Den objektiva eller personliga läraren? En kvalitativ studie om lärares objektiva roll och identitet i samhällskunskapsundervisning

Examensarbete

Den objektiva eller personliga läraren?

En kvalitativ studie om lärares objektiva roll och identitet i samhällskunskapsundervisning

Författare: Sandra Sandberg Handledare: Helena Ekelund Examinator: Erik Wångmar Termin: VT-21

Ämne: Samhällskunskap Nivå: Avancerad nivå Kurskod: 4SHÄ4E

The objective or personal teacher?

A qualitative study of teachers’ objective role and identity in social studies teaching

Abstract

This is a qualitative study that aims to investigate objectivity as an ideal and the expectations laid on teachers to behave and teach objectively. Through

interviews with social science teachers the study uncovers experiences regarding expectations of objectivity. It also analyzes what approaches and strategies the teachers use in the classroom when considering objectivity, either as an ideal and/or what is to be expected of them. In addition the study also aims to explore the practical effects of teachers' pedagogical choices within the classroom and within the framework of social science teaching.

The study has shown a complexity to the teachers role and the teachers understanding and interpretations of objectivity. It has deepened our understanding of teachers' daily challenges and how they try to live up to perceived expectations, both from within and from the surrounding society. The results have shown multiple challenges relating to objectivity and the practice of teaching social sciences as a subject. Teachers show partially different

approaches and strategies. But at the same time there is a core element to their understanding of teachers' professional role, usually based on school values tied to the curriculum.

Keywords

Teachers, teaching, objectivity, professionalism, role, identity, ideal, expectations, approaches, strategies, effects, social sciences.

Nyckelord

Lärare, undervisning, objektivitet, professionalism, roll, identitet, ideal, förväntningar, förhållningssätt, strategier, effekter, samhällskunskap.

Författarens tack

Jag vill tacka min handledare för den vägledning som jag fått under arbetets gång och de berikande diskussioner som förgyllt processen. Jag vill även ge särskilt tack till mina systrar för att de alltid är där för mig när jag som mest behöver inspiration och hjälp i mina studier - vad skulle jag göra utan er! Tack för alla de synpunkter som har förhöjt uppsatsen och som gjort att jag stolt kan presentera det här arbetet.

Innehållsförteckning

Abstract 2

1. Inledning 5

1.1 Syfte och frågeställning 6

2. Teoretisk bakgrund 7

2.1 Tidigare forskning 7

2.2 Teoretiskt ramverk 10

2.3 Definitioner 13

2.4 Styrdokument 15

3. Metod 18

3.1 Datainsamling 19

3.2 Avgränsningar 20

3.3 Deltagare 20

3.4 Validitet, reliabilitet och intervjuareffekt 22

3.5 Etiska överväganden 23

3.6 Analysmodell 24

4. Resultat 26

4.1 Tema: Skolans objektivitetsideal 26

4.2 Tema: Förhållningssätt och strategier 27

Ställningstagande 29

Perspektiv 31

Undvikelse och förnekelse 32

Eleven och diskussion 34

Övriga resultat 35

4.3 Tema: Praktiska effekter 36

5. Slutsats och diskussion 39

Referenslista 43

Intervjuförteckning 46

Bilaga 1 47

1. Inledning

Vi kommer kanske aldrig komma överens om egenskaperna för den perfekta läraren då det troligen finns lika många tolkningar som det finns lärare och elever. Det går att göra många påståenden men vad som går att konstatera är att ingen lärare är den andra lik och att lärarrollen inte är huggen i sten. Trots det här är ingen helt fri att forma sin egen yrkesroll och identitet eftersom det alltid kommer finnas saker som styr och formar vår bild av hur man ska vara som lärare. De här förväntningarna kan grunda sig i allt från politiska styrdokument, det omgivande samhället till den egna lärarprofessionen och den individuella lärarens uppfattning.

Oavsett ursprung ser jag det som viktigt att synliggöra de förväntningar och ideal som på olika sätt påverkar läraren, undervisningen och i längden eleverna. Det finns säkerligen många olika förväntningar på lärare som är intressanta att studera men i min studie har jag intresserat mig för objektivitetsidealet, dvs. de förväntningar som finns på lärare att förhålla sig objektivt i sin undervisning.

Lärares objektivitet är inget nytt tema i samhällsdebatten men det känns särskilt aktuellt i ljuset av händelserna i Hörby där en lärare blivit

anklagad för vänsterpropaganda av en uppsatt SD-politiker. Något som i¹ sin tur har fått stark kritik från andra politiker i kommunen. Det står klart² att det finns ett samhälleligt intresse för lärares förhållningssätt och undervisning, men också att frågan om objektivitet är omtvistad. Alla lärare berörs och utsätts i någon mening för den här typen av

förväntningar men det tar sig uttryck på olika sätt i olika sammanhang.

För lärare i samhällskunskap blir objektivitet särskilt aktuellt för deras val och avvägningar eftersom politik och politiska frågor är en så central del i undervisningens innehåll. Men är det lika enkelt för läraren att vara objektiv i praktiken som i teorin? Frågan jag ställer mig är om lärarens situation kan vara mer problematisk än vad vi inser och att

förväntningarna kan skapa grund för pedagogiska dilemman och komplexa val i klassrummet.

2SVT Nyheter, Röriksson (2021-04-19).

1SVT Nyheter, Röriksson (2021-04-16).

Det finns praktiska exempel som kan illustrera det här förhållandet.

‘Vilket parti röstar du på?’ är en klassisk fråga för lärare i

samhällskunskap men som inte på något sätt är given hur eller om den ens bör besvaras. En fråga som eventuellt kan bli mer komplicerad om läraren ifråga är politiskt aktiv vid sidan om. Det här handlar om

objektivitetsidealet, var lärare drar gränsen mellan det objektiva och subjektiva, samt gränsen mellan det personliga och det professionella.

Hur ska man som lärare hantera den här typen av förväntningar och vad blir konsekvenserna för undervisningen? Det är den här typen av frågor som jag med min studie vill problematisera och fördjupa mig i med utgångspunkt i lärarens perspektiv och erfarenheter.

1.1 Syfte och frågeställning

Det är på flera grunder intressant att fördjupa sig i de förväntningar och ideal som ställs på lärare. Min studie avser att tillföra en ny infallsvinkel på ett mångfacetterat forskningsfält samt bidra med svenska perspektiv på lärarrollen och tillhörande pedagogiska dilemman. Utöver det

vetenskapliga finns det också ett samhälleligt och professionsmässigt syfte med den här typen av studie. Lärare utgör en samhällsviktig funktion där ett stort ansvar faller på professionen men också den individuella läraren att leva upp till samhällets förväntningar. Lärares erfarenheter kan således ge oss viktiga insikter i hur rådande ideal

påverkar såväl lärare som elever och undervisningen i sin helhet. Studien avser att synliggöra lärares utmaningar inom ramen för klassrummet och de dilemman och konflikter som kan uppstå i relation till objektivitet.

Genom att synliggöra och problematisera objektivitetsidealet vill jag med min studie dessutom ge vetenskaplig grund för tydligare riktlinjer och stöd för hur lärare ska forma sin yrkesroll och sin undervisning. För att uppnå ovanstående syfte vill jag besvara följande:

- Hur förhåller sig lärare till objektivitetsidealet inom ramen för samhällskunskapsundervisning och hur upplever de effekterna av sitt förhållningssätt?

2. Teoretisk bakgrund

Under följande kapitel behandlas både konkreta forskningsexempel och generella beskrivningar av forskningsläget på närliggande områden som på olika sätt är relevanta för studien. Här klargörs också mina teoretiska utgångspunkter för studien samt begreppsliga och bakomliggande aspekter som behövs för att förstå utgångspunkten och ramverket för studien.

