I denna studie har vi sett att våra respondenter använder flera olika lärmetod när det gäller läs- och skrivinlärning. Vi kan också se att de flesta av respondenterna har ganska klart för sig vilka lärmetod de arbetar med och vilken av lärmetod de föredrar att använda i huvudsak. Men vi kan också se att några av respondenterna tänker mer övergripande, i termer som fonologisk medvetenhet, hellre än att specificera enskilda lärmetod. Ett liknande resultat fick vi då vi frågade efter vilken av lärmetod som respondenterna föredrar att använda i huvudsak, då flera av dem inte ville lyfta fram en lärmetod utan angav att de arbetade med flera olika i lika hög grad. Det visade sig att det, också i den tidigare forskning som vi tagit del av, fanns många exempel på och goda förklaringar till att så många respondenter svarat på detta sett. Den lärmetod som genomgående är mest populär hos respondenterna blev Bornholmsmodellen men de arbetar också gärna med både ASL och LTG. Minst använd av de fyra lärmetod som vi lyfte fram som möjliga val är Wittingmetoden, som förvisso nämndes hos några stycken men inte som en lärmetod som de arbetade med i huvudsak.
Vi har också sett att nästan samtliga av respondenterna har mer eller mindre god tillgång till digitala verktyg, antingen hela klassuppsättningar eller åtminstone en uppsättning som räcker till en halv klass. Samtidigt önskar flertalet av respondenterna fler digitala verktyg. Det kommer också fram en frustration över att kommunen i stället väljer att minska tillgången på datorer i skolorna. När det gäller digitala läromedel, kunde vi tydligt se hos våra respondenter att mängden digitala läromedel, som de använde sig av, var stor. Även detta kom tydligt fram i tidigare forskning, där flera forskare lyfte fram den nästintill oändliga mängd digitala läromedel som finns tillgänglig, men att bara en liten del av dessa ansågs vara av god kvalitet. Vi valde till slut att använda oss av fyra digitala läromedel i analysen, som dels var bland de vanligaste hos respondenterna, dels gick att spåra lärmetod bakom.
När vi sedan ville undersöka i vilken mån respondenterna såg samband mellan den lärmetod och de digitala läromedel som de föredrog att använda, insåg vi att detta inte var så lätt att se. Vi kan konstatera att resultatet av vår undersökning i denna fråga blev ganska magert, då vi inte förutsett det stora antalet digitala läromedel på marknaden och att det genomgående var ganska svårt att spåra vilka lärmetod som låg till grund för de olika läromedlen. Då vi försökte göra ett urval hos respondenterna, där endast de som angivit svar som gick att mäta och jämföra, insåg vi att antalet respondenter blev mycket lågt och att resultatet därför är svårt att belägga med ett rättvist resultat.
Att läs-och skrivinlärningen är en stor och viktig del av lärandet i de yngre åldrarna har aldrig varit ifrågasatt. Som lärarstudenter har det varit intressant att fördjupa sig i den forskning som finns inom ämnet, vilket har gjort att vi har fått en större förståelse för vikten av att känna sig väl förtrogen med lärmetod och dess arbetssätt. Vi har också genom denna studie fått insikt i hur våra blivande lärarkollegor arbetar med läs- och skrivinlärning.
Att läs- och skrivdebatten alltid är aktuell gör att forskningen går framåt. Lärmetod har genom åren ändrats och förändrats beroende på forskningsklimatet. Förändringarna kan vara en förklaringen till det faktum att många lärare i vår studie uppger att de använder sig av flera olika lärmetod, alltså att de blandar och ger. En annan svårighet är det faktum att lärmetod, modeller och arbetssätt benämns olika av olika författare, lärare och forskare. Exempelvis kan ljudningsmetoden nämnas både som metoden fonologisk medvetenhet men även som traditionell läsinlärning, vilket gör det svårare att veta vad som menas i debatten.
