogör för att individer vars sociala nätverk består av vita manliga kontakter får ungefär dubbelt så många tips om tjänster än individer vars sociala nätverk består av minoritetsgrupper.
Erlandsson (2019, s. 249–251) undersöker svarsprocenten på jobbansökningar till kvinnor respektive män baserat på rekryterarens kön. Resultatet visar att manliga rekryterare återkopplar till män i större utsträckning än till kvinnor. Det visar sig att en kvinna behöver söka tolv arbeten för att få lika många återkopplingar som om en man söker tio arbeten. Det framkommer visserligen att kvinnliga rekryterare oftare återkopplar till kvinnliga sökande men det varierar inte i samma utsträckning som för manliga rekryterare.
Utifrån tidigare forskning framkommer det att män har fördel jämfört med kvinnor, både i vilken utsträckning hjälp erbjuds samt hur kvalificerad hjälpen är. Likt resterande tidigare forskning fokuserar genusstudierna på vilka individer som erbjuds hjälp och vilka kontakter som bistår med hjälp på arbetsmarknaden. Studien motiveras därför att undersöka om det finns skillnader mellan hur kvinnor respektive män använder sociala nätverk vid deras arbetsmarknadsetablering.
7
2.4 Sammanfattning av tidigare forskning
Genomgången av tidigare forskning bidrar med ökad förståelse för området och ger läsaren ytterligare introduktion till forskningsämnet. Den tidigare forskningens huvudsakliga delar handlar om att det sociala nätverket och det sociala kapitalet har betydelse för en arbetsmarknadsetablering, att bekanta kontakter inom det sociala nätverket genererar störst fördel vid arbetssökandet och att kvinnor tenderar att ha mindre tillgång till socialt kapital. Det bör uppmärksammas att tidigare forskning inte fokuserar på specifika yrkesgrupper eller utbildningsnivåer, vilket innebär att denna studies resultat kan skilja sig från tidigare studier.
Tidigare forskning har bidragit till en inblick i hur sociala nätverk kan vara utformade. Eftersom tidigare forskning framförallt fokuserar på tillgång och resultat av sociala nätverk och socialt kapital motiveras denna studie att undersöka användandet av det sociala nätverket samt hur betydelsen av det upplevs. Studien syftar således att presentera ett resultat som fyller en forskningslucka. Slutligen kan det argumenteras för att en kvalitativ studie genomförs eftersom samtliga studier i litteratursökningen har varit kvantitativt utförda. Bristen på kvalitativa och djupgående studier inom ämnesområdet motiverar därför till denna studie.
8
3. Teori
I följande kapitel presenteras teorier om socialt nätverk, socialt kapital och genus. Inledningsvis presenteras teori om socialt nätverk, därefter Bourdieus begrepp socialt kapital och slutligen genusteori. Kapitlet avslutas med en redogörelse för hur teorier och begrepp kommer att tillämpas i analysen.
3.1 Socialt nätverk
Ett socialt nätverk består av en uppsättning relationer som kan kartläggas genom en social nätverksanalys. En social nätverksanalys består av en strukturell kartläggning där människor och organisationer benämns som noder, medan relationer benämns som band vilket sammanbinder noderna. Banden kan anta olika relationsformer exempelvis familjära eller flyktiga. En social nätverksanalys fokuserar inte på aktörernas individuella egenskaper, syftet är istället att överblicka hur sociala nätverk är utformade (Borell & Johansson, 1996, s. 14–15).
Borell och Johansson (1996, s. 14–15) beskriver det sociala nätverkets avgränsning som en godtycklig fråga utifrån vilket syfte analysen har, samt vad forskaren finner relevant. Eftersom denna studie undersöker sociala nätverk vid arbetsmarknadsetablering så avgränsas det till kontakter som studiens respondenter anser ha betydelse för deras arbetsmarknadsetablering.
Granovetter (1978, s. 1366) beskriver att det finns starka och svaga band som påverkar i vilken utsträckning relationen kan leda till nya bekantskaper. Ett starkt band begränsar möjligheten för att relationen kan leda till nya bekantskaper, eftersom noderna tenderar att ha flertalet gemensamma kontakter inom deras sociala nätverk. Ett svagt band ökar istället möjligheten att leda till nya bekantskaper, eftersom nodernas sociala nätverk tenderar att vara olikartade. När ett svagt band leder till ett nytt socialt nätverk kan det förklaras genom begreppet överbryggning.
Starka relationsband begränsar informationsspridning eftersom informationen inte kan överbryggas till nya sociala nätverk. Informationen kan spridas till andraledskontakter, vilket är ett begrepp för kontakters kontakter. Informationen tenderar dock att spridas cirkulärt eftersom noder med starka band har likartade sociala nätverk. Däremot har informationsspridningen inga begränsningar när det gäller relationer med svaga band, eftersom överbryggningar leder informationen till nya sociala nätverk (Granovetter, 1978, s. 1370).
9 Denna teori kommer att användas för att synliggöra respondenternas sociala nätverk. Med hjälp av begrepp som noder och band kommer respondenternas sociala nätverk som har haft en anknytning till deras arbetsmarknadsetablering kunna kartläggas. Teorin kommer även att användas för att skapa förståelse för vilka typer av relationer som har använts, samt för att förklara respondenternas tillvägagångssätt. Begreppen som kommer tydliggöra detta är andraledskontakter, starka respektive svaga band samt överbryggning. Tilläggas kan att denna teori är begränsad till att synliggöra hur sociala nätverk är utformade, den teoretiska referensramen kompletteras därför med Bourdieus teori socialt kapital.
3.2 Socialt kapital
Begreppet socialt kapital kan beskrivas som mängden resurser en individ har att tillgå genom ömsesidiga relationer till andra människor. Resurserna är tillgångar som kan utvinnas av relationer. Vad som avgör det sociala kapitalets storlek är dels omfattningen på det sociala nätverket som individen kan mobilisera och dels mängden på andra kapitalformer (ekonomiskt och kulturellt kapital) som kan utvinnas av kontakterna som finns i det sociala nätverket (Bourdieu, 1997, s. 16, 21).
