7.1 Slutsats
Slutsatsen av denna studie är att lärares läsförståelsearbete i de tidigare årskurserna har många likheter lärare emellan. Att arbeta medvetet med läsförståelsestrategier och de läsförståelsemodeller som jag har redogjort för är inget vanligt förekommande hos de lärare som intervjuats i studien. Dock finns det undantag, där lärarna arbetar väldigt medvetet med läsförståelsestrategier. Elevernas självständiga läsning är oftast vägledd och det finns oftast en uppföljning i det eleverna läser. De lärare som använder sig av läroböcker har oftast gemensamma genomgångar av innehållet, särskilt i de mer mångkulturella klasserna. Lärarna använder sig också av någon sorts samtal i samband med högläsningen, och detta är något som är viktigt hos samtliga lärare.
Elevernas förkunskaper påverkar deras läsförståelse, detta är samtliga lärare eniga kring. Att välja böcker och texter som knyter an till elevernas intresse är vanligt förekommande. Lärarna försöker också ha någon sorts förförståelseprat innan läsning för att göra eleverna redo att ta sig an texten, detta framförallt vid högläsning. En del lärare har även börjat arbeta med inferenser och ställa frågor som kräver att eleverna aktiverar sina förkunskaper.
Hos de lärare som arbetar i de mer mångkulturella klasserna finns ofta en medvetenhet om att eleverna saknar många av de förkunskaper som läsaren behöver för att förstå en text. Då eleverna överlag har svårare för svenskan i de mer mångkulturella klasserna så läggs mycket fokus på läsförståelsearbetet. Däremot så tar lärarna inte särskilt stor hänsyn till elevernas kulturella bakgrund, varken i de mer mångkulturella klasserna eller i de mer kulturellt homogena klasserna. Det är också så att i de mer homogena klasserna fanns överlag en bild av att de inte behöver ta hänsyn till detta då de hade så få elever med avvikande kulturellbakgrund.
7.2 Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i de tidigare årskurserna arbetar med elevers läsförståelse och vilken roll elevernas förkunskaper spelar för elevers läsförståelse samt för hur läraren väljer att lägga upp arbetet. Detta ville jag undersöka för att lärare i framtiden ska kunna anpassa sin läsförståelseundervisning efter den elevgruppen som denne undervisar i. I litteraturgenomgången redogör jag för flertalet teorier som är sammankopplade med läsförståelse och förkunskapernas betydelse för läsförståelsen. Även då jag använt mig
38
av ganska många olika teorier så tycker jag inte att det känns överflödigt, dock för att förtydliga sambandet mellan teorierna och frågeställningen samt analysen har jag valt att göra en teoretisk sammanfattning. Läsförståelsemodellerna som tas upp består av lässtrategier som lärare ska undervisa i för att eleverna senare ska kunna använda dessa när de läser själva. Då de flesta lärarna i studien inte var särskilt bekanta med att arbeta med lässtrategier så var det aningen problematiskt att analysera empirin utifrån teorierna kring läsförståelsemodeller. Jag har därför valt att inte analysera utifrån transaktionell strategiundervisning då denna inte kändes särskilt angelägen. I efterhand kan jag tänka att jag inte borde fokuserat så pass mycket på läsförståelsemodeller och lässtrategier då mycket kändes långt ifrån den undervisningen som lärarna bedrev. Något som är värt att påpeka angående schemateorin är att flera forskare på 1990-talet har kritiserat denna teori som förklaring till hur bra läsförståelse en individ har. Teori har därför uppstått som handlar om att den språkliga informationen i texten kopplas ihop under hela läsningen med helhetsbilden. Istället för att skapa inre scheman till händelser i texten så råds läsaren till att skapa inre bilder av händelser i texten och sedan koppla dessa till egna upplevelser (Myrberg 2003, 76).
Litteraturen som jag använde mig av var för det mesta användbar, möjligen att jag skulle använda mig av förstahandskällor i större utsträckning, men då tiden var knapp så valde jag att i vissa falla använda mig av andrahandskällor då jag ansåg att källorna var trovärdiga.
Från resultat av intervjuerna framgick att lärares arbete i läsförståelse har många likheter men även en del olikheter. För att få en bild över hur lärare undervisar i läsförståelse så genomfördes sex stycken kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i dels mer mångkulturella skolor och dels lärare som arbetar i mer kulturellt homogena skolor.
Att elevernas förkunskaper har påverkan på deras läsförståelse är samtliga lärare eniga om. Däremot menade de samtidigt att detta inte var något som de tog hänsyn till. Lärarna menade att det var intresset som stod i fokus. Senare förstod jag att det var brister hos mig som intervjuare då eleverna självklart måste ha någon typ av förkunskaper för att ha ett intresse.
Under intervjun ställde sig flertalet lärare frågande till begreppet lässtrategier, trots att det i det centrala innehållet i svenska för årskurs 1-3 går att läsa att följande ska tas upp; ”Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll” (Skolverket 2011, 223). Att flertalet lärare i undersökningen står sig ovetande till lässtrategier är problematiskt då mycket tyder på att lärare måste ge eleverna strategier för att de ska vet hur de ska gå till väga för att förstå en text. Dock så använder lärarna en del lässtrategier även om de inte är medvetna om att det är just lässtrategier. Det finns också undantag bland de intervjuade lärarna som arbetar väldigt medvetet med lässtrategier och som
39
utgår från forskningsbaserade läsförståelsemodeller. Då modellerna inte praktiseras medvetet av lärarna så finns det svårigheter att tolka resultatet utifrån dessa. Dock går det att se att lärarna använder delar av modellerna i sin undervisning, framförallt från den reciproka undervisningen.