Att digitala läromedel används, är inte heller något nytt. Det som är mest förvånande är kanske det faktum att av de 72 i vår respondentgrupp påstår flertalet att de har valt digitala läromedel som överensstämmer med den lärmetod som de arbetar utifrån. Det är anmärkningsvärt då vi endast har fått fram ett fåtal digitala läromedel där programmakarna har varit tydliga med vilken lärmetod läromedlet utgår ifrån. Är det ett medvetet val från programmakarna? Är tanken att deras digitala läromedel ska fungera oberoende på vilken lärmetod lärare arbetar utifrån? Eller är det i vinstsyfte, då programmakarna vill attrahera alla oavsett lärmetod? Kan det vara så att lärarna tror att de har hittat ett digitalt läromedel som matchar även om det inte gör det, fast sedan fungerar ändå? Frågan blir då, gör de aktiva val eller är det en ren slump?
I vår studie har det framkommit av flera forskare och skribenter att det saknas forskning när det gäller digitala läromedel och dess påverkan på elevers lärande. Det har även visats att antalet digitala läromedel är omfattande, vilket gör det svårt att veta vilka som är av god kvalitet. Därför anser vi att det hade varit av intresse att vidare forskning fokuserar på:
• elevers resultat av läs- och skrivinlärning när lärare gör medvetna val av digitala läromedel i relation till val av lärmetod.
• vilka digitala läromedel som har en positiv inverkan på elevers läs- och skrivinlärning.
Referenslista
Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3. Om lärares möjligheter och hinder.
Göteborg: Göteborgs universitet
Berg, Elisabeth (2011). Läs- och skrivinlärning. Teori, trender och tradition. Lund: Studentlitteratur Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och resultat i utbildningen (Rapport från Riksdagen, Digitaliseringen i skolan, 2015/16:RFR18,). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/rapport-fran-riksdagen/digitaliseringen-i-skolan---dess-paverkan-pa_H30WRFR18 [2019-05-01]
Ejeman, Göran & Molloy Gunilla (1997). Metodboken. Stockholm: Liber AB
Fridolfsson, Inger (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur AB
Frodin, Peter (2017) ”Digitala hjälpmedel i skolan kan både hjälpa och stjälpa.” Fokus forskning.
http://www.fokusforskning.lu.se/2017/04/18/digitala-hjalpmedel-i-skolan-kan-bade-hjalpa-och-stjalpa/ [2019-05-01]
Gulz, Agneta & Haake, Magnus (2014). Att stödja och utforska lärande med hjälp av digitala läromedel. I Anders Persson & Roger Johansson (red.), Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang - utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet Lund: Lunds universitet
Hedström, Hasse (2009). L som i läsa M som i metod. Kristianstad: Lärarförbundets förlag Hultåker, Oskar & Trost, Jan. (2016). Enkätboken. Upplaga 5:2. Stockholm: Studentlitteratur Leimar, Ulrika (1974). Läsning på talets grund: läsinlärning som bygger på barnets eget språk. Lund:
Liber L/Gleerup
Lgr11 (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket Lpfö98 (2016). Läroplanen för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket
Lundberg, Ingvar (2007) Bornholmsmodellen: Vägen till läsning: Språklekar i förskoleklass. Stockholm:
Myrberg, Mats (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter.
Rapport från Konsensusprojektet. Stockholm: Skolverket.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjödén, Björn (2014). Vad är ett bra digitalt läromedel? I Anders Persson & Roger Johansson (red.), Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang - utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet Lund: Lunds universitet
Skolverket (2019). Så arbetar vi med skolväsendets digitalisering. https://www. Skolverket.se/om-oss/organisation-och-verksamhet/ Skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/sa-arbetar-vi-med-skolvasendets-digitalisering [2019-05-01]
Trageton, Arne (2014). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. Andra upplagan.