Befintliga relationer behöver upprätthållas för att bevara ett socialt kapital. Relationer upprätthålls genom institutionella utbyten av exempelvis kulturellt och ekonomiskt kapital. Detta utbyte sker både medvetet och omedvetet genom exempelvis gåvor och ord. Ett socialt kapital behöver däremot inte alltid finnas genom en direkt relation till en annan individ, det kan istället utformas efter andra institutionella angelägenheter som exempelvis att vara medlem i en klubb (Bourdieu, 1997, s. 22–24). I denna studie kommer det sistnämnda bidra med en förståelse för hur relationer till organisationer kan ge fördelar på arbetsmarknaden. Begreppet socialt kapital används även för att skapa en förståelse för vilka relationer som kan ha betydelse vid en arbetsmarknadsetablering.
Med hänsyn till att socialt kapital påverkas av strukturella skillnader kommer inte storleken av respondenternas sociala kapital analyseras, eftersom det inte förs en djupare analys av exempelvis klass och etnicitet. Begreppet kommer därför användas för att synliggöra vilka delar av respondenternas sociala nätverk som har resurser och tillgångar som kan gynna deras
10 arbetsmarknadsetablering, och på så sätt komplettera den sociala nätverksteorin genom att lokalisera var det sociala kapitalet finns.
3.3 Genus
Hirdman (1988, s. 7) har utvecklat begreppet genussystem som synliggör strukturella skillnader mellan könen. Hon menar att systemet kan studeras på en abstrakt nivå och innehåller mönster bestående av processer, föreställningar och förväntningar.
Genussystemet bygger på logikerna isärhållande och hierarki, vilket skapar en ordning mellan könen. För det första utgör isärhållandet av manligt och kvinnligt en dikotomi som gör det möjligt att studera strukturella skillnader genom en generell och abstrakt dimension. För det andra beskriver hierarkin att det finns en manlig norm som innebär att mannen skapar det allmängiltiga, vilket resterande i samhället följer. Logikerna som underbygger genussystemet kan sammanfattas till att det är genom ett isärhållande av manligt och kvinnligt som den manliga normen legitimeras (Hirdman, 1988, s. 7–9).
Drake och Solberg (1996, s. 182–183) beskriver att män och kvinnor använder sociala nätverk på olika sätt i arbetssammanhang. Männen har ett målinriktat och linjärt nätverksanvändande, vilket innebär att de går från punkt A till punkt B för att utöka sina sociala nätverk i enlighet med deras individuella mål. Männen skiljer även sina kontakter utifrån sociala respektive ekonomiska ändamål. Kvinnorna använder istället sina sociala nätverk cirkulärt och särskiljer sällan ekonomiska och sociala ändamål. I motsats till männen utnyttjar kvinnorna sällan sociala nätverk utifrån deras individuella mål. De tenderar istället att tänka på helheten och vara omgivningen till lags. Drake och Solberg (1996, s. 168) utvecklar resonemanget genom att beskriva hur kvinnor blir mer personliga i sina relationer än vad män blir. Kvinnor värnar även om omgivningens reaktion på hennes beteende, vilket beror på att de värdesätter relationer framför individuella mål.
Vidare kan kvinnor och mäns egenskaper som Drake och Solberg (1996) beskriver anses som stereotypiska för respektive kön och nätverksanvändningen måste därför ses inom ramen för Hirdmans (1988) genussystem för att visa att det inte existerar utanför genusnormen. Drake och Solbergs teori kommer därför användas för att förklara specifika mönster för hur kvinnor
11 respektive män förhåller sig till sina sociala nätverk, medan genussystemet kommer belysa hur kvinnliga och manliga mönster förekommer på grund av strukturella skillnader.
3.4 Val av teori
Utifrån Borell och Johanssons (1996) beskrivning av sociala nätverk kommer vi kartlägga relationer som haft betydelse för respondenternas arbetsmarknadsetablering. Begreppet noder kommer benämna personer och organisationer, medan begreppet band kommer användas för att benämna respondenternas relationer till noder som ingår i deras sociala nätverk.
Granovetters (1978) begrepp överbryggning och andraledskontakter kommer tillämpas för att analysera respondenternas nätverksanvändande. Begreppen kommer konkretisera hur respondenterna har nyttjat deras befintliga kontakter. Dessutom kommer teorin om svaga- respektive starka band användas för att lokalisera vilken styrka det finns i relationer som respondenterna använder.
Vidare kommer Bourdieus (1997) begrepp socialt kapital användas för att lokalisera betydelsefulla delar av respondenternas sociala nätverk vid deras arbetsmarknadsetablering. Begreppet kommer att synliggöra relationer som har skapat fördelar för respondenterna på arbetsmarknaden. Tips och råd om tjänster räknas därför endast som ett informationsutbyte inom det sociala nätverket. Tilläggas kan att begreppet inte kommer användas i avsnitt 5.3.1 som analyserar könsskillnader eftersom det inte kan uteslutas att andra strukturella skillnader påverkar ett socialt kapital.
Eftersom tidigare nämnda teorier inte fokuserar på könsskillnader så har vi valt att komplettera med Hirdmans (1988) genusteori om genussystemet samt Drake och Solberg (1996) som konkretiserar könsskillnader genom hur kvinnor respektive män använder kontakter i arbetslivet. Med hjälp av Hirdmans (1988) teori om genussystemet kommer vi analysera generella processer och strukturella skillnader för hur kvinnor respektive män förhåller sig till sina sociala nätverk. Drake och Solbergs (1996) redogörelse för hur kvinnor och män förhåller sig till omgivningen samt nyttjar kontakter i arbetslivet kan istället tolkas som en precision av en specifik process inom genussystemet. För att möjliggöra en könsbaserad analys av respondenternas nätverksanvändning ur både en individuell- och strukturell dimension kommer vi tillämpa både Hirdmans (1988) genusteori samt Drake och Solbergs (1996) förklaring.
12 Genusteorierna kommer endast användas i analysavsnittet 5.3.1 där vi presenterar könsskillnader i respondenternas nätverksanvändning.
