I min analys ovan tar jag upp tolkningar och förslag kring hur olika aspekter i 1 Pet 1:1-2 och 1:17-19 kan förstås – som tex. här senast angående offerlammet i v 19 – är det ett påskoffer för försoning eller bara ett allmängiltigt offer från den judiska kulten? I själva verket tror jag att alla dessa tolkningar endast ger oss olika skärvor i den stora spegelmosaik som Första Petrusbrevet utgör. I författarens formuleringar ligger troligen flera olika metaforer och text-allusioner gömda parallellt, där inte någon av dem med självklarhet behöver slå ut någon annan. Som Gupta beskriver det är det viktiga inte alltid vad en metafor betyder utan snarare vad den har för “socio-retoriskt syfte”. Det är således den sammanlagda effekten av alla de associationer som brevets olika formuleringar är tänkta att väcka hos sina läsare som är poängen – inte den exakta bakgrunden och betydelsen av varje begrepp. Med denna utgångspunkt och utifrån ovanstående analys drar jag följande slutsatser:
1 Pet 1:1-2 – slutsats
I denna passage med ”Kristi blod” finns ingen direkt referens till något offerdjur och det framgår inte heller vilken ”typ” av offer inom den judiska kulten det skulle röra sig om. Jag föredrar därför att inte dra några stora växlar på själva offermetaforiken här. Den enda slutsats vi kan dra kring innebörden av ”Kristi blod” i denna passage är att det instiftar förbundet mellan Gud och hans utvalda folk (i detta fall de kristustroende som utgörs av adressaterna).
Funktionen av detta i passagen är att visa på adressaternas utvaldhet. Här finns alltså inte någon egentlig koppling till ”rening från synd” eller liknande försoningstänkande vilket är lätt att utläsa av Bibel 2000-översättningen.
”Bestänkning med Kristi blod” antyder samtidigt, vilket nämnts ovan, ett lidande som blir en följd av att adressaterna är just utvalda. Detta sätter tonen för hela brevet och antyder dess ärende. Som beskrivs under brevets gång har utvaldheten alltså ett pris i likhet med det Kristus fick betala – men det är ett pris som kommer vägas upp av Guds alla löften till sitt utvalda folk.
Redan här i inledningen finns alltså ett imitatio-Christi-motiv – dels i det att
brevmottagarna i likhet med Kristus är förutbestämda av Gud till sitt uppdrag – dels i att de ska bära Kristi blod ”på sig” – både i form av självuppoffrande lidande samt i kraften av det nya liv som detta blod/Kristi gärning ger.
Funktionen av denna passage med ”Kristi blod” i brevet som helhet blir därför att uppmuntra adressaterna genom att betona deras utvaldhet. De ska inte ge upp från sin tro (lydnad) p.g.a. av det lidande de går igenom – det är en konsekvens av att de är just utvalda och vilket kommer pågå enbart en ”kort tid” enligt både början och slutet på brevet.
1 Pet 1:17-19 – slutsats
”Kristi blod” i denna passage syftar här på en lösen genom vilken adressaterna på något sätt blivit frigivna från en tidigare meningslös tillvaro. Observeras bör dock att formuleringen inte explicit uttrycker att de troende blivit befriade genom Kristi död – utan just genom ”Kristi blod”. Huruvida detta de facto är ett uttryck för döden, för Kristi offergärning eller främst det lidande han fick utstå får bli en fråga öppen för tolkning.
En notering jag gjort vid läsningen av Första Petrusbrevet är att det faktiskt ingenstans i den grekiska grundtexten står att Jesus dog. Den enda faktiska hänvisningen till hans död är att han upprests från de döda (1:21) – i övrigt är det just hans lidande som behandlas. En tanke kring orsaken bakom detta är att det som författaren vill åstadkomma med brevet är just att skapa en identifikation mellan adressaterna och Kristus. De ska identifiera sig med honom genom det lidande de tvingas genomgå – inte genom hans död (då förhoppningsvis deras lidande inte ska bli deras fysiska död). Detta kan vara en anledning till att Första
Petrusbrevets författare väljer uttrycket ”Kristi blod” som är mer metaforiskt och mångtydigt än att rakt ut prata om korsdöden.
