Syftet med vår studie är att undersöka betydelsen av nationella prov i svenska årskurs 3 med särskilt fokus på lärarnas planering och bedömning i ämnet svenska
Den frågeställning vi har valt att koncentrera oss på är:
• Hur påverkar nationella prov i årskurs 3 lärarnas planering och bedömning i ämnet svenska?
Det är nu dessa som vi ska diskutera och försöka besvara med hjälp av materialet vi har samlat in både empiriskt och teoretiskt.
Lärarnas undervisning påverkas inte av de nationella proven enligt de lärare vi har intervjuat. Detta är något som vi inte tycker stämmer utan lärarna anpassar sin lektionsplanering efter proven. Enligt Skolverket ska proven vara en naturlig del av
undervisningen, vi anser dock att förberedelserna inför proven ”trycks” in i undervisningen bara för att eleverna inte ska vara helt oförberedda inför proven. Detta medför att många elever blir stressade av proven. Denna stress har visat sig påverka barnen negativt när det gäller deras fortsatta läsande och skrivande enligt Dahlgren (2006). Är det rättvist att utsätta eleverna i såpass tidig ålder för denna stress när det har visat sig att barns läs och skriv utveckling utvecklas olika.
Även Johansson (2007) tar upp detta i sitt examensarbete. Deras resultat visar att lärarna innan införandet av proven såg proven som ett stress moment för eleven och att vissa elever slåss ut i en tidig ålder när man mäter kvantitativ kunskap vilket även kan medföra mer betygsliknande bedömning.
Pettersson (2009) förklarar hur viktigt det är att bedömningen sker på ett stimulerande sätt så eleven inte uppfattar bedömningen som en dom. Johansson (2007) tar upp att elever i årskurs tre befinner sig i olika mognadsnivåer och att införandet av prov i årskurs tre är alldeles för tidigt. Lärarna i deras undersökning menar att likvärdig bedömning kan ske först när eleverna blivit lite äldre. Samtidigt visar deras undersökning att lärarna även såg proven som ett hjälpmedel för att tidigt upptäcka elever som inte uppnår målen. Detta gör att resurser kan införas redan i tidig ålder för att i framtiden få fler godkända elever och ökad kunskaps utveckling bland eleverna.
31
Att följa en elev under längre tid för att kunna bedöma all kunskap eleven äger är något Pettersson (2009) anser som självklart för att ge en rättvis bedömning.
För att skapa ett intresse för svenskämnet hos eleverna krävs det att undervisningen sker i meningsfulla sammanhang. Med detta menar vi precis som Fast (2007) tar upp att lektionerna ska utgå från eleverna och deras intressen så att de inte ska känna tvång inför sin tidiga läs och skriv utveckling. Det ska finnas möjlighet för eleven att själv utforska och experimentera för att på så sätt utvecklas vilket även Strandberg (2006) tar upp och detta ansågs som viktigt redan på Piagets tid. Jobbar lärarna utefter dessa tankar behövs inga nationella prov enligt oss. Majoriteten av lärarna följer sin klass i ca 3 år och vet var eleverna befinner sig. Det finns möjlighet för lärarna att bedöma sina elever under vanliga lektioner och inte endast under prov sammanhang.
Alla elever runt om i landet har olika intressen och bakgrunder vilket gör att proven omöjligt kan anpassas till alla elever. Vi anser att läraren själv skulle kunna få möjlighet att välja tema att skriva om. Detta gäller även läsningen, att läraren själv ska få möjlighet att kunna välja en text som står klassen nära. Finns denna möjlighet så minskar stressen för barnen eftersom barnen är insatta i temat. Dessutom finns även möjlighet att integrera svensk ämnet i andra ämnen. Detta kan medföra att nationella proven blir en naturlig del av
skolundervisningen. Samtidigt minskar stressen eftersom det inte blir en direkt provsituation. Skolverket menar att i fortsatt planering av lektionerna har lärarna möjlighet utgå efter klassens provresultat. Enligt oss ser det inte ut så när vi utgår från de två skolor vi
genomförde intervjuerna på. Detta beror på att proven ligger så långt in på vårterminen och fokus läggs mest på de elever som inte uppfyller målen. Vi upplevde aldrig att de jobbar vidare med klassen utefter provresultatet istället tyckte lärarna att det var viktigt att jobba med elever som behövde stödundervisning.
Åsikten om att inte ändra sina lektioner och att inte låta proven styra lektionsplaneringen var något Johansson (2007) fann i sin undersökning också. Lärarna som de intervjuade innan provets införande svarade att det fanns risker med att låta proven styra lektionerna kunde detta leda till att man fokuserade bara på att uppnå så bra resultat som möjligt på proven. Lärarna i deras underökning ansåg istället att provet skulle användas som ett bedömnings hjälpmedel. Enligt skolverkets undersökning när det gäller lärares åsikter om provet som
bedömningsverktyg, ansåg lärarna att de fick en klarare bild av eleverna. Detta är något som inte riktigt stämmer överens med vår bild när det gäller våra intervjuer. De lärare vi har intervjuat ansåg att de redan hade en tydlig bild av sina elever och att provet mer fungerade som en bekräftelse. Därför anser vi proven som överflödiga men dock anser vi att målen är
32
självklara. Då målen regeringen och skolverkets tagit fram är tydliga och konkreta när det gäller vad eleven i denna ålder bör uppnå. Som vårt resultat visar så förändras inte lärarens bedömning av eleven efter proven. Läraren tar med elevens tidigare prestationer i helhets bedömning och oftast överensstämmer elevens resultat med övriga prestationer. Att inte bara lägga fokus på prov resultatet anser vi som positivt och att provet är en bekräftelse på vad läraren redan vet.
Något som framkom i skolverkets enkäter (skolverket.se 2010) men som inte lärarna vi intervjuade tog upp var tidsaspekten. Lärarna i skolverkets undersökning ansåg att proven tog lång tid att både rätta och genomföra medan lärarna i vår undersökning aldrig ansåg att tiden som lades ner på proven var ett större problem. Vi anser dock att proven tar viktig tid från lektionerna som istället kunnat användas till uppgifter som mer utgår från elever.
Lärarna vi har intervjuat anser att likvärdig bedömning är tekniskt omöjligt eftersom mycket av personliga åsikter och tidigare erfarenhet av eleven kommer in.
Detta framkom även i Holmgren och Örnheds (2010) studie där lärarna önskade en mer objektiv rättning på provet för att på sätt få ett mer rättvist resultat som blir mer jämförbart i kommunen. Lärarna menade att de även ville ha genomgång av provet, syfte och
förtydligande av hur resultatet skulle redovisas.
Eftersom det har visat sig att bedömningen inte är likvärdig vad är då syftet med ett
nationellt prov som lärare runt om i landet bedömer olika? Detta beror på att lärarna utgår från eleven och anser att hänsyn till stress bör tas. Samtidigt som elevens tidigare prestationer vägs in i bedömningen av provet, både omedvetet och medvetet enligt oss.
Under tiden vi diskuterade bedömning med lärarna kom vi även in på synen om
centralrättning. Vi anser att centralrättning kan leda till en mer betygsliknande bedömning och att proven blir mer summativa än vad de är i dagsläget. Eftersom eleverna går i årskurs 3 och det fortfarande är det stora skillnader i deras utveckling kan denna bedömning bli till en dom. Istället borde eleverna uppmuntras till att söka kunskap och stödja elevens process i lärandet. Samtidigt är det viktigt att ta till vara på den formativa kunskapen och att få eleven delaktig i bedömningsprocessen för att den inte ska bli en dom för eleven. Detta ansåg lärarna som orimligt om proven inte görs om till flervals frågor och blir mer kvantitativa. Detta medför att proven blir så kallade fylleriövningar vilket enligt oss men även Fast (2007) kan göra att barnen tappar intresset både för att de anses tråkigt men också för att det inte utmanar
elevernas kunskapsutveckling. Dock försöker båda skolorna få en rättvis bedömning över hela skolan genom gemensam rättning och diskussion om bedömnings kriterier.
33
De båda skolorna där vår studie genomförts skiljer sig åt kulturellt och socioekonomiskt. Detta kan förklara deras olika syn på bland annat svårighetsgraden när det gäller proven. Skolan som hade störst andel svensktalande barn tyckte provet var lätt och målen lågt ställda. Medan skolan med elever med annat modersmål ansåg proven som svåra och i större grad erbjöd sina elever stödundervisning och läxhjälp för de elever som inte klarat proven. Trots att vår undersökning endast består av några få lärare så visar den redan här på att likvärdig
bedömning är svår att uppnå. Kanske hade resultatet blivit annorlunda med fler lärare och skolor. De svar vi fått skiljer sig inte åt nämnvärt vilket kan bero på att alla intervjuade lärare är kvinnor och har många års erfarenhet av skolans värld. Vår studie hade möjligtvis varit mer tillförlitlig med fler lärare av olika kön och ålder. Möjligtvis hade vårt resultat blivit
annorlunda och svaren mer likvärdiga skolorna emellan vid fler informanter. Alla våra intervjuer genomfördes på eftermiddagen vilket gjorde att lärarna kände tidspress och kanske hade vårt material blivit större om intervjuerna genomförts utan den tidspress som
informanterna kände av olika anledningar. Vårt syfte var att få lärarnas syn och detta hade även kunnat genomföras med enkäter med öppna svarsalternativ och på så sätt hade lärarna själva fått möjlighet att planera sin egen tid när det gäller deltagandet i vår studie. Detta hade även kunnat resultera i att fler lärare hade valt att delta i vår undersökning.
Trots att vi har försökt varit tydliga uppstod trots detta missförstånd vid den första intervjun där läraren trodde att vi ville intervjua elever. Detta gjorde också att val av plats inte blev den bästa utan vi fick välja den plats som fanns tillgänglig just då. Detta resulterade i att valet blev korridoren som inte var en ostörd plats och därför blev intervjun inte så lång som vi hoppas på.
5.1 Slutsatser
Vi anser att de nationella proven påverkar lärarnas undervisning till viss grad. Lärarna menar på att de inte ändrar in lektions planering efter proven. Men under studiens gång har vi fått fram att lärarna anpassar sina lektioner för att förbereda eleverna för de olika delproven. Genom att tillexempel senare lägga prov för att hinna med förberedelser.
Bedömningen av eleverna ändras inte. Lärarna är eniga om att de nationella proven är en bekräftelse på de omdömena de redan hade av eleven. Lärarna menar att de hade satt samma omdöme av eleverna utan proven, proven ses mer som en bekräftelse. Att bedömningen på de
34
nationella proven ska vara likvärdig över hela landet anser lärarna vara omöjligt. Detta för att proven är konstruerade på så sätt att eleven ska skriva berättelser och använda elevnära ord. Detta är något som är individuellt för varje elev och går inte att bedöma likvärdig. Om bedömningen ska vara likvärdig över hela landet så måstet man ändra på proven.
5.2 Vidare forskning
Till vidare forskning tycker vi det hade varit intressant att göra en liknande studie som utgår från elevers syn på de nationella proven för att på så sätt se hur proven verkligen påverkar eleverna. Detta eftersom vår studie bara fokuserat kring lärarnas syn och hur lärarna tror att elever påverkas av dessa.
Införandet av proven är relativt nytt och därför skulle en liknande studie som vi har gjort vara intressant att genomföra om ca 5 år. För att på så sett se om lärarnas syn på proven har förändrats. I framtiden kanske lärarna hittar andra lösningar kring arbetet med proven och bedömning.
35
Referenslista
Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur Dahlgren Gösta, Karin Gustavsson, Elisabeth Mellgren & Lars-
Erik Olsson (2006) Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber
Fast, Carina (2008) Literacy: i familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur. Hartman, Jan (2004) Vetenskapligt tänkande, från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur
Liberg, Caroline (2006 2 uppl.) Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur,
Lindö, Rigmor (2002) Det gränslösa språkrummet: om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Måhl Per (2005) I förväg uppställda krav. I: Lars Lindström & Viveca Linberg (red) (2005) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Pettersson Astrid (2005) Bedömning – varför, vad och varthän? I: Lars Lindström & Viveca Linberg (red) (2005) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Strandberg Leif Norstedts (2006) Vygotskij i praktiken; bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag
Trost Jan (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Wagner, Ulla (2004) Samtalet som grund - om den första skriv- och läsutvecklingen. Stockholm: Bonnier utbildning
Internet
a, http://www.skolverket.se/sb/d/2854 ,(4 sep-2010) Ämnesproven i grundskolans årskurs 3
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/63/22/%E4mnesprov%E5k3_webb.pdf 14 sep-2010 Nya språket lyfter
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/64/87/090819%20Nya%20spr%E5ket_lyfter_webb. pdf 15sep-10.
b,.http://www.skolverket.se/sb/d/3233 1 okt-2010 2
c.http://www.sweden.gov.se/sb/d/11324/a/130317 5 okt-2010
36
e..http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titleId/SV1010%20- %20Svenska 13 okt-2010
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiskaprinciper inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
26 sep-2010
Examensarbete
Hall Holmberg Camilla, Örnhed Carola, (2010) Nationella prov skolår 3, resultatens påverkan för det fortsatta lärandet. Malmö Högskola
Johansson (2007) De nationella provens
påverkan på det pedagogiska uppdraget- en studie om lärares inställning till införandet av nationella prov i åk. Skövde Högskolan
37