Sammanfattningsvis belyser den sociala nätverksteorin hur respondenternas sociala nätverk ser ut samt hur de har utvecklat och använt deras sociala nätverk. Bourdieus (1997) teori om socialt kapital synliggör istället betydelsen av deras kontakter och framförallt vilka kontakter som kan ha betydelse för en arbetsmarknadsetablering. Begreppet socialt kapital kompletterar därför teorin om sociala nätverk eftersom begreppet kan lokalisera betydelsefulla delar av det sociala nätverket. Slutligen används Hirdmans (1988) samt Drake och Solbergs (1996) genusteorier för att belysa könsskillnader av nätverksanvändandet.
13
4. Metod
I följande kapitel förklaras och motiveras studiens kvalitativa tillvägagångssätt. Vidare följer en redogörelse av studiens mål- och kriteriestyrda urval samt datainsamlingens genomförande via semistrukturerade intervjuer. Därefter redovisas hur vi har tagit hänsyn till de etiska riktlinjerna och avslutningsvis diskuteras studiens styrkor och svagheter.
4.1 Kvalitativ metod
Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att utifrån respondenternas subjektiva beskrivningar söka förståelse för hur deras sociala nätverk har påverkat arbetsmarknadsetableringen inom kompetensområdet. Valet av metod kan motiveras av att vi söker flexibilitet där metoden kan anpassas efter studiens deltagare, vilket kan vara svårt att uppnå i en kvantitativ studie (jmf Larsen, 2007, s. 25-28). En kvantitativ metod hade istället kunnat studera exempelvis hur det sociala nätverket konkret har påverkat arbetsmarknadsetableringen istället för subjektiva beskrivningar.
Det empiriska underlaget består av åtta kvalitativa intervjuer som pågick ungefär 30 minuter. I relation till forskningsfrågorna och studiens syfte kan kvalitativa intervjuer motiveras av att vi kan ställa öppna frågor där respondenterna kan utveckla sina svar, vilket gör att vi får tillgång till en fördjupad förståelse av deras subjektiva beskrivningar (jmf Kvale & Brinkmann, 2014, s. 45-47). Andra undersökningsmetoder som exempelvis en observationsstudie hade försvårat möjligheten att studera respondenternas subjektiva beskrivningar.
Mot bakgrund av att vi är sociologistudenter som likt respondenterna syftar till att etablera oss på arbetsmarknaden efter examen, har vi en förförståelse inom forskningsämnet. För att förstå respondenternas subjektiva beskrivningar behöver vi åsidosätta förförståelsen. Det kan även tilläggas att vi har fått kännedom om tidigare sociologistudenters nätverksanvändning vid arbetsmarknadsetablering innan studiens genomförande, vilket också har påverkat vår förförståelse.
4.2 Urval
Vi har använt ett mål- och kriteriestyrt urval. Urvalskriterierna var att respondenterna ska ha tagit en kandidatexamen inom sociologi vid Örebro universitet tidigast 2017 och senast 2019,
14 samt arbetar inom utbildningens kompetensområde. Ytterligare kriterium var att fyra respondenter identifierade sig som kvinnor och fyra respondenter identifierade sig som män.
Kontaktuppgifter på samtliga som fick en kandidatexamen inom sociologi mellan våren 2017 till hösten 2019 på Örebro universitet hämtades från Örebro universitets kursadministration. De tidigare studenterna kontaktades via mail med en förfrågan om att medverka i studien. I mailet informerades det även om studiens kriterier på intervjupersonerna. De första fyra kvinnorna och första fyra männen som svarade på mailet samt uppfyllde studiens kriterier valdes till studiens respondenter.
4.3 Insamling och bearbetning av data
Det empiriska materialet insamlades genom åtta semistrukturerade intervjuer. Detta har bidragit till att datainsamlingen har varit reflexiv eftersom respondenterna har kunnat berätta fritt. Datainsamlingsmetoden bidrar samtidigt till att intervjuerna behåller en viss struktur eftersom intervjuerna är strukturerade efter teman, vilket även underlättar tematisering av datamaterialet.
Samtliga intervjuer genomfördes digitalt via Zoom eftersom det vid intervjutillfällena fanns restriktioner om att avstå fysiska möten till följd av viruset Covid-19. Under intervjutillfällena har det uppkommit störningsmoment som exempelvis dålig internetuppkoppling. Detta har dock inte påverkat resultatet av intervjuerna eftersom både intervjuare och respondenter var noga med att påpeka när något var otydligt. Sju intervjuer genomfördes med både bild och ljud, en av respondenterna valde att endast genomföra intervjun med ljud. Samtliga intervjuer genomfördes med ljudinspelning efter respondenternas godkännande.
Vid intervjutillfällena ställde den ena av oss intervjufrågorna enligt intervjuguiden, medan den andra antecknade och ställde sonderande frågor vid behov. Innan intervjutillfället mailades frågor av intervjuguidens centrala delar för att respondenterna skulle få möjlighet att fundera på svar, vilket har upplevts som en fördel eftersom respondenterna har svarat genomtänkt. Det kan dock diskuteras som en nackdel eftersom det finns tid för respondenterna att formulera svaren på ett bearbetat sätt, vilket riskerar att bidra till förfinade svar.
15 Efter intervjutillfällena transkriberades ljudinspelningarna löpande. Transkriberingarna genomfördes ordagrant av den som ställde intervjufrågorna vid respektive intervju. Därefter kontrollerades transkriberingen av den andra författaren genom att lyssna på ljudinspelningen samtidigt som textmaterialet lästes.
Vidare kodades textmaterialet för att identifiera betydelsefulla textutdrag i transkriberingarna utifrån studiens frågeställningar, vilka därefter tematiserades. Kodningen sorterades i ett exceldokument, där samtliga respondenter kodades enskilt. Därefter jämfördes kvinnliga och manliga respondenter för att urskilja mönster i nätverksanvändandet. Materialet analyserades slutligen mot teori och tidigare forskning. För att respondenternas anonymitet ska bevaras i analysen har männen benämnts M1, M2, M3 och M4 medan kvinnorna har benämnts K1, K2, K3 och K4.