2.1 Tidigare forskning

Ett närliggande forskningsområde till min studie behandlar undervisning om kontroversiella frågor. Det gemensamma intresset finns för dilemman i samhällskunskapsundervisning samt fokus på lärares åsikter, attityder och praxis. Som tidigare nämnt har jag inget intresse för kontroversiella frågor i sig men de skapar onekligen situationer där lärares objektivitet sätts på prov. I en studie av Christian Rydberg identifieras flera

spänningar och didaktiska dilemman. Av fyra meta-dilemman var det en som handlade om lärarens ställningstagande och objektiva/neutrala

förhållningssätt. Resultatet visade att svenska lärare tenderar att hålla inne med sina personliga åsikter och istället intar en fiktiv roll i diskussioner med elever. Han konstaterar också att lärarna bara delvis kom med³ didaktiska argument för sin position. Lärarna lyfte maktrelationen till eleverna, påtryckningar utifrån (exempelvis från föräldrar) samt relationen och diskursen kring styrdokumenten.⁴

Närliggande studier finns om disclosure som undervisningsstrategi, dvs.

hur lärare resonerar kring att avslöja sina åsikter i klassrummet. Rebecca Cooper Geller undersöker det här i ljuset av dagens polariserade politiska klimat. Resultatet visar att det finns en kontextuell natur till lärares pedagogiska val och som kan vara väldigt situationsbaserad. Objektivitet och neutralitet som det rätta är ett vanligt synsätt, med indoktrinering och maktmissbruk som exempel på argument. På samma sätt finns det

faktorer som talar för disclosure, situationer som gör det mindre önskvärt att förhålla sig neutralt. Det handlar t.ex. om att motverka kränkande

4Rydberg (2018), s. 175 ff.

3Rydberg (2018), s. 173 f.

behandling och stödja politiskt sårbara grupper. Hon beskriver⁵

situationer där avslöjande kan användas som ett verktyg för att hantera och kontrollera situationer i klassrummet, t.ex. för att sätta stopp för heta diskussioner som går över styr. Hon betonar också riskerna som finns med att lärare använder professionell neutralitet som en sköld, dvs. ett medel för läraren att slippa rycka in i kniviga situationer och tvingas avslöja sig själva eller välja sida. Men att läraren i processen riskerar att försätta elever i en utsatt situation utan vuxet stöd och beskydd från saker som rasism, kvinnohat eller transfobi. Annan forskning på området har⁶ nått liknande resultat och slutsatser. I en artikel av Shaoan Zhang som undersöker blivande lärare (under träning) var intervjupersonerna inte villiga att avslöja varken sin religiösa åskådning eller sina politiska åsikter, även om toleransen för det senare visade sig vara högre.

Betoningen ligger på lärarens neutrala roll och oron som finns för lärarens inverkan på eleverna, som är lätt formbara i sin politiska utveckling.

Zhang utgår från att det finns lämpliga sätt att använda självavslöjande i medborgarskapsutbildning men konstaterar att nya lärare inte vill använda det eftersom de är osäkra på hur man gör och rädslan för

negativa konsekvenser för både elever och de själva. Från maktmissbruk till förolämpning av elever eller vårdnadshavare samt risken att förlora jobbet.⁷

En äldre studie som på liknande sätt intresserar sig för blivande lärares perspektiv på lärarrollen är Kelly och Minnes Brandes “Shifting out of Neutral”. Studien visar på svårigheter och komplexiteten att behandla ämnet social rättvisa, något som enligt deras resultat ofta innebär en nödvändighet att skifta bort från det neutrala. Författarna konstaterar att neutralitet varken är önskvärt eller möjligt att uppnå. De förespråkar ett⁸ inclusive situated engagement, i meningen att inkludera exkluderade minoriteter med förutsättningen att lärare befinner sig och agerar inom ramen för sina egna identiteter, värden och sociala situationer. Med engagemang avses behovet för lärare att öppna sina åsikter för kritik, granskning och handling. Genom att inte öppna sig hävdar Kelly och

8Kelly & Minnes Brandes (2001), s. 450.

7Zhang (2010), s.92 ff..

6Cooper Geller (2020), s. 198.

5Cooper Geller (2020), s. 198 ff..

Minnes Brandes att lärare förnekar eleverna en möjlighet och en förberedelse för ett aktivt medborgarskap i en deltagande demokrati.⁹ Studier som den här är intressant eftersom förhållningssättet mellan blivande lärare och etablerade lärare kan jämföras, dvs. vad praktiska erfarenheter har för effekt på lärares förhållningssätt och om den här typen av slutsatser fortfarande håller.

Det finns mycket forskning som behandlar lärares identitet men det är endast en mindre del som kan sägas ha en klar användbarhet och relevans för min studie och mina resultat. En vetenskaplig artikel av Machalinos Zembylas illustrerar komplexiteten av lärares professionella identitet.

Läraridentitet beskrivs som en dynamisk och karriärlång process och något som skapas i samspelet mellan personliga och emotionella erfarenheter, en professionell och social kontext samt den politiska omgivningen på såväl mikro- som makronivå. Formandet av identitet innefattar en komplex blandning av aspekter; känslor, diskurs, reflektion, makt och struktur m.m. Zembylas beskriver både en etisk och politisk dimension av läraridentitet vilket är intressant i förhållande till det objektivitetsideal som jag undersöker. Han uttrycker en oro för i vilken utsträckning maktrelationer påverkar lärare och deras möjligheter att göra eller inte göra olika val. Framförallt i ljuset av “an ‘age of compliance and accountability’ in the teaching profession and education more broadly.”. Den här inverkan är förknippad med vad Zembylas kallar¹⁰ preferred professional identities. Vad som är preferred kan skilja sig mellan sociopolitiska miljöer , varav min studie möjligen kan ge¹¹ perspektiv på den svenska kontexten.

En teoretisk avvägning som kan skilja sig mellan olika studier är i vilken grad man ser på lärare som politiska aktörer och huruvida man tror på lärares möjlighet att förhålla sig objektivt i sin undervisning. “Teachers as Political actors” är ett tydligt exempel på en studie som starkt

argumenterar för lärarrollens politiska natur och undervisning som en politisk handling. Med det här avses både lärares förhållande till

11Ibid.

10Zembylas (2018), s. 79.

9Kelly & Minnes Brandes (2001), s. 451 f.

läroplanen men också skolans sociala konstruktion. Reid, McCallum och Dobbins skriver följande:

“[...] since the official curriculum is a political artefact, teachers - whether they have involved themselves in the development process or not - are acting politically when they engage with it in some way. This is the case whether they adopt, adapt or subvert it. Teachers cannot escape the political dimensions of what they do in their curriculum work, because the curriculum itself is inherently political.”¹²

Från deras perspektiv är lärarens politiska roll given, oavsett om de

handlar aktivt eller passivt, självständigt eller i grupp och oavsett för vilka mål och intressen de agerar efter. Undervisning är en politisk handling och lärare kan från det här perspektivet aldrig vara helt neutrala eller objektiva.

Vad forskarna istället frågar sig är i vilken grad lärare politiskt begränsas och gränserna för deras personliga frihet i sitt arbete. Forskning som¹³ istället intar det motsatta perspektivet förutsätter att objektivitet är uppnåeligt i olika utsträckning men också att det är mer eller mindre eftersträvansvärt. Min egen forskning försöker inta ett neutralt läge mellan perspektiven. Det som intresserar mig är lärares egna upplevelser och förståelse av objektivitet vilket gör det olämpligt att på förhand ge favör till ett särskilt perspektiv.

2.2 Teoretiskt ramverk

I utformningen och genomförandet av min studie har jag valt att inte utgå från en enskild teori. Med det här vill jag undvika att undersökningen blir för snäv och att flera perspektiv och infallsvinklar kan studeras. De tre teoretiska perspektiv jag valt att ta med kan beskrivas som snarlika och möjligen inspirerade av varandra. Teorierna behandlar lärares

tillvägagångssätt och synsätt i undervisning om kontroversiella och

politiska frågor. Gemensamt för teorierna är att de identifierar fyra möjliga förhållningssätt för lärare. Författarnas fyra ingångar kan som tidigare nämnt beskrivas som snarlika även om de inte är identiska, dvs. att de

13Ibid.

12Reid et al. (1998), s.249.

benämns och beskrivs på olika sätt och därmed också tillför något nytt. Av de förhållningssätt som behandlas i studien är det inget som förespråkas mer än något annat. I den meningen försöker jag som forskare förhålla mig objektivt för att på förhand inte styra undersökningen i någon särskild riktning.

