Den här studien har avsett att problematisera objektivitetsidealet och ge en inblick i lärares perspektiv och upplevelser. Belysa de utmaningar som de ställs inför i sin lärarroll, de förhållningssätt och strategier som de applicerar i sitt dagliga arbete samt hur de upplever effekterna av sin undervisning. I början av studien ställde jag följande frågeställning:
- Hur förhåller sig lärare till objektivitetsidealet inom ramen för samhällskunskapsundervisning och hur upplever de effekterna av sitt förhållningssätt?
Men vad har resultatet visat? Av intervjuerna har det framkommit en tydlig kärna i lärarnas förståelse av sin professionella roll och sitt uppdrag inom skolan samtidigt som konkreta förhållningssätt och strategier kan skilja sig åt mellan lärare. För alla lärare var objektivitet en självklarhet i den värdegrund som de vill förmedla med sin undervisning, saker som demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet osv. Det klart mest
framträdande förhållningssättet hos alla av lärarna var att hela tiden lyfta olika perspektiv, vilket också ges företräde frågan om ställningstagande. Oavsett vad läraren tyckte om att dela personliga åsikter eller graden av öppenhet och personlighet i undervisningen så var det för alla lika viktigt och centralt att i alla lägen lyfta olika perspektiv. Det blir på något sätt kärnan i lärarens uppfattning av objektivitet, dvs. att en lärare skulle kunna dela sina åsikter och samtidigt vara objektiv. Alla lärare höll dock inte med om det här och stod fast vid sitt val att inte avslöja sig, vilket visar på en oklarhet i fråga om ställningstagande. Om det möjliggör eller förhindrar ett objektivt förhållningssätt eller om det är önskvärt eller inte i undervisningen. De lärare som inte avslöjar sig menar att det finns andra utlopp för att skapa en personlig undervisning och bra relationer medan andra inte ser samma problematik så länge läraren hanterar situationen på rätt sätt.
Den kontextuella och situationsbaserade naturen av lärares val i fråga om avslöjande går i linje med Cooper Gellers undersökning och delvis också grunden för deras val, då lärarna ofta hänvisar till skolans värdegrund och styrdokumenten i sina resonemang för varför de ibland är mindre
objektiva och uppenbart tar ställning i vissa frågor och under särskilda omständigheter. Jämför vi med Zhang som undersökte blivande lärare så76 överensstämmer resultaten endast delvis. I min studie framkom lärare som inte hade några problem med avslöjande vilket kan tyda på att det är en strategi som blir mer aktuell för mer erfarna lärare. Liknande77
jämförelse kan göras med Kelly och Minnes Brandes studie.
Nödvändigheten att ibland skifta bort från det neutrala är synlig och påtagbar utifrån lärarnas beskrivningar, likaså synsättet att lärare aldrig kommer kunna vara helt objektiva, och inte heller att det är någonting eftersträvansvärt. Däremot är det ingen av lärarnas upplevelser som tyder på att valet att inte öppet ta ställning skulle förstås som en form av förnekande till eleverna. Valet baseras i samtliga fall med elevernas och undervisningens bästa i åtanke; att de inte vill negativt påverka eleverna och skada förtroendet och den relation som de byggt upp med såväl elever som vårdnadshavare.
Studien gav också flera perspektiv på undvikelse som strategi. Vissa av lärarna var tydliga med att det finns ämnen som de undvikit att ta med i undervisningen av olika skäl medan andras upplevelser var det motsatta. Resultatet visar också på något av en paradox när det kommer till lärares förhållningssätt till eleverna - att eleverna har rätt till sina åsikter
samtidigt som lärarna förväntar sig att eleverna ska kunna visa att de behärskar ett nyanserat förhållningssätt. Diskussion har visat sig vara en central undervisningsmetod för de flesta av lärarna samt att rollspel också framstår som en vanlig strategi. Att anta fiktiva roller, ofta en motstående åsikt till eleven, som ett sätt för läraren att utmana sina elevers tänkande, vägleda eleverna till mindre snäva perspektiv samt trigga igång elevernas resonemang och diskussioner. I det avseendet så stödjer studien Rydbergs resultat, att lärarna håller inne med sina åsikter och istället intar fiktiva roller. Studien har också visat att det finns situationer och ämnen där78 lärarna upplever det svårt att förhålla sig objektiv, däribland
värdegrundsfrågor där lärarna oftast tar ett tydligt ställningstagande och drar tydliga gränser. Men det kan också handlar om frågor som läraren känner väldigt starkt för eller frågor som upplevs hamna i gränslandet.
