Vårt syfte med det här arbetet var att undersöka hur man arbetade med musik på en musikförskola kontra en förskola utan speciell inriktning. Redan under sammanställningen av vårt empiriska material började vi diskutera vad vi hade sett ute på samtliga förskolor. Från början var vår tanke att komma ut som ”tomma blad” utan några förutfattade meningar men i diskussionen framkom det att vi undermedvetet hade haft höga förväntningar på förskolorna. Vi antog först och främst att förskolorna som inte hade en speciell inriktning skulle använda sig av musiken i större utsträckning än vad de gjorde och även på musikförskolorna trodde vi att musiken skulle vara synligare. Vi försökte vara objektiva när vi kom ut till förskolorna men vi präglades av våra tidigare erfarenheter och av vårt eget musikintresse.
Vi kunde konstatera att de skillnader och likheter som fanns inte var särskilt stora. Pedagogerna på musikförskolorna jobbade mer medvetet med musiken medan pedagogerna på förskolorna utan inriktning var medvetna om musikens fördelar men valde att lägga energin på andra aktiviteter vilket ledde till att musiken blev åsidosatt. Vår slutsats är att musiken är en intressefråga. Användandet av musiken baseras alltså på hur stort intresse pedagogerna har för ämnet. Även självförtroendet kan vara en bidragande orsak till att sång och musik hamnar i skymundan men detta kan vi inte säkerställa med vår undersökning.
Sundin (1988) framhåller att för att en pedagog ska kunna ha en positiv inställning till de estetiska ämnena krävs det att den egna upplevelsen av dem har varit positiv. Detta är i sin tur en förutsättning för att pedagogen ska kunna ge barnen samma inställning.
Under våra observationer fick vi ta del av samlingar med mycket sång och musik och detta såg väldigt bra ut för oss som observatörer men pedagogerna på förskolorna utan speciell inriktning berättade, i både enkätsvar och intervjuer, att detta inte var något som
brukade förekomma. Vi har även tidigare nämnt att en pedagog kan känna sig bevakad vid
35
musiksamling inför vår ankomst trots att vi meddelat pedagogerna att arbeta på som de brukade. Vi fick vi se hur de på olika sätt använde sig av musiken men utan både enkätsvar och intervjuer hade det aldrig framkommit att detta inte skedde kontinuerligt. Här blev det tydligt för oss att vi gjort ett avgörande och bra beslut genom att använda de tre olika metoderna, om vi inte hade använt oss av alla tre hade vi troligtvis missat många viktiga delar och inte fått en inblick i verksamheten.
På musikförskolorna sa de att de använder sig av musik flera gånger om dagen vid både planerade stunder men även vid spontana tillfällen. På frågan om någonting försvann då musiken fick ta en stor plats svarade musikförskolorna att musiken var inkluderad i de andra aktiviteterna. Men, om musiken är ens egna stora intresse, finns det då en möjlighet att man som pedagog omedvetet och alltid tänker i musikens tecken och inte ser om något annat faller bort? Varje gång som gitarren tas fram eller pedagogen använder sig av musiken görs det då för barnens skull eller för sin egen i första hand? Det är viktigt att pedagogen har ett syfte med alla sina aktiviteter, även musiken. Inför alla aktiviteter måste pedagogen ställa sig frågorna: vad vill jag att barnen ska få ut av aktiviteten? Vad är målet? Vikten ligger i att pedagogen har en medvetenhet om vilka förmågor som barnet ska utveckla i olika situationer (Pramling et al 2008). Vi menar att dessa frågor inte är specifika för pedagoger på en musikförskola, utan alla pedagoger på alla förskolor ska fråga sig detta före varje aktivitet man har med barnen. I Lpfö98 står det om arbetslagets riktlinjer i förskolan och hur deras riktlinjer ser ut. ”Arbetslaget skall ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga,”(s 13).
På musikförskolorna betonades vikten av att använda sig av musik tillsammans med barnen, ändå fanns det inga specifika musikaliska utbildningskrav på den personal som jobbade på musikförskolorna. Det krävs alltså enbart en barnskötarutbildning eller en pedagogisk utbildning och pedagogerna behöver inte kunna spela något instrument eller ha någon musikalisk kompetens så länge det finns ett intresse för musik. Detta finner vi lite underligt. Vi menar givetvis att pedagogerna på en musikförskola ska ha en pedagogisk utbildning men vi hade förväntat oss att det även skulle krävas något mer att referera till än enbart sitt intresse till musiken.
36
6. 1 Vi som blivande pedagoger
Vår uppfattning är att alla människor lär olika och under vår utbildning i vårt huvudämne Kultur, Medier, Estetik har vi bland annat lärt oss hur man ytterligare kan bidra till barns förståelse och utveckling med hjälp av de estetiska uttryckssätten. Som blivande pedagoger måste vi kunna föra kunskap vidare, på olika sätt och med olika redskap, för att alla barn ska lära och för att allas behov ska tillgodoses.
I vår undersökning har vi kommit fram till att musik som ämne och redskap kan påverka barn positivt på många olika områden. Musiken hjälper bland annat barns träning av språket, deras grov- och finmotorik samt deras kroppsuppfattning. Det som vi dock anser vara det bästa med musiken är att den ger gemenskap och lust men framförallt glädje.