Diana E. Hess står för den första teorin som går att utläsa i flera av hennes verk. I studien tar jag inspiration från följande begrepp: denial, privilege, avoidance och balance, som Hess använder som benämning för de fyra tillvägagångssätt för lärare som hon identifierat i sina studier. Denial¹⁴ innebär att läraren förnekar att en fråga är politiskt kontroversiell och undervisar i enlighet med det upplevda rätta svaret. Här förstås lärarens avslöjande av sin ståndpunkt mindre som ett aktivt ställningstagande och mer som en form av sann kunskapsförmedling. I det andra

tillvägagångssättet (privilege) erkänner läraren att en fråga är politiskt kontroversiell men ger i sin undervisning förmån till ett särskilt perspektiv.

Avoidance innebär att läraren erkänner att ett ämne är kontroversiellt och hanterar det genom att försöka undvika den typen av frågor och inte inkludera det i undervisningen. Det sista tillvägagångssättet (balance) innebär att läraren hanterar en fråga som genuint kontroversiell och undervisar utan att favorisera ett särskilt perspektiv.¹⁵

Den andra teorin som jag använt är tagen från en studie av Miller-Lane et al. som på liknande sätt som Hess delar in lärarens perspektiv i fyra kategorier: committed impartiality, neutral impartiality, exclusive

partiality och exclusive neutrality. Begreppen är ursprungligen myntade¹⁶ av T. E. Kelly men är här grafiskt illustrerade med tillägget av en noll-¹⁷ till femgradig skala som visas i figuren nedan (figur 1). Skalan är inget som jag använder mig av mer än att det belyser komplexitet i lärares perspektiv. Helt enkelt att de olika perspektiven innebär idealtyper och att lärare i praktiken kan tillämpa ett perspektiv mer eller mindre starkt med utrymme för undantag och variation i olika undervisningssammanhang och klassrumssituationer.

17Kelly (1986).

16Miller-Lane et al. (2006), s. 33.

15Hess (2005), s. 47 f..

14Hess (2004), s.259.

Figur 1: Fyra teoretiska lärarperspektiv

Källa: Miller-Lane et al. (2006). Social Studies Research and Practice, vol. 1, nr. 1, s. 33.

Vad som är av större intresse för min studie är beskrivningarna av de fyra perspektiven. Committed impartiality innebär att läraren främjar

diskussion, är fast besluten att avslöja sin ståndpunkt i olika ämnen och uppmuntrar sina elever att göra detsamma. Även i neutral impartiality främjar läraren diskussion men har beslutat sig för att inte avslöja sin ståndpunkt men uppmuntrar samtidigt eleverna att visa sina åsikter.

Exclusive partiality beskriver ett förhållningssätt där läraren eftersträvar att övertyga sina elever att anta en korrekt och föredragen ståndpunkt i kontroversiella frågor. Slutligen exclusive neutrality där läraren väljer att inte introducera några ämnen som uppfattas som allmänt kontroversiella och delar inte heller sina åsikter i sådana frågor.¹⁸

18Miller-Lane et al. (2006), s. 33.

Den tredje teoretiska vinkeln är det Ásgeir Tryggvason som står för. I sin teori delar han på en objektiv respektive neutral hållning till politiska frågor. Även här blir det fyra olika förhållningssätt då de två delas upp i stark/svag objektivitet respektive stark/svag neutralitet. När Tryggvason använder objektivitet avses främst hur undervisningsinnehåll framställs och huruvida läraren är tydlig eller inte med vem som står för vilka åsikter. Med neutralitet menas om läraren väljer att visa sina politiska åsikter eller inte. Den neutrala hållningen beskrivs dock inte enbart som passiv och utesluter inte mer aktiva undervisningsstrategier. Exempelvis kan en lärare undvika att dela sina egna åsikter genom att istället inta fiktiva roller.¹⁹

2.3 Definitioner

Här kommer en begreppslig definition för att klargöra min förståelse och användning av begreppet objektivitet inom ramen för studien.

Objektivitet är ett begrepp som kan definieras på olika sätt och kan även användas synonymt till en rad olika begrepp. Den kanske tydligaste definitionen av objektivitet finns att hitta inom statsvetenskaplig medieforskning men har bred applicerbarhet. Jörgen Westerståhls schematiska översikt av objektivitetskravet visar på en rad olika komponenter som kan räknas in i objektivitet.

Från det här perspektivet fungerar objektivitet som ett paraplybegrepp men som kan brytas ner i olika grenar. De två huvudkomponenterna i begreppet är saklighet och opartiskhet. Saklighet kan i sin tur brytas ner²⁰ i sanning och relevans. Sanning som ofta räknas till det mest centrala och överordnade objektivitetskravet och avser verklighetsanspråk; ambitionen är att komma så nära verkligheten som möjligt och inte använda falska uppgifter. I termer av lärares kunskapsförmedling skulle man kunna säga att det handlar om vetenskaplig grund.

20Westerståhl (1977), s. 195.

19Tryggvason (2015), s. 68 ff.

Figur 2: Modell för objektivitetskrav

Källa: Westerståhl, Jörgen. Statsvetenskaplig tidskrift, 1977, vol.

80, nr. 3, s.195.

Relevans är något som är mer ombytligt eftersom det till största del handlar om intresseavvägning, vad som gör något mer intressant än något annat. Det kan också grundas på mer fasta principer där systematiska avvikelser kan förklaras med partiskhet och bristande saklighet.

Opartiskhet som är den andra huvudkomponenten delas upp i

balans/icke-partiskhet respektive neutral presentation. Balans blir aktuellt vid framställningen av flera parter, bl.a. i konflikter, där målsättningen är en rättvis spegling av olika perspektiv. Balans kan eventuellt komma i konflikt med relevanskravet och det blir mer komplicerat desto fler parter som är inblandade. Med neutral presentation avses att meddelanden inte utformas på ett sätt så meddelaren identifierar sig med eller tar avstånd från den berörda parten. Med andra ord ska det inte finnas någon²¹ värdering eller ställningstagande i framställningen.

Det finns även definitioner av objektivitet som inte kopplar till medier och nyhetsförmedling utan har en mer allmän statsvetenskaplig

förankring. Mohanty beskriver såväl en positivistisk som

post-positivistisk förståelse av objektivitet. Den förstnämnda likställer objektivitet med absolut neutralitet, dvs. att helt avvika från subjektiva värderingar, ideologier och teoretiska antaganden. Den andra inriktningen har kritiserat den första för att vara mänskligt omöjligt att leva upp till

21Westerståhl (1977), s. 198 ff.

och väljer istället att inte likställa objektivitet med neutralitet. Betoningen ligger på skillnader mellan olika sorters subjektivitet och partiskhet då det inte enbart ses som negativt. Helt enkelt att det kan finnas situationer när det kan vara både nödvändigt, produktivt och användbart. De-Shalit vill²² också sära på objektivitet och neutralitet och menar att vi kan vara båda samtidigt och att begreppen är oberoende av varandra. I samma anda åtskiljs även objektivitet från sanning. I det här sammanhanget definieras objektivitet på följande två sätt: “(i) one is not content with one’s first impressions of things, but tries to formulate them in a broader, less self-centered way; and (ii) one puts forward arguments that are free from one’s wishful thinking.”. Definitionen avser här en frigörelse från²³ självcentrering och personligt önsketänkande och till skillnad från Westerståhls definition blir objektivitet här endast en metod och förknippas inte med sanning eller ett särskilt kunskapsinnehåll.

Definitionen av objektivitet som jag utgår ifrån kan sägas ta inspiration från ovanstående perspektiv. Jag kommer inte veta på förhand vilken förståelse intervjupersonerna har av objektivitet, varav Westerståhls definition blir användbar eftersom den öppnar för flera aspekter och synonymer. Personligen lutar jag mer mot en post-positivistisk definition än en rent positivistisk men återigen är det viktigt att var ödmjuk och öppen för båda perspektiv. Det kommer alltid vara naturligt att förknippa objektivitet med frigörelse från det subjektiva och självcentrerade

förhållningssätt (i mer eller mindre utsträckning). Objektivitet som metod är onekligen centralt i undervisningssammanhang men det är bra att vara beredd på andra perspektiv. Det skulle exempelvis kunna röra sig om definitioner som inbegriper saklighet lika mycket som opartiskhet.