Vidare kan vi konstatera att friköpandet genom Kristi blod i denna passage inte syftar på att ”bli av med” eller bli renade från synd – i stället handlar det om en pånyttfödelse från ett levnadssätt till ett annat. Även om det tidigare levernet förstås kunde inbegripa synd är det inte huvudsakligt fokus här, utan något större och mer genomgripande.
Funktionen som ”Kristi blod” har i denna passage är att visa på allt som Gud gjort för adressaterna genom Kristus. De har det visserligen svårt i sin tillvaro som ”främlingar” i en oförstående och gudsfrånvänd omvärld, men då ska de också minnas det stora offer som Gud/Kristus gjort för dem. P.g.a. detta offer har de ju också ett hopp att liksom Kristus bli förhärligade. ”Kristi blod” har här alltså en manande funktion som vill få mottagarna att inte ta den lättaste vägen och återvända till sina tidigare liv. Nu är det i stället dags för dem att återgälda något av allt det de fått, genom att stå upp för sin tro och sin nya tillhörighet.
Funktionen av ”Kristi blod” i denna passage i brevet som helhet blir därmed att bidra med ännu ett argument till varför adressaterna inte ska svikta i sin övertygelse och ge efter för omvärldens påtryckningar. Det ska påminna dem om deras privilegium om att få ta del av något som är långt mer värdefullt än sådant som ”silver och guld” kan erbjuda.
Avslutande reflektion
En fråga som kvarstår efter detta arbete är den om ”hur”. Hur kan ”Kristi blod” vara det som gör att människor befrias från ett förgängligt liv till ett oförgängligt? Och om det är en
”lösesumma” – till vem betalas i sådana fall priset?71 Detta är en fråga som kyrkofäderna och historiens stora teologer funderat på alltsedan kristendomens vagga och utvecklat olika läror kring. Det vi kan konstatera är att författaren av Första Petrusbrevet inte verkat ha varit så upptagen av just denna fråga – tillämpningen av formuleringen ”Kristi blod” har för honom, vad det verkar, mer haft en funktion av metafor och motiv för att vägleda och bygga upp sina mottagare. Fokus ligger här snarare på ”att” än ”hur” – vilket egentligen är fallet tämligen genomgående i Nya testamentets texter, där sällan någon närmare förklaring ges till ”the atoning mechanism”.72
Inte heller i detta arbete har det förstås funnits någon ambition att utreda ”mekanismen”
bakom idén om Jesu frälsningsverk – snarare att visa på att där vi gärna oreflekterat läser in etablerade försoningsläror kan det egentligen finnas mångtydiga motiv med varierade innebörder. Genom Första Petrusbrevets rika metaforer och poetiska uttryck finns ett slags befriande vaghet som lämnar utrymme för ett mysterium – och vilken bör värnas i
översättningar av grundtexten. Här ges inga entydiga svar – däremot en nästan outsinlig källa till tolkning.
71 Best 1982, 89.
72 Tuckett 1992, 518, Crisp 2020, 17.
BIBLIOGRAFI
Kommentarlitteratur
Achtemeier, Paul J. 1 Peter: A Commentary on First Peter. Hermeneia – a Critical and Historical Commentary on the Bible. Minneapolis: Fortress Press, 2016. E-bok.
Best, Ernest. 1 Peter. The New Century Bible commentary. London: Eerdmans, 1982.
Briggs Kittredge, Cynthia. ”1 Peter”. I Women's Bible Commentary, Carol A. Newsom et al.
(red.), 616-619. London: SPCK, 2014.
Donelson, Lewis R. I & II Peter and Jude: A Commentary. New Testament Library.
Louisville: Westminster John Knox Press, 2010. E-bok.
Eve, Eric. ”1 Peter”. I The Oxford Bible Commentary, John Red Barton och John Muddiman (red.), 1263-1270. New York: Oxford University Press, 2001.
Horrell, David G. 1 Peter. New Testament Guides. New York: T & T Clark Ltd, 2008.
Kelly, J. N. D. A Commentary on the Epistles of Peter and of Jude. Black's New Testament Commentaries. London: A. & C. Black, 1969. E-bok.
Michaels, J. Ramsey. 1 Peter. Word Biblical Commentary 49. Waco: Word Books, 1988.