Genom detta arbete vill vi bidra till att pedagoger får upp ögonen för musiken men även till hur man ser på musiken i verksamheten och hur den används, av både pedagoger och barn. Vare sig man arbetar med musik, bild eller något annat ämne är det också viktigt att man i vissa fall inte bara lyssnar till sig själv och sitt eget intresse utan i första hand ser till barngruppen. Hur utvecklas barnen bäst? Vad tycker barnen är roligt? För som pedagog är man ju där för barnens skull.
Sammanfattningsvis kan vi säga att det har varit ett intressant arbete som har gett oss svar men även bidragit till nya funderingar. Varför krävs ingen musikalisk kompetens hos pedagogerna på musikförskolorna? Arbetar förskolor integrerat med de estetiska ämnena? Och i så fall, integrerar förskolor de estetiska ämnena i sin dagliga verksamhet? Detta är några av de frågor som har uppkommit under arbetets gång och som vi skulle vilja undersöka närmare.
Tack vare detta arbete har vi än en gång blivit påminda om betydelsen av att alltid vara medvetna om vad vi gör och varför vi gör det. Detta kommer vi att ta med oss ut i arbetslivet när vi nu ska inta vår roll som pedagoger.
Slutligen vill vi avsluta vårt arbete med följande ord:
I vårt land är det tillåtet att säga vad vi tycker. Att sjunga är också tillåtet. Så ta fram sångerna för allt i världen. Om vi inte släpper ut dem dör de inne i oss. Vi behöver dem för att kunna flyga. Tillsammans. Sångerna har vingar. De bär oss från människa till människa (Fagius 2007:17).
37
Referenslista
Benn, Siv. (2003). Att upptäcka barns lärandeprocess. I Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid. (Red.) Förskolan – barns första skola. Lund: Studentlitteratur.
Bjørkvold, Jon-Roar. (1991). Den musiska människan. Stockholm: Runa Förlag
Don Lind, Heléne. (2007). Musik och rörelse sitter ihop! I Fagius, Gunnel. (Red.) Barn
och sång- om rösten, sångerna och vägen dit, Lund: Studentlitteratur
Ejlertsson, Göran, (2005). Enkäten i praktiken, En handbok i enkätmetodik. (2:a upplagan) Lund: Studentlitteratur
Engström, Bengt Olof (2007). Sången - livets uttryck. I Fagius, Gunnel. (Red.) Barn och
sång- om rösten, sångerna och vägen dit, Lund: Studentlitteratur
Fagerli, O. Lillemyr, O. F. och Søbstad, F. (2001). Vad är förskolepedagogik? Lund: Studentlitteratur
Fagius, Gunnel (red.) (2007). Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur
Granberg, Ann (1994). Småbarnsrytmik. Stockholm. Liber Utbildning AB.
Hammershøj, Henny (1997). Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur.
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk. Stockholm: Runa förlag
38
Küntzel-Hansen, Margit (1976). Barn och musik. Stockholm: Rabén och Sjögren.
Kylén, Jan-Axel, (1994). Fråga rätt vid enkäter, intervjuer, observationer och läsning. Stockholm: Kylén Förlag AB
Lindahl, Marita. (1995). Inlärning och erfarande. Ettåringars möte med förskolans
värld. (avhandling, Göteborgs universitet) Göteborg: Vasastadens bokbinderi AB.
Lindahl, Marita (1998). Lärande småbarn. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan (Lpfö98). Utbildningsdepartementet. Skolverket och CE Fritzes AB.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Jan (1998). Att se och förstå undervisning. Malmö: Malmö lärarhögskola
Paulsen, Britt (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid och Asplund Carlsson, Maj och Olsson, Bengt och Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2008). Konsten att lära barn estetik. Falun: Nordstedts akademiska förlag
Rubinstein Reich, Lena (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (1990:4). Lära i förskolan. Innehåll och arbetssätt för de äldre
förskolebarnen. Stockholm: Allmänna förlaget
39
Sundin, Bertil (1995). Barns musikaliska utveckling. Stockholm: Liber förlag.
Trost Jan (2007). Enkätboken, (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan, (2010). Kvalitativa intervjuer. (5:e upplagan) Lund: Studentlitteratur
Uddén, Berit. (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn. Stockholm: KMH Förlaget
Uddén, Berit (2004). Tanke- Visa- Språk. Musisk pedagogik med barn. Lund: Studentlitteratur.
Wallerstedt, Cecilia (2008). Vad hörde du? Om musikalisk urskiljning. I Pramling Samuelsson, Ingrid & Pramling, Niklas (red.) Didaktiska studier från förskola och skola. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Muntliga källor
Christian, (15.09.2010). Muntlig kommunikation.
Daniella, (14.10.2010 ) Muntlig kommunikation.
M. Leijon, (16.09.2010). Muntlig kommunikation.
Elektroniska källor
KME: en huvudämnespresentation
http://www.mah.se/upload/LUT/Enheter/KSM/manschetter/KME.pdf?epslanguage=sv
40
http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20100800.pdf
Skolverket (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskolan. Stockholm: Ljungbergs tryckeri. (03.11.2010) http://www.skolverket.se/sb/d/193/url/0068007400740070003a002f002f0077007700770034002e007 3006b006f006c007600650072006b00650074002e00730065003a0038003000380030002f007700740 07000750062002f00770073002f0073006b006f006c0062006f006b002f0077007000750062006500780 074002f0074007200790063006b00730061006b002f005200650063006f00720064003f006b003d0031 003300390037/target/Record%3Fk%3D1397
Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. (27.09.2010).
41