Stöd för a9 arbeta språkutvecklande
8. Slutsats, diskussion och vidare forskning
Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka lärares uppfattningar av att arbeta språkutvecklande i samhällskunskap för årskurs 4-6 och vilka svårigheter som möjligtvis kan uppstå. Metodkombinationen har genererat ett relativt samstämmigt resultat, med vissa skillnader gällande svårigheter och stöd i det språkutvecklande arbetet. Kortfattat har studien kommit fram till att lärarna i planeringsstadiet tar hänsyn till språket genom att försöka utgå ifrån elevernas språkliga och ämnesmässiga förkunskaper. De planerar in aktiviteter för att göra eleverna aktiva genom språkliga aktiviteter för att bearbeta och utveckla
ämneskunskaperna och skolspråket. Många lärare uppger att de ämnesspecifika begreppen har en central del i utformningen av undervisningen. Lärarna beskriver att de tar hänsyn till språket i undervisningen genom ett målmedvetet arbete mot det avancerade skolspråk som krävs för lyckade studieresultat. De beskriver hur de planerar in språklig stöttning utifrån elevernas förkunskaper, men även stöttande aktiviteter i undervisningen, som t.ex. formativ bedömning. Vidare uppger lärarna att de använder olika modeller för att utveckla de språkliga förmågor som krävs för att kunna nå målen i samhällskunskap. I bedömningarna uppger lärarna att de tar hänsyn till språket genom att låta eleverna öva på de språkliga förmågor som krävs för att kunna visa sina ämneskunskaper.
45 I enkätundersökningen framkommer det att 28 % av informanterna aldrig upplever några svårigheter i det språkutvecklande arbetet. Resterande informanter i enkätundersökningen, samt samtliga informanter i intervjuerna, redogör dock för svårigheter. Den främsta svårigheten som uppgavs var svårigheten i att anpassa undervisningen efter elevernas skiftande förmågor. Lärarna problematiserade även utvecklingen av det specialiserade skolspråket med dess abstrakta begrepp som en svårighet. Det stöd som ansågs mest betydelsefullt var kollegialt lärande, fortbildning inom arbetsplatsen och språkutvecklande modeller/redskap. Språkutvecklande läromedel och fortbildning utanför arbetsplatsen nämndes i viss omfattning i enkätundersökningen.
Studiens resultat har väckt frågor om lärarnas kunskap om språkutvecklande arbetssätt. Mycket av den forskning som presenterats, med undantag för Sellgren (2006), har visat att lärare saknar hög medvetenhet om textbruket inom sina skolämnen och vilken skriftspråklig kompetens som anses värdefull (Lindqvist 2014 s.12), att många lärare saknar kompetens om hur man kan arbeta språk- och kunskapsutvecklande (Skolinspektionen 2010 s.7) och att språkliga perspektiv inte har någon framträdande plats i exempelvis NO- och SO-ämnena i svensk kontext (Axelsson & Magnusson 2012 s.349). Resultatet i föreliggande studie
motsäger delar av den tidigare forskning som presenterats. Resultatet kan snarare tolkas i linje med Sellgrens (2006) studie som visade att lärarna hade en stor medvetenhet om språkets betydelse i sina respektive ämnen. Flertalet informanter beskriver en syn på språkutveckling utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande där språk, tänkande och kunskapsutveckling går hand i hand, och att språket och interaktionen med andra människor har en avgörande betydelse för kunskapsutvecklingen. Vidare redogjorde lärarna för stöttningens betydelse för lärandet och hur viktigt det är att utgå från elevernas förkunskaper. Resultatet kan tolkas, i likhet med resultaten som framkom i Sellgrens (2006) studie, att lärarna tar hänsyn till elevernas förkunskaper och visar insikt om arbetssättens betydelse för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig ämnesstoff och för att utveckla sina språk. Med undantag från Sellgrens (2006) studie, finns det skillnader i de resultat som lyfts fram i tidigare studier, och resultatet i föreliggande studie. Det kan bero på att den tidigare forskning som presenterats till stor del bygger på observationer av lärarnas undervisning. Föreliggande studie undersöker lärarnas egna uppfattningar om deras undervisning. Lärarnas beskrivningar av det språkutvecklande arbetet behöver inte överensstämma med hur de faktiskt undervisar. Det hade därför varit intressant att genomföra observationer för att se hur, och i vilken utsträckning, som lärarna tar hänsyn till språket i sin planering, undervisning och bedömning.
46 Vidare hade det varit intressant att fördjupa studien ytterligare genom att studera
språkutvecklande arbetssätt i andra ämnen. Tycker lärare att språkutveckling är lika viktigt inom alla skolans ämnen? Flera lärare uppger även i enkätundersökningen att
språkutvecklande läromedel är ett stöd i det språkutvecklande arbetet. Det hade därmed varit intressant att studera hur dessa läromedel tar hänsyn till elevernas språk- och
kunskapsutveckling. Vidare forskning utifrån ett elevperspektiv hade kunnat tillföra en ytterligare aspekt till den förhållandevis komplexa uppgiften att kunna tillägna sig både ämneskunskaper och språkkunskaper.
47
Käll- och litteraturförteckning
Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur af Geijerstam, Åsa (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Uppsala: Institutionen för lingvistik och filologi, Uppsala universitet.
Ahrne, Göran, & Svensson, Peter (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber
Axelsson, Monica (2010) Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). Barn utvecklar sitt språk. 2., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Axelsson, Monica & Magnusson, Ulrika (2012). Del 3. Forskning om flerspråkighet och
kunskapsutveckling under skolåren. I Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg,
Inger (red.). Flerspråkighet: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet
https://www.vr.se/download/18.7257118313b2995b0f2167d/1355394138219/Flerspr%C3%A
5kighet+-+En+forsknings%C3%B6versikt.pdf [Hämtad 2017-05-10]
Axelsson, Monica (2016) Vardagsspråk och ämnesspråk i utveckling- i förskolan och skolan. I Axelsson, Monica & Jönsson, Karin. Bygga broar och öppna dörrar: att läsa, skriva och
samtala om texter i förskola och skola. 2., uppdaterade uppl. Stockholm: Liber
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010) Språk I sammanhang. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). Barn utvecklar sitt språk. 2., [uppdaterade] uppl. und: Studentlitteratur Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn (2015). Språkutvecklande SO-undervisning:
strategier och metoder för högstadiet. Första upplagan Stockholm: Natur & Kultur
Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). Språkanvändning, undervisning och lärande. Skolverket.
https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/apiv2/document/path/larportalen/material
/inriktningar/0-las-skriv/Gymnasieskola/018_sprak-o-kunskapsutvecklarb/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/M18_01A_01_sprakanv
andning.docx [Hämtad 2017-05-10]
48 Cummins, Jim. (2003). Language, Power, and Pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon, England: Multilingual Matters
Cummins, Jim. (2007) What works? Research into practice. Research monograph No. 5. The literacy and numeracy secretariat and the Ontarion association of Deans of education.
Dalen, Monica (2015) andra upplagan. Intervju som metod. Gleerups
Denscombe, Martyn (2010). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Johanneshov: TPB
Ejlertsson, Göran (2007). Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik. Enskede: TPB Gibbons, Pauline. (2006). Bridging Discourses in the ESL Classroom. Students. Teachers and
Researchers. London/New York: Continuum.
Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren &
Fallgren
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning en handbok. Johanneshov: MTM
Hajer, Maaike (2015a). Del 1. Introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i SO-ämnen. Skolverket.
https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-las-skriv/Grundskola/004_framja_elevers_larande_SO/del_01/material/Flik/Del_01_MomentA/A
rtiklar/M4_gr_01A_01_Hajer.docx [Hämtad 2017-05-10]
Hajer, Maaike (2015b). Del 8. Att främja elevers lärande - språkutvecklande
SO-undervisning. Skolverket. https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0-las- skriv/Grundskola/004_framja_elevers_larande_SO/del_01/1.%20Introduktion%20-%20spr%C3%A5kutvecklande%20arbetss%C3%A4tt%20i%20SO-%C3%A4mnen.pdf [Hämtad 2017-05-10]
Hammarberg, Björn (2006) Teoretiska ramar förandraspråksforsking. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Enskede: TPB
49 Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2010). Låt språket bära: genrepedagogik i
praktiken. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Lindberg, Inger (2007) Med andra ord i bagaget. I Bjar, Louise (red.) Det hänger på språket!
lärande och språkutveckling i grundskolan. Enskede: TPB
Lindqvist, Eva (2014) Litteracitetsaktiviteter i slöjd och samhällskunskap. Fallstudier av
flerspråkiga elevers textanvändning. Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:752071/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2017-05-10]
Lundahl, Bo (2012). Engelsk språkdidaktik: texter, kommunikation, språkutveckling. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Sellgren, Mariana (2006). Ämnesundervisning för flerspråkiga elever- integrering av språk
och kunskap. I Axelsson, Monica, Rosander, Carin & Sellgren, Mariana . Stärkta trådar flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap: utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning - målområde språkutveckling och skolresultat. Enskede:
TPB
Sellgren, Mariana (2011). Den dubbla uppgiften. Tvåspråkiga elever i skolans mellanår
arbetar med förklarande genre i SO. Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.
http://www.ipd.gu.se/digitalAssets/1328/1328767_den-dubbbla-uppgiften-mariana-sellgren-lic.pdf [Hämtad 2017-05-10]
Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat
modersmål än svenska. Stockholm: Skolinspektionen.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg
ranskningar/2010/sprakutveckling-annat-modersmal/kvalgr-sprakutv-slutrapport.pdf [Hämtad
2017-05-10]
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 [Hämtad 2017-05-10]
Skolverket (2012a). Få syn på språket: Ett kommentarmaterial om språk- och
kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen.
50 Skolverket (2012b). Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2573 [Hämtad 2017-05-10]
Skolverket (2013). Att förstå sin omvärld och sig själv. En kunskapsöversikt om hur
undervisningen samhällskunskap, historia, religion och geografi kan bedrivas.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3137 [Hämtad 2017-05-10]
Skolverket (2014). Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3201 [Hämtad 2017-05-10]
Stockholms skolplan (2004). Skolplan för Stockholms stad. Stockholm: Utbildningsförvaltningen
Säljö, Roger (2005). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Thomas, Wayne P. & Virginia P. Collier (1997). School Effectiveness for Language Minority
Students. Washington.
Thomas, Wayne P. & Virginia P. Collier. (2002). A National Study of School Effectiveness for
Language Minority Students’ Long Term Academic Achievement: Final Report.
http://escholarship.org/uc/item/65j213pt [Hämtad 2017-05-10]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2017-05-10]
Wedin, Åsa (2008). Monologen som en resurs i klassrummet. Ingår i: Pedagogisk Forskning i Sverige 2008 årg. 13 nr 4 s 241–256.
http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:211515/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2017-05-10]
Wedin, Åsa (2011). Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare
år. Ingår i: Didaktisk Tidskrift, Vol. 20, nr 2, s. 95-118.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:564648/FULLTEXT01.pdf [Hämtad 2017-05-10]
51
Bilaga 1: Enkät
Enkäten går i sin helhet att finna via följande länk:
https://goo.gl/forms/WUpU4LxDycezRlv12
Språkutvecklande arbetssätt i SO-ämnen
Hej! Mitt namn är Elin Öhman och jag är student vid grundlärarprogrammet, inriktning 4-6, vid Södertörns högskola och genomför nu mitt sista examensarbete där denna studie ingår. Syftet med studien är att undersöka vilka anpassningar lärare gör för att hantera språket i samband med planering, undervisning och bedömning i de samhällsorienterade ämnena. Jag kommer även att försöka ta reda på vilka svårigheter det finns med att arbeta
språkutvecklande samt vad lärare anser att de behöver för stöd i det språkutvecklande arbetet. Deltagandet i denna undersökning är helt frivilligt. Du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande. All insamlad information kommer att behandlas och framställas aktsamt.
Deltagandet är anonymt och endast utbildning och annan relevant information kommer att publiceras. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Södertörns högskola. När uppsatsen är klar kommer den att finnas tillgänglig att ta del av i sin helhet och all insamlad information kommer att makuleras.
Tack på förhand! Elin
1. Hur länge har du arbetat som lärare?
a) Mindre än 5 år b) 5-10 år c) 10-15 år d) 15-20 år e) Mer än 20 år 2. Undervisar/har undervisat SO på mellanstadiet (årskurs 4-6)?
a) Ja b) Nej
3. Vad innebär språkutveckling för dig?
______________________________________________________________ Hitta språket i ämnet
Man brukar referera till att språkutveckling inte ska ses som ett eget ämne, utan något som ska tas tillvara i alla ämnen för att stärka språket och lärandet. I kursplanerna för de
52 samhällsorienterade ämnena framgår det att eleverna ska utveckla olika förmågor som bygger på en språklig kompetens.
I denna enkätundersökning undersöks endast hur lärare tar hänsyn till språket i sin undervisning. Hur man kan inkludera språket i sin planering och bedömning kommer att undersökas genom intervjuer.
4. Hur tar du hänsyn till språket i din undervisning?
_____________________________________________________________________ 5. Vilka redskap/modeller använder du för att arbeta språkutvecklande?
_____________________________________________________________________ 6. Vilken betydelse tycker du att språkutveckling har för de samhällsorienterade
ämnena?
a) Väldigt viktigt b) Viktigt c) Varken eller d) Ganska oviktigt e) oviktigt 7. Uppfattar du några svårigheter med att arbeta språkutvecklande?
a) Ja, ofta b) Ja, ibland c) Ja, sällan d) Nej, aldrig
8. Om ja på föregående fråga, vilka svårigheter har du uppfattat?
_____________________________________________________________________ 9. Har du fått någon utbildning inom språkutveckling? (flervalsfråga)
a) Ja, inom lärarutbildningen b) Ja, fortbildning c) Nej d) Övrigt
10. Vad anser du att man behöver för stöd för att kunna arbeta språkutvecklande? (Flervalsfråga)
a) Fortbildning utanför arbetsplatsen b) Fortbildning inom arbetsplatsen c) Kollegialt lärande d) Språkutvecklande läromedel e) Språkutvecklande redskap/modeller f) Övrigt
53
Bilaga 2: Intervjuguide
• Berätta om studiens syfte • Etiska ställningstaganden • Tillstånd för inspelning
1. Antal år som lärare/ undervisande i de samhällsorienterade ämnena: 2. Vad innebär språkutveckling för dig?
3. Hur tar du hänsyn till språket i din planering? 4. Hur tar du hänsyn till språket i din undervisning? 5. Hur tar du hänsyn till språket vid bedömningar?
6. På vilket sätt anser du att språkutvecklande arbetssätt har betydelse för ämnet samhällskunskap?
7. Har du uppfattat några svårigheter med att arbeta språkutvecklande? 8. Vilka svårigheter har du uppfattat?
9. Vad anser du att man behöver för stöd för att kunna arbeta språkutvecklande? 10. Vill du tillägga något?