2.4 Styrdokument

Innan vi går vidare till metodavsnittet vill jag ge en kort översikt på olika svenska styrdokument, företrädesvis skollagen och läroplanen för

gymnasieskolan (Gy11/Lgy11) och de delar som på olika sätt har²⁴ relevans för objektivitet. Anledningen är för att ge en inblick i lärares

24Skolverket (2011), Läroplan för gymnasieskolan (Gy11/Lgy11).

23De-Shalit (2005), s. 101.

22Mohanty (2001), s. 804.

politiska styrning och de dokument som är en viktig grund för deras förhållningssätt och pedagogiska val. Det har inte funnits tid till en egen analys så jag förlitar mig helt på det begränsade material som jag kunnat hitta. De översiktliga beskrivningarna och citaten baseras på Ann

Quennerstedts läroplansanalys med fokus på mänskliga rättigheter och kompletteras av en textanalys av skollagen samt Lgy11 från en

studentuppsats på avancerad nivå vars fokus är neutralitet i förhållande till lärarrollen. Båda analyserna är koncentrerade till läroplanens allmänna riktlinjer och säger väldigt lite om riktlinjerna för undervisning i olika ämnen vilket är anledningen till att ämnet samhällskunskap inte behandlas i den här översikten (med tillhörande delar såsom syfte, målsättningar, centralt innehåll eller kunskapskrav och examensmål).

Däremot är det möjligt att lärarna kommer dra egna kopplingar till de här delarna av styrdokumenten eftersom de är mer konkret och praktiskt förankrade i undervisningssituationen.

Det värdemässiga fundamentet för de svenska läroplanerna som helhet är utan tvekan mänskliga rättigheter och demokrati. Quennerstedt illustrerar det med följande citat från Lgy11; “Människolivets okränkbarhet,

individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som utbildningen ska gestalta och förmedla”. Det här kompletteras också av andra aspekter såsom fostran för kulturell mångfald, åsikts- och yttrandefrihet samt rättskänsla. Läroplanen som också grundar sig på²⁵ skollagen ger generell vägledning för skolans värdegrundsarbete samt hur personal ska bemöta och förhålla sig till elever; “Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling” samt att “Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda eleven, och ha ett demokratiskt förhållningssätt“. Vad²⁶ som framgår av Perssons analys är att begrepp som neutralitet eller objektivitet inte används i varken skollagen eller läroplanen men att det finns olika former av indirekta uttryck. Närliggande och delvis synonyma begrepp som däremot förekommer är saklighet och allsidighet. Det

26Quennerstedt (2015), s.16.

25Quennerstedt (2015), s.13.

framgår att skolan ska möjliggöra och framhålla betydelsen av personligt ställningstagande, däremot specificeras inte vem det riktas till. Det kan alltså tolkas både från elev och lärarperspektiv. Det enda som tydligt uttrycks är att undervisningen ska vara saklig och allsidig samt att det klart och tydligt ska framgå vem som står för vilka värderingar.²⁷ De generella formuleringarna gör styrdokumenten både vaga och

tolkningsbara i vissa avseenden även om det också finns exempel på mer direkt vägledning. Exempelvis i det aktiva arbetet för att motverka och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det framgår också tydligt att skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och värdera åsikts- och yttrandefrihet; “Läraren ska öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar, samt konsekvenserna av dessa”. Läroplanen betonar²⁸ också målsättningen att elever ska utveckla förmågan att arbeta i

demokratiska former samt självständigt och tillsammans med andra kunna ta initiativ och ansvar. Perssons analys stödjer också det här och²⁹ lyfter utdrag som förmedlar att skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse samt att “Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Det framgår också tydligt att det ingår i lärarens uppdrag att

“tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas” samt “se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv”.³⁰

30Persson (2015), s. 24.

29Ibid.

28Quennerstedt (2015), s.17 f.

27Persson (2015), s. 23.

3. Metod

Centralt för min forskningsfråga är att studera lärares erfarenheter och förhållningssätt för att nå en djupare förståelse av skolans

objektivitetsideal. En lämplig ansats för den här typen av

forskningsproblem och forskningsfråga är kvalitativ metod snarare än kvantitativ för att på ett mer tillfredsställande sätt komma åt hur människor, i det här fallet lärare, tänker och resonerar kring sin verklighet. Metoden kan även beskrivas som en fenomenologisk infallsvinkel där jag vill studera objektivitetsidealet som fenomen med utgångspunkt i lärares subjektiva erfarenhet och upplevelser. Fördelen³¹ med en kvalitativ och fenomenologisk inriktning är att det lättare går att besvara särskilda frågor och komma åt ett ämne mer på djupet jämfört med en kvantitativ ansats som till naturen är mer ytlig. Det finns dock flera svagheter med metoden som är viktiga att beröra. Undersökningens djup och detaljrikhet som har syftet att försöka fånga verklighetens komplexitet är ofta på bekostnad av representativiteten och

generaliserbarheten av resultaten. Det finns sällan möjlighet att studera ett större antal fall, däremot kan det var en fördel i mer småskaliga

undersökningar där representativitet och generaliserbarhet lätt kan bli problematiskt även för kvantitativa ansatser, till följd av tidsbrist eller brist på resurser. Kritik riktas ibland också mot fenomenologin för att den är mindre sträng i klassisk vetenskaplig mening. Betoningen ligger på subjektiva utsagor, beskrivningar och tolkning jämfört med objektiv analys och mätning.³²

Tolkning är oundviklig för att kunna besvara särskilda forskningsfrågor och bearbeta särskilt material men det är viktigt att vara ödmjuk inför utmaningen. Att tolka och sätta sig in i hur andra människor tänker är ingen enkel uppgift, särskilt inte om målet är i fenomenologisk anda att vara “trogen originalet” och att som forskare minimera sina egna övertygelser, förväntningar och förutfattade meningar av det man avser studera. Motargumentet såklart är att vi aldrig helt kan koppla bort oss själva i våra tolkningar, men det är inte heller poängen med metoden.

Fenomenologin vill öka forskarens självinsikt, att aktivt försöka motverka

32Denscombe (2017), s. 197 ff.

31Denscombe (2017), s. 187 f.

och minimera inverkan av sina förhandsantaganden. Trots kritiken som³³ kan riktas mot metoden är det viktigt att betona lämpligheten för studien.

Är lärarens upplevelser, tankevärld och resonemang det som jag vill komma åt på djupet för att förstå innebörden och effekterna av det fenomen som undersöks, i det här fallet objektivitetsidealet? Då blir det den här typen av metod som jag måste förlita mig på för att nå

tillfredsställande resultat.

3.1 Datainsamling

Min metod för undersökningens datainsamling är semistrukturerade personliga samtalsintervjuer som går väl i linje med min kvalitativa ansats. Användningsområdena för samtalsintervjuer är flera men i koppling till den här studien är syftet att försöka synliggöra, beskriva, tolka och förstå hur lärare upplever sin situation och vad deras³⁴ upplevelser kan säga oss om lärarrollens komplexitet i förhållande till objektivitetsidealet. Intervjuernas struktur är vald för sin flexibilitet. Med min metodologiska ansats vill jag ha friheten av öppna svar för att de lärare som intervjuas ska kunna ge utförliga och utvecklande svar och inte känna sig bundna av fasta och på förhand utskrivna svarsalternativ.

Någon form av struktur är dock hjälpsamt för att fokusera svaren på det som är relevant för forskningsfrågan och inte sväva ut för mycket vilket är risken med helt ostrukturerade intervjuer.

Personliga intervjuer är utgångspunkten eftersom jag är intresserad av lärares individuella förhållningssätt och inte ett gruppfenomen. Fördelen är också att den typen av intervjuer är lättare att både kontrollera och arrangera. Från början var jag öppen för att intervjuerna skulle kunna³⁵ genomföras antingen fysiskt eller digitalt beroende på deltagarnas

preferens, men i skuggan av pandemin kom alla mina sex intervjuer att bli i digital form över Zoom. Alla intervjuformer kommer naturligtvis med sina egna utmaningar men gemensamt för alla former av samtalsintervju är att det finns en flexibilitet som öppnar för oväntade svar och ingångar

35Denscombe (2017), s. 269 f.

34Esaiasson et.al. (2017), s. 260, 262.

33Denscombe (2017), s. 189,192.

på ämnet som forskaren annars kanske hade missat och möjligheten att kunna följa upp och utveckla frågor vid behov.³⁶

3.2 Avgränsningar

En undersökning behöver alltid avgränsas på olika sätt för att inte bli för omfattande och passa den tid och resurser som finns till förfogande.

Studien är ämnesmässigt avgränsat till att enbart behandla

lärarerfarenheter i relation till samhällskunskap. Därför är det endast lärare med erfarenhet av ämnet som blir föremål för intervju. Jag har även avgränsat mig till att fokusera på frågor som främst berör politisk

objektivitet istället för objektivitet i allmänhet, vilket jag gör dels för att underlätta och fokusera intervjun men också för att inte falla över i andra ämneskategorier. Mot bakgrund av det här har jag också valt att begränsa intervjuerna till lärare som undervisar på gymnasial nivå eftersom de arbetar med ämnet mer fokuserat i jämförelse med lärare på lägre nivåer (som utgår ifrån en SO-indelning). Genom att dela på nivåerna öppnar jag dessutom för vidare jämförande studier men det är inget som står i fokus för den här undersökningen. Det jag intresserar mig för är som sagt fördjupade tolkningar och förståelse för objektivitetsidealet.

Slutligen har jag också av bekvämlighetsskäl en geografisk avgränsning då det är orimligt att arrangera och genomföra intervjuer med för långa avstånd. De skolor och lärare som är en del av urvalet är således

begränsat till region Kronoberg och Blekinge län i södra Sverige. Jag har även valt att avgränsa mig till en enskild datainsamlingsmetod istället för en kombination. Det handlar dels om en tids- och resursfråga men också att jag vill prioritera undersökningens kvalitet framför bredd och

omfattning. Det skulle också innebära att jag riskerar att tappa fokus på de frågor som utgör störst intresse för den tänkta studien.

3.3 Deltagare

I sökandet efter deltagare för studien skickades via mail förfrågningar till lärare med erfarenheter i ämnet samhällskunskap till gymnasieskolor i Blekinge och Kronoberg. Av de som svarade och visade intresse var det

36Esaiasson et.al. (2017), s. 260.

endast sex som hade möjlighet att delta inom tidsramen för studien, så i den meningen kom urvalet att bli begränsat. Intervjuerna kom således att omfatta sex olika lärare med bakgrund i ämnet samhällskunskap. Lärarna kommer alla från olika gymnasieskolor i de två regionerna men flera har också erfarenhet av ämnet samhällskunskap från arbete på

högstadieskolor. Alla deltagare i studien är män, något som inte var ett aktivt val och inte en planerad avgränsning för studien. Det är utmanande att hitta intresserade deltagare, särskilt vid en begränsad studie som den här, och i det här fallet råkade det bli så att alla intresserade deltagare med möjlighet att delta var män. Något som kan komma att ha en inverkan på de perspektiv som lyfts fram i studien. Däremot har lärarna olika lång erfarenhet inom yrket och ämnet samhällskunskap, med ett spann på fyra till tjugosex år. Samt att lärarna har olika politiska livserfarenheter. Inom ramen för studien är alla deltagare anonyma och anges därför inte vid sina riktiga namn, istället kommer de att benämnas som följande:

Alex - Sju år som lärare varav två och ett halvt år inom samhällskunskap på gymnasiet. Är inte och har aldrig varit politiskt aktiv.

Billy - Fyra år som lärare varav fem terminer inom ämnet samhällskunskap. Är inte och har aldrig varit politisk aktiv.

Jakob - Sex år som lärare med bakgrund både på högstadiet och som biträdande rektor vid sidan om lärartjänst i ämnet samhällskunskap. Har varit politiskt aktiv men endast innan han blev lärare.

Martin - Femton år som lärare varav fyra år av samhällskunskap på gymnasienivå. Är inte och har aldrig varit politiskt aktiv.

Samuel - Tjugosex år som lärare, endast på gymnasienivå. Var partipolitiskt aktiv för tjugo år sedan.

Tobias - Tretton år som utbildad lärare. Har alltid arbetat inom ämnet samhällskunskap. Var partipolitiskt aktiv för tio år sedan och räknar sig idag som aktiv i meningen att han aktivt deltar i samhällsdebatten och bl.a. skriver mycket om politik på sociala medier.

3.4 Validitet, reliabilitet och intervjuareffekt

Validiteten stärks ofta i samtalsintervjuer eftersom det relativt enkelt går att kontrollera information och relevansen för undersökningen under intervjuernas gång. Således finns det bra förutsättningar men det är viktigt att kommentera att förarbetet inför intervjuerna också är av stor vikt för att studien ska landa rätt. Att rätt frågor ställs så att det blir relevant data som kommer fram i intervjuerna. Med det sagt handlar det också om muntliga skildringar och med det medföljer vissa risker. Det finns ingen garanti för att deltagarnas upplevelser och beskrivningar faktiskt

återspeglar verkligheten och sanningen i alla lägen. Det är dock en beräknad risk som inte går att komma ifrån, men det är samtidigt mindre problematiskt om det är upplevelserna i sig som är av intresse och inte verklighetsanspråk. Tillförlitligheten är oftast mer problematisk i den här typen av studie. Flexibla semistrukturerade intervjuer med stort antal öppna frågor försvårar möjligheterna att exakt replikera studien, och deltagarnas svar kommer alltid att vara beroende av kontext och individ.

Det innebär att olika personer kommer sannolikt komma med olika svar och även samma person kan vid olika tillfällen besvara samma fråga på helt olika sätt.

Här kan också nämnas intervjuareffekten som handlar om forskarens inverkan på intervjun. Den intervjuades svar kan påverkas av hur hen uppfattar forskaren vilket gör det viktigt att tänka på hur man presenterar sig själv och sitt förhållningssätt under intervjun. Det finns flera saker som skulle kunna påverka vad som sägs och deltagarnas villighet att vara öppna och ärliga i sina svar. För det första finns det en uppenbar³⁷

ålderskillnad mellan mig som student och de lärarna som intervjuas, som har flera års yrkeserfarenhet. För det andra är jag dessutom kvinna och alla deltagare män. Det är svårt att säga hur och om något av det här kommer ha någon inverkan, eftersom det kan skifta från person till person. Men som lärarstudent inom ämnet samhällskunskap finns det ändå en nära koppling mellan mig som forskare och intervjupersonerna då vi har liknande utbildningsbakgrund, att vi delar ett uppenbart intresse

37Denscombe (2017), s. 277 f.

för ämnet samt att jag i rollen som blivande lärare kan komma att bli en framtida kollega. Alla de här sakerna tillsammans med min respektfulla självpresentation och neutrala förhållningssätt kan komma att ha en positiv inverkan och göra deltagarna mer bekväma att svara

sanningsenligt på frågorna.

3.5 Etiska överväganden

Flera etiska överväganden har gjorts i undersökningen för att skydda deltagarna och göra processen så bekväm och smidig som möjligt. I rekryteringsprocessen samt i samband med intervjuerna har deltagarna fått ta del av samma grundläggande information. Jag har försökt vara öppen och genomskinlig, studien har beskrivits översiktligt och om deltagarna ville få utökad information fanns flera kontaktmöjligheter.

Informationen om deltagarna har hanterats konfidentiellt och anonymitet har garanterats, då deltagarnas riktiga namn och arbetsplats inte framgår i undersökningen. Jag har varit tydlig med undersökningens frivilliga form och att de när som helst har kunnat välja att avbryta och dra sig ur. Inget formellt formulär har använts för samtycke, men deltagarnas samtycke har bekräftas skriftligt i samband med rekryteringen samt muntligt i samband med intervjun.

Jag har från början varit medveten om att frågan om politisk aktivitet skulle kunna upplevas som känslig och har försökt att hantera de här frågorna med varsamhet, t.ex. så frågar jag aldrig direkt vad deltagarna har för politisk inriktning eller vad de röstar på för parti utan det har varit helt upp till deltagarna om de vill dela med sig av den informationen. Jag vill inte tvinga mina deltagare till att säga någonting och har betonat deras rättigheter att inte svara på frågor de inte vill svara på samt rätten att svara i den utsträckningen de själva känner sig bekväma. I

framställningen av resultatet har jag försökt uppnå rättvisa och genuina skildringar av intervjupersonernas svar. Till hjälp i den här processen³⁸ har fullständiga transkriberingar gjorts av intervjuerna med respektfulla och minimala redigeringar av materialet. Vid önskemål har materialet också delats med den aktuella intervjupersonen.

38Denscombe (2017), s. 439 ff.

3.6 Analysmodell

Med utgångspunkt i de tre teoretiska perspektiv som jag behandlat under kapitel två har jag skapat en analysmodell (se figur 3) som använts som stöd vid bearbetningen av intervjumaterialet. Inspiration har tagits från de teoretiska perspektiven för att skapa kategorier som fångar olika aspekter av lärarens förhållningssätt och strategier i klassrummet, med avseende på objektivitet.

I modellen står läraren i centrum och runt om förgrenar sig åtta kategorier, vilka är följande: Tar ställning/tar ej ställning, fler perspektiv/enskilt perspektiv, fast strategi/varierad strategi,

uppmuntran/förväntan på eleven, förnekelse, undvikelse, diskussion centralt/inte centralt och övrigt.

Första kategorin behandlar lärarens politiska ställningstagande i

klassrummet, om de tar ställning eller inte och hur villiga de är att vara öppna med sina åsikter. Den andra kategorin berör på vilket sätt läraren prioriterar (eller inte prioriterar) olika perspektiv i sin undervisning och hur de tänker kring sin framställning.

Figur 3: Analysmodell - Lärarens förhållningssätt och strategier i klassrummet

Tredje kategorin behandlar lärarens flexibilitet, dvs. om de har valt att hålla fast vid en strategi i alla lägen eller om de är mer ombytliga och varierade i valet av strategi och förhållningssätt. Fjärde kategorin

behandlar lärarens uppmuntran och förväntning på sin elevgrupp, dvs. om läraren sätter samma förväntningar på eleverna som sig själv eller om det finns en uppenbar skillnad. Femte och sjätte kategorin undersöker

förnekelse och undvikelse som strategi. Med den första avses om läraren behandlar ämnen som givna och icke-kontroversiella och i det avseendet intar en objektiv roll präglad av sannings och kunskapsförmedling. Den andra handlar om läraren aktivt väljer att undvika ämnen/frågor som strategi för att slippa ett eventuellt ställningstagande. Sjunde kategorin behandlar diskussionens plats i klassrummet och förtydligar karaktären av lärarens objektiva roll i förhållande till elevgruppen. Den åttonde

kategorin är en övrig kategori för att fånga upp andra strategier och förhållningssätt som inte passar in i de övriga kategorierna och som inte har fångats in i det teoretiska ramverket.

Vad som inte inkluderats i analysmodellen är delen av frågeställningen som berör effekterna av lärarnas förhållningssätt. Jag kommer alltså inte enbart rada upp vilka förhållningssätt och strategier som förekommer utan ambitionen är också att försöka beskriva upplevda positiva respektive negativa aspekter, dvs. vad som fungerar, vad som inte fungerar och om lärarna ser några eventuella risker med sitt förhållningssätt.

4. Resultat

Resultatet och den jämförande analysen kommer att presenteras tematiskt med utgångspunkt i intervjuguiden. Intervjupersonernas svar kommer inte beskrivas var för sig och kommer alltså inte gås igenom i sin helhet utan generellt beskrivas med de mest centrala svaren blandade med berikande citat. Skälet är för att resultatet inte ska bli för omfattande men samtidigt försöka nå mer djupa och genuina skildringar av deltagarnas svar.

4.1 Tema: Skolans objektivitetsideal

Alla sex lärare upplever att det finns förväntningar på att de ska förhålla sig objektivt. Billy uttrycker det som en förväntan som finns där hela tiden; “Det har jag ofta fått höra, att du inte får säga någonting för du får inte ha en åsikt. Från elever men även från vårdnadshavare, kollegor och samhället runt omkring.“ . För Billy, Alex, Jakob och Martin var det en³⁹ självklarhet och något som starkt förknippas med både skolan och lärarens roll. De lyfter främjandet av demokratin, lärares nyansering och vikten av att utgå från vetenskaplig grund. Martin beskriver det som följande; “Jag tror det är lite underförstått att man ska vara objektiv i största möjliga mån och inte påverka eleven i någon riktning” .⁴⁰

För Tobias är förväntningarna inte lika självklara och eftersträvansvärda eftersom inga människor eller källor är objektiva i grunden. Han ser det som oproblematiskt att delvis frångå objektiviteten så länge det hanteras på rätt sätt; “Om man är tydlig med sina utgångspunkter i sina

resonemang då tycker jag inte att man alltid behöver vara objektiv men man ska alltid kunna presentera de andra parternas resonemang.” .⁴¹ Samuel intar en liknande ställning som Tobias då han upplever att det finns förväntningar men samtidigt tycker att ingen kan vara helt objektiv och ser alla som politiskt färgade. I hans mening vinklar vi alla ämnen, medvetet eller omedvetet oavsett om man har en inre förväntan på sig att vara objektiv eller inte. Hur lärarna upplever förväntningarna kan skilja sig åt också i andra avseenden. Jakob är en av de som starkast talar för objektivitet i meningen att inte blanda in personliga åsikter i

41Tobias, (2021-05-04), Zoom intervju.

40Martin, (2021-05-06), Zoom intervju.

39Billy, (2021-05-03), Zoom intervju.

undervisningen medan andra tar en mer delad ställning. I likhet med Tobias menar Billy att förväntningarna kan bli ett hinder när det kommer till frågor som behandlar konspirationsteorier eller kontroversiella ämnen och att det inte ligger i lärarens roll att vara objektiv hela tiden.

Vad gäller synen på styrdokumenten är lärarna överens om tydligheten.

Trots att flera uttrycker att de har dålig koll på de exakta formuleringarna i styrdokumenten så menar alla på tydlighet i kärnan av det som

styrdokumenten vill förmedla. Lärarna tolkar styrdokumenten som att lärare ska vara objektiva och/eller neutrala. Jakob lyfter särskilt det centrala innehållet som tydligt när det kommer till undervisningens innehåll men hävdar också att begreppen i styrdokumenten blivit mer vaga och öppna för läraren att välja och tolka. Samuel går på en liknande linje och menar att styrdokumenten är otydliga i alla avseenden med undantag för de gemensamma värdena, exempelvis demokratin; “Så länge de inte skriver listor på vad som ska undervisas så är det klart det blir otydligt.” .⁴²

Tobias är den som kanske mest sticker ut då han menar att

styrdokumenten i sig inte heller är objektiva och att de inte alltid kan tolkas som en objektivitetsprincip. Han exemplifierar sitt resonemang med händelserna i Hörby och hävdar att läraren i den situationen har⁴³ stöd i läroplanen eftersom lärare ska utgå från demokratin, främja den och bekämpa hot och övergrepp mot den oavsett politisk färg. Han avslutar sin poäng om styrdokumenten med följande: “styrdokumenten ger oss en kraft i att inte alltid behöva vara helt objektiva.” .⁴⁴

4.2 Tema: Förhållningssätt och strategier

Det mest grundläggande förhållningssättet handlar om hur lärarna ser på objektivitetens innebörd och möjligheter. Billy, Alex, Jakob och Tobias lyfter alla perspektiv som en viktig innebörd samt ett nyanserat

förhållningssätt. Att se saker från olika perspektiv, lyfta olika åsikter eller fördelar och nackdelar med olika synsätt. För både Alex och Tobias innebär objektivitet att kunna “plocka bort sig själv” och “ställa sig

44Tobias, (2021-05-04), Zoom intervju.

43SVT Nyheter, Röriksson (16-04-2021).

42Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.

utanför” saker och ting. Båda två lyfter dock utmaningen som ligger i⁴⁵ det här, att det är mycket beroende av ämne och fråga. Alex lyfter

mänskliga rättigheter och jämställdhetsfrågor som exempel och menar att det är svårare att vara neutral om människovärde och mer känsloladdade ämnen då den egna åsikten lättare lyser igenom.

Tobias på det motsatta hållet lyfter att det är enklare att vara objektiv för något du själv inte är utsatt för. Det här kan skapa situationer där det är mer eller mindre enkelt för läraren och eleverna att förhålla sig objektivt.

Martin är den enda som i sin definition tar upp påverkan av eleverna; “att presentera kunskapsstoffet och diskutera utan att visa eller försöka påverka elevernas åsikt i frågan. Utan man låter eleverna själva fatta och komma fram till en åsikt” . Jakob på liknande sätt lyfter den⁴⁶

vetenskapliga grunden i sin definition. Samuel vill lyfta fakta begreppet och menar att det blir objektivt om man undervisar med tillgänglig fakta och använder erkända verktyg. För att undervisa objektivt om åsikter behöver man från det här perspektivet lyfta och jämföra alla politiska lägers ståndpunkt.

Fyra av lärarna; Billy, Alex, Tobias och Samuel säger att det är omöjligt för en lärare att var helt objektiv till följd av den mänskliga faktorn och mottagarens perspektiv. Billy resonerar att även om en lärare skulle vara erfaren, strategisk och perfekt förberedd för en genomgång eller

diskussion så hänger objektiviteten på mottagarens bedömning. Även om du lägger exakt lika mycket tid på varje perspektiv så kan eleverna bedöma dig som allt annat än objektiv. Alex poängterar att det går att göra saker för att bli mer objektiv och Tobias beskriver att även om man inte kan vara fullständigt objektiv så ska vi som lärare alltid vara

professionella - i meningen att man behöver vara lika påläst på andras perspektiv som man är för sin egen utgångspunkt.

Samuel vill säga både ja och nej, att lärare försöker vara objektiva men han tycker samtidigt att man färgar undervisningen med sitt urval; “Jag tror man måste vara ödmjuk nog och kunna erkänna att det finns nog

46Martin, (2021-05-06), Zoom intervju.

45Alex, (2021-05-03), Zoom intervju.

Tobias, (2021-05-04), Zoom intervju.

ingen som kan vara helt objektiv.” . Jakob menar till skillnad från de⁴⁷ andra att objektivitet är möjligt men tillägger att det alltid kommer vara lättare att vara subjektiv. Han beskriver det som att objektivitet är något som positionen innefattar - att lärare ska förhålla sig objektiva i sakfrågor och i förhållande till styrdokumenten.

Ställningstagande

När det kommer till lärares politiska ställningstagande i klassrummet intar de flesta av lärarna en position där de aktivt väljer att inte avslöja sina egna åsikter eller politiska inriktning. För Billy beskrivs det både som olämpligt, otänkbart och riskfyllt. Han tror att det kan skada elever och vårdnadshavares förtroende eftersom de förväntar sig ett objektivt förhållningssätt. Alex väljer att inte avslöja sin politiska färg men kan tänka sig att dela sin åsikt i samhällsfrågor beroende på ämne. Han beskriver att det är vanligare att istället för sin egen åsikt inta olika roller.

Jakob gör på liknande sätt och vill hellre utmana elevernas åsikter eftersom han ser det som gynnsamt för deras lärande.

Tobias använde sig också av roller och vill utmana sina elever men är mer öppen för att dela sina politiska åsikter i klassrummet. Han gör det inte alltid och han understryker att det är viktigt att vara tydlig med när det är hans egen åsikt han yttrar, ofta med tillägget: “det finns folk som är bra mycket klokare än mig och som kan komma fram till en helt annan slutsats” . Med det här vill han förmedla till eleverna att det är okej att ha⁴⁸ en åsikt som inte överensstämmer med lärarens. Samuel förhåller sig öppen till idén om ställningstagande men poängterar riskerna med det, att desto mer personligt du delar med dig av desto mer av en offentlig person kommer du bli. Samt att du endast kommer kunna lyfta fram åsikter som går i linje med det övriga samhället; “Som samhällslärare, egna politiska åsikter som är PK , det kan man lyfta fram. Det andra ska man akta sig⁴⁹ för om man inte medvetet vill skapa opinion eller medvetet använda sin demokratiska yttrandefrihet.” . Han förespråkar också som flera av de⁵⁰ andra att det ofta är enklare att ställa sig på motsatta sida av det eleverna

50Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.

49Med PK menas här politisk korrekthet.

48Tobias, (2021-05-04), Zoom intervju.

47Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.

tycker för att skapa diskussion och debatt. Martin går på liknande linje som de andra och håller sina åsikter för sig själv med undantag för grundläggande saker såsom demokrati eller mänskliga rättigheter.

Lärarna kommer med olika vinklar på öppenhet och personligt förhållningssätt. Billy vill sära på personligt och privat i frågan. Han känner att han kan dela personliga saker med eleverna men när det kommer till privata saker som politik så vill han inte avslöja sig; “Inte för att jag personligen blir obekväm av att dela med mig av mina åsikter utan jag tror att det skulle bli ett sämre jobb” . Alex vill låta eleverna ge⁵¹ uttryck för det personliga och erkänner att han delar med sig väldigt lite om sig själv då eleverna endast får små glimtar. Det eleverna får se är inte det politiska; “Jag syns inte på sociala medier eller så vilket gör att

eleverna inte har något forum att kunna se var jag står olika frågor. Det är nog svårt för dem att gissa vad jag tycker och tänker.” . Jakob ser det⁵² som önskvärt åtminstone från elevernas perspektiv men att det är nödvändigt att göra det på ett objektivt sätt. På liknande sätt som Billy gör Jakob skillnad på personligt och subjektivt. Samuel vill

problematisera det personliga och öppna förhållningssättet även om han också ser sin undervisningsstil som väldigt personlig; “Om jag säger såhär, det finns ämnen där man inte bör vara öppen. Det kan bli så otroligt konstiga diskussioner i klassrummet som man inte behärskar.” . För⁵³ Tobias är öppenhet och personlighet väldigt viktigt eftersom undervisning handlar om att bygga relationer. Han uppmanar att man måste våga vara personlig men erkänner samtidigt att gränsdragningen kan vara svår.

Det finns olika förhållningssätt till politisk aktivitet inom ramen för läraryrket. Deltagarna har gemensamt att de alla ser det som möjligt för lärare att vara politiskt aktiva. Jakob vill ställa sig neutralt i frågan då han kan se båda sidorna, att det kan vara bra för eleverna att veta lärarens politiska utgångspunkter men att det också kan finnas problematiska aspekter. Personligen vill han inte att eleverna ska granska honom utifrån hans politiska bakgrund. Billy är den som tydligast uttrycker ett klart intresse för att engagera sig politiskt och som ser det i ett väldigt positivt

53Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.

52Alex, (2021-05-03), Zoom intervju.

51Billy, (2021-05-03), Zoom intervju.

ljus. Han ser det som en yrkesmässig fördel, i synnerhet för

samhällskunskapslärare som förväntas vara insatta i de demokratiska processerna och att det har en praktisk användbarhet för undervisning i kommunpolitik. Dock ser han också det problematiska i när lärare

använder sina politiska erfarenheter på ett dåligt sätt och enbart fokuserar på att föra fram sin egen åsikt. Tobias är på liknande sätt öppen för politisk aktivitet men drar gränsen vid positioner som ger inflytande över den egna arbetssituationen. Han problematiserar frågan vidare och menar på att det är helt beroende på vad som avses med politiskt aktiv - eftersom han anser sig själv politisk aktiv i meningen att han aktivt deltar i den allmänna samhällsdebatten, exempelvis genom att skriva insändare och skriva om politik på sociala medier.

Alex ser fenomenet som relativt oproblematiskt och likaså Martin. Alex erkänner dock att han aldrig träffat på lärare i samhällskunskap som är politiskt aktiva men att det förekommit i andra ämnen. Utöver det här lyfter han också stigmatiseringen av särskilda partier, företrädesvis partier i ytterkanten av den politiska skalan. Samuel upplever det på liknande sätt, att det fungerar att vara politiskt aktiv men att det är svårare för vissa partier; “Jag tror att de får det svårare att vara objektiva i sin

undervisning. Det är lättare att mörka sina åsikter om man lägger sig mer i mitten.” . Men han vill också poängtera att det är lättare för⁵⁴

mittenpartierna att svartmåla partierna på ytterkanterna, så de kan inte alltid heller sägas vara objektiva.

Perspektiv

Intervjuerna visar att lärare generellt prioriterar och värdesätter perspektiv högt. Det har varit centralt i alla lärarnas undervisningsstrategi. För att ge några konkreta exempel. Billy var mer än de andra bekymrad över och noggrann med sina formuleringar för att saker inte ska uppfattas som personliga åsikter; att alltid tillägga vem som menar något, vem som säger något etc. Det är enligt honom minst lika viktigt att förtydliga var perspektiven kommer ifrån som det är att lyfta flera perspektiv. För Alex handlar perspektiv om frågan att lära eleverna att världen inte är svart och vit. Han gillar inte det polariserade politiska klimatet och tycker det är

54Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.

viktigt att framföra att vänster och höger kan förenas; “[...]det går faktiskt att tycka saker som är både vänster och höger om vi tittar på den politisk skalan” .⁵⁵

Jakob tar avstamp i styrdokumenten och det demokratiska

fostransuppdraget. Han menar att ett demokratiskt medborgarskap innefattar att kunna se saker från olika perspektiv och visa förståelse och respekt för varandras åsikter. Han förknippar det också med ett

professionellt hållningssätt, att lägga ungefär lika mycket tid på olika politiska positioner och åsikter. Samuel upplever det på liknande sätt och ser det som tjänstefel att inte lyfta flera perspektiv. Även Tobias och Martin upplevde perspektiv som en prioritet i undervisningen. Det här förhållningssättet och den här målsättningen för undervisningen kan dock få möjliga bakslag för läraren som Tobias exemplifierar; “[...] jag lägger osunt mycket tid på att försöka hitta olika perspektiv på olika frågor.” .⁵⁶ Flera av lärarna identifierade sig med en varierad strategi, att

undervisning kan anpassas beroende av elev, grupp och tillfälle. Jakob och Tobias var de som mer lutade mot en mer fast strategi med mer konstanta synsätt och övervägande lika undervisningsupplägg oberoende av elevgrupp. Samuel menar att det har att göra med förtroendet som man byggt i vilken grad man är personlig och öppen men att man behöver tänka på att uppmuntra eleverna om de tänker annorlunda; “Man måste tänka på att alltid bekräfta elevens spirande demokratiska ambition.” .⁵⁷ Martin beskrev en mer blandad strategi, att saker kan variera men att det alltid kommer vara vissa saker som är mer fasta och stabila; sådant relaterat till demokratiuppdraget och skolans värdegrund.

Undvikelse och förnekelse

En av lärarna bekräftar både drag av förnekelse och undvikelse i sina strategier på olika sätt. Billy menar att det absolut finns situationer där han skulle släppa något och inte bekymra sig med att lyfta olika

perspektiv, delvis beroende på grupp och ämne även om de flesta fall kan förklaras med tidsbrist. Han upplever också att det finns ämnen som han

57Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.

56Tobias, (2021-05-04), Zoom intervju.

55Alex, (2021-05-03), Zoom intervju.

undvikit att ta upp. Martin menar att han aldrig medvetet undvikit något ämne vilket ändå lämnar möjligheten att det skulle kunna ske på ett undermedvetet plan. Samuel upplever det som fel att undvika ämnen enbart för att läraren inte vill bekänna färg men lyfter också exempel på ämnen som han själv aldrig kommer ta upp igen eftersom han upplevde att han inte behärskade situationen. Från hans synsätt kan läraren riskera att försätta sig i en väldigt utsatt situation och i värsta fall bli uthängd till skolledningen av eleverna om det spårar ut; “Det tar jag aldrig upp igen och jag har fortfarande inte hämtat mig efter chocken. Att man inte kunde prata om våld på nätet jämte våld i en tidning som handlar om samma sak. Det gick inte.” . Samuel ville också förmedla att det finns en tydlig⁵⁸ PK linje i samhället som gör det enklare att prata om det överenskomna:

“Det har alltid varit enklare än att problematisera, fördjupa, utmana. I samhällskunskap så finns det dock tillräckligt med ämnen som fungerar i klassrummet att ta upp för att öva på de här sakerna. Problematisering, fördjupning, ställningstagande och demokratisk process utan att behöva ta de tuffaste ämnena.” .⁵⁹

Alex, Jakob och Tobias är de som starkast motsätter sig undvikelse och menar att kontroversiella frågor tillför intresse i undervisningen och att det ligger i deras professionella roll att ta upp den här typen av frågor.

Tobias uttrycker det som att han måste ta upp de här frågorna för diskussion även om det kan upplevas som kontroversiellt och känsligt.

Jakob bekräftar det här synsättet och utvecklar med elevexempel: “Jag jobbade ett tag på ett fordonsgymnasium med en elevgrupp där det fanns väldigt mycket förakt mot hbtq, invandring och så vidare, men då tyckte jag att det var ännu viktigare att prata om de här sakerna eftersom det tillhör vårt samhälle och det tillhör vår demokrati.” .⁶⁰

Vad gäller förnekelse lyfter Alex, Jakob och Tobias ämnen som

konspirationsteorier, demokrati, evolution och klimatförändringar som exempel på situationer där de upplever ställningstagande och diskussion som överflödigt eftersom det rätta svaret och sanningen står som givet.

Samuel på sitt håll förespråkar försiktighet även när det kommer till

60Jakob, (2021-05-04), Zoom intervju.

59Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.

58Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.

konspirationsteorier och att man inte hur som helst kan köra över elever;

“[...] ska jag då gå in och såga den eleven som tror på den här

konspirationsteorin? Nej det kan jag inte utan jag väljer att se hur många jag har med mig istället och låter den här eleven vara kvar i sin bubbla.

Det är inte mitt ansvar att slå hål på den.” . Han beskriver det som att gå⁶¹ på äggskal och att man får gå försiktigt fram eftersom det handlar om unga människor som håller på att utveckla sina åsikter och sin politiska grogrund.

Eleven och diskussion

Lärarna beskriver ett paradoxalt förhållande vad gäller eleverna. Till skillnad från upplevelsen av sin egen roll så finns det ingen tvekan att eleverna ska kunna ge uttryck för sina egna åsikter men samtidigt finns det andra förväntningar och krav som lärarna vill att eleverna ska leva upp till. Billy upplever det som en svår balansgång; “Jag tänker att det blir en konstig pervers paradox där de såklart får ha en åsikt och jag vill att de ska ha en åsikt men där jag ska lära de att vara objektiva… vilket jag egentligen inte ska.” . Tobias ger uttryck för ett liknande synsätt, om⁶² något mindre problematiskt. Han gillar åsiktsstarka elever eftersom det livar upp klassrummet men samtidigt vill han betona skillnaden mellan samhällsvetenskap och samhällstyckande till sina elever; “Ni får gärna ha starka åsikter men ni ska alltid kunna underbygga dem och ni ska alltid försöka förstå och se andra sidors argument.” . Samuel ser det också som⁶³ självklart att eleverna ska få säga sina åsikter; “Jag vill att de ska säga sina åsikter, jag vill att de ska yttra sig, jag vill att de ska engagera sig, jag vill att de ska ta ställning, jag vill att de ska odla, vattna och göda sina åsikter.” , men att läraren är där för att hjälpa de att bredda sina⁶⁴ perspektiv och för att främja demokratin.

Alex lyfter kraven på nyansering vilket innebär att eleverna gärna får dela sina åsikter men att de samtidigt behöver visa på flera perspektiv om de ska nå högre betyg. Jakob vill att eleverna ska bygga upp ett objektivt förhållningssätt men ser utmaningen i det, att eleverna är unga och

64Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.

63Tobias, (2021-05-04), Zoom intervju.

62Billy, (2021-05-03), Zoom intervju.

61Samuel, (2021-05-05), Zoom intervju.