4.4 Etiska överväganden
För humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning finns fyra grundkrav för forskningsetiska principer; informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Bryman, 2018, s. 170–171).
Informationskravet innebär att samtliga studiedeltagare ska vara informerade om studiens syfte (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Vi har informerat respondenterna om studiens syfte, både vid första mailkontakt samt vid intervjutillfället. Respondenterna informerades också muntligt om de etiska principerna och vilka rättigheter de har i förhållande till dessa.
Samtyckeskravet innebär att samtliga studiedeltagare har rätt att bestämma över deras deltagande (Vetenskapsrådet, 2002, s. 7). Studiens respondenter gav ett skriftligt samtycke via mail samt ett muntligt samtycke vid intervjutillfället. De har även haft möjligheten att när som helst avbryta deras medverkan utan att ifrågasättas.
För att ta hänsyn till nyttjandekravet kommer studiens datamaterial endast användas till studiens syfte (jmf Vetenskapsrådet, 2002, s. 14). Information om respondenterna kommer raderas efter att studien har publicerats.
16 Slutligen innebär konfidentialitetskravet att studiedeltagarnas uppgifter ska behandlas konfidentiellt (Vetenskapsrådet, 2002, s. 12). Information om studiens respondenter har bevarats oåtkomligt för obehöriga och det är endast vi som känner till deras rätta identitet. För att kunna uppnå anonymitet fokuserade vi på att motverka baklängesidentifikation och undvek att använda information som kan härledas till respondenterna, som exempelvis namn på organisation eller sammankomster. Vi valde däremot att inte anonymisera könstillhörighet eftersom en del av studien syftar till att belysa könsskillnader, och det är således en avgörande komponent för att besvara en av studiens forskningsfrågor.
4.5 Metodens styrkor och svagheter
Kvalitativa studier kan bedömas efter begreppet tillförlitlighet som kan förklaras genom kriterierna trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjligheten att styrka och konfirmera (Bryman, 2018, s. 467–470).
För att styrka studiens trovärdighet har vi tagit hänsyn till etiska principer (se avsnitt 4.4). Vi har även ställt följdfrågor till respondenterna under intervjun för att säkerställa att vi har förstått deras upplevelser korrekt. Dessutom har vi mailat ett flertal respondenter i efterhand för att få ytterligare förtydligande.
Studiens överförbarhet kan diskuteras som en svaghet eftersom arbetsmarknaden är föränderlig. Det innebär att studiens överförbarhet är beroende av att arbetsmarknaden är utformad på samma sätt som när studien genomfördes för att säkerställa en liknande kontext. Urvalsprocessen kan också diskuteras som en svaghet eftersom vi valde intervjupersoner efter vilka som först svarade på mailutskicket. Detta kan kritiseras eftersom personer som väljer att ställa upp på intervjuer kan tendera att vara socialare än andra, vilket kan påverka storleken av deras sociala nätverk. Däremot har det utifrån teori och tidigare forskning identifierats liknande mönster i studiens empiriska material, vilket styrker överförbarheten.
För att styrka studiens pålitlighet har vi tillsammans deltagit vid samtliga intervjuer samt kontrollerat varandras transkriberingar. Vår handledare har även haft insyn genom hela processen, vilket innebär att det finns en utomstående som har kunnat granska pålitligheten. Vi har också förklarat studiens genomförande transparent eftersom vi diskuterar studiens styrkor och svagheter.
17 Avslutningsvis kan vår förförståelse begränsa kriteriet om möjligheten att styrka och konfirmera eftersom det har uppkommit svårigheter att tolka respondenternas upplevelser utan att inkludera våra förutfattade tankar. Det har dock varit en fördel att vara två författare som har kunnat påminna varandra om att studera objektivt, och på så sätt minskat risken för att studieresultatet har påverkats av förförståelsen.
18
5. Analys och resultat
I följande kapitel analyseras nyutexaminerade sociologistudenters subjektiva beskrivningar om hur det sociala nätverket har påverkat deras arbetsmarknadsetablering. Inledningsvis beskrivs respondenternas sociala nätverk, både hur det var utformat innan examen samt hur det har utvecklats efter examen. Vidare analyseras hur respondenterna har använt sina sociala nätverk vid arbetsmarknadsetableringen. Därtill redovisas även skillnader för hur män respektive kvinnor använder sina sociala nätverk. Kapitlet avslutas med en redogörelse för vilka delar av det sociala nätverket som respondenterna upplever betydelsefulla för deras arbetsmarknadsetablering.
5.1 Det sociala nätverkets utformning innan examen
Respondenternas sociala nätverk såg olika ut innan examen. I intervjumaterialet har det identifierats både begränsade och mer omfattande sociala nätverk. De mer omfattande sociala nätverken har framförallt utformats genom tidigare arbeten mellan gymnasiet och universitetet, vilket tyder på att arbetslivserfarenhet påverkar storleken. Det kan även tolkas som att ålder påverkar storleken av respondenternas sociala nätverk, eftersom de äldre respondenterna har mer arbetslivserfarenhet innan universitetsstudierna. Som en följd av detta har det identifierats olika antal noder i respondenternas sociala nätverk, vilket medför olika nätverkssammansättningar. Ett exempel på en omfattande sammansättning av noder i det sociala nätverket kan illustreras med följande citat.
K1: [...] många av mina vänner jobbar med socialt arbete, så jag hade ganska mycket kontakter och jag anser också att jag har ett ganska stort socialt nätverk med många professioner.
Ett exempel på en begränsad sammansättning av noder i det sociala nätverket kan illustreras med nedanstående citat.
K3: Jag hade egentligen ingen om man tänker på tjänstemannaroll bortsett från min mamma som kände HR-chefen [inom offentlig sektor].
