Slutsatsen för detta arbete är att lokalhistoria är något som brukas av lärare i undervisningen på ett eller annat vis. Det går efter samtal med verksamma lärare att urskilja att arbete med lokalhistoria varierar stort beroende på vilken skola läraren är verksam på och vilka kurser denne undervisar i. Det är även upp till läraren själv att inkludera eller exkludera lokalhistoria i undervisningen i de tidigare kurserna på gymnasiet. Styrdokumenten och läroplanerna ger lärare så pass mycket frihet att de kan välja att helt ignorera det lokala perspektivet om det inte står utskrivet i kursens centrala innehåll som det gör i Historia 2. Det är alltså ingen självklarhet att arbeta med lokalhistoria utifrån styrdokumenten, varken för gymnasiet eller högstadiet. Detta trots före detta ordföranden i historielärarnas förening Hans Albin Larssons uttalande att det lokala perspektivet ska markeras i skolan på alla nivåer (Hultman, 2012, s. 97). Då det är upp till läraren själv att inkludera lokalhistoria eller inte är det svårt att finna ett tydligt mönster för att specificera när lärare använder sig av lokalhistoria. Det går dock att urskilja att lokalhistoria nästan alltid används för att belysa något större. Det är näst intill aldrig undervisning i eller kring lokalhistoria för lokalhistoriens egen skull utan det är ständigt en återkoppling till en större global förändringsprocess eller händelse. Undervisningen sker alltså utifrån vad Kjeldstadli kallar för undersökning på lokal nivå (Kjeldstadli, 1998, s. 91-93). Berntsson, Hartsmar och Hultman pekar alla på samma sak. Undervisning sker sällan enbart utifrån det lokalhistoriska perspektivet. Vad som går att urskilja i resultaten är att även om metoderna kan variera så är målet med lokalhistoria ofta det samma. Att utveckla elevernas historiemedvetande och göra undervisningen relevant för eleverna är ständigt lärarnas mål. Vad som dock är fascinerande är att resultaten skiljer sig en del från den tidigare forskningen kring användningen av lokalhistoria som kulturbärare. Utifrån resultatet ovan är det snarare så att lärarna använder lokalhistoria för att skapa och utveckla kulturbyggare snarare än kulturbärare. Historia är som sagts tidigare inte statiskt utan är under ständig förändring. Genom att hjälpa eleverna utveckla förmågor som gör dem till kulturbyggare så blir de en aktiv del i den förändringen. Historia är inte statiskt vilket visas med det exempel som lyfts i samband med EU-migrationen. Precis som en av lärarna nämnde så är inte syftet att bibehålla den tidigare erkända bilden av Sverige som den moraliskt gode och på så sätt fostra kulturbärare. Det är snarare att belysa att liknande övertramp, som det
41
Johan beskriver med romerna, mot människors värde och rättigheter sker idag, i det egna landet, i det egna landskapet och i den egna staden. Genom det lokala perspektivet får eleverna en chans att blicka tillbaka på hur det globala ser ut på deras egen "hemmaplan". Med dessa kunskaper ska då eleverna analysera det förflutna, reflektera över nuet och sia om framtiden. Detta bryter bland annat mot det resultat som Hultman presenterar och som menar att lokalhistoria ska bära och inte utveckla. Hultman menar alltså att eleverna ska vara kulturbärare och inte kulturbyggare (Hultman, 2012, s. 148).
En fundering som detta arbete gett upphov till är hur lokalhistoria kan användas för skapa mening och motivation för elever med annan bakgrund. Hur hjälper lokalhistoria dessa elever att förstå sin nya situation och geografiska plats? Vidare forskning skulle med fördel bygga på en djupare och framförallt längre studie mellan lokalhistoria i undervisningen och migration. Hur reagerar elever från Lysekil eller Teheran på lokalhistoria utifrån ett Malmöperspektiv? Det är även av intresse att göra en djupdykning i skillnaderna och likheterna mellan gymnasiesärskolan och den ordinarie gymnasieskolan och deras respektive metoder för att arbeta med lokalhistoria. I detta arbete fanns inte utrymme att med några större detaljer göra en jämförelse mellan dessa verksamheter utifrån ett lokalhistoriskt perspektiv. Skulle den ordinarie gymnasieskolan tjäna på att följa särskolans exempel med att introducera lokalhistoria via styrdokumenten tidigare?
Finns det då någon metod som är bättre än en annan? Finns det ett rätt sätt att arbeta med lokalhistoria? Det enkla svaret är nej. Hur man använder lokalhistoria är helt upp till läraren och beror på vilka resurser som finns tillgängliga och hur mycket tid som är till lärarens förfogande. Det går däremot att urskilja ett tydligt mönster bland de medverkande lärarna och det är att studiebesök och statsvandringar står väldigt högt i kurs hos samtliga. Det som eftertraktas är främst miljöombytet vilket även stämmer överens med de synpunkter som Nyzell lyfter i sin rapport (Nyzell, 2017, s. 59). För att verkligen få ut potentialen som finns i arbetet med lokalhistoria så krävs det en fysisk upplevelse. Att verkligen få se, känna, lukta och som med Statarmuseet utanför Svedala, även medverka är centralt i Jeismanns teori om historiemedvetande (Ammert, 59-60). Olof drömde sig bort och önskade en länga vid Lugnet i Malmö som speglade hur området såg ut innan miljonprojektet på 1960-talet. Det han önskade mest var just upplevelsen som det skulle ge eleverna. Det räcker inte att endast läsa om det förflutna, det måste få levas också. Den stora problematiken här, vilket även de medverkande lärarna är medvetna om, är tiden. Det finns inte tid att göra utflykter och exkursioner.
42
Det är under väldigt speciella förhållanden som detta är "vardag" för eleverna. Arbetar man på en liten skola så är kanske möjligheterna större. Det är oftast mindre klasser och på så sätt kanske det går att manipulera schemat till sin fördel. Faktum kvarstår dock att vi lever med begränsad undervisningstid och på en skola med över 1000 elever så finns inte möjligheten att ta med klassen ut på en stadsvandring, göra lektionen mer meningsfull och lärorik och samtidigt följa tidsplanen. Det är variationer av denna metod som verkar vara den mest effektiva oavsett vilken förmåga som står i centrum. Inte bara hos de lärare som valt att ställa upp i detta arbete utan även i den tidigare forskningen som gjorts. Studiebesök, exkursioner och statsvandringar är den mest eftertraktade metoden för att arbeta med lokalhistoria men i detta arbete har det presenterats andra metoder som med digitala hjälpmedel lyft in statsvandringen, utflykten eller gästföreläsningen in i klassrummet. Det verkar vara ett fullt godkänt substitut men känslan kvarstår att man inte uppnår samma resultat som med den faktiska upplevelsen. Det har presenterats exempel där UR Skola använts för att belysa olika berättelser och Malmö museers hemsida har använts som resurs. Även bilder tagna på monument eller platser som eleverna känner igen visas för att skapa en emotionell och existentiell koppling till både platsen och ämnet. Digitala resurser är säkerligen väldigt uppskattade av lärare. De är smidiga att använda, tillgängliga för hela klassen på bara några sekunder och kräver mindre arbete och tid från läraren för att implementeras. Problemet kvarstår att dessa lösningar inte kan konkurrera med den upplevelsen jag fick på lågstadiet när vi skulle ner på Lilla torg för att se på korsvirkeshusen. Det som gör det minnesvärt idag är utflykten i sig, att få lämna skolan, sätta sig på bussen med packad matsäck och få se, känna, lukta och uppleva historien. Den emotionella kopplingen som Berntsson, Hartsmar och Hultman alla lyfter är det som jag minns än idag nästan 20 år senare.
43
Referenser
Litteratur
Alzén, Annika, 2011. Kulturarv i rörelse, En studie i "gräv där du står"- rörelsen. Mölndal: Brutus Östlings Bokförlag Symposion
Ammert, Niklas, 2012. "Ja utan ondska skulle det knappt finnas någon historia -
Värden som bärare av historisk kunskap, i Eliasson, Per - Hammarlund, K G - Lund, Erik - Nielsen, Carsten Tage (red), Historiedidaktik i norden 9. Del 1:
Historiemedvetande - Historiebruk. Malmö: Holmbergs Ab
Andersson, Martin, 2019. "Fösvunna Malmö", Sydsvenskan, 2019-05-13.
Aronsson, Peter, 2004. Historiebruk, att använda det förflutna. Lund: Studentlitteratur Aronsson, Peter, 1992, Bönder gör politik. Det lokala självstyret som social arena i tre
smålandssocknar 1680-1850. Lund
Berndtsson, Kerstin, 2012. Spelar släkten någon roll? "Den lilla historien" och elevers
historiemedvetande. Lund
Cohen, Louis - Manion, Lawrence - Morrison, Keith, 2018. Research Methods in Education. 7 uppl. Hoboken: Taylor and Francis
Hartsmar, Nanny, 2001, Historiemedvetande – Elevers tidsförståelse i en skolkontext. Malmö: Malmö Högskola
Hermansson Adler, Magnus, 2014, Historieundervisningens byggstenar grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik. Stockholm: Liber
Hultman, Axel, 2012. Lokalhistoria i norsk och svensk skola. Historiekulturella
perspektiv. Lund: Lunds universitet
Johansson, Roger (red), 2008. Gå till historien. Tolv vandringar för dig som vill
upptäcka Malmö. 2 uppl. Malmö: Mezzo Media AB
Karlsson, Klas-Göran, 2010. Europeiska möten med historien. Stockholm: Atlantis Karlsson, Klas-Göran - Zander, Ulf (red.), 2009. Historien är nu. En introduktion till
historiedidaktiken. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Klas-Göran - Zander, Ulf (red.), 2014. Historien är närvarande.
44
Kjeldstadli, Knut, 1998, Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund: Studentlitteratur.
de Laval, Maria - Frykerås, Ann-Sofi - Hellström, Sven, 1994. "Lokalhistoria
på gymnasiet - ett påbö1jat utvecklingsarbete", i Nilsson, Hans (red.) Lokalhistoria i
skolan. Exempelsamling. Linköping: Centrum för lokalhistoria
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås: Edita Nordgren, Kenneth, 2004. "September och historiemedvetande. Ungdomar med
bakgrund i Mellanöstern om terroristattackerna i USA 11/9 2001" i Ahonen, Sirkka - Poulsen, Marianne - Svein Stugu, Ola - Thorkelsson, Magnús - Zander, Ulf (red.)
No. 45 Skriftserie for historie og klassiske fag. Hvor går historiedidaktikken?. Trondheim: Institut for historie og klassiske fag. Norges tekniske.naturvetenskaplige universitet.
Rosenlund, David, 2016. History Education as Content,
Methods or Orientation? A Study of Curriculum Prescriptions, Teacher-made Tasks and Student Strategies. Frankfurt: Peter Lang.
Teorell, Jan - Svensson, Torsten, 2013. Att fråga och att svara. Malmö: Liber
Zander, Ulf, 2001. Fornstora daga, moderna tider. Bruk av debatter om svensk historia
från sekelskifte till sekelskifte. Lund: Nordic academic press
Zander, Ulf, 2004. "Katastrofernas historiekultur. Representationer av rms Titanics undergång och förintelsen i historiedidaktisk belysning" i Ahonen, Sirkka - Poulsen, Marianne - Svein Stugu, Ola - Thorkelsson, Magnús - Zander, Ulf (red.) No. 45
Skriftserie for historie og klassiske fag. Hvor går historiedidaktikken?. Trondheim:
Institut for historie og klassiske fag. Norges tekniske.naturvetenskaplige universitet.
Elektronisk litteratur
Alvén, Fredrik, 2017. Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten
mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare. [elektronisk].
https://muep.mau.se/handle/2043/22445 Hämtdatum: [2019-05-08]
Andersson, Jennifer, 2017. Lokalhistoria och elevens historiemedvetande: En empirisk
45
Hammarlund, K-G, 2015. Historia som ämnesdisciplin och vardagsliv –
ämnesdidaktiska utmaningar i ett flerkulturellt samhälle [elektronisk]. www.kau.se/nordidactica Hämtdatum [2019-05-06]
Nielsen, Laila, 2013. Historieundervisning och identitet i det
mångkulturella samhället [elektronisk].
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30084 Hämtdatum [2019-05-07] Nyzell, Stefan, 2017. Om risk, tillit och ansvar och att veta varför och hur man vet
Kulturpedagogisk metod- och metodutveckling i Region Skåne [elektronisk].
https://utveckling.skane.se/siteassets/publikationer_dokument/rapport-
kulturpedagogisk-metod-och-metodutveckling.pdf Hämtdatum: [2019-03-02]
Skolverket [elektronisk] Historia. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i- gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjs p%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DHIS%26courseCode%3DHISHIS01a1%26to s%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_HISHIS01a1 Hämtdatum: [2019-05-03]
Skolverket [elektronisk] Konst och kultur. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjs p%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DKOS%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d 35a5cdfa92a3 Hämtdatum: [2019-05-10]
Skolverket [elektronisk] Hitta tidigare ämnen och kurser (år 2000-2011) i
gymnasieskolan Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och- amnen-i-gymnasieskolan/hitta-tidigare-amnen-och-kurser-ar-2000-2011-i- gymnasieskolan?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2FsubjectKursinfo.htm% 3FsubjectCode%3DHI2000%26courseCode%3DHI1201%26tos%3Dgy2000&sv.url =12.5dfee44715d35a5cdfaa4b0#anchor_HI1201 Hämtdatum: [2019-05-15]
Skolverket, Gymnasiesärskolan [elektronisk] Historia. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasiesarskolan/laroplan-program-och- amnen-i-
46
uscw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DHIT%26courseCode%3DHITHIS 51%26tos%3Dgys&sv.url=12.47cb21ab1604b0a3843a7#anchor_HITHIS51
Hämtdatum: [2019-04-25]
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer
inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning[elektronisk]. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtdatum: [2019-05-19] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lokalhistoria [elektronisk] Hämtdatum [2019-04-20]
Empiri
Intervju, Camilla, 2019-05-03. Intervju, Carl, 2019-05-03. Intervju, Johan, 2019-05-02. Intervju, Olof, 2019-05-08. Intervju, Pär, 2019-05-06.47
Bilagor
Bilaga A
Intervjufrågor
Bakgrund:
- Utbildning, längd, ämnen, lärosäte
- Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? - Hur länge har du varit verksam lärare?
- Vilka ämnen/kurser undervisar du i? - Arbetar du, eller har du arbetat i Malmö?
Lokalhistoria:
- Vad innebär lokalhistoria för dig?
- Vilka erfarenheter av arbete med lokalhistoria fick du på lärarutbildningen? - Vilka erfarenheter har du av att arbeta med lokalhistoria efter lärarutbildningen? - Vid arbete med lokalhistoria: Vad har det handlat om?
o Epok? o Tema?
- Hur eller utifrån vad motiverar du arbetet med lokalhistoria? o Didaktiskta överväganden?
o Läroplanen?
o Personligt intresse?
o Om du ej arbetat med lokalhistoria, vad beror det på?
- Kan du återge några exempel på hur du arbetat med lokalhistoria? Vilka resurser du har använt dig av och varför?
- Hur har eleverna reagerat på undervisning med lokalhistoriska inslag? - Ser du några fördelar med att arbeta med lokalhistoria och i så fall vilka? - Ser du några nackdelar med att arbeta med lokalhistoria och i så fall vilka? - Om du fick optimala förhållanden och resurser. Skulle du vilja arbeta med mer
lokalhistoria och hur skulle du vilja arbeta med lokalhistoria?*
*