7.1. Kan läraridentitet konstrueras i ett textdokument?
Processen att skriva en uppsats, ett examensarbete eller en avhandling kan liknas vid en berg- och dalbana eftersom det ofta kantas av upp- och nergångar. Min process med föreliggande examensarbete har onekligen varit en åktur med upp- och nedgångar. Den fråga som bidragit till att rälsen lutat neråt flest gånger är: ”kan en identitet verkligen konstrueras i ett dokument?”. Min utgångspunkt har skiljt sig från andra utgångspunkter inom forskningsfältet eftersom jag studerat ett dokument som inte svarar på frågorna som ställs till det, vilket en informant gör. Jag tror att grunden till dessa tankar ligger i att jag befinner mig i den sociala kontext som På väg mot läraryrket existerar i och beskriver. Därmed kan jag vara blind för uttryck och beskrivningar eftersom jag under snart fem år har normaliserats och socialiserats in i den diskurs som materialet är en del av. Därför har jag fått anstränga mig ytterligare för att ringa in diskursen som jag letar efter – vilket emellanåt har känns som att leta efter en nål i en höstack. Trots denna fråga och nedgångarna anser jag att jag har ett svar. En identitet kan konstrueras i ett textdokument och en läraridentitet konstrueras i På väg mot läraryrket. Läraridentiteten konstrueras inte direkt i materialet utan skapas relationellt för lärarstudenter i olika kontexter och situationer som lärarstudenter hamnar i under sin utbildning, där På väg mot läraryrket verkar i bakgrunden. Identitet konstrueras relationellt, både med jaget och med andra individer. När en lärarstudent tar till sig och läser materialet På väg mot läraryrket bidrar det till lärarstudentens läraridentitet men det är främst i mötet med andra som identiteten konstrueras.
Jag har även funnit att en lärarroll konstrueras i materialet. Detta går till viss del emot min problemställning eftersom den fråga jag ställt är vilken läraridentitet som konstrueras i materialet. Anledningen till varför jag anser att även en roll konstrueras är för att de egenskaper och förmågor som beskrivs skapar normer för bilden av läraren, en idealbild som jag presenterat ovan, och därmed en lärarroll som det krävs att lärarstudenten ikläder sig och anpassar sig till. Att det är ett krav ligger i det faktum att På väg mot läraryrket ligger till grund för bedömningen av lärarstudenten – om lärarstudenten inte når upp till de kvalitéer och förmågor som beskrivs kan hen inte få lärarexamen. Om lärarstudenten inte ikläder sig lärarrollen som konstrueras i På väg mot läraryrket får lärarstudenten underkänt.
41
7.2. Bilden av läraren
På väg mot läraryrket värnar om att upprätthålla en norm och en bild av läraren som ska vara positiv och inneha vissa egenskaper som, enligt dokumentet, är bra för en lärare att ha. Kanske till och med avgörande för att klara av läraryrket. Dokumentet kan ses som en färdplan för studenter – uppnå och inneha dessa färdigheter och egenskaper och du blir förberedd för att klara läraryrket. Sett ur detta perspektiv är dess syfte positivt, dokumentet vill hjälpa lärarstudenter att hamna på rätt bana så att de klarar av läraryrket. Men vad är egentligen faran med att gå utanför lärarnormen och bilden av läraren som dokumentet konstruerar? Vad skulle exempelvis hända om en lärare inte är en god berättare? Kanske att lärarens elever hade haft svårare att lyssna och hänga med i genomgångar vilket kan anses vara viktigt för lärande. Men om läraren är bra på att kommunicera på andra, kreativa sätt - gör det något då att läraren inte är en god berättare? Genom en mall och en roll begränsas handlingsutrymmet för nya idéer, tankar och perspektiv. En roll kan utöva ett socialt tvång där våra möjligheter begränsas. Ramar för vad vi kan göra och inte kan göra sätts upp och begränsar individens handlingsutrymme när hen ska passa in i en roll. En god lärare är inte samma för alla utan varierar från individ till individ. Om lärarens uppdrag är att möta elevers olika behov behöver lärare vara olika för att kunna ge en bred representation och beredskap för att möta alla elevers olika behov. Genom mångfald uppstår en större frihet för olikhet som i sin tur kan leda till större förståelse för olikheter. Genom att frångå normen skapas inkludering. På väg mot läraryrket menar att läraren ska vara en demokratisk förebild men genom att dokumentet skapar en idealbild och en lärarroll motarbetas detta syfte. Detta eftersom demokrati handlar om folklig representation som innebär att allas åsikter ska tas i beaktning. Syftet med dokumentet må vara gott men motarbetas i sitt cementerande av de strikta och tvingande normerna som bygger upp bilden av läraren. Problemet med att det är en lärarroll och en idealbild av läraren som beskrivs och konstrueras i materialet är vad som händer om en lärarstudent inte passar in i rollen och mallen. Vissa av egenskaperna som beskrivs kan anses lämpliga för en lärare men eftersom en tydlig avsändare av materialet saknas och att urvalet av egenskaperna inte motiveras uppstår ett problem eftersom materialet är maktutövande.
Även om materialets avsikt är gott skapas inte en rättssäker bedömning med hjälp av materialet utifrån det sätt som det är utformat idag. Om materialet hade varit mer transparant och urvalet av egenskaper och förmågor hade motiverats, framför allt med
42
forskningsanknytning, hade det varit mer rättssäkert samt förmedlat en mer rättvis och nyanserad bild av läraren.
7.3. Ny väg mot läraryrket
Jag finner inte att På väg mot läraryrket uppnår de syften som dokumentet avser att uppnå – bland annat en rättsäker bedömning av lärarstudenter. Dokumentets främsta brister är avsaknaden av motiveringar och referenser till varför de utvalda förmågorna och egenskaperna är viktigare än andra förmågor som inte presenteras i dokumentet. Anledningen till varför det är så här är för att de förmågor som lyfts fram i På väg mot läraryrket är en del av Malmö högskolas diskurs och därmed tas det för givet varför de utvalda förmågorna är viktigare. Vikten av förankring istället för enbart hänvisning kan inte nog understryckas, fram för allt inte inom lärarutbildningar där synen på kunskap är betydelsefull, betonad och debatterad. För att en verksamhet inte ska bli blind för sina egna strukturer och normer är det viktigt att synliggöra dessa och ifrågasätta sig själv. Även om På väg mot läraryrket har reviderats fem gånger är det samma normer och strukturer som reproduceras. Att lärarutbildningen på Malmö högskola inte har utmanat och ifrågasatt sina egna normer och strukturer blir tydligt genom detta. En forskares uppgift är inte att finna lösningar utan att identifiera problem. I detta kan det bli lätt att kritisera utan att komma med konstruktiv kritik. Problemen med På väg mot läraryrket kan undvikas med tydligare transparens, motiveringar, hänvisningar och mindre subjektiva beskrivningar. Dokumentet kommer alltid spegla lärarutbildningen vid Malmös högskolas diskurs men om den synliggörs och utmanas kommer dokumentet uppnå sitt syfte i högre grad – att utbilda framtidens lärare. Dokumentet behöver existera och kan inte uteslutas från lärarutbildningen, mycket på grund av att ligger i tidens anda med matriser och ”checklistor” för att mäta resultat. Handledare och mentorers bedömning av lärarstudenter hade blivit alltför godtycklig och orättssäker utan dokumentet, men det behöver ses över utförligt mer än att endast revideras. En riktning mot en positiv utveckling hade varit om det i På väg mot läraryrket hade uppmanats till diskussion om lärarstudenters identitetskonstruktion. En sådan uppmaning hade kunnat motiveras med forskning som påvisar hur betydelsefull identitetskonstruktion är, framför allt eftersom läraridentiteten är avgörande för de val läraren gör, innehållet i undervisning och relationen till elever. Samtliga är förmågor som På väg mot läraryrket tar upp men utan motivering till varför. Hade en uppmaning
43
av och diskussion om identitetskonstruktion hos lärarstudenter i På väg mot läraryrket kommit till bukt med de problem som finns i materialet?
7.4. Förslag till vidare forskning
Forskningsfältet om läraridentitet domineras av studier som går ut på intervjuer med verksamma lärare och i viss utsträckning lärarstudenter, min studie är ett ödmjukt bidrag till detta fält fast med ett annorlunda studieobjekt. Ett komplement till min studie, och forskningsfältet i större bemärkelse, hade varit ett genomförande av en enkätundersökning riktad mot lärarstudenter vid Malmö högskola. Enkäten hade bestått av frågor som utgår från de egenskaper och förmågor som beskrivs i På väg mot läraryrket där studenterna svarar utifrån sin upplevelse om de har dessa förmågor eller inte. Därmed hade dokumentets effekter kunnat studeras - hur påverkas lärarstudenter av bilden av läraren som konstrueras i På väg mot läraryrket och på vilket sätt bidrar det till lärarstudenters identitetskonstruktion? En sådan studie hade dels bidragit till att lyfta vikten av lärarstudenters identitetskonstruktion. En annan effekt hade troligen varit att normerna och strukturer som ligger till grund för dokumentet synliggjorts ytterligare. Ett av världens viktigaste yrken ska inte begränsas av tvingande normer och strukturer.
44