Faktorer som livssituation, uppväxt, mål och erfarenheter har påverkat det sociala nätverkets utformning. I intervjumaterialet har det framkommit att delar av det sociala nätverket kan
19 reproduceras av familjära kontakter. Detta är både ett resultat av föräldrarnas sociala nätverk och yrkesposition. Respondenter som har partners eller är gifta beskriver också hur de har fått delar av deras sociala nätverk ”gratis”, vilket är ett resultat av att de har exponerats för ett utökat socialt nätverk. Familjära kontakter har däremot inte överbryggat till nya sociala nätverk, vilket kan förklaras av Granovetters beskrivning om att överbryggning sällan sker genom starka band. Nedanstående citat illustrerar att sociala nätverk kan reproduceras av familjära kontakter.
M4: De nätverken jag fått har jag fått relativt billigt och gratis via familj.
Innan examen har respondenterna framförallt överbryggats till nya sociala nätverk genom kontakter från praktikplatser inom universitetets regi. Kontakterna som har överbryggat är personer som är yrkesverksamma inom respondenternas kompetensområde, och har därmed tillgång till ytterligare kontakter inom kompetensområdet som kan underlätta arbetsmarknadsetablering. Andra relationer som utvecklas under universitetstiden, exempelvis tidigare kurskamrater, har också överbryggat till nya sociala nätverk. Kurskamraterna har dock inte överbryggat till nya sociala nätverk innan examen, utan först när de arbetar inom en annan organisation eller annat arbetsområde.
Detta avsnitt visar att de sociala nätverken har varit utformade på olika sätt innan examen. Det har identifierats både begränsade och mer omfattande sociala nätverk. Antal noder i det sociala nätverket påverkas av vilken arbetslivserfarenhet respondenterna har innan påbörjade universitetsstudier. Ytterligare en aspekt som påverkar en olikartad utformning är familjemedlemmars yrkespositioner och deras sociala nätverk. Det som har utökat respondenternas sociala nätverk under universitetsstudierna är framförallt praktikplatser inom universitetets regi, eftersom kontakter från praktikplatsen har överbryggat till nya sociala nätverk. Andra relationer från universitetet, exempelvis kurskamrater, har också utformat respondenternas sociala nätverk.
5.2 Det sociala nätverkets utveckling efter examen
En återkommande beskrivning i intervjumaterialet är att nyutexaminerade sociologistudenter börjar reflektera över sina sociala nätverk när de söker arbete, alternativt när de söker praktikplats. Respondenterna som fick deras första anställning inom kompetensområdet innan examen hade inte ett primärt behov av att utveckla sina sociala nätverk. De som istället blev arbetssökande efter examen beskriver att deras sociala nätverk växte genom kontakt med
20 andraledskontakter. Detta kan också tolkas som ett resultat av att de inventerar sina sociala nätverk. Det sociala nätverkets utökning genom andraledskontakter kan synliggöras genom nedanstående citat.
K2: Jag såg också till att skaffa mig ett par kontakter, jag hörde med framförallt kompisar, “där du jobbar, har ni någon chef jag skulle kunna prata med för att lägga in ett gott ord?”. Så jag fick ganska stort utökat nätverk under den här perioden [som arbetssökande].
Under intervjuerna poängterades vikten av kontakt med rekryterare samt vikten av att registreras i rekryterarnas kandidatdatabaser. Även om anställningsprocessen inte resulterade i en anställning, så har respondenterna som bibehållit kontakt med rekryterare funnits i åtanke inför senare rekryteringar. Relationen till rekryterare har överbryggat till två olika nätverk, nämligen ett socialt nätverk bestående av andra rekryterare men också ett socialt nätverk i form av kandidatdatabaser. Överbryggning till kandidatdatabaser innebär att respondenterna har blivit registrerade som potentiella kandidater inför kommande rekryteringar. Nedanstående citat visar hur en relation till en rekryterare kan leda till en överbryggning av nya sociala nätverk.
M1: [...] framförallt om man känner rekryterare på större bolag, eller ja mindre bolag också för den delen, men som har ett större ”scope”. Jag menar, rent praktiskt så är det deras jobb och hitta bra kandidater.
Intervjumaterialet visar att det sociala nätverket utökas när respondenterna fått ett arbete inom kompetensområdet. Det kan tolkas som att en ny fas av det sociala nätverkets utveckling påbörjar när nyutexaminerade sociologistudenter får ett arbete. Både storleken och kvalitéten av resurserna i det sociala nätverket utvecklas, vilket kan synliggöras genom nedanstående citat.
M1: [...] det växer organiskt men sen får det en väldigt exponentiell tillväxt när du väl börjar jobba och faktiskt söka jobb går det uppåt i en väldigt brant kurva.
Det sociala nätverkets utveckling vid första anställningen inom kompetensområdet sker både avsiktligt och oavsiktligt. Eftersom nyanställda exponeras för nya personer på arbetsplatsen utvecklas det sociala nätverket naturligt, men det har även uppmärksammats en avsiktlig utökning genom deltagande i organiserade nätverksaktiviteter. Orsakerna till deltagandet kan vara att det finns ett behov av att utveckla det sociala nätverket med kontakter inom olika
21 yrkesområden för att lösa diverse arbetsuppgifter, men det kan också vara ett strategiskt nätverkande för att främja en karriärutveckling. Nedanstående citat beskriver att organiserade nätverksträffar kan utöka ett socialt nätverk inom olika verksamheter.
M4: Vi har X antal platser till [sammankomst inom offentlig sektor], där vi käkar frukost och lyssnar på en del föreläsningar och det har jag tackat ja till några gånger. Det är bara en trevlig stund och även träffa lite nya människor. På den morgonen så är det en ganska så framåt stämning, man presenterar sig för [olika verksamheter]. Det är vissa som lämnar ut visitkort.
Nedanstående citat illustrerar att det kan finnas ett behov av att utveckla det sociala nätverket för att lösa diverse arbetsuppgifter.
M2: [...] en stor del av mitt jobb bygger på att man ska lösa problem och problemen löser du inte själv utan då måste du se till att hitta olika folk som kan, “vem kan jag ringa i den här frågan, vem kan jag få hjälp av med det här”. Så allting handlar om att ha den där lilla burken där man lägger i nya kontakter hela tiden [...]