78Rydberg (2018), s. 173 f. 77Zhang (2010), s.92 ff.
Det här kan kopplas till den etiska och politiska dimension som Zembylas beskriver i sin studie. Min studie har kunnat ge perspektiv på svenska lärares förhållningssätt även om flera och bredare studieunderlag behövs för att kunna dra mer generella slutsatser. Men studien visar tydligt på olika “preferred” aspekter av lärarens professionella roll samtidigt som studien inte bekräftar Zembylas oro för lärarnas handlingsutrymme.79 Sammantaget har studien visat på en bredd och en komplexitet i lärares i förhållningsätt som tar uppenbart avstamp i de teoretiska
utgångspunkterna för studien, även om de aldrig till fullo lever upp till idealtyperna. Det finns drag av tre av Hess kategorier; denial, avoidance och balance med undantag för privilege. På liknande sätt finns också drag av Miller-Lanes kategorier; committed/neutral impartiality och exclusive partiality/impartiality, även om exclusive partiality fått minst genomslag. Diskussionsaspekten har varit central och det finns en klar uppmuntran till elever att dela åsikter. Lärarna har dock varit olika benägna att avslöja sin politiska ståndpunkt, inte heller är lärarna helt exklusivt partiska eller neutrala i sitt förhållningssätt utan det finns en uppenbar blandning. I koppling till Tryggvason passar alla lärarna in på objektiv framställning samtidigt som alla lärare inte väljer en neutral hållning i alla lägen, då det finns uppenbara undantag.
Studien lyfte också en aspekt som kan vara intressant för vidare
forskning; jämförelse mellan lärare med olika bakgrund och som kommer från olika samhällsgrupper. Då min egen studie fallit något kort i
variationen av deltagare kan det finnas perspektiv som saknas. En av lärarna berörde exempelvis att ställningstagandet i fråga om
jämställdhet/jämlikhet och att det kan upplevas som mer eller mindre givet beroende på om läraren tillhör de utsatta grupperna. Vidare studier som inkluderar kvinnliga lärare eller lärare med mångkulturell eller annan etnisk bakgrund än svensk skulle kunna ge intressanta svar på den här typen av frågor. Effekterna av lärarnas tillvägagångssätt är det som varit svårast att utläsa från studien, framförallt att försöka synliggöra negativa aspekter. Det kan delvis bero på att strategierna som används helt enkelt fått övervägande positiva resultat men det kan också förklaras med att
lärarna aktivt och kanske delvis undermedvetet anpassar sina strategier och snabbt byter inriktning när de märker att någonting inte fungerar. Det är trots allt inte logiskt att hålla fast vid ett förhållningssätt som har uppenbar negativ inverkan. Trots det har studien kunnat synliggöra eventuell problematik, däribland risken att eleverna enbart försöker bekräfta läraren, svårigheterna när ämnen blir för komplicerade för eleverna att hantera eller att eleverna gör som läraren och förblir vaga i sina åsikter. Det tyder självklart på goda resultat att lärarna upplever sin undervisning och sina strategiska val i ett positivt ljus men jag ser ändå ett potentiellt forskningsbehov att fördjupa sig i effekterna. Dels innebär det att vända sig till lärare med olika social/etnisk bakgrund, dels att jämföra med andra regioner. Intervjuer kan kompletteras med andra former av data, statistiska undersökningar eller varför inte
observationsstudier. Det har potential att synliggöra mer undermedvetna beteendemönster och effekter, positivt som negativt, som inte alltid kommer fram med enbart intervjuer.
Referenslista
Forskningslitteratur
Cooper Geller, Rebecca (2020). Teacher political disclosure in
contentious times: A “responsibility to speak up” or “fair and balanced”?, University of California: Los Angeles, i Theory & Research in Social Education, vol. 48, nr. 2, 182-210.