Stockholm: Liber
Tyrén, Lena (2013). ”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill” En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken. Göteborg: Göteborgs universitet Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forskningssed.html [2019-05-01]
Witting, Maja (1985). METOD för läs – och skrivinlärning. Falköping: Ekelunds Förlag AB
Appar och program som nämns i arbetet
Digitalt hjärta. https://digitalthjarta.se/ [2019-05-01]
ASL – att skiva sig till läsning – hämtat från App store – [2019-05-01]
https://itunes.apple.com/se/app/id917581939?mt=8 ASL – skrivbok – hämtat från App store – [2019-0-501]
https://itunes.apple.com/se/app/asl-skrivbok/id1019261013?mt=8 Bingel. https://www.sanomautbildning.se/sv/om-oss/ [2019-05-01]
Kan hämtas från App store - https://www.bingel.se/bingel-demo-site/
Bornholmslek. https://www.bornholmsmodellen.se/bornholmslek-app/ [2019-05-01]
Kan hämtas från App store -
https://itunes.apple.com/se/app/bornholmslek/id720656421?mt=8
Livet i bokstvslandet. https://www.liber.se/serie/livet-i-bokstavslandet-23371 [2019-05-01]
Kan nås via - https://webbapp.liber.se/livet-i-bokstavslandet-1/#
Skolplus. http://skolplus.se/about [2019-05-01]
Kan nås via - http://skolplus.se/bokstavstaget Skolstil. https://www.skolstil.se/ [2019-05-01]
Kan hämtas från App store -
https://itunes.apple.com/se/app/skolstil/id501307368?mt=8
Bilaga 1. Enkäten
En studie om digitala läromedel vid läs- och skrivinlärning.
0 %
Tack för att du vill ta er tid att hjälpa oss med denna enkät!
Hej!
Vi är två studenter som går tredje året på Lärarprogrammet (F-3) vid Uppsala universitet, Campus Gotland. Vi ska skriva vårt självständiga arbete i ämnet digitala läromedel i läs- och skrivinlärning. Vi riktar oss till klasslärare för förskoleklass till årskurs 3. Enkäten kommer att vara genomgående kryssfrågor med möjlighet till öppna svar.
Då läs- och skrivinlärning sker till en början i förskoleklass och årskurs 1, så är hur ni arbetade då det som är aktuellt. Ni som för tillfället har årskurs 2 och 3, kan tänka tillbaka hur ni gjorde när ni senast hade de yngre åldrarna. Det handlar om ordinarie undervisning, alltså alla elever och inte enbart de elever med läs- och skrivsvårigheter.
Vissa frågor är obligatoriska, vilket är märka med en röd stjärna, men vi ser gärna att man svara på alla för att vi ska få ett brett underlag. Enkäten innehåller 5 sidor med korta frågor, det är bara att klicka nästa för att komma till nästa.
Vi är glada om du vill delta i denna undersökning vilket alltså är frivilligt, svaren kommer givetvis att behandlas konfidentiellt samt att svaren kommer endast att användas i forskningssyfte.
En studie om digitala läromedel vid läs- och skrivinlärning.
Tack för att du vill ta er tid att hjälpa oss med denna enkät!
Hej!
Vi är två studenter som går tredje året på Lärarprogrammet (F-3) vid Uppsala universitet, Campus Gotland. Vi ska skriva vårt självständiga arbete i ämnet digitala läromedel i läs- och skrivinlärning. Vi riktar oss till klasslärare för förskoleklass till årskurs 3. Enkäten kommer att vara genomgående kryssfrågor med möjlighet till öppna svar.
Då läs- och skrivinlärning sker till en början i förskoleklass och årskurs 1, så är hur ni arbetade då det som är aktuellt. Ni som för tillfället har årskurs 2 och 3, kan tänka tillbaka hur ni gjorde när ni senast hade de yngre åldrarna. Det handlar om ordinarie undervisning, alltså alla elever och inte enbart de elever med läs- och skrivsvårigheter.
Vissa frågor är obligatoriska, vilket är märka med en röd stjärna, men vi ser gärna att man svara på alla för att vi ska få ett brett underlag. Enkäten innehåller 5 sidor med korta frågor, det är bara att klicka nästa för att komma till nästa.
Vi är glada om du vill delta i denna undersökning vilket alltså är frivilligt, svaren kommer givetvis att behandlas konfidentiellt samt att svaren kommer endast att användas i forskningssyfte.
Om dig
Vilken årskurs är du klasslärare för just nu? *
Förskoleklass åk 1 åk 2 åk 3 annat
Vilken examen har du? *
Förskollärare F-3 1-7 Annan
Hur många år har du arbetat inom yrket? *
0-5 6-10 11-15
16-Din ålder? *
20-35 36-45- 46-55
56-Övrigt som du vill tillägga.
Inlärningsmetoder
Vilken/ vilka av följande metod uppfattar du att du utgår ifrån i din undervisning? * Flera alternativ kan fyllas i.
LTG - Läsning på talets grund Bornholmsmodellen Wittingmetoden ASL - Att skriva sig till läsning
Annan
Vilken av ovanstående metoder skulle du påstå att du huvudsakligen utgår ifrån? * Endast ett alternativ
LTG Bornholmsmodellen Wittingmetoden ASL
Annan
Om du har bytt inlärningsmetod under din tid som lärare, i såfall, vilken upplever du att du hade tidigare ? Endast ett alternativ
LTG Bornholmsmodellen Wittingmetoden ASL
Annan
Möjlighet till övrig kommentar.
Vi önskar svar utifrån ordinarie undervisningen i årskurs 1 och förskoleklass, ej vid specialpedagogiska insatser. Undervisar du i årskurs 2 eller 3 utgå från när du senast hade en årskurs förskoleklass eller årskurs 1.
Använder du digitala läromedel vid din undervisning för alla elever när det gäller läs- och skrivinlärning?
Nej, aldrig Ja, ibland Ja, ofta Annat
Vilken inställning har du till digitala läromedel i undervisningen när det gäller läs- och skrivinlärning?
Skala mellan 1-6
där värdet 6 är enbart positivt inställd
1 2 3 4 5 6
Vilken inställning har du till digitala läromedel i undervisningen generellt?
Skala 1-6
där 6 är enbart positivt inställd
1 2 3 4 5 6
Sida 5
Jag använder inte digitala läromedel därför att...
Kryssa det som stämmer
Instämmer helt Instämmer delvis Stämmer inte alls
Jag har för dålig kunskap Jag är inte intresserad
Vi har inga läsplattor/ datorer på skolan Tycker inte att hjälper vid inlärningen Har använt men har dåliga erfarenheter
Jag skulle använda digitala läromedel i samband med läs- och skrivinlärning om...
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt
jag fick bättre utbildning
fick bättre tillgång till läsplattor / datorer på skolan det fanns bättre program
forskning kan visa på att det förbättra inlärningen
Har du något mer du vill tillägga varför du inte använder digitala verktyg i undervisningen, i samband med läs- och skrivinlärning?
Sida 6
Av vilken anledning har du börjat använda digitala läromedel när det gäller läs- och skrivinlärning?
Eget intresse/ val Kollegialt beslut Annat
Hur länge har du använt digitala läromedel i ordinarie undervisning när det gäller undervisningen vid läs- och skrivinlärning?
0-5 år 6-10 år 11-15 år mer än 16 år
Vilka digitala läromedel känner du till som kan användas inom läs- och skrivinlärning?
Behöver nödvändigtvis inte använda själv.
Digitalt läromedel/ program Jag känner till
Jag känner till Jag känner till Jag känner till Jag känner till Jag känner till Jag känner till Jag känner till
Vilka digitala läromedel använder du i huvudsak i din undervisning när det gäller läs- och skrivinlärning?
Digitalt läromedel/ program Jag använder i huvudsak
Jag använder även (ibland)
Anser du att läs- och skrivinlärningen har förbättrats, effektiviserats vid användandet av digitala läromedel?
Ja Nej Ingen skillnad
Kommentar
Använder du digitala läromedel när det gäller undervisningen vid annan undervisning, (förutom vid läs- och skrivinlärning)?
I undervisningen för samtliga elever i klassen (F-1) och inte bara vid specialpedagogiska insatser.
Aldrig Ibland Ofta
Matematik Bild Engelska Musik No So Annat
Möjlighet till övrig kommentar.
Avslutande frågor
Tycker du att de digitala läromedel du använder i huvudsak när det gäller läs- och skrivinlärning överensstämmer med den metod som du i huvudsak arbetar utifrån? *
Ja Nej Vet ej Använder inte digitala läromedel
Kommentar
Vad har du för tillgång till läsplattor/ datorer?
Kryssa i det som stämmer
Läsplattor Bärbar dator Stationär dator
Har egen klassuppsättning
Klassuppsättning delas med andra klasser Tillgång till halvklassuppsättning Elever har egna
Önskar fler av
Som avslutning har du en möjlighet att skriva några övriga synpunkter eller kommentera något.
I övrigt vill vi tacka för visat intresse och tackar för hjälpen / Julia och Malin, Campus Gotland
» Redirection to final page of WebbEnkäter (ändra)