Detta avsnitt visar att det sociala nätverket har utvecklats efter respondenternas behov. Om respondenterna blev arbetssökande eller hade en anställning inom kompetensområdet vid examen påverkade behovet av att utveckla det sociala nätverket. Vikten av relationer till rekryterare poängterades för att utöka det sociala nätverket. Det beskrivs även att det utökas genom andraledskontakter under arbetssökandet. Det kan däremot poängteras att det sociala nätverket framförallt utökas när respondenterna börjar arbeta inom kompetensområdet, vilket sker både oavsiktligt eftersom den nyanställde exponeras inför nya människor men också avsiktligt genom organiserade nätverksträffar.
5.3 Användandet av det sociala nätverket
Återkommande i intervjumaterialet är att sociala nätverk har använts vid arbetsmarknadsetablering, tillvägagångssätten har däremot varierat. En tydlig tendens är att referenser har använts vid ansökningen till den första anställningen inom kompetensområdet. Relationerna till referenserna har varit utformade på olika sätt och det har förekommit, vad Granovetter menar, olika styrkor på banden. Oavsett bandets styrka verkar referenserna på
22 liknande sätt. Det kan dock förklaras genom att respondenterna valt referenser de litar på, vilket kan synliggöras av nedanstående citat.
M3: Alltså det är absolut referenserna. Det är ju egentligen dem som man kan lita på och som kan tala om för en vad man är för person egentligen.
Referenser beskrivs som avgörande för den första anställningen inom kompetensområdet, trots att det förkommer olika styrkor på banden till referenserna. En tydlig tendens är att respondenterna använder referenser som kan förmedla ett uppriktigt omdöme om den arbetssökande inför potentiella arbetsgivare. I samband med detta har det dock förekommit negativa effekter av referensanvändning som orsakats av en defekt relation till referensen. Detta tyder på att referensens inställning till den arbetssökande avgör om effekten av referensen blir negativ eller positiv. Följande citat åskådliggör en defekt relation mellan referens och respondent.
M3: […] då lämnade jag min referens från [företaget] och vi kom ju inte direkt... vi avslutade inte helt snyggt kan jag säga för vi var ganska besvikna på varandra. Men jag kände att jag måste ändå lämna henne som referens för att ge en uppriktig bild om vem jag är. Jag fick inte jobbet så jag vet inte om det hjälpte [...]
Återkommande i intervjumaterialet är användandet av digitala nätverkssidor som exempelvis Linked in och Indeed för att söka arbeten och skicka nätverksförfrågningar till potentiella arbetsgivare, alternativt andraledskontakter för att utöka det sociala nätverket med förstaledskontakter. Nätverkssidorna beskrivs som plattformar där respondenterna effektivt kan underhålla befintliga relationer genom att “gilla”, kommentera och dela andras inlägg. Möjligheten att digitalt underhålla relationer kan tolkas som ett förenklat tillvägagångssätt för att bevara ett socialt kapital, vilket Bourdieu menar kan reproduceras med hjälp av ord eller tjänster. Det poängteras också att plattformarna underlättar informationsspridning eftersom informationen på ett effektivt sätt kan överbryggas till nya sociala nätverk. Nedanstående citat understryker att nätverkssidor kan utöka det sociala nätverket.
K2: Jag fick ganska stort utökad nätverk under den här perioden [som arbetssökande] för att jag var väldigt aktiv, framförallt på Linked in.
23 Återkommande i intervjumaterialet är att respondenternas nätverksanvändning baseras på strategiska val. Tillvägagångssätten varierar däremot efter respondenternas individuella syften. Exempelvis beskrivs hur mentorer används för att främja en karriärutveckling, hur förstaledskontakter används baserat på vilka andraledskontakter som finns att tillgå samt hur personer inom ett önskat arbetsområde kontaktas. I nedanstående citat beskrivs hur mentorer har främjat en karriärutveckling.
M2: Sen har jag hela tiden haft mentorer, och mentorerna har jag väldigt omsorgsfullt valt. Så under den tiden när jag var påväg ut från universitet så hade jag olika mentorer i olika branscher för att få en bra inblick [...] för mig har det varit viktigt att göra en snabb karriär och jag har hela tiden jobbat med sociala nätverk för att de personer jag nätverkar med går själva vidare och det kan innebära andra möjligheter längre fram.
En tydlig tendens är att respondenterna hade kontakter inom offentlig sektor, de valde dock strategiskt att inte kontakta dem. Anledningen till att de inte kontaktades beskrevs av respondenterna bero på att ”head hunting” sällan förekommer inom offentlig sektor. Nedanstående citat visar ett strategiskt användande av kontakter.
K2: I offentlig sektor jobbar man ju inte med ”head hunting” över huvud taget, och att jag hör av mig och säger ”hej jag vill jobba hos er” genererar i princip ingenting, där måste man vara med i själva rekryteringsprocessen från A till Ö. Men de jag hörde av mig till var framförallt privata bolag där jag visste att det kanske är lite lättare att bli lite ”head huntad” [...]
Strategiska val har även förekommit när respondenterna har valt praktikplats, däremot varierade syftet bakom det strategiska valet. I intervjumaterialet har det identifierats två olika syften, nämligen att praktikplatsen valdes med förhoppning om att den skulle leda till en fortsatt anställning efter examen men också att praktikplatsen valdes med syfte att ”få ett attraktivt företagsnamn på CV:t”. För det sistnämnda syftet valdes bransch och bolag omsorgsfullt genom att exempelvis välja ett stort bolag med gott anseende för att få “storbolagserfarenhet”. I nedanstående citat beskrivs hur praktikplatsen valdes strategiskt för att få erfarenhet som kan vara attraktiv för framtida arbetsgivare.
M1: Man brukar väl säga att man får storbolagserfarenhet. Och det är i sig en ganska stabil garant på att man har lärt sig hur större bolag fungerar och en sådan kultur [...] man bygger
24 ju ett rykte på något sätt bolagsmässigt. Om man kommer från ett bolag som man vet är relativt välfungerande och stabilt så kanske det står mycket högre i kurs än om man kommer från ett bolag som är skandalomsusat. Och [praktikplatsen] kanske inte är det mest… det ger väl inte jättemycket svallvågor om sig.
Sammanfattningsvis har referenser använts i arbetssökandet oavsett bandets styrka. Det tyder på att respondenterna använder referenser som de litar på och som kan förmedla en uppriktig rekommendation av den arbetssökande. Det tyder även på att effekten av referensen är beroende av referensens inställning till den arbetssökande. Återkommande är att digitala nätverkssidor används för att söka arbete, utöka sociala nätverk, underhålla relationer och underlätta informationsspridning. En tydlig tendens är att respondenterna använder deras sociala nätverk strategiskt utifrån individuella syften, exempelvis genom val av praktikplats eller strategiskt kontakta personer som kan främja en arbetsmarknadsetablering. På samma sätt har respondenterna strategiskt valt att inte kontakta nätverksdelar som inte kan främja en arbetsmarknadsetablering, exempelvis offentlig sektor. Det strategiska användandet av kontakter illustrerar hur respondenterna har en medvetenhet av var deras sociala kapital kan finnas.
5.3.1 Kvinnor och mäns användande av det sociala nätverket
I intervjumaterialet har det identifierats olika mönster för kvinnligt respektive manligt nätverksanvändande vid arbetsmarknadsetablering. Männen beskriver att de aktivt skapar nya band utan att förmedlas via deras befintliga sociala nätverk. Även om männens nätverksanvändande har varierat finns det mönster som påvisar att de tar en kortare väg till rätt person. Närmare bestämt tar de en rationell och strategisk väg från punkt A till B utifrån individuellt uppsatta karriärmål. De beskriver exempelvis hur relationen till rekryterare har skapats och underhållits, hur mentorer har kontaktats inom olika branscher för att främja en karriärutveckling samt att de direkt kontaktat beslutande chefer för att undvika mellanled där information kan misstolkas eller försvinna. Männens agerande kan sammanfattas som att de tar direktkontakt med personer som kan gynna deras arbetsmarknadsetablering, oavsett om personerna finns i deras befintliga nätverk eller inte. Detta kan förklaras genom hur Drake och Solberg beskriver att män använder sociala nätverk linjärt. Citatet nedan beskriver en direktkontakt med beslutsfattare, utan att ha förmedlats via det sociala nätverket.
25 M3: Den jag har pratat minst med om det här [var han vill] har varit den närmaste chefen. Utan jag har hela tiden legat på de cheferna som faktiskt ansvarar för de olika sektionerna. Min chef som jag hade då på min avdelning har jag inte pratat speciellt mycket med för jag känner att det blir ett mellansteg, utan då vill jag hellre ta det direkt.
Kvinnorna har till skillnad från männen förlitat sig på kontakter som ingår i deras sociala nätverk för att etableras på arbetsmarknaden. Återkommande i intervjumaterialet är att kvinnorna enbart har kontaktat första- och andraledskontakter, vilket kan förklaras genom att kvinnor använder deras sociala nätverk cirkulärt. Tvärtemot männens strategiska och målstyrda mönster handlar kvinnornas nätverksanvändande vid arbetsmarknadsetablering snarare om ”hintar” till deras omgivning. Detta kan förklaras genom hur Drake och Solberg beskriver att kvinnor inte vill vara till besvär för deras omgivning. Ytterligare en skillnad är att männen inte visar rädsla för att ställa krav på sina kontakter, medan kvinnorna informerar deras kontakter om att de är arbetssökande på ett mer diskret tillvägagångssätt. Detta kan förklaras genom hur Drake och Solberg beskriver att kvinnor värnar mer om sina relationer. Citatet nedan visar hur en kvinnlig respondent använder det sociala nätverket diskret.
K1: jag var öppen för ganska mycket egentligen, så jag la ut hela tiden att: “nu är jag nyexad, är det någon som vet eller har hört?”
Det har identifierats mönster där kvinnor snarare blir kontaktade än att de själva söker kontakt, vilket kan förklaras genom att kvinnor i större utsträckning nätverkar för omgivningens välbefinnande. Nedan förklaras hur en kvinnlig respondent blev kontaktad angående en tjänst.
K4: Jag hade ingen tanke på att byta jobb så tidigt, utan jag jobbade på som vanligt och så var det en tjej som jag hade studerat med som jobbade som rekryterare på ett annat bolag som ringde mig och tipsade om att de behövde en till rekryterare och att jag skulle passa. Så hon satte mig i kontakt med chefen och rekommenderade mig personligen.
Det empiriska materialet belyser ett flertal mönster som kan förklaras genom hur Drake och Solberg beskriver att kvinnor och män använder det sociala nätverket. Genom ett större perspektiv kan det även tolkas som strukturer inom Hirdmans genussystem. Genussystemet bidrar till könsbundna sociala strukturer och processer, vilka skapar mönster för de kvinnliga respektive manliga respondenternas nätverksanvändning. En tydlig tendens är att männen använder deras sociala nätverk för att främja en karriärutveckling, samtidigt som den tendensen
26 inte har identifierats hos kvinnorna. Detta kan synliggöra en hierarkisk genusdikotomi där männen normaliseras till att göra karriär.
Sammanfattningsvis har det identifierats strukturella mönster i hur män respektive kvinnor använder deras sociala nätverk. Männen har nyttjat kontakter på ett rationellt och målstyrt tillvägagångssätt samt kontaktat personer utanför deras sociala nätverk. Kvinnorna har istället “hintat” att de är arbetssökande inom deras sociala nätverk och har prioriterat att värna om sina relationer istället för att nyttja dem för egen vinning. Detta kan förklaras genom hur Drake och Solberg beskriver hur kvinnor och män förhåller sig till deras sociala nätverk i arbetssammanhang, vilket också är en del av den hierarkiska uppdelningen i Hirdmans genussystem. Slutligen använder männen deras sociala nätverk för att främja en karriärutveckling, vilket kan synliggöra en hierarkisk genusdikotomi.
5.4 Det sociala nätverkets betydelse
En återkommande beskrivning i intervjumaterialet är att det sociala nätverket upplevs ha betydelse för arbetsmarknadsetableringen. Kontakterna som ger betydande fördelar upplevs dock skifta mellan första och andra anställningen. Till den första anställningen inom kompetensområdet beskriver respondenterna att referenser, på olika sätt, var avgörande för deras anställning. I intervjumaterialet har det identifierats två olika beskrivningar om hur referenser har varit avgörande, nämligen hur referensen rekommenderade dem inför potentiella arbetsgivare alternativt vilken organisation som referensen representerade. De som upplever organisationen som referensen representerade som mest betydelsefull förklarar att det genom organisationsnamnet kan förväntas att den arbetssökande har en viss kunskap. Detta kan tolkas som att organisationen blir en nod i det sociala nätverket istället för personen som agerar referens. Detta tyder på att ett socialt kapital kan finnas i relationer till både individer och organisationer. Citatet nedan beskriver hur potentiella arbetsgivare kunde få en uppfattning om erfarenhet utifrån organisationen som referensen representerade.
K1: Men utifrån dom referenser jag lämnade så förstod de som kallade mig på intervju ganska snabbt vad jag hade för erfarenhet. För det företaget jag jobbade på är ganska känt [...]
Nedanstående citat förklarar vikten av hur referenserna rekommenderar den arbetssökande inför potentiella arbetsgivare.
27
K3: Det som egentligen har gjort att jag har fått jobb är att jag har otroligt bra referenser i mitt tidigare yrkesliv. Jag menar, läser du på ett cv där någon har varit personalansvarig för en grupp cafébiträden så väger inte det skitmycket. Men sen när dom väl pratade med referenstagarna och dom fick säga sin mening om hur jag har varit på arbetsplatsen, vilket ansvar jag har tagit och sådär så har det vägt otroligt tungt. Så referenser är ju det absolut viktigaste och egentligen avgörande.
Vidare upplever respondenterna att kontakter, utöver referenser, inte hade betydelse till första anställningen inom kompetensområdet. Det är däremot återkommande att kontakter, utöver referenser, beskrivs ha betydelse till den andra anställningen. Kontakter som upplevs ha betydelse till den andra anställningen är framförallt kurskamrater från universitetet samt noder från tidigare arbeten, vilket har varit både personer och organisationer. Personerna som har haft betydelse vid den andra anställningen har rekommenderat respondenterna inför potentiella arbetsgivare samt erbjudit tjänster. Organisationerna har istället haft betydelse genom exempelvis förturssystem, där organisationen premierar interna förflyttningar framför externa rekryteringar. Både personerna och organisationerna kan tolkas som en del av respondenternas sociala kapital eftersom de har bidragit med fördelar till deras arbetsmarknadsetablering. Nedanstående citat belyser en organisations strukturella fördelar gentemot anställda, vilket kan tolkas som ett socialt kapital.
M4: [Organisationen] har ju runt 600 chefer så de kände inte till varandra direkt, så det var mer arbetssättet vi arbetar med, att tillsvidareanställda ska ha, ja men att vi ska premiera interna förflyttningar. Alltså att tillsvidareanställd personal ska ha tydliga karriärvägar.
Nedanstående citat förklarar hur en tidigare arbetsgivare har skräddarsytt en tjänst, vilket också kan tolkas som ett socialt kapital.
K1: Men jag vet att min nuvarande chef... det går säkert ett halvår innan hon fick till att jag skulle få den här tjänsten eller hittade på den här tjänsten till mig.
Sammanfattningsvis finns en tydlig tendens att det sociala nätverket upplevs ha betydelse för nyutexaminerade sociologistudenters arbetsmarknadsetablering. För den första anställningen upplevs referenserna vara avgörande eftersom de agerar som nyckelpersoner som “låser upp” arbetsmarknaden. För den andra anställningen upplevs istället tidigare arbeten i form av både
28 personer och organisationer samt kurskamrater från universitetet vara av större vikt. Detta tyder på att lokaliseringen av det sociala kapitalet förändras mellan den första och den andra anställningen.
29
6. Slutsats och diskussion
Följande kapitel besvarar studiens frågeställningar utifrån analysen och avslutas med en diskussion av det empiriska materialet samt tips till framtida forskning.
6.1 Slutsats
Hur var nyutexaminerade sociologistudenters sociala nätverk utformade innan examen och hur har det utvecklats efter examen?
De nyutexaminerade sociologistudenternas sociala nätverk var utformade på olika sätt. Hur deras sociala nätverk såg ut påverkades framförallt av deras ålder och tidigare arbetslivserfarenhet, men också av familjemedlemmarnas sociala nätverk och yrkesposition. Som en följd av detta fanns olika behov av att utveckla det sociala nätverket. Innan examen har framförallt praktikplatser inom universitetets regi utformat det sociala nätverket med kontakter inom kompetensområdet. Ytterligare relationer från universitetet som utformat det sociala nätverket är exempelvis kurskamrater.
Efter examen utökas det sociala nätverket genom kontakt med andraledskontakter och potentiella arbetsgivare. Ytterligare beskrivs att relationer till rekryterare har överbryggat till två olika sociala nätverk, kandidatdatabaser samt andra rekryterare. Däremot poängteras att den största utvecklingen av det sociala nätverket sker vid första anställningen inom kompetensområdet. Det utökas dels oavsiktligt eftersom den nyanställda exponeras för nya personer och dels avsiktligt genom organiserade nätverksträffar för att exempelvis främja en karriärutveckling eller lösa diverse arbetsuppgifter.
Hur använder nyutexaminerade sociologistudenter sina sociala nätverk vid deras arbetsmarknadsetablering? Skiljer sig användandet mellan kvinnor och män?
Återkommande i intervjumaterialet är att nyutexaminerade sociologistudenter använder sina sociala nätverk vid arbetsmarknadsetablering. Till den första anställningen inom kompetensområdet används framförallt referenser som kan lämna en uppriktig rekommendation och som den arbetssökande litar på. Till det andra arbetet används ytterligare kontakter utöver referenser, vilka framförallt är kollegor från tidigare arbeten eller kurskamrater från universitetet. Gemensamt är att de nyutexaminerade sociologistudenterna använder sina