Lärarnas högläsning följs oftast av ett samtal. Att lärarna vill att eleverna ska lära sig något under högläsningen och utveckla sin läsförståelse ser jag som något positivt då mycket av den högläsningen jag sett tidigare när jag varit ute i skolor har det inte skett mycket uppföljning på. Att även tid ges åt den självständiga läsningen är viktigt då det är vanligt förekommande att detta är något som sker när eleverna är klara med resterande arbete (Jönsson 2007, 156- 157).
Genom att tolka resultaten av det lärarna berättade om elevers förkunskaper utifrån teorier om läsarens interaktion med text så blev förståelsen för vikten av förkunskaper större. I både transaktionsteorin, schemateorin och användningen av inferenser står läsarens förkunskaper och tidigare erfarenheter i centrum. Alla lärarna försöker använda sig av någon sorts av förförståelseprat, framförallt vid högläsning. Förförståelseprat kan även kopplas till de läsförståelsemodeller som tidigare nämndes då en del i den reciproka undervisningen är att just förutspå handlingen.
Att jämföra lärarnas undervisning i de mer mångkulturella klasserna med lärarnas undervisning i de mer kulturellt homogena klasserna i arbetet med elevers förkunskaper visade sig vara svårare än jag tidigare trott. Då det endast intervjuats sex lärare i denna studie så är det svårt att göra en jämförelse. I en större studie med fler intervjuade lärare skulle det säkerligen vara lättare att göra en jämförelse lärarna emellan. Dock går det att lägga märke till att lärarna arbetar mer kring texterna i de mer de mångkulturella klasserna, även om detta sker mycket även i de mer kulturellt homogena klasserna. Detta pågrund av att elevernas ordförråd och läsförståelse inte är lika stor. Det första som var problematiskt med att ställa frågor kring hur lärare tog hänsyn till elevers kulturella bakgrund var att flertalet av lärarna hade en sådan snäv bild av begreppet kultur. Detta tolkades av flera lärare som synonymt med religion och de hade svårt att definiera det större än så, trots att jag som intervjuade kom med exempel. Detta ser jag som något som lärare överlag behöver få större kunskaper kring. Precis som teorin kring det interkulturella förhållningssättet menar så betraktas skolan ofta utifrån ett monokulturellt perspektiv (Lahdenperä 2004, 62). Även då nästan alla elever i de mångkulturella klasserna har annan etnisk bakgrund så var detta inget lärarna prioriterade i läsförståelseundervisningen. Då bör vi ändå vara medvetna om att samtliga lärare menar att förkunskaperna spelar roll för elevers läsförståelse. Går det att knyta an texten till elevernas
40
kulturella bakgrund så bör det betraktas som en förkunskap. Samtidigt menade flera lärare i de mångkulturella klasserna att eleverna inte inte kommer kontakt med vissa saker som tas i texterna som läsas, och att man som lärare fick arbeta mer med elevers läsförståelse då. Detta tolkar jag har med deras kulturella bakgrund att göra.
Lärarna som arbetar i de mer kulturellt homogena klasserna kopplar kulturell bakgrund till de elever som har avvikande kulturell bakgrund. Alltså inte den stora massan elever, som är ”svenskar”. När de arbetar med läsförståelse så utgår de från denna grupp och det verkar på många sätt ses som en självklarhet då det inte finns så många elever med annan bakgrund i klasserna. Som blivande lärare menar jag att vi måste se alla elever och även om det är en minoritet som har annan kulturell bakgrund så är detta något vi måste ta hänsyn till i all undervisning, då även i läsförståelseundervisningen.
7.2.1 Förslag på förändringar i läsförståelseundervisningen
Som framtida lärare ser jag både positiva och negativa aspekter av den
läsförståelseundervisning som bedrivs i klassrummen idag. Undervisning i
läsförståelsestrategier behöver bli mer etablerad. Idag är det allt för främmande för många lärare att undervisa i läsförståelsestrategier. Eleverna behöver nämligen lära sig hur de ska gå till väga när de läser en text, och detta är något vi lärare måste undervisa eleverna i.
I arbetet med den här studien har jag fått insikt i hur viktiga förkunskaperna är för elevers läsförståelse och att alla elever inte har samma förkunskaper och att detta är viktigt att tänka på när lärare undervisar i läsförståelse, alltså att anpassa undervisningen till gruppen och till varje individ. Att särskilt ta hänsyn till elevers kulturella bakgrund är viktigt för att alla elever ska känna sig sedda, och detta kommer förmodligen göra att eleverna har lättare att förstå det som läses.
7.2.2 Förslag på vidare forskning
Vidare forskning inom ämnet läsförståelse skulle kunna vara att undersöka mer kring arbetet med lässtrategier vid läsförståelsearbetet genom att intervjua lärare som arbetar aktivt med detta. Då det finns bristande kunskaper kring detta i denna studie så skulle det vara intressant och studera hur lärare som arbetar medvetet med lässtrategier ser att det påverkar elevernas läsförståelse. Detta för att öka den bristande kunskapen kring detta och att svenska elevers resultat i läsförståelse ska förbättras.
41