Olsson, Birger. Första Petrusbrevet. Kommentar till Nya testamentet 17. Stockholm: EFS-förl., 1982.
Monografier/antologier
Aulén, Gustaf. Den Kristna Försoningstanken: Huvudtyper och brytningar. Olaus-Petri-föreläsningar hållna vid Uppsala universitet. Stockholm: Diakonistyr, 1930).
Crisp, Oliver. Approaching the Atonement: The Reconciling Work of Christ. Downers Grove:
IVP Academic, InterVarsity Press, 2020. E-bok.
Martin, Troy W. Theology and Practice in Early Christianity: Essays New and Old with Updated Reception Histories. Wissenschaftliche Untersuchungen zum Neuen Testament 442.
Tübingen: Mohr Siebeck, 2020.
Pardee, Nancy. ”Be Holy, For I Am Holy: Paraenesis in 1 Peter”. I Reading 1-2 Peter and Jude: A Resource for Students, Eric F. Mason och Troy W. Martin (red.), 113-134.
Society of Biblical Literature 77. Atlanta: SBL Press, 2014. E-bok.
Wassén, Cecilia och Tobias Hägerland. Den okände Jesus: berättelsen om en profet som misslyckades. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld, 2016.
Tidskriftsartiklar
Gupta, Nijay K. ”A Spiritual House of Royal Priests, Chosen and Honored: The Presence and Function of Cultic Imagery in 1 Peter”. Perspectives in Religious Studies 36 (1, 2009): 61-76.
Moyise, Steve. ”Intertextuality and Biblical Studies: A Review”. Verbum et Ecclesia 23 (2, 2002): 418-431.
Page, Sydney H.T. ”Obedience and Blood-Sprinkling in 1 Peter 1:2”. Westminster Theological Journal 72 (2, 2010): 291-298.
Artiklar uppslagsverk
Bergdahl, Chaney R. och Jeremiah Unterman. ”Redemption”. I The Anchor Bible Dictionary:
vol.5, Gary A. Herion et al. (red.), 650-657. New York: Doubleday, 1992.
Dautzenberg, Gerhard. ”ἀµνός, ἀρήν, ἀρνίον”. I Exegetical Dictionary of the New Testament, Horst Robert Balz och Gerhard Schneider, 70-72. Edinburgh: T.& T. Clark, 1990.
Behm, Johannes.”αἷµα, αἱµατεκχυσία”. I Theological Dictionary of the New Testament: vol.1, Gerhard Kittel et al. (red.), 172-177. Grand Rapids: Eerdman, 1972.
Jeremias, Joachim. ”ἀµνός, ἀρήν, ἀρνίον”. I Theological Dictionary of the New Testament:
vol.1, Gerhard Kittel et al. (red.), 338-341. Grand Rapids: Eerdman, 197.
Büchsel, Friedrich och Otto Procksch. ”λυτρόω”. I Theological Dictionary of the New Testament: vol. 4, Gerhard Kittel et al. (red.), 349-351. Grand Rapids: Eerdman, 1972.
Sperling, S. David. ”Blood”. I The Anchor Bible Dictionary: vol.1, Gary A. Herion et al.
(red.), 518-522. New York: Doubleday, 1992.
Tuckett, Cristopher M. ”Atonement”. I The Anchor Bible Dictionary: vol.1, Gary A. Herion et al. (red.), 518-522. New York: Doubleday, 1992.
Bibelutgåvor, ordböcker etc.
Aland, Barbara. The Greek New Testament. 5:e uppl. Stuttgart: Bibelgesellschaft, 2014.
Heikel, Ivar A. och Anton Fridrichsen. Grekisk-Svensk Ordbok Till Nya Testamentet Och De Apostoliska Fäderna. Uppsala: Bibelakademiförlaget, 1934.
Bibelkommissionen. Bibeln: Noter, Parallellhänvisningar. Stockholm: Verbum, 2004
https://www.bibelwissenschaft.de/online-bibeln/septuaginta-lxx/lesen-im-bibeltext (05/2021):
Septuaginta on-line utifrån tryckt utgåva av Rahlf, A. och R. Hanhart. Stuttgart:
Deutsche Bibelgesellschaft, 2006.