De-Shalit, Avner (2005). Teaching political philosophy and academic neutrality, The Hebrew University: Israel, i Theory and Research in Education, vol. 3, nr. 1, 97-120.
Hess, Diana E. (2004). Controversies about Controversial Issues in Democratic Education, i PS: Political Science & Politics, vol. 37, nr. 2, 257-261.
Hess, Diana E. (2005). How Do Teachers’ Political Views Influence Teaching about Controversial Issues?, i Social Education, vol. 69, nr. 1, 47-48.
Kelly, Deirdre M. & Minnes Brandes, Gabriella (2001). Shifting out of “Neutral”: Beginning Teachers’ Struggles with Teaching for Social Justice, i Canadian Journal of Education, vol. 26, nr. 4, 437-454.
Kelly, T. E. (1986). Discussing controversial issues: Four perspectives on the teacher’s role, i Theory and Research in Social Education, vol 19, nr. 2, 113-138.
Ljunggren, Carsten, Unemar Öst, Ingrid & Englund, Tomas (red.), (2015). Kontroversiella frågor: Om kunskap och politik i
samhällsundervisningen, Gleerups Utbildning AB: Malmö.
Miller- Lane, Jonathan, Denton, Elissa & May, Andrew (2006). Social Studies Teachers’ Views on Committed Impartiality and Discussion, Middlebury College, i Social Studies Research and Practice, vol. 1, nr. 1, 30-44.
Mohanty, Satya P. (2001). Can Our Values Be Objective? On Ethics, Aesthetics, and Progressive Politics, John Hopkins University Press, i New Literary History, vol 32, nr. 4, 803-833.
Persson, Lise-Lotte (2015). Samhällskunskapsläraren - ett neutrum? Samhällskunskapslärares syn på deras egen neutralitet i undervisningen, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap: Karlstads Universitet. Quennerstedt, Ann (2015). Mänskliga rättigheter som värdefundament, kunskapsobjekt och inflytande: en läroplansanalys, Örebro universitet, i Utbildning & Demokrati, vol. 24, nr. 1, 5-27.
Reid, Alan, McCallum, Faye & Dobbins, Rosie (1998). Teachers as Political Actors, University of South Australia, i Asia-Pacific Journal of Teacher Education, vol. 26, nr. 3, 247-259.
Rydberg, Christian (2018). Didaktiska dilemman i undervisning utifrån samhällsdilemman, Malmö Studies in Educational Sciences: Licentiate Dissertation Series, 2018:42.
Tryggvason, Ásgeir (2015). Politiska frågor i klassrummet, ur Kontroversiella frågor: Om kunskap och politik i
samhällsundervisningen, Ljunggren, Carsten, Unemar Öst, Ingrid & Englund, Tomas (red.), Gleerups Utbildning AB: Malmö.
Westerståhl, Jörgen (1977). Objektiv nyhetsförmedling, i Statsvetenskaplig tidskrift, vol. 80, nr. 3, 195-202.
Zembylas, Michalinos (2018). Rethinking the demands for ‘preferred’ teacher professional identities: Ethical and political implications, Open University of Cyprus, in Teaching and Teacher Education, vol. 76, 78-85. Zhang, Shaoan (2010). Secondary Preservice Teachers’ Perspectives on Teacher Self-Disclosure as Citizenship Curriculum, University of Nevada: Las Vegas, Action in Teacher Education, vol. 32, nr.2, 82-96.
Övrig litteratur och källor
Denscombe, Martyn (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna, uppl. 4:3,
Studentlitteratur AB: Lund.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, uppl. 5:1, Wolters Kluwer Sverige AB: Stockholm.
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.
Elektroniska källor
SVT Nyheter, Röriksson, Gustav (2021-04-16). SD-politiker i Hörby anklagar lärare för vänsterpropaganda - överväger spela in lektioner, hämtad (2021-05-20), URL:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/sd-politiker-anklagar-larare-for-v ansterpropaganda-tanker-spela-in-lektioner
SVT Nyheter, Röriksson, Gustav (2021-04-19). Kritik mot SD-politiker som anklagade lärare för “vänsterpropaganda”, hämtad (2021-05-20), URL:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/politikers-inblandning-i-skolan-